eo I : - - , , , så SE : - rn RESA I / A , ' ” YvrerevYyrettYYFYVY TTT yrverit Vet vTYPO OP FLEET EY YT SY EV I YE FVO E ESV VE VS FIVE EEE EAA ERE NAN EVEN PAN PED LPSIANV vevsvyveyvvevY yyryrerefyyvyvepyyT EDT . YYrYTtYFYEEYYTT . : - me sl - : [SE FO s ar i 4 . . - vyervevvv ass Corbusier bygger |” | De: hörselskadade : | : geometrisk; stad - SS skolbarnen”= hur ende disk i radio och press " rörande denna, vitala fråga frågar, man sig vad som :är orsaken, Sva= ret kunde ju hjälpa deni som”syss=.' lar med att försöka. förbättra" för” skolans inre "utveckling i" vår” tid bör betecknas den ökade uppmärk= samhet, som ägnas de handikapåde barnen, I regel går därvid tanken i te Le. Corbusier (fi upphovsman) . en egenartad ny. huvudstad för den indiska sta= ten Punjab, som förlorade sin F ; r ster, : 0 Brist på pin skall de Kjälpas?: | Horta Indien. ; Ia > pastoratreförmen S a : e jä Pp «I en. fontastisk natur med i - Da ledaren ” bakgrunden bygger . landet är bagatellartad fört " bo "bör komma snart . STOCK OLM:i ”fesultat av FHimalaja i ba franske arkitek= : Pa slädernar Under den "pågår - | - IBORÄS” fev vill + De nuvarande pastoraten är r allt- för . "ojämna" verks etsområden H i Å - för .deri prästerliga' arbetskraften, och den nyindelning av dessa som jag räknar med skall komma, att beslutas vid: nästa års riksdag" är därför "klart berättigad,- inte minst 2 emedan en avsevärd brist på präs- :o; der börjar. göra sig gällande och : kan väntas. stiga under några "år + framåt, .. sade : ecklesiastikminister nd. första hand till bjälpklassbarnen, som av den ena eller andra orsaken har svårt att följa med i arbetstaki ten i de vanliga klasserna och av, denna anledning får en för deras förutsättningar avpassad ' undervis- ning, skriver Svensk skoltidning i er översikt med "rubriken ””De. de barnen”. > " Persson 1'fö på: k Hyltenäs -och Toarp. Från vissa '- håll" har ' emellertid kritiserats att | frågan tagits upp' med sikte på ett ” så snabbt avgörande. I verklighe- ten är emellertid en nyindelning av pastoraten 1”riket nu" bara: en avslutning — 'om också av ”genom- : gripande an. = av en reform som i arit ställda” på sedan åtskilliga 2 år” men . som bromsats frätost. av de. hinder mot ; förflyttning av, präster, som präst- : Jöneförfattningarna ' lagt, Det prin- : cipbeslut . ;i frågan : som fattades 1949 undanröjde. de' första hindren - och slog ' fast att ett kommande av- Det finns förutom barnen i 'hjälp- klasserna: också: andra grupper av handikappade barn, som måste | uppmärksammas, heter . det: vidare. De; återfinns - oftast i folkskolans allmänna klasser: där" de utgör ett problem, som Alt jämt pockar på sin lösning + >> > Det kan ' synas ögendomligt att i vår tid, då allmänna läkarundersök- ningar förekommer. i praktiskt ta- get alla :skolor, inte" defekter 'som gäller hörsel och syn uppmärksam-' mas, d. v. s.-upptäcks och behand- las.' Naturligtvis sker'det i flertalet fall — men de mera rutinmässiga: torde detta ».borde " ipul > dylik förfly ni e.> Vara tillräckliga. ökningar blir. härvid= samban ed” en 'k de in- ; delningsförändring. Två år sena- « "re fick vi en sådan författning och , under” mellantiden hade en kom= mitté fått ' i. uppdrag att utredå v själva indelningsfrågan, 1951 ger sett vak " farande .; . beträffande : ordinarie prästerliga tjänster: vilket givetvis "olä lag. nödvändiga, 'Detta är en'för många, skoldistrikt: -' kostsam sak, men . gäller - det att' hjälpa dessa handikappade barn, får den kostna- den tas, >. - För de i dessa avseenden ”svårt hämmade :. barnen. måste :ju skol- gången komma att te sig i hög grad] pre Det kan: gå'an i större : innebär bety heter och därför talar; för att. det-inte bör " dröja för länge "innan den nya pas- + toratsindelningen . realiseras. :' Nå- gon ” anledning, att :ivänta längre C$ - med att lösa en fråga som så län- i fn för oh "toraten kommer att vara 7 ge varit aktuell och än :merd' bli vit det. efter: kommunreformen. fö- religger enligt - min: mening in= ke, Pastoratsindélningssakkunnigas " förslag "har därför. blivit föremål omedelbar. ' och ' tidsbegränsad ; remiss, Denna tid har, dock ej va- H fommunindelningsreformen, till .egeringen, har för sin unnu "inte tagit ställ= ut- Ista enighe; : Idel givetv : ning tillv husiindelninger bi formas, endast till att det är ö wärt att frågan inte förskjui Den springande Punkten "är 'en- digt min mening "huruvida "man: på Jandsbygden' "skall harhuvudsakli- - eller tvåprästpastorgt. ]” : Man vill oftast ha" sam rdnin ' gom tidigare” ck" det” : förståeligt," Rent ekonomiskt spe : Far det ingen: större roll 'omt-pas- varbets- områden för en' eller två präster. Det bör vara det" religiösa: livets och kyrkans: bästa som" skall var ra huvudsaken, id frågans: bedö MOSKVA OM > -— | Reuter). I Ett dokument. på 5,000 ord : ” ”Annghåtter en återblick: på rys= ika kommunistpartiets ' historia [under senaste: 50 åren publice=-" a - rades på söndagen. i moskvatid=-. jningarna. Y 'J I dokumentet, som a utarbetats” av samt Marx, Engels« samt ”Lenin- och Si 'ykes på nytt de ryska fredssträvandena, I "I sin utrikespolitik utgår: :par-|]. et från Lenins tes om möjligheten Kör sociallst= och kapitalistsystemen latt fredligt leva sida vid sida. Vi är : helt för en fredlig konkurrens mel- lan de två systemen, emedan vi är fast övertygade om det socialistiska systemets ekonomiska fördelar och ilika fast övertygade "om 'vår' inre "styrka och om den växande kraften i'det demokratiska och socialistis- politik är. att bevara freden och . |förhindra” att ”ett" nytt "krig bryter ut. "Kommunistpartiet: anser att + denna fredspolitik är den enda rät- |: ta och att den bäst tillvaratar ryska folkets och alla andra. fredsälskan- [ Kommunistisk Reuter)... Schahen av Persien har be= ordrat sin tvillingsyster, prin- . sessan Ashraf, att. så snart som, möjligt lämna landet. « Prinsessan Ashraf har oha kal- Jats ”en maktfaktor bakom tronen”. Prinsessan säges ha, utpräglade 'vänsterradikala sympatier och upp- gen kan uppträda Hentligt mot komnrunisterna å landeV'; ka fredslägret,- -Huvudlinjen i.vår)- ' ds nationers intre ssen', » heter . det. | - prinsessa!” : dö ges ha - förklarat att ”hon omöjlis städer där specialklasser kan inrät-' fås, "vilket! för övrigt ännu skett i ringa omfattning. Men i de mindre. sköldistrikten "och, särskilt .i lands- bysdsdistrikten "är problemet inte lätt'aft lösa. Det ställer stora ford-' ringar: på lärarens förmåga och ut- hållighet,” särskilt "som "lärarutbild-. ningen för närvärande knappast ger. några anvisningar. «foo Mycket är att vinna på om "dessa: barn rent: tekniskt får: den hjälp "mit kortare > än ; ;- motsvarande vid] som finns att tillgå. Ett av skelöver-' i Jag läkarens, professor Herlitz" önskes; | hoppas, nu att kyrkomötet, som är | mål, nämligen, att: hörselsvaga barn tista remissinåtaris och" får tillgång | genom' skolan" skulle kunna: erhål-' samtliga övriga” avgivna ”ytt- | la moderna hörapparater, 'är så väl- . randen, i höst skall, kunna: komma | motiverat att vi irite kan. tänka oss fram till ett positivt förslag i'stör= 1 annat än. att det snart förverkligas. 1 "mil: "norr omr ir Tärnesjön av Intendent ; ;Ernst';-Manker: vid Nor- diska : museet zool "landsantikvarie Gunhär? "Westin stort djup'uni lyckats: frilägga: en Jappgrav, söm visade "ett: vål "bevarat skelett "av et'lapp. begravd i sin akja:” Den/ ide var svept: i ett mycket ålder- gt tyg på renhud. "Graven an= ses" mycket" gamrnal,” inte minsta antydan” till: metallföremål -påträf | fädes — "och fragment” av: svep Skall > för & ningstyget nu "underställas "ålders ning. Kungen: har enligt tidningar- na under sina strövlåg kring sport Tärnasjön” hört talas om fornläm- ningar kring 'sjön, och genom :'ho- nom fick dr Manker en vink; som nu resulterat i. gravfyndet, ” fiskevattnen... vid" sin” stuga" intill| ig procession > frog: nyligen genom - Londons som med anledning aven: kyrkans hel ar: hade föranstaltat' en procession, ”: från Kristi lidan des historia och i vilken flera hund ra barn deltog." an i staden, lande scener ; har sup: stimiulerande penbarlig gen « "verkat il sättet at orimligt: många. mi skör resonerade, - ungefär så hä Visst kunde "det vara "trevligt : "att resa till England ett slag, men inte å d: turister, - på :. vår « förfrågan :direéxtör ' Göran Hedin "i: Svenska? turisttrafikför- bundet.” st förstås — några siff- ror, . som. verifierar detta. omdöme eller rättare sagt gisspins har mean vännu .inte;' men; mycket talar för att så ligger det. till: "I maj, alltså” innarf jubileet kom- känsla av. att intresset: för 'Stock- holm: var betydande bland. utländ- 7 ska tarister; fortsätter dir," Hedin, «+ Var. många i om + vad: :som här stan skulle ske i samband med j bileet. Jag är sålunda”? att tro att Stockholm och. därmed hela vårt land i— haft nytta av. här hög- tidligheterna.” Tia Det” konstaterandet emelle: tid” 'sarnitidigt göras- att. mean ; ofta. bildligt talat biter; sig . i tummen när-;det ; gäller « beräkningarna. av solenina" tilldragelsen i det ena eller andra landet. Så tillexempel blev OS"i Helsingfors räkning: för: finnarna "mad Hänsyn] till” vpubljkfrekyenseris. iman ju: hoppats z mycket av g tande blygsam! Festival of Pritain för två sägde ju festligheter | = rum” över Hela” England,” och män kunde” kh na med en soriNe spridning. a av ut- Tändska turister. - sen" Pättre 1 kan göras med Stockholmsjubileet, in I förhöll det'-sig sannolikt på det 5,000 pund, som skall ingå i en VID ETT BESÖK I SOUTHAMPTON mottog Prinsessan Margaret | ev ett KPUM-hotell. Den charmfulla s loppet av lilla Mawreen Earle. 10,000 punds fond för byggandet prinsessan. mottåger, här” be= i mit.riktigt" igång, :hade -vi en klar]. ” turistintresset För denseller dens en 'påtaglig: miss+-, ahade lv främlingar. i Den I utländska; ;publi- . I ken blev; kvantitativt sett: oretskt ha ånlednng räk) "| i rer från sexton länder på mån- ger jag mig iväg i år; ty där kom- xner folk från jordens alla, är åtminstone koncentre som det är Stockholfa”. som Jubilet rar. Naturli om” en met Test ölägenhej > ”ätstrs ackt”, : Seniesterlac å byggt på ”palansräkrlingarna" för "dets sydligå sJättbygders delvis Tall jamvaedllen sol RGg sköldsättning, c "andet" har förmtgenheten pr” bruk- STOCKHOLM. KA 1" Lantbruk - ittli : namnet Chandigarh, kommer till en gamla huvudstad Lahore till : Pakistan vid Indiens delning år, 2987. . Den: nya huvudstaden, som fått börjän. att få 1150,000 invånare, men 'anlägges så, att invånarantalet efter ; hand kan fördubblas utan svårigheter. 30,000 indiska arbetare under» ledning. : av Le Corbusier, hans! kusin Pierre Jeanneret och |: det engelska arkitektparet Maxwell och Jane:Drew Fry har satts in på uppgiften, Flera tusen bostäder har redan färdigbyggts," och ytterligare tusental blir, klara inom kort. I sta= dens' norra" del reses det admini- strativa ." högkvarteret .på "stadens högst belägna punkt; - . Staden är anlagd strängt geome- trisk: Den är uppdelad i 1,200 me= ter långa och 800-meter breda kvår= ter, som vart och ett bildar ett slu- fet, samhälle med: skolor, sjukhus och andra' anläggningar. "Från norr till söder går ett bälte av parker genom staden, I östväst- lig. riktning anlägges. en stor af- ärsgata, De :. mer . "tätbefolkade stadsdelarna får ytterligare - park- anläggningar .-som en motvikt till de oinråden, där husen har privata trädgår om i staden finner man åde, Runt hela sta- tillgångar; skulder. och; förmögen- heter. har vårit föremål för en;un- | dersökning. vid Jordbrukets utred- den löper ett 8 km: brett parkbälte, som "aldrig får bebyggas. Samtliga gator i staden är redan färdigbygg- led, "därvid "ut 1950—5: från drygt 2,300 gårdar som antbruksstyrelsenis Hord- Bbruksekonomiska '- r detta eh följd av”att gårdarna där i övriga delar åv lan- är. gynnsamt: visas bl. al av gänska stort ; "värdepapbewinnehav; 'Av ide finansiellå tillgångarna ;ä de: "sydsvenska ' jordbrukarrias höga fastighetsvärden” skulle medföra en , och” denna för- modal "har "visat sig vara riktig, Per: Abrukningsenhet, : är "det Norr- laad, utvisar sen esta skuld- keringövärdena) stighetei För undersökta fås- igheter £ tinora- rolika” områden av fästighetsvärdet ” enligt)" enn "befunnits "i: ”ge- syd: ka låg- 'En: | krigsförklaring mot :si saker: och; sötade läskedrycker. | : kommer att utfärdas, Bär bort Å "åt 200 delegater' och observatö. lag samlas” i Osio till ånterna Ä svens sockrets dadevdatgr på” tänderna läg- imot! denna arvfiende.. i Organisationens Or förande, a ame- rikanen "Oliver, sade på en press- konferens på lördagen att sockrets skadeverkningar - är- fruktansv Det är en" av” orsakerna till att ” man inte kan: hitta: friska: stärka fänder i” något: civiliseråt land i världen nu, Man måste bege. sig till Grönland eller till de inre delarna av Afrika för att finna grupper” av människor som: täte lider! av de vanliga . tandsjukdomarna. Mera fisk och :grönsaker,-bort med söt- saker och sötade läskedrycker, det är tandläkarens recept . mot tand- rötan, 2 - Men, också. fluor. och frågan om att blanda detta medel i dricksvatt- net skall debatterrs. Ungefär 15,000 amerikaner dricker ' nu dagligen vatten med fluortillsats och : man tror sig ha märkt en förbättring på upptill 40 procent i tandrötan hos ay smågårda MÅ tralbyrån och utvisar, '; att” wår svin- -j let hushållssvin räknades till $04,500 "dessa människor, : .-. os ir 50 kr. och, skuld= svänskal Ååglanidet Så 1200 resp 34, 0, i mållansvenska skogsbygden. 47;860 Sp: 25,5 'samt i Norrland 35,775 kr "det svenska jotd- av att genomsnitts- "en: småbruks- rland "är omkring 15.000 'kr men för en storgodsägare i Sydsverige. kan fuppgå' li bortåt 100 gånger: dénnä stmnia. oh « Till sist kan nämnas, att: det är småhbröka a, som; enligt undersök- É "visar j den lägsta skuld- Detta esultat kan dock delvis sammanhänga” med "att." un-P darsökningen bygger, på antagligen särskilt "duktiga småbrukare; :Sä- kerligen,. haj h Ånte: alla, I e ; tillräckligt stort antal vårdare be- : Pe. 238 procent.: Huru "stora varia- | da. och alla: E är Flagda, enn . Askådarda som fyllde Jäktarna på stadion. i.Bois de Vincennes och tittade på :friidrottslävlingarna. ha de ingen aning om att 25 -sinnes> sjuka från det närliggande sinnes- sjukhuset” Ville-Evrard befann, sig mitt: ibland dem, : : 1. Denna händelse. utgör 'enx | märk- t| lig "milstolpe 1 sökandet efter ef- fektiva former för behandlingen | > av' vissa” former av sinnessjukdom. Under iakttagande, av den största försiktighet > :och , rutan. ”att väcka hållandena: . innan: de bli alltför - kaotiska, - ;:«. = sh an I.en radiodebatt hyligen " fram- hölls; att när det inte fanns" så många frestelser i staden så fanns där: inte heller så många: tjuvar, 5 På den tid då det inga bilar fanns, att ta eller automater att plundra Oo. 5. v, Här är. utan tvivel pudelns kärna. Än så länge står det inte så många dollargrin parkerade på väx 'garna att de frestar någon. Ägaren, brukar inte vara” långt borta i så fall. Sedan uppstår frågan om ung= domen på landet har tid att springa, omkring och hitta på rackartyg om än, tillfälle därtill funnes. Samhäl= lenas barn! kan eller behöver a arbeta: så inycket "hemma och hin= ner. ”fåfänga gå och lära mycket ont”. Men; de: ha nästan lika stora möjligheter till att fiska, sporta och dernas ; :; bärn.. ;Trångboddheten än inte så. markant, som i storstäderna, - heller utan kamraterna kan få rå= kas 4 hemmer 'där: man visligen inte ställer till med så mycket ofog, Inte blir: gängen :stora utan utgö-= res av er (vanligen faderlös) leda=' re”och ett par andra — ofta mycket ” intelligenta " —' grabbar som 'ha :' överflöd på energi och äventyrslust, Glesbygdernas bondebarn .— sär- skilt där syskonskara praktiskt. taget. ingen. möjlighet att hitta »på något” brottsligt som inte föräldrar: och ev. grannar snart få - ' kat ut.för omedelbar dom så blir det inte”så' roligt att fortsätta på den vägen, Det är väl snarare 'viss- heten ' om ” möjligheten att undgå upptäckt soht avskräcker från brott ' än kamraternas och syskonens av= ;. undsblandade förakt. Men först och ' sist har, man så mycket att Hjälpa . far, mor: och småsyskon med att: man inte hinner fundera ut så myc: ket. Före seriemagasinens tid hade män jä inte så stora kunskaper :i ligistmentalitet ' och ingen. bio hade avsätt spår i form av .hjältedyrkan för. Alan Ladd et consortes,: (Det ärsväl att det finris något som heter barnförbjudna filtner.) Men avstån'=" ” den till biograferh och frånvaron av: fickpengar på -landsbygden" är goda garahtier för:att dessa både objekt inte utöva så'stort inflytande på åtminstone” barnen, som i | stär derna, För ungdom som slipper a se neon. ljusens alla lockelser är det inte alls ' svårt att vara utan. --pengär.: Medaij.i det måstej Nännas bittert. för. dem uppseende . hade” de ist jul som. dagli transporterats. vill tävlingarna, Ett fann! sig tillfälligtvis” - på platser i närheten: av. dem, och” psykfatern dr Pierre "de ' Gallais, en 'interna- tionell: kapacitet och själv tidigare idrottsman; ; övervakade. (experin mentet. så "Överläkaren : "via sjukhuset, är Sivädon, hade -tagit initiativet: till dettå djärva försök, Vid hans sjuk- hus håde man. kommit till slutsat- sen att idrotten var ett verksamt medel vid behandlingen" av vissa former: av. sinnessjukdom. Idrotten stärkte” de 'sjukas fysiska: kondi- tiön ;och' därmed deras nervsystem, Framför. allt " motverkade idrotten det mindervärdesk lex de sjukaj$ "kam rater få allt man "själv ville ha.' Man” skall inte begära att de med Sokra= tes säger: .— Hur mycket det ändå finns som” jag: inte behöver. Det kan inte ens många vuxna, Nu är det ju så att det någon ' människa gång "stulit Skard m.”fl.):'Kanske. bara något ” vet vad som är orätt innan. följder= s nä av. handlingen, erfarits.: Det "är något som ' måste 'inpräntas i alla brottslingar | för" minsta” småsaks ' skull; Inget barn kan ana att't.'ex, : byn skall behöva förfasa sig för all framtid :över 'det Illa spratt han gjort. sig. skyldig till. Något :som barn aldrig behöver frukta, : lider. av. "När 'de 'sinnessjuka' blir medvetna om sin fysiska "hälsa "och "muskelkraft : och samarbetar” som idrottsmän, . vidgas deras'. kontakt med; omvärlden — -enbårt ” därmd är. mycket : vunnet; : Idrottsgrenar av: typen . boxning bidrager till ait avleda ” aggressiviteten: hos många sjuka, anser psykiaterna, 7”, . De Sivadon måste kämpa en hård kamp,” innan han fick oto ER följden nästan revolution. Vårdar- 210. en, så god finansiell ställning, som : framkommit sultatundersökninge; n före: kriget ale esultaten av vårens åvinräkning föreligger :nu från. statistiska. cen-! starh sedan våren 1952 ökat red 47,500 till 1,354,000 djur. Därmed'är vår: 'svinstam drygt 17 procent stör- re än år 1939. Avelssvinen tedovisas till + .166,900 'och' 'gödsvinen ' till 1,188,900.. Senaste' året "Har medfört ökning överallt . utom : i” Östergöt- länds, : Malmöhus 'och: Värmlands län! Den största. frammarschen fö-' reter tre mellansvenska län — Upp- . såla, Söd lands och Väs lands län — jänte Bohuslän. Anfa- eller ungefär samma antal: som för- ra året. "Ifråga om Hållands län utvisar svinräkningen ökning" från . 148,020 till 149,940, d.v.s. med 1,3/ procent. -Ifråga om" Älvsborgs fån: utvisar svinräkningen. ” ökning från 73; 730 na mot att sinnessjuka som ofta . fick raseri- anfall:och ' som även" i :vardagslag var svåra” att handskas med skulle få lära sig att boxas, Men experi- mentet gav fesultat som gick i helt motsatt riktning, De idrottsgrenar, där det är fråga om ren kamp, har de”: ”sinnessjukas : . angreppslusta, lugnare, vänligare och .mer / till« drottat.. I intet enda fall har idrot< visat sig vara en effektiv ventil för |" Samtliga patienter har visat sig bli) gängliga. än. tidigare, sedan de i-l taridet medfört de resultat ; vårdar : bjudna" lockar" mest, Där det inte finns förbudstavlor uppsatta: över= allt-lockar inte dessa. till" lagöver= - trädelser, På landet är. äganderät- ten” delvis en: relativitetssak” som - kunde . utnyttjas lika skoningslöst inte. 'Alla kan. våga promenera” ge- nom skogår och gärden fritt, idka naturstudier; bada, fiska och plocka ' bär utan att bli bortmotade; — Vore det:inte så kunde: arbetar och I hantverkarbarn "ha, lika "stor lust . att. knycka "hästar : och kor . .som stadsbarnen ' bilar. ' Men , när” "man |é vars föräldrar äger " härligheten ' ” så avundas man den" inte, Det vär >. inte så lätt att dra: iväg med-en : gård som 'en bil, Enda' möjligheten -: är att gifta sid med arvtagaren till det hela. Vilket kanske inte blir Väte det. heller, enn na "fruktade. : ? EWOS sauce EwOS EWOS ort till FTATO, d. v.'s. med 5 procent, CAKTIEBO LAGET. EWOS Trang Sedan I 15 & i täten «tv. betningsmedel en- V ngt Statens Växt- ” skyddsanstalre ” offi- ciella Prövningar... - Fe « veta; Och ha de ett par gånger rå- ' j inng - som inte någon ”-- (enligt :Åsa-Gruda- :" öre, en penna, tidning, el. dyl. Ingen ++ som. dömer barn och ungdom som : | som i'städeria men "man "gör det . sysselsätta sig utomhus :som böner. sen. på en ort där'alla känner alla, hela '-.« Det.är en känd sak-att det för". får vara med och se på och använ-.. ss da eller glädjas-åt allt likaväl SOM "ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.