a dess rika urvalsmöj = olika socialgruppé: oA OO ETT TTV TYrYYttIrttYTT Solen går kl. ' 20. 27. " Solen” 'går upp kl; 4. 10 och ned kl. 20.25.: Måndagens namn TAGE. Solen går Jupp klA. 125 "och ned kl: 20.23." Dagens dikt; Från. untidsnatten. - hör jag hans stämma, "som delar. vatten "- och skapar. ljjus, Här är jag hemma "i fadersfarinen vid havets brus. Hjälmar: Gullberg ys "UU -tjurlivet : ol vid förhör. berättade gen. "fran= Aske om sin märkligaste upplevelse un= der ett inbrott, . Han hade" natte= jtid skaffat sig tillträde till en Rivie= ravilla och skulle just med fickor= Ina fyllda av juveler. lämna : huset;: idå han stod öga mot öga med äga-. . Jen och en otäck revolver. d +» — Jaså, sade Dellapina. esigne=' rat, nu: skall det i polis... > fin Schsch.,.,. sade -.-manneny;. inte så högt! Jag lovar: att. inte ringa - polisen — om ni bara talar. om ör mig hur katten ini kunde koms- ma in.$ villan utan” att. min frå örde ert vändas = i Iokalsodrden Då SVB. gck alltid. en av:de' äldre passyag=- marna. med. ingång från sidan i sh " Het på tåget kefordran.' i : : En; dag, nä; Jen ”alltd 5 Magfärd en resande, var; Her någon: stan: & 1: ”Senåste nufnret äv Meddelanden av - byråchef Social ”Medåe] a Göta Rosén i socialstyfelsen. Anz oundviklig, $taltsvården' är. tyvärr; men. bör. använ förs siktighet, - ö och "en 2 35 barn, som” begått . PASS har man funnit, att man. genom famil- jevård ofta kan nå bättre uppföst- . ringsresultat än: medelst -anstalts-, vård. Fosterhem, "de goda fi :men, kommer. idealet, den. 7 nat 4 svärden & är het rs Mellan. + "familjer i" städer äldrar. av olika, I 13 man i bästa" tall "eller tre barnhem, 1« Byråchef "Rosén suinmerar: or NÅ har nu lyckligén; Passérat. den, tid,; då anstaltsvården " Gar den enda 'förmen för bärnavård; Nu: arbetar wi efter ri tlinj söm kan uttryc= "kas med ”paroll Rätt" bar rätt hem!” ”, Var femte xt "sig: inter «> sikten. sär (SKYMA "” garligt,. Sakta” In: vänster > .vidskur ov kiöDr volt -Jatt! den numera” åter uppträder rher”att läsas dag kl. 17.30: Det, blir inte fört. - själv som; står "för / ;uppläsning- |; öping. med, ett dylikt: tåg, 3 setts 'till den förste' innehavaren” Te av: en professur vid | tet i i Köpenhamn, mellan 'två dägen fkom med "kakä'g förare ärar sför: att” körat m där - I för vältkröken”, ryor och: back. MAMMARAMARALDAKA EO TYYYYEYYENIYYYYYYN YT YTYYTYYYYTTYYTYTTYYYTYFTTYYYYT TY Y. TYYYYTYYYTTYrYYFYY YT YTV TYYYYYYYYYYYYYYTTYYYYY FY FTYTTT ” RÅ Yv Om den tingens "ordning be åtår, vilken vi hittills vant oss vid, består, skall vi £ dag och i morgon” ' ha borgmästarväder, Väderleksrapporterna är. "ore- Serverat optimistiska, men det- ta torde bero därpå, att rapport- författarna i inte tänkt -på att det nu är lagaholmsdagarna, Ty iså. "fall hade de säkert skrivit vac- kert .väder' för lördagseftermid- ]dagen och mörgondagen: . Just . .som rötmånaden - bryter , Jin; "kommer en Ljungby-rapport från "Mellbystrand. ': Vi klipper ur en göteborgstidning ; I LJUNGBY (på: badsemester) I "Lodjur. har, som bekant, under äe senaste åren visat sig på flera platser i Småland och det ser fak tiskt ut som om stammen håller på att öka, För hundra år sedan oskadliggjordes de sista vargarna i' Småland och Halland och sam- tidigt därmed Ilon, som gick hårt fram över getter, får och rådjur. : | Vare sig :lon,nu' hållit: sig kvar från.. den :' stora förintelsen på 1840-talet eller sökt. sig; till de gamla -jaktmarkerna från, andra håll;' så är 'det emellertid klart Småland;-+.' Men «liksom :de' små- ländska rävarna, ofta över mar- kerna kring. Vrå: och. Hinneryd, söker sig över. till Halland, är det i. också förklarligt att lon”går över gränsen; I får man väl betrakta att fiske- Men som en. sensation och ':' > badortssamhället : Mellby- strand fått besök av en I1o. Enligt flera - personers -utsago har -lon visat sig i den skogomhöljda trak -Jten, på .kustremsans norra sida. En av jakttagarna är en känd jä- gare, som. själv tänker inkomma med rapport : om "lodjurets fort- sätta. vandringar från; Småland |. till Halland, es "När: öyker: Snäpparps kroko- dilen upp? Alt kan: hända. Till Laholm. kommer. ju i mörgon : | Marsinvånare" på visit (se: sär- skild artiked. om Lagaho! imsspe- isradiorirpå” tors: utan. "Arne Nyberg.” : I I det. senaste numret av Rös- ter i Radio har Ingvar Wahlén för övrigt fått en utomordentlig reklam, "' nämligen. "en helsida hed "ett. stort porträt av: sig talat, att ställföreträdande, rek- törn. vid socialinstitutet i Stock- Holm docent: Gunnar Boalt ut- gräns. Till för. helt nyligen se” SE hörde en "del". av Boalts by | till Hishults församling men har Tumera .. tillförts . Örkelljunga. Släkten '- Boalt, härstammar” 'rhellertid från Hishutt, Posts +tlonsföreståndare a Isaksson" Si alts fader. var född i Hishult. "I Han” hette i sin-ungdom Bern- "I Hard "Andersson. . Han blev stu- dent på 1890-talet; och; kom se- 'dermera : till. riksdagen” , såsom "stenograt, Senare blev hån ”ina- överkommissarie. Han : haåde denhe var mäfad på överståt- hållarämbetet .. Stockholm. Bröderna ;-anitog, "nämnet: Boalt. var" "storbonde '? i innan den” alle" in a nuvarande. "Iokaler; Hans I Sm J från ”Änderbsona : föräldrar var sålunda den- Boalt, : :och det, är den kän da Det!K några ställen 4"v av Olof” till dess man v det mycket ont öm Vv gammalt ” "bobde- rim. Av allniogen' kallades' Ö- lofsdagendén' 29 jul; därför I bfta derbi rådde, .Sor brist på. säd. Olsmäss "Tatt förstå; varandr: H tigga. av en arab, Fishult omtalar, att I Gunnar Bö: | När vinterkylan "dröjde här hemma, fick jag för mig, att: sö- ka komma ' till hågot varmare luftstreck' «och glck, därför om- bord på en norsk båt i Kristian- sand, eftersom den skulle gån ner till Afrika, Efter besök i Lissabon och 'Gi- braltar' steg jag äntligen i land i den stora, vackra staden Alger. Den har en "utmärkt hamn; i gam Ia tider Björövarehamn,” och' syn- nerligen välbyggd: vad den euro- peiska delen beträffår, men arab staden” lÄagst uppe i; berget var allt” annat än: tilltalande, : i "Jag: fortsatte, härifrån med en buss 300" km! söderut, Det bår först ”övdr : den "bördiga kustslät” ten"och &edan på serpentinvägar /löver ' Atlasbergen;' där ' klipporna på ena sidan" hängde nästan ut över vägen medan det 'på'andrä sidan -” oftast. :var lodräta stup, Omsider.: blev": växtligheten alt glesare, ': och - den” bara - sanden trängde: fram, "me nnu : kunde man se: >fårhjordar "beta av. dei magra” gräset, ' "Snart "var "det e mellertid, så gott som enbart sand och nåkna,” glattslipade berghäl, lar. Jag "hade kommit över Saha- ras" norra gräns fr Bou Saada,”' KS åh ' Det är en av 'de störré oasernie: med över: tusentalet! dadelpalmer och en "bebyggelse, får kallas stadslik, Där var. trån- ga, "steniga gränder, och husen saknade i regel fönster. utåt den 6, k, gatan, Araberna vill. ha sitt hemliv--helt :-dolt . för obehörigas insyn, Men här fanns ett först- klassigt franskt hotell. — du” .Caid — och där stannade Ja Fett par dagar,” b 3 Här blev jag god vän med: en | vänlig arab — Jussuf Mohamed Abdullahti och det hade” jag Jen att" Jussuf ”öch ” "jag hade. våra samtal. på spanska, som yi båda kunde lika dåligt, men det gick "Av hononr a; en: arabisk; dräkt fick "jag 1 | Iråed .turban,: och" det" gjorde, act jåg. inte: besvärades' av tiggande' Ungar, "som" Bruka följa turister: na i: hälarna över, allt. De vi nög; "att" det Ånte löna r i min mj lkista” sades! det" i Halland enligt, en uppteckning. ren tar. med att. påpeka; att; det är "synnerligen > > lämpligt, -; att såt- miristone.. . laholmarna ;.; luftar |.Så tackar vi'för i.dag och sbur |16 -Böiu Saada För LAHOLMS TIDNING av NILS EDBERG. oasen hade fått sitt namn Bou Saada, som betyder Den lyckliga staden, En hövding på annat håll hade fått för sig att plundra o- asen, När han kommit dit, blev han emellertid så förtjust 1 plat- sen, att han beslöt sig för att stanna där. Så ville han ockgå ge oasen ' ett namn och bestämde, att den skulle uppkallas efter den första levande varelse, som kom dit ' en viss dag. Den dagen korn en” arab ' pidande' på sin kamel, men före honom sprang en hund, Hän ropåde på hunden: ”Saada; Saada”, Så. fick oasen 'namnéet Bou Saada, ty. Sanda betyder lys: kar Vad har rmån- väl I gö man kommer” till Sahara om in: te att' en ridtur. på kamel, Jag fick också en tur på någrå” km. ut i sandhavet, men' kamcolen är inte. något vidare: behagligt rid- djur. .Den är slö "och går helst i ett mycket makligt tempo. "När den någon gång springer, gör den verkligen, skäl" för. namnet ”ök- nens skepp. Då. jag. efter ridtu- ret” kom tillbaka, fick jag tag i åsna,” och hade den "att. -Tida på i de steniga &gränderna,, men inte heller. den riten, var! nägat vidare, «i hi . Här feré är det kvinnorha, som få göra" det mesta arbetet, MEa- nen Jag” och latade sig under pal- |merna eller kaktushäckarna eller också träffade man. dem på Har féerna, ;där, de bolmade på siha pipor: och drack sitt svarta. kaf- fe; Där "fanns inga kvinnor, De, som "någon gång visade sig" ute, var djupt beslöjade, Di hunnit skaffa sig ” fyra [ansés han väl försörja, genom "de- ras arbete, 2 "Av en händelså kom jag i 'tin- fällé att besöka en arabisk skol« kläss, Inhe i ett" litet” rum' utan fönster ät gatan satt "ett tiotal barn > på bara. golvet. med. sina griffeltavior i' knäet," och läraren hade skrivit upp några sifferupp« Bifter på svarta tavlan, var talade han engelsk i Han hörde; att" "jag "också var; rare; lånde Jeende' som, - tack -för den Kanske vär. "det för att svensk, >” något" som. jag ke var det för att jag. upp: trädde Bom. arab. Det tog. sig n Zz skicklighet, och: Jag fick ett strå ta; med. dem: genom generella ålsärder, genom” att göra ' upp” "en mall ' eller, finare uttryckt, en; generalplan för. hela. den... '. svenska" shövding von Heland i de, nord of ddeltagare var eniga'om att” ange sås blekings a terrängen. om icke lönande, Lägg amitt i o0lingen, av ett h Tik en iiyodling, som sähuliga "märke till de stora, stenarna 2 Tappa större im än någonsin förr : ” PITEA: (TT). | or Hjortronskörden i Lappland ser ij år ut att slå alla rekord och, väldigal g 'ängående: jord- delinh EN kshefall der bär sänds dagli söder) .. br per år 1949-1952 ger vid hånden, . "som kariske är de onda förnuf= ".. ga och > fiktiga: i "ett Jän, 2tt3i härad. eler 'en grupp socknar ' 'kan' vara hur nuftiga” som : helst ', och. fullständigt oreali- Serbara' på andra håll. ; Detta " Törevårar. naturligtvis å hi grad strävandena" att sö glesbygdens problent ;, människor söm bör där tillförs ikras en" så att” : de kan stanna kvar, och trivas. Bygdeplaneringar ; för: mindre . områden ' "efter '. mönster”. från Sjuhäradsbygder framstår tem, karaktär erbjuder nordvästra Blekinge; alltså gränstrakterna, mot an del, undersökningar : och , utred= ngar . beträffaride ägdslagsfördelr bi - endast : 160 ;hektar ken. Låntbruksnärmnden har gjort a "ningen, i pa öghetsstrukirem. jord- | nh att, ”brukningsdelar på. 2 hektar åker gav. en medelinkomst :på 768 kronor per: år, -2—5. hektar .1,960 kronor, 510 hektar '4,107 kronor, 10-15. hektar; 6,598 kronor. Till- sammans med inkomster 'av tjänst nifigsdelar..på .2 hektar till 2,804 "I kronor, 2-—5 hektar, 2,603 kronor, 5—10 HKektar'4,620: "krönop, 1015 hektar € 6,848 kronor, i + Inkomstförhållandena högst. otillfredsställande, Av "områ dets '.430. hektar '"åkel lämpar . sig odling, "Den: övriga sådan, att den inte lönar. sig' att bruka eller - förbättna. - All . den åkerareal som består. av; mossjord tillhör. denna Faton] mötes, på. raobode -restatirang; i Kyrkhult,- "Sammanträdet '4 vär :koms talet: byar efterhani inte: problemet, efter L lägga. småindustri o satt ög måste räkna; avfolkas, ' Metoden ”att flera :: brukningsdelar framtid > räddas genom at lock fram: till När dagens: ljus; de och det än sant, ty Bång. en son från FEdinberg Raändverd gamla” bondestain, Zz "söm" fränist' men Avårast-iblandralla är, som trots allt sorlet; gläfset,. Tlahderskället seger; går: och. frukter; bär; "Det verket" är för :hondm.:minnesvårdert, som står, Här. sekler, efter sekler: E 4 han. ”ille fecit, och han äran därav få sent omsider -sågo,' mången nart är Fr Il; reas.när gårdarna i- dessa bygder; bruker av: sådan art att” de lång- 'siktimt kän bestå En annan del av 'onirådet; bland :atinat "vissa" byar. i Kyrkhult, :saknar.. däremot: patur= liga förutsätt Jarden? e7 sådan att, den är. ekonomiskt.-lönsam' att.:bruka' eller förbättra. Den är oerhört: stenbun- iden och karg, åkrärna är: små och ligger. ofta mycket spridda, i; ter- ; läntbruksnämnden. - påbörjat en” planering. Den' förstå” etappen har «omfattat. en: kartläggning. av ill.; det fesultatot" st efter= händ : som» brukningsdefarna- inom området blir lediga bör' den. för jordbruksdrift olämpliga "åkerarea- len; planteras 'med skog. Beträffan- ossjordarna” framhölls från ringen. av skog' på dem; bör ske snarast "möjligt. Fortsätter man yt- terligare en tid att-bruka dem för odling eller betesvall, blir, de näm- ; ligen ,så " försumpade, : att det inte r. "att plantera gran på dem,” och > blir;, det nödvändigt | att först lantera,, al och sedan gran. ,.: ss. I mödekungens: senaste ;, påfund CR ut, lastvis pr järnväg eller medi bilar, Redan har 5,000 kaggar av-'. . gått; men bristen på kärl börjar bli" kännbar, Priset varierar mellan, i 2:60.—3 kr.pr kg, 4 o.ooa ' Det är framförallt inom Arjeplog' med dess vida hjortronmyrår' män: plockar de flesta bären, Formliga bilköer . står vid vägkanterna och! ute på myrarna vimlar. det av folk. inte förekommit på de senaste: tjugo, åren, säger chefen för firman Lapp=: . landsprodukter , i: Arjeplog, .E. Av. Forsman, Det är så gott om bär, att: » det helt enkelt är omöjligt att tills| varata allt och stora massor förfa=| res, men ortsbefolkningen' gör: sig; ett parti på 500 kg från en enda fa= milj, +, >. Än "Även längre norrut pågår rushen) SS för fullt och de'senaste veckorna] "I har omkring 5,000 norrmän åkt över] till den svenska sidan för att plocka! ' Åhjortrön på båda sidor” om Malms=, ; banan, ända ned, till trakten äv Kiel m. LER IV "och Higlind. I mot” sDiors ; ”knäkorta” ene INET VORE: (TT— Reuter) MN Christian Diors : knäkorta. kjolar: : i har” Tätt ett: ' kyligt” niottagande - i: New York", och på". en. del hållj blånd” de' lokala storheterha .' pål modets : område har: den franske] och" med : framkallat protester, ; En del "har sagt ' ifrån, , att de inte, tänker .: låta ' reminiscenserhå från! 20-talet slå igenom i sina höstkol- lektioner'; utan att de även .i fort; sättningen , ämnar : hålla” sig till de längre kjolarna...” Öm 'den.: amerikanska . a kvinnan larna. igen skulle hon vara tokig, : säger ' :, modeteckners] an - Emily 2 Wilks, " Flappetsilhuetten. kan. inter. I tilltala 'någod kvinna inte ens om hon har ben som Marlene Dietrich, n säger hon,: 7. a Hennes. ”kollegår. Zelma= "Golden tu kort och gott: Jag an= Fr Es för de. "sju | byarna ix Ky rkhult är. alltså att O rk Män har dock inte tänkt: sig. alt de: olika! bruknings- delarna: skulle bestå som, skogsgår- dar, utan ' efterhand ' som : de” blir lediga skulle. de genom, lantbruks" - förh d 5 och lutad, » Nästa ki försorg änd:; för att dl .- andras. jordbruk I att. ;göra.upp. en :fram= tidsplanering för vad som skall gör lefterhana . av..en: eller" annan .an- ledning blir lediga. Det är ju näm- ligen, vilket landshövding von: He- dänd kraftigt underströk; inte frå-| socknen "som. :behöver tillskott av skog för att bli bättre bärkraftiga. Från | ortsbefolkningens ;sida 'utta= lades 'det' önskémålet,” alt” jordbru” ken i Kyrkhult borde bestå av lämplig areal. åker, Under debat= ga om att. köra ide :brukarna. varven Aungerknäpp, Ola: "lig: - Inrenystamt: en 27 NA 199874 Sad Men titlar icke heller ha värt: örå,' ty! höga böster- jätt nå 'strebergrin, MONT Rs fold VARS Om. gammal överliggare man varit,.. mer Tnåste ha en"gaista” sant g' freak fy MEn a nygs Ro RE ON JÖM Bi fi åa IR "' Av slumpen man får ordnar: och sig. pryder --nted slitet: glimmerbleck,. som negrn, gör, ..: ; + men den, som. plikten tjänar, samvet” lyder; SN ot blott hän i' skölden äretecken föl sopa se där > En ärana man I Edberg här: vi hylla; han fyllt :sitt:värv i livet såsom få, När hån nu gått att åtti åren fylla, han väl förtjäna man ganska. fort kan, statsminister bli, n' för att "Mdberg” nå, som vitt i värl krans med rosor på. 3 . FREE Sr på: hövdingstol nu, tnAligen. mar sig vräker, - sen krämar-politiken gjort sin kupp, ;-men jubilaren här, i gärning säker, med "egen -kraft -till'heder- lyft sig upj mn Mare farit, Det finhs' 91 brukingsdelar än= iom” sdet ' plaherade--området.: 22. av dem" hår. en åkerareal av 1-2 hek- tar; 44 omfattar .2—5 hektar och 21 5—10 hektar. Endast. tre har 10 hektar och en 15 hektar: Den. sam-- mänlagda åkerarealen uppgår. till 430." hektar.” Skogsmarken' utgör 3800 - "hektar, vilket "är hela '79;9 procefit av den totala -arealeny som . är i 4,800 hektär.. 835 hektar - eller 17,4 proc. äv aréalen, ägs; av bolag dten . namn I dar ned "behovsjordbruk”,. " Nu är. det ju en riackdel ätt” en så-stor procent:av.skogen äges av bolag, men'en ändrad lagstiftning kan' kanske göra det. möjligt att förvärva: såsom skogsmark utan ex- propriation ” för : komplettering > av ofullständiga: jordbruk. ; Om ; detta bleve fallet skulle" den" framtida yttre rationaliseringen 7 "av. jordbru- ken: i Kyrkhult igt -under- ser "inte att:korta' kjolar är, vare >, sig! kvinnliga eller. eleganta; sets sInte heller i London har. del se ses; nåbte' utslaget, av Diors inspira tion! väckt > niågön:s örre € entäsiasm' Tvärtom, - dé. körta ; kjolarna. har omväxlande betecknats: 'som ”ve- dervärdiga, ohyggliga, ', ovärdigal och " vederstyggliga"; för! "att: nu; bara nämna / några . av. de. mera milda” uttrycken. Alldeles enstäm-i mig är 'emellertid inte kören. - ” I initierade kretsar befarär man] ' att Dior trots allt kommer att Iyc=j kas - liksom han :gjorse med sinj ; ”new look” för några år sedan vil- ken ” också ' slog - igenom hn trots enj. stark Hvinnlig opposition." - DAR 2 ES-SÄLAAM,: TANGAJI) KA: Tretton afrikanska arbetare - drunknade när en segelbåt vå ons= dagen: gick: till: botten i grov sjöj 60 km norr om Dar-Es-Salaam, det behövde ingalunda betyda att; k 4 +: Kyrkhultssocken; kättas.. Då : skulle. det! kunna ska- Pas: . bärkraftiga : 'skogsgårdar: med é behovsjordbruk. - ära a Ett genomförande. av det sålun-| 1 de” da; skisserade. framtidsprogrammeét il skilliga bvar helt skulle visserligen ' medföra att åt- behövd. nck Zindi och hantverk kan: förläggas , till :Kyrk= hults samhälle ; och » på; andra ur platser. inom socknen. Det ” skulle . med: andra bra kunna' stapha vid folkades. men en folk . inom. «socknen; 7 IVESTYTTVETEFSTEFFIYTYSY ' Någon liknande hjortronrush harj a goda förtjänster; Häromdagen komj':; skulle: acceptera de knäkorta kipe. «os YFISYFETYTFFFIT /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.