"YYvYYTTYTT Er YYFFTYTYETYYFYTY v £ ” Vv "Morgondagens n narin: I / BOTVID,” "Solen går” upp 'kl..4. 00. 00 se ned kl..2035 Dagens dikt: - golig: stig är full: av: under ; I som. blott' ljus kan: "uppenbara, : gåtfultdjupa : blott de" stunder då -vi helt. får glädje! vara, > Mörkrets. alla” hemligheter, vad'är: de väl emot ljusets? ': Allt 'det. djup som dunkel; heter mot: de stilla sommaärsusets? : i (PÄR LAGERKVIST) Radikal lösning d En: i-bulgarisk ";'medborgare fick en lidnersk knäpp: han skulle 1ö- Isa " bostadsproblemet! Han skyn=! 1 -Idada till: Sofia" för att tala om sin idé för "premiärminister. Cherven-=; kov :.och fick. slutligen ; föl sträde för honora. SR : | — Kämrat: premiärminister. : "han, jag har: funnit en lösning” på bostadsproblemet, Chervenkov. blev förtjust: ".—;Tala 'genast om för: mig här ni har. tänkt” er :den; svarade 'han, Bostadsproblemet är > vår. värsta ia åt alla d. Jandet: få ett ppna sedan: gränsernal; NFLICKA ar) e i ma är en i srydnad för. "sin båt, och det är. Os) kyldiga: offer x för. krig och ”' katastrofer . behöva sa hjälp + NU.” Hjälp. oss. att hjälpati Svenska; röda:kor? sa” D" kan sägas, att 1953 är ett nor- diskt välår. Samtliga länder — med undantag av Sverige — har val. Island har nyligen haft'val Danmark väljer i septerhber, Nor- | ge i oktober. Finland "kar politiskt betydelsefulla kommunalval i ok- tober. sc ås MTG 90 procent av Islanäs' totala e består av fiskprodukter. i oxpogt : Ny dansk” grundlag = "Den 5-juni underskrev kung Fre derik den nya danska; grundlagen, och därmed:passeradé en betydel- sefull etapp i nyare dansk historia, Året går också i grundlåg: tecken. Danmarks nya grundlag är i hamn, I Norge" är grundlagsänd- ringar aktuella. Island ' väntar "på en ny grundlag sedan landet bli- vit republik. . Två isländska- kom- mittéer arbetar :med förslag till en ny grundlag, -vars utformning liv- ligt diskuteras: ',. Man synes -vara böjd. för en decentralisering med den från de isländska sagorna kän- da: indelningen i ”fjärdingar” "Det blir det nya, den 28 juni val: da nya alltinget, som får till upp- gift att genomföra 'en :ny isländsk grundlag; Landet ' har sedati-all- tingsvalen "oktober 1949 styrts av en koalitionsregering från de två stör- sta partierna, självständighetspar- tiet och framstegspartiet, som till- sammans förfogar. över 36 av tin-]. gets 52 mandat. Det är alltså arbe- tarpariiet” och | Det lyckades -vid folk den 28" maj att nå något mer: ma de behövliga: 45 . procent ja-rösterna för det grundlagsförslag, som: de 5 demokratiska: pårtierna:' (konserva- tiva, venstie, radikala; socialdemo- krater ”' och ”rättsförbundet) "enats röster, Det var” den, gamlé venstrez mannen: I; Civ Christensen, som på sin " tid lyckades! genomdriva” be Istämmelsen om 45: procent, -och det blev sagt om honom att han ”låste slottsporten + h kö vallgraven”; - « Danmark har nu gått in för en- kammarsystem. Folketing ”— "icke riksdag” — blir I fortsättningen ber "som a för" folk varit i opposition: Det förra: har bl. tå, ' klandrat penningpolitiken och nedskrivningen av den isländ- ska kronan, det senare. ser. ogärna amerikanska: baser” på Island. Om Atlantpakten' har : emellertid "både regeringspartierna och arbetarpar- tiet i stort: "sett: varit eniga. Ekonot I mien; som varit: regeringens "största bekymmer, har efter allt att. döma bätträts. Marshallhjälpen, "som "nu upphört, har begagnats till att stär- ka' landets” produktion, ökning. äv fiske-: och handelsflottan,: utbygg- nad av elektricitetsverk; « mentfa- brik (så att Island: blir: ö heträffande : - konstgödselfabrik. Man har "säke; ligen bållit regeringen fäkning för att. den lyckats” eliminera 'svarta- börshandeln och 'förse landet” med efiertraktade” varor genörj den; re= guljära händeln, Arbetslösheten har t varit ringa, delvis: tack" vate ameri- sa Läåndstinget är alltså borta. Det fick nog dödsstöten i och med att de två tingens partigrupper började" hålla möten. Omröstöi na i de två tingen har också oftast gett samma” resultat. Det är tänk? bart 'v att: ienkammarsystemet väckt 'visså vy betänkligheter i provinsen. Till det nu ävskaffade" landstinget väljas jylländare, < Den "nya" grundlagé mera. också . Grönland, som därmed att: "folkomröstnii g införts" "som ;ett | moment inte endast rörande grundö F Iagsfrågor 3 utan iden änmänna lag- i kanarna, ehuru de av tillämpade” ” arbetslönernä;, ' l gat över de:islä lemiv ett « Ett nederlag led dock: regerings. partierhå förra våren, då deras kan> didat "till" presidentposten; ”prästen Bjarni. "Jonsson,. : icke. blev . vald; utan ::.den ”nuvårande” presidenten, Herra' Asgeir ' Asgeirsson. i som r :1e- | har. fått "en paragraf r arbete '—=”liksomr 1.Fränkrikes nya har. fått en paragraf om" rätten. till författning. I' USA hat man en spe= ciell.lag härom, Slutligen-har-kvinn- lig arvsrätt: till tronen införts. Mot rösträtt vid 21' årg ålder: favör hos äljarna, ehuru det fanfis' stor ma om, Då Dahmårk "senast, för 14 år | sedan; hade folkomröstning om ny grundlag fattades 12,000: röster. Med den. nya grundlagen bortfaller "en besvärlig. flaskhäls i i dansk politik, e nyc eln. i il". förmodan” vann; 7 inté förslaget: om Ii på Tokyos flygfält i väntan! på et Axel Grökbere amerikanske överstelöjt= :: ommendörkapten Eriksson, .. överste. G. Johannis=:sr. narderna Fagréus och Boman. samt bateljonsläka ++ L Ten E R. Ullmark. lokalplan.' Fr. v. major nanten Myers, k «' SOn, överstel ERE Staten största företogere "[sedan och sol | GÖTEBORG: (TT:S utsände) |Vårt ubåtvapen. håller: = - internationell klass : | Det svenska ubåtsvapnet befinner $ $ig i stöpslöven och situa- ; tionen blir. prekär om inte nybygguader de närmaste åren upprält« håller. vapnets. styrka, Sverige har i dagens läge 21 modernisera- de ubåtar och sex är under byggnad och Planerade för alt ersätta fartyg, som -redan fallit eller. inom Kort falier för åldersstrecket, : Ekltet-1958 "utrangerades På sju år inte mindre 'än 18 ubåtar" och” : slagkraft, Din svenska marinledningen föll jer uppmärksamt' den "tekniska ut- «| vecklingen på utländska .ubåtsny- byggen, och: man räknar med att få med även de finesser, som ännu be- firlner sig på ritbordsstadiet, på de svenska nybyggena; Våra svenska tekniker 'ånses' vara av sådan klass att målet att bibehålla den inter- nationella. standarden: gott är inom räckhi Våra nuvarande ubåtar kan 3 nämligen genom de ombyggna= der, som påbörjades för några år dag är i det när- maste klara på samtliga fartyg och varigenom radar, snorkelsystem och hydro oranläggningar av ,moder- haste slag ytterligare berikat den tekniska apparaturen; fullt ut: jäm- ställas med motévarafide” 1 ; kustubåtar och dessa måste ersättas för: att bibehålla ubålsfloltans > v en gett fienden en otvety-' dig in ikation, var de blågula finns, 300 rättar i manöverrummet :” Manöverrumrnet — = ubåtens hjär- na — ger en ,landkrabba' endast” förvirrande intryck med sina över” 3006 fattar, . spindlar och, ventiler, Därifrån" kontrolleras all verksam- het i hela fartyget. Ubåtens: ytterst” invecklade manövrering undér hög- sta stridsberedskap underlättas ex- empelyis av, den stora djupmkitaren i u-läge, den stora länspumpen, som kan länsa samtliga rum 1 hela far- tyget," trimpumpen och .reglerings-? tanken, varmed man. , finjusterar djupet, I =. Id selmotorkummet står e "iv typer. | vv ”Ubåtsvapne ”våk den, gren av den : svenska försvarsmakten, som. skyddats från civil insyn strängare än | övriga vVåpenslåg, men under & en med första 'u di sionen häromdagen lyftes en bit. av förlåten och TT:s medärbetare fick som i förste: pressman; på flera; år ombord. å en de större typerna | jekni ka finés-' Nyligen frågade em artikelf rfattare i: ingen' Time: Hur - "långt har 'sociali: ringsliv? "Och svaret” -blev:” n 40 miljarder." dollar och. de Kontrollerar . tionsg) år och bolag med många. gånger större kapital, - har: blivit "den: största företagaren" i: tränger; iframsi : uppträder staten som "säljare. utan - [hänsyn till: kostnaderna - och” ska- s änmed det rig) närings a Jakt r "påfrestning, Underrätta "alltför xt var" den första!” En sdylik' 1. både. fören i nödläge,. En annan detalj för, säkerhetstjänsten ' omhbörd:; är den platta, som omger såväl di förliga” som” aktre” sh så set. Belos att ubåt: i. i ; kongr blåtskälligt 1 kommit: fram rörande” "de statliga 'affärsorganens inkompe= tens :och slöseri. Så-har. det t. ex, kostat. staten 43,369 dollar” att häm- färsvärlden” ot på staten; som: ä gare inte skulle ha äirekt inflytande (bestående av konservativa som av olika, skäl 7” inte" anser sig kunna stödja självständighetspartiet) samt Islands folkvärns parti (som fordrar att. amerikånernä "skall" omedelbart lämna landet). Det" republikanska partiet önskar lägre skatter och en ny, grundlag, som skapar en klara- ”re skiljelinje mellan den -verkstäl- lande och den lagstiftande" makten. "Av de 8 mandaten i Reykjavik gick 4 till självständighetspartiet (kont servativa),. 2 till kommunisterna; 1 till arbetarpartiet, medari fölkvärns- partiet erövrade 1 mandat. Själv> lr ständighetspartiet. har fått en star= kare ställning och behärskar nu 21 mandat — (förut. 19); medan: fram” stegspartiet (vänster). och kommu- nisterna gått: tillbaka. Enligt före- liggande uppgifter. förfogar rege- ringspartierna : över: 37 . mandat, kommunisterna 7, arbetarpartiet. 6, folkvärnet 2, Republikanerna fick intet mandat, = sx "Island: har- ett besvärligt inter- nationellt problem att kämpa med för närvarande: Det rör sjö na. I över ett år har isländsk fisk bojkottats" i' engelska hamnar,' där Island haft sin bästa marknad för färsk fisk — en sjättedel av landets samlade. export. Bojkottén är iscen- satt av- en. grupp fr och ' Grimsby, med hjälp 2v deras manskap, som hotar. strejka om en isländsk trålare får landa isad fisk i England. Bakgrunden är: Islands : åtgärd” att utvidga fiskerigränsen till:4 mil och lägga gränslinjen tvärs över fjordmynningarna,. så. att t, ex. Faxafldi, Islands åtörsta, fjord, ceh enligt forskarna ” ”väggan för: Nords atläntens torskbestånd” blir fredad. Island hävdar, att:det är i sin fulla det "republikanska partiet I ch sällsynt” skarpa:;' meningsutbrytnin= gär och mången iakttagare hade nog inte. kunde” vinna de. erforderliga. många järrösternå up Brutit sig mot 'varandra vid" en folk” orhröstning, som rör så rhånga. olika (ting | som rymdes i grundlagsförsla= get, är naturligt. Att, svåra ja: eller äl hej till så många frågor ningen, i det; att -bl, kraterna«: Venstre vann ett mandat; medan de konservativa «, förlorade» ett" Rege- ringen Eriksen-Kraft, representé-' rande ” konservativa" ,. och; venstre, sitter emellertid kvar, sannolikt till dé nya valen den 22 september, vil- kå emotses' med, stor..spänning.: För närvarande intar "det: lilla: radikala pårtiet, med sina ' 13 mandat, vilket före kriget: samregerat,. med- social= demokraterna; 'en" nyckelställning: I Trots omfattande landvinningsr Beten - har: lantbruksårealen” under 4 geh Det danske Hedesélskäg slår: därför "omfattanide” arbeten som + Norge är väl det endå" land/som dör närvarnade har. en; rent, social demokråtisk : regering; och: därför ematses:de norska valen i: oktober med: särskilt intresse. "Åtminstone för, en bedömare utifrån ter sig ett "rätt, i det att grär dragits upp. mellan | de övriga pars efter I samma xprinciper . som" av Haagdomstolens godkäntski den en- gelsk-norska ” sjögränstvi sten, ” och att den nya lager om sjögränser är "nödvändig för att trygga fiskbestån- det,- Intill '1859 fick utländska far- tyg inte fiska närmare. kusten än 24 sjömil;-Det var genom Danmarks traktat .med England”. 1901.-sömi; en fiskerigräns på 3, sjömil fastställdes "och vidare de större fjordärnå; öpp-. nades för"utländskåa fiskefartyg. På grund av bojkoiteri' mot den färska fisken har ni Island måst lägga om sin - produktion. De : isländska fis- karna får landa sin fisk: i isländsk hamn, där den:'saltas, torkas, fileé- teras eller djupfryses. Men. det tar sin tid att arbeta upp. nya mark-. nader. Det bör erinras om” vatt över tierna föga troligt. Det storting, som skäll väljas i, höst, fungerar från 11 januari 1954 till 10 januari 1958. Det kan vara skäl i att dröja vid ett bar punkter i det synnerli dét intrycket att grundlagsförslaget | ö; räddade förslaget. Att meningarna led - nya. :.mandat; | :]av: a åv! de” statsägd fä kommit Hill; Han säger sig bl.'av ha I faller. ned en stor dela I sju meter: långa ”kami; nn — kan. av. dykare / anbringas, därpå den sjunkna 'ubå-.; ten:och Aträtispörtera den nödställda : sättningen upp i säkerhet. Även: öm" fartyget hämnar i 45; graders : ligg es ej räddningsar-= stora diesl h - uppgift i är att ladda fartygets bat- Re varsamhet; så att kebeln e; ut; terier! i undervattensläge. ' Detta möjliggörs genom de två snorkel" masterna, vilkes utlopp och luftin>" - tag: mynnar i tornet; Man ; Jöper, häck över tröskeln till den aktre', slussen "in i elektromotörrummet! : ': liga elmotorer, som driver fartyget i' »U-läge, och koinpressorerna. för, '180kgs-- tryckluften "ombord, och kommer. in i det aktre torpedrum-. till met: Där finns ännu en nyhet för. det svenska, ubåtsvapnet, nämligen en; signalkanony med vilken ' inan i äl "kan tilll ä dery fartygets position," vanta "Därmed har man gående, ' ksgane", Ve de, hoppande, och' hukande tillryg= . ;galagt; de 64 meterna, som ubåten + mäter ! från, för, till akter, Att"de.' svenska ubåtarna i tekniskt! avses dersägligt. Målet är dock, ännu inte; nått, framhåller" man... — Förr. var .ubåten ett övervattensfartyg, med ' vilket man: tillfälligtvis kunde 'gå' ytan, : Vi' har nu ”komrnit (därhän att man kan” vistas under” "vattenytan, så länge" "bränslea 'och.. njatförråden "räcker. :Dodk'.. med ; hjälp av. snorkeln, som. emellertid . |får betraktas som. en viss -svaghet I . och” med att den så lätt kan' upp«' tär kas. av .fienden.: En” ubåt utan : norkel och som kan hålla sig. ål ändå slingrar si förliga slussen, och. tar torpedrummef;; som. pets .sov= och: uppehåll påträffat & en ' stenmur på havets böt” å Ju | ter och-räknar också med atomenergi - inom, kort m bet också : blir: tillgå palatset :' på. den försvunna ”sagoön och 'ett tempel; Enligt 'de mätningar hani i härvföretagit skall muren vara omkring : 900 meter lång och ' 30 meter tjock,” i :: Pastor. seglade: under på en liten. expedition till ivattnen. utanför: Helgoland i för :att undersöka .den isjunkna" staden.” Sju. an deltog i färden "som gjor- des i med: en' 16 "meter lång segel” yacht ”Mars”, är utrustade med : ekolod: och som i Det: finns”; s åtskilliga dukter i de olika] staten, 'i- egenskap «4 lagt under sig. Så landets ' största producent" av: lådor för förpackning av allehanda han> dels=': och 'industrivaror.;;- Statliga sågverk med..lådor som specialitet $vdrar. för 10.t. o..m.:15 procent.av landets produktion; ; Staten; driver otaliga "kafferosterier,' den äger 162 | glass--' och. icecråme-fabriker och staten äger. en lång rad. optiska ar briker” och ' svarar för: en.;stor "del tet. hjälpte till med undersökningar- ha. Utom muren upptäckte man på åtta meters djup ett stenkar. och en sten som' påminner 'ont:en 'gatst + Spanuth : berättar att fiskaru: Helgo! d i många år har kinnatse' den; sjunkna staden då: vädret, har ytesvärd "uppträder staten : "gent , | émot.:- 122,000. hyresgäster, varvid Två: andra. båtar: som | tillhör tyska” hydrografiska. institu- | ätue- och retur” varit klart. De hittar dit; utan rv komp dd as genom "Ste berna :fylles, möd 'vatten!iTublänss') tankarna övertar: därefter tubvatts E UHsr slut är; givetyis målet och: det; I ester: har upplevt: en å Tycho : Brahe-dag,' då: Sehåste” könätruktion har rats på ubåten, Hydrofc "bedömer N maximistyrkan av ljud rekt p 'en mätare. ni, exakta. gor, söm reftekieras på det fientliga fartyget ock" återvänder: Deras Styri; som fick. registreras, och: uppgifter ' får”. värdena. I och med äv. dess kad pass ' eller - andra" ment, säger han, U- de. statsägda; ; husen är detta f farande, har man. juemé] Visserligen ”', . öretageni rent af> är och"de' under sig öfta den fria "marknadens konkur- rensvillkor-: men: på mänga. häll suveri iteten motsvarande I para- graf'20.i'den "nya danska grundla> gen. "Tiderna förändras — borta på $0-talet kunde' Björnson : uttala: att |” skal -ikke : ha. noen' uten- 2”; Även föreligger förslag i norska: Tege in-| program som arbetårpartiet utsänt. Partiet 'går: starkt in för internati' nellt samarbete; ”Det norske: ar- beiderparti vil, at Norge. skal: vere et aktivt medlem av Atlanterhavs= pakten”. ”Norge. bör. söke näermere tilknytning til” de, europeiske 'sam- arbeidsörgånene i, !i Nordisk: sämar- beide"er foör-ossg et vesentlig led"i mellemtolkelig samarbeide i det he- le. Det: nordiske råd må blive et ef- fektiv>-organ- för: ökt nordiskt sam-= arbeide”, ': > Även. i Norge föreligger. förslag om. én "paragraf i grundlagen om gen framlagts: ett förslag om en ny jordlag,. som; går ut på -att” skapa | betingelser för utstyckning av jord och z'ati ” kaffa tilläggsjord åt” de Lv ; Det kan. också nämhas att utri- a Kesnämnden föreslagit störtinget att änmöda regeringen om att, instruera Notgés, fas om att stödja anken om upprättan- det av:en församling av parlamen- a NATO-organisationen, i syfte ått få närniare kontakt mel- lan - nationalförsamlingarna : ! och NATO, . Se te td engelsk riga réaplanet Handley Page Victor”; vars data och prestanda ännu är ädel , deinligheter. Plånet- "som > drivs". äv-fyra "Arm- ir det fyrmoto ygva pre ss kesterdiket där den klöv försteivö- 1. Alan ST 'marnen somv'int från en bullerkälla och, avläser .di-; kan bli, rea ”; var på vippen” alt v..: Försedd'.med:: H slagen! i kedjor ; Huvudet" Medåt. mis: de. flera; kast mot. in; dräkt; och da, som hot stod. emot, 3 Motorcykelekvilibris n get Mikowski”. tappade sin hjälm Just” när: Han. som; värst h I "på att; jaga, runt på ”dödsm Kn” fon och; u på sjö foch -skad men, . sjukhus. ;- + 4, -Fäktaren : halkade: på / -stengolyet unider/en sprang av: och visslade; ner i or- linisten Stanley Barrets-4 delar. - 4 I Några; fler imissöde Det. nyaste! på; Kårvårdens in råde är permanehtning med mjölk; : och undermedlet, heter '”Rocket Wave with Milk Bath”. Preparatet innehåller: hydrolyserad" "mjölk som ger, håret. ”en, tidigare. aldrig. känd glans och vågorna en fre ånger N större varaktighet” heter. det ras eltavingade: bomb=: klamen,, AA uppvisning : mot sin broder och tick dd dennes 7 värja" i ryggen,, y Klingan; 4 7 - : seven
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.