j SNES Re pa IA MOM BE TA AO EN ff YYSSET TG - till "vad rreTt Yen e ”. TererttevYyfYTYFEYEY DT? . mark, Nässjö, ' Vän alt vr Gå in: genom: den trånga "- porten, Ty "vid. och bred är den väg, som leder tin för- därvet, och mänga är dé som gå fram på” den, och den” 'port :och "den ”väg”är : är trång,” fullt att levas på måfå, Livet är Guds största" gåva till "oss. Det är också' alldeles för "risk-|-. fyllt att leva det "utan mening hjärta, prövar; "mig :och mina tankar: och se till, orä' jag är stadd på:en ” olycksväg, och led mig.på den eviga vägen”. Här gäller "det . alltså" att kom- ma in på den väg, som "leder livet, därest , man i synd gått bort ifrån Gud, 2 +. Det finns” många, vilka” Éorg- ligt nog följa rådet: Det reder sig nog! Gud är "kärleken; och han vill "ingen syndares' död.” Huru ödesdig "ra att tage fel väg i den stora, ödemarken eler” i fjällen, där farorna” äro många, både up- ” penbara och fördolda, det” ana : vi Men hury "mycket värre är "det icke att taga miste i fråga om det stora slutmålet, så att man vid livets slut måste kon- staterå: Jag har kommit vilse. Jag har kommit, dit jag inte ville, ”" Då går det icke”'så' lätt ” att börja om. Då kan: man icke "> göra. : utförts, man kan icke taga till- om de” gärningar, ' vilka baka ett. enda ord som man ut- talat, man 'kan :icke ' gottgöra, som ' brustit,' emedan 'det då är försent; Far" man förskju " tit Guds frälsande" nåd i tiden, | eget ords utsago. " skall man aldrig inbilla sig, att man i-'evigheten: får: nya :möj- - ligheter, 'Där trädet faller, -bli- ver det liggande, "Detta är Guds ' Det finny' människor,”som' i livets elfte timma vänt sitt för- härjade: "ansikte. mot. Frälga- rens, Försonarens; kors, och : "vilka Bom en brand ryckts' ur vän syndare," söm måste avklär ' elden, ru mycket 'i Men. varför. skall man giva" Gud det sämsta, - ” Livet skall levas' så, att: det" tiähar den bestämmelse; ; vartill givit det: » Porten, är t ång, säger "Her: "ren. Genom” överlåtelsens port kan man icke taga med sig nås got av. egen förtjänst eller gär- ning. Kött. och blod ' kunna. icke få Guds rike tilll arvedel, Att] Bå in genom: porten "betyder att helt enkelt. komma: till. Gud i en ärlig, uppriktig. ögh: sann syndabekännelse, + iiatt.s inför Herren lägga" av: allt: det "sönd är märkt med” synd -—" Gud äro vivi ke något ”pnin; das för att iklädas, Men det: betyde också, att man " verkligen -' börjar 'en ny vändring: "Gå in förstår mycket” mer: än? vi, att tiden är dyrbar, att arbetet i vingården väntar; att vi i hans : namn” kunnat. bliva. till nytta och välsignelse. Huru: "stort är” icke det, att vi få gå” hans är- enden, utrustas :'meq "hans kraft, "leva värt. liv under” hans värd, Först” då kunna vi göra 'Tåredalen 'rik på källor. Visgt kommer det hinder många gån- ger, frestelser: till tröghet och olust uppkomma, Men den '; som lever + nära. -Herreh;' av haus nåd, litar på kans bistånd, han skall erfara' sanningen i apos- telns ord: ”Gud vare tack, som giver oss - segern genom" våt Herre Jesus: Kristus”, Vägen är smal, det är sant. Trons och lydnadens väg " är icke' alltid till "det yttre sölbelyst. ' Där kräves i sanning både: själv- + kontroll och Tnidskontcol, "Vi -let närmare. tala om vandringen på den vär gen. Det betyder, att man 'allt- så lägger ett stycke av vägen bakom, sig för varie dag. och också varje dag kommer må- >» Bibeln har ev ord: helgelsea. ' Man: blir mer . och mer avskild från världen för Gud. En . gång skall den kristag, som helgats och levat-i' Guds gemenskap och vandrat livets väg, vara framme vid målet, bakom vars rigel förvåras allt Forts, å å sid. 8> äs och mål. Må” "därför den: ae | . Iimgskyrkorna får vägas ss mot in-? : > gås'av förhållandena: förklarar kammarkollegiet i i sitt” Yttrände : över "förslaget till” ändrad” pas- a toratsindelning' mm m.. forma: den prästerliga" erganisatios nen efter den principen lade -länder (ETAP), som: etable- rades . 1950, förfogar: FN över” en särskild .' fond; till vilken "bidrag |. lämnas av medlemsstaterna i FN och dess fackorgan. För år. 1953 har c:a 21,5 miljoner dollars eller unge- fär; 110 miljoner : kronor '; iutlovats som; bidrag till fonden av. samman= lagt 70. stater.” "Det: verkligt : intres- santa r att Sovjetunionen här- första "gången äninade” "bidraga till att: omkring sju av. dessa «många miljoner, aldrig betalas in eller läm- nas i sådan: form. att de "inte alls eller endast "med: törsta svårighet kan utnyttjas, -Sålunda” "har det. i och, för sig "generösa belopp, som Uurugliay" i tre'år i följd beslötat bidragå med, aldrig' setts till. Bra- silien ger också ett bidrag; som ser eftersom 'det består av utbildnings- möjligheter "vid brasilianska -hög- skolor o, di; kan det inte utnyttjas. Men: även när det gäller kontant- svårt”. att uthyttja de” medel som torläridernaäs bestämmelser kan 'bi- dragen vanligen inte” . förvandlas i "Det tekniska biståndet lämnas ju I regel i form av expertis för kon- i "Samband med" "experternas åtskilliga" fall? har 7 det emellertid ;, tidigare "visat sig vara förenat "med svårigheter, för FN att de medverkande länd | fresset äv: att den Prästerliga i "Av ekonomiska och" endra” skäll, syns "det ej vara försvarligt ätt ut- omdägen "> "tillkännagav "att de för 1; fonden med inte mindre än 4 miljo- a ner' rubel. Erfarenheten. visar dock |; mycket Vackert uf på papperet; men i bidragen"har det i vissa fall varit | 5 ställts till: förfogande; enligt dona- |” andra valutor .och-i varje fall. inte i producenter” alltså våra” jord- medan Kaonsus vill”re- - konsumenterna. rtiondena” genomgått abb utveckling, och rätt" och riktigt, blir ofta" till nackdel. om, man ger - 4 i jordbrukarna. « Och alla ” Det är Hu en naturlig sak att den, möj- ligt... Om; det; -blirs:ont om: äZg,. om €5, själva i :proportio il de bidrag &om ställts till: i förfogande 'utifrån. För att helt kunns utnyttja sådana bidrag :: krävs" nämligen: "en tills fredsställande' administrativ: bppatat och för ändamålet särskilt inrätta- de organ inom de deltagande natio= Berna: a gar är tillfinnandsy. såvi inom FN som'i allt fleia enskilda stater, bör- jar bilden" efter: band att få ett helt Bnnät Utseende. Rekryteringen. av experter. och: mottagningen. av. sti-. pendiater kommer av. allt att, döma att ' betydligt . intensifieras, "Detta torde" bl. a. bli fallet med: vårt eget land; då Sveriges bidrag Ef miljoher "kronor ä | sådan éxpansiop; Ett land som Ne-. derländerna, som: före. "de. flesta andra” insåg . biståndsprogrammets möjligheter ä även ur mera egoistiska synpunkter och. därför inte sparade några ansträngningar, här det gällde att ställa sina. tjänster. till förför. gande, kommer sannolikt att få vid- kännas en nedskärning i antalet där rekryterade" experter, + > Situatiohen " kommer j ningen tydligén” att'bli den: att. grän- sen för ett lands” möjligheter att få medverka på detta. område snarare bestämmes "av, storleken av. dess bidrag till FN:s S fond för det utvid- både- på det: internationella” 'Plaxiet |” ita leksordningen; att det: "medger | en fal f& eller-om det: be- gäres '”ett ör så "klägås det som; skall. köpå. livsmodel, vill; hal: e mer "för" mjölken”, |] . båda "figurerna många" gånger" vid vår ' utställning. "Kar: de båda gub- barna locka , utstö ningsbesökarna att: också ta” del av vår "avdelning ”Från” jord till bord”, och kan de därmed skapa ökad förståelse mel= lan olika «samhällsgrupper; fyller i åtskilligt , betänksam, när jag såg Å förväntan; Tack vare plattorna fick skåda” | dn. att köp --- Den svenska konsten står "oerhört högt internationellt sett, . och vi.har en bredd inom vårt "måleri, som rentav går utanpå Frankr ikes, konstlandet fram- "för "alla. andra, säger. direktör Harry... Lund,., Gummessons Konstgalleri i Stockholm, . vil- ken sammanställt! den , utställ- ning av svensk konst, som fram till den 2 avgusti pågår i So- - "eietetssalongen 4 Varberg. Al: > - mänhetens >» » konstintresse . har också utvecklats kolossalt bara under, de senaste. 10—15 åren, . ..och fordringarna”. ställs" numera mycket högt. Dålig konst finner visserligen fortfarande; köpare, men, — som; jag. brukar. säga : ifråga om kons öp — den som oe .j köper billigt köpet dumt! ,... i lördags kväll för 'att ta utställ. ningslokalen i betraktande och på=" börja ' hängningen av de närmare hundra tavlorna, (+ 357 — Jag måste tillstå. att jag blev sdad, «och. ojämna, väggytor, "och jag. började undra” vad jag .egentligen gett mig in på, Att det skulle bjuda oerhör- da 'svårigheter 'att.;få de "98. tav- lorna utplacerade på ett tilltalande sätt stod genast klart för mig; men när nöden är söm störst är hjälpen som närmast: Inom Monarks Konst- förening, - vår medarrangör,. visste man på råd, och i en hast anskaf- fades ett antal s. k, wallboard-plat- tor. Med dessa beklädde vi väggar- na, och resultatet blev faktiskt över vi också bort .mycket av den allt annat än idealiska färgen på väg- senare år har det växt "ett" glädjande” stort" intresse för. den ' tinga ' konsten, framhåller direktör "Lund; Tidigare har det ju varit: en. ganska "utbredd uppfatt- i tt en tavla , måste vara «lik sin förebild,. men -huvudsaken: för en konstnär är att ran skapar med egna medel och omsätter sina pår- sonliga intryck . I färg och form. | Direktör Lund ' kom. till Varberg” pa ”hålorg” man finna, É Rembrandt - inte "alltid målade” så naturalistiskt. Det är svårt att med några; enkla: ord ' definiera” ordet konst ;—" man får" mestadels” en omedelbar. :upppfattning om huru= vida en tavla är: bra eller dålig! Den konkreta konsten har kanske fått. ge vika något på senare tid, men den bjuder på rika möjlighe- ter. - och har ' ingalunda" sagt sitt sista ord. "Konsten: får aldrig bli steril, den. måste ständigt förnyas, ”"Konststipendierna knappt "50 tilltagna 2-3 För den ungé framåtsträvan- de "konstnären "gäller ”det att inte stänga ”sig 'inne;' utan : skall "den nödvändiga... inspirationen : infinna sig. måste. han . umgås . med , männi- fortsätter "direktör / Lund... Många av våra unga konstnärer — bland kan jag nämna "Lennart Rodhe och Torsten Renqvist — har. utöver stafflimål . utfört .- Ger man: sig tid att närmare skärs gamla: tiders” ;korist : skall från. barndemen : och ha. neri: ver. som tvåtumstrossar, och att: : i en utställning på tre dagar. lik-.; äl förkortar, den ansvariges liv. : ed minst, 5 statistiskt > bevisat.” Ja, "de stulla "orden stod nyligen ; läsa. i ert. av! landets största 2 r; "och eftersom” det nu ning i Vorbere "år r': problemé aktuellt. Vi, har vänt oss. til E| Tallandsutställni Rune , DD öm årigheter,: nen. on har: det kan- ske själv" lika besvärligt. i Det. kan vara foderbrist eller sjukdomar -hos hönsén;: som; förörsakat -den' min- skade” äÄggproduktiohen, väderleken kan! verka mönligt. på. potaljs och .mjölkprisét påverkas av mån- gå faktorer; som” jordbru'zaren inte alls kan gör något åt. Ett: jordbruk är ett-affä kredit i mö, shälligheter, i i kon- an” producenier - och orsakas . säkert an i stället: av bristan- de: kunskaper Om [varandras för- hållanden; Det a är just, för" att sking- som" : vi. vid Tallandsutstöllsingen ordnät avdelningen ”Från jord till ord”. Genom ,' ett :ahtal” planscher och : diagram samt diversa annat material : vill vi belysa några ak- tuella jordbruksproblem,. och. vi hoppas kunnå ge. många värdefulla tankeställaré både åt ); "och ”frågat..c om 'han' känn mycket: skakis just nu, livet; fast nog är det. jobbigt alltid. Vi arbetar nu för. fullt. på utställ- N ningsområdet, : »så att allt' skall bli klart i dag på (förmiddagen, då” ställbingen ” öppnas, ' Men "det är månka "detaljer" som" skall ordnas, och mycket måste ändras undan för. å undan, innan allt blir bra. Vi har många utställare anmälda; och nu har de -börjat. ställa. sig i kö för att få sina platser anvisade. Vidare har vb snickare; målare,” elektriker, rör- montörer och många andra” yrkes- män, i arbete, och de skall alla ha sina : direktiv,. Många. detaljer för! programmet. - kan man inte 'ordna förrän i sista stund, och nya ovän- tade problem" dyker” ständigt upp. Telefoner ringer i ett, folk "springer ut och in,”och i den allmärna-vil- lervallan är det svårt att .koncentre- ra fig i arbetet, . a > Men lyckligtvis inng . det Husa sidor. också i det här arbetet. Jag ar många. goda medhiälpare; och i möjligaste mån har: vi fått dela na och åt jordbrukarna” själva, För vatt göra: vår" "framställning så pigg 'och. Kopulär: som - vv. möjligt gade knish än av dess resurser i frågå om ex- perter och studietillfällen. "I "varje fall kommen från FN:s en viss | balans att eftersträvas" detta av- -Att detta- kömrier att få gynn- samma verkningar på tillströmnin- gen av medel till FN:s särskilda fond förefaller troligt, För allt flera länder står det nämligen klart, att biståndet till de underuivecklade. | "givande Parten, e länderna samtidigt som det. på lång |. sikt är ett livsvillkor för oss alla också 'kan' ihnebära direkta ekono- miska fördelar på kort sikt för den FN:s bi dsprogram "lupp "arbe "mellan" oss. Alla! "medhjälpare är så: entusiasti- 5 år är så gott som Jo "tack; än är..det hopp.om i de tre utställningsdagarna, men nu är det i det närmaste klart.” Var- bergs; borgmästare: Lindskog hälsar besökarna välkomna 'i dag, och se- dan.: talar RLF-chefen Bernhard Ekström. " På lördag I blir det maskin- parad; ”Estradsamtal” mellan" produ- cent och konsument, musik av blås- orkester m: m;, och på söndagen får vi bl. av besök av ”frågesportmagis- tern”. Gösta Knutsson.-I övrigt upp- tar programmet tävlingar, förefrag, bilparad, "folkdansuppvisning ” och mycket annät; : "Vi här heller ingen inlärning: att misströsta /om publiktillslutningen. Både "örtsbefolkningen och de till« fölliga :sommwiargästerna ': har ”' visat stort intresse"för utställningen; och sällskapsresor. med buss. N planerade från flera håll. Nu:åter- står bara "att "hoppas att vädrets makter är: oss nådiga, så skall. vi nog. göra vad vi kan, för att Hal- landsutställningen skall bli lyckad, slutar.k ska och ingen har ännu om: våra "möjligheter att. klara av arrangemangen, : Vi har också: mycket både vac- Iker 'och värdefullt att'bjuda våra utställningsbesökare, så vi hoppas | X alla skall bli nöjda. Maskinavdel- ningen blir både omväx!; lande" och - | omfångsrik, och bl. a. visas en del ter med nya m; rknader, En" hård konkurrens de” mera. lyckligt. lot-, tade länderna emellan om att va främst i verkliga nyheter. För den motor- intresserade finns också/en del ak- tuella . objekt, och inne i grn ingshallen blir det mängd vad vi ser r fram” emot,” . dning, hemslöjd och hobby. Vår avdelning ” "Från jord, till ko) d” Innan 'han försvinner till. nya ar- ifter, hinrier vi fi en ungdo blick + hans öga och ett gnergiskt i drag . kring : munnen. fen” för Halland: äll- ningen kommer nog inte'att behö va åldras; innan utställningsportar- na”stänges på söndag; kväll, : ; Imänhet: ger :mycken stimulans, oc) monumentalarbete, som .med rätta blivit .. mycket: "beundrade," Många av de konstnärer : som man fäste stora förhoppningar vid har tyvärr ryckts bort :vid urniga år... Till dem hör Ivan Ivarsson, som dog i -Paris "| endast 39 år gammal, För litet se= däri + hörde '. jag :" taläs om)” att” en Ivarsson-tavla -vinköpts.' för +'30,000 - | kronor, men "under: sin livstid "fick han inte många korvören för sina tavlor ;..;. På det hela taget kan man inte frita, sig från intrycket]. "latt. den. svenska konsten är myc- ket: styvmoderligt . behandlad och | de. stipendier; som : utdelas” är för- de : små; i förelse "med vad som förekommer. inom t.ex. musik : och litteratur, Direktör. Lund medger gärna "att. kontakten med konstnärer och all- det stora intresset .som' nu” råder för konst gör: ingalunda” uppgiften 5 tråkigare, ö skor och komma. in i. nya miljöer, de”. som: finns representerade här ) att. utkrävas av. personer som- ur= rock. vr, .- le DET ÄR VANSKLIGT att i "det- ta nu” förutspå hur. snabbt rege- ringspropositionerna - 1on slutbe handlas'. (av. + rik da: ten; skriver / Maakansa (d&r.).på tal om detjust nu, synnerligen ovisså politiska lör get i Finland: AR . Då det är fråga om ett. tot N > Fogram bör man visserligen an- se' att därest en av. proposita.” nerna förkastas lönar det sig in« te längre att behandla de' övriga, . : Om riksdagen. försöker göra ett urval; ' godkänna de. angnä a Propositionerna och rata . otrevliga, kommer hela 'pro'elk: at att stranda,.: Riksdagen bör kort = ma: ihåg att det -är klokare. att svälja: en besk medicin” nu än att » seriare- råka ut för de svårigheter” . som. "en; ? produktioneminskning och ; ökad ”: rbetslöshet -skulle HUR VORE: DET: "om" "man Finland "stiftade en lag' enligt SÅ ken de exportpremier som nu ut- går av "statsmede] skulle erläggas ur en: exportavgiftsfond? .-Spörjer - Suomen. Sacislidemokraati - (5) ållandernia Ä vårt enska” systemet, enlig, ve Iantbruksproducenterni vilket "1/7 erlägger en. premie till exportav. siftsfonden' den. spannmål. de N äljer. « manar till; efterföljd ”.I fte att finansiera; den förlust« Bbringande ' . exporten. dant, ” bruksprodukter borde mad, även » hos oss på detta sätt samla pen= gar" till Jen xportav i REGERINGENS > FÖRSLAG H barnbidrag inte skall. utbetalas åt familjer: vars inkomst överstiger en ” viss. gräns, betraktar Uusi Suomtd (samlingsp.) ” som. en - .demagogisik : - gest., utan” praktisk betydelse för statskassari. Men tidningen fortsät= fer: SR : t. De övriga reslagna åtg rder- « na-i.syfte att begränsa barnbi- : . aktigt att leda till betydande in- besparingar. - sedan. huruvida. dei 'sin - helhet. kammer: att 'godkännas .av riks- ' dagen.:- Däremot .' förefaller det : "naturligt att förslaget om att ar- betsgivarna befrias från skyldig- heter :att ::erlägga ; barnbidrags=". "premier går igenom; ” vinna > dén” ekonomiska krisen, är tydligen mycket. omstritt. Men, vem skall” klara: upp :den i-prekära si tuationen om den nuvarande: regés ringen inte”. får: förtroendevotum för. detta, program? : Detyblir. tydlis - 31 a sjömän slipper : : skatta i i Australien” har « nu a enligt DN beslutat attiingen skatt till australiska staten kommer" konsthandlarehs yrke många: gån-. ger. är "fascinerande, "Den ständiga! å | jutövet sina 'syvenska. skatter avlägs- DA: SÖN fik där; Det innsebär-att hotet mot svenskå sjömän: att få: betala. två års” retroaktiv - skatt. till Australien nats, kontroversen" fått, 8 5. utrikesdepar= : ergiska ins å RK de? kallblodigt - dödsdömt . sedan gamle” ; del: kussioner si ämnet pt med hustrun och dottern vid kvälls- målet i svärsonens frånvaro hade "förklarat, att det nu måste bli ett .slut på eländet, med andra orå, att Jean Sigof måste dö, Alla tre ..var. ense. om, vatt-Jean var en o- dugling, och er förrädare: — ”för- räderiet” ansåg de bestå 1, att hån” hade: tröttnat på jordbruket och tagit "arbete på ett, hotell. i » Vichy. Innan de gick: till verket, "kom de. också överens om att för polisen a uppge, att det var dottern Marje, Jeans hustru, som begått Gådet. De tyckte 'som så, att gam- -.1e. bonden hade nog med arbete tur: hade ”att sköta boskapen — palisens förfogande”, Men dottern hade" det! Nästa dag i gryningen gick i gamle Talabard, beväpnad ; med i ett' gevär," upp till parets rym och sköt svärsonen. Först så rade" lan” honöm endast i'ena ven axeln," imen likviderade honom vite på fälten och att frun i sin]" så de ”hade' inte tid att stå tilll" » själva verket. ett. kusligt familjedrama, upprör! ns fantbefolkningen ; i "Vichyfrakten, Under rättegången, som slutade med svåra straff. för familjen + Talabard ägaren Hill gården: Guignechien. i byn Saint- Går liga fakta . kommit: i. dagen: 63-årige bonden Pietro "Talabard, de hes 53-åriga hustru 'och deras dotter: Marie; på förekommen. anlé ning: — hon' väntade ett barn — "nyligen, gift med Jean: Sigot,". ha "sedan med en kila genom -huvu- tan: att röra sig yu fäcken! För . satt: lura polisen > påk! ddés” Jean LS stoppades z hans "ficka — det skulle före> , . spegla nödvärn, : Varpå : "gamle bonden, d. v.'s mördaren, kolugnt själv. gick till polisen" och angav . Marie, - «ov : ” : "Efter ' långa | hör har polisöt lyckats, få: -familjen; Talabard' An > avlägga en fullständig bekännel: se. om. blodsdramat,::+ I -rannsak-] ningshäktet födde Marie ett han, Gamle. Talabard " hade fydlige tillåtit 'äktenskapet mellan dotter och Jean Sigot endast De att barnet skulle få en' legal. fa > -der; det var få månader före mori det.” Rätten "ansåg mildrande” om- ständigheter föreligga för-alld tre anklagade .. på. grund; av deras synnerligen låga uppfatinirgsför- måga. Bonden Talat bard dömdes till sju års straffarbete, hustrun, av rätten utaekädar vpä- an till rigvå t år och dott "in fem vw" a AANADA, ser er re flgans. SASASÄDAAAA - ARA FYESEFOROTST ÖV YVY VE : sydhallänning. kan äd gärna vi vara. utan. Laholms Tidning FET VETEYFTTTTYTEIIV Ve i: gg : stNh vt YT FITYSTOT dragen kommer däremot otvivelg -.- Kekkonens prograim-för- att övers 03 + annan "sak är > YFTE TTYFTTVYT A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.