As ”YTYFYTFtYTTYYTYYTFFYTYTYTY YrtTteYTYEYYTYTYYEYT YT ETT 5 YYYVTYYYY IEA SIN AAA TY TYTYTEYVYYTYYTYYTTEYTYVTYTYY TF FtY VY tereTrrery och i belesak Mellersta Österns. förra ökenbäl- : ten; där. ingen människa kan leva brett. sitt döda täcke jöver sluttnin- garna; skall "förvandlas till grö kande vingårdar och böljande '; desfält, I kritbergen i'Negev-öknen har” man stött på :sinnrika .bevatt<- ningssystem med 'cisterner 'och' ka- naler som är omkring 2,000 år gam- la. : Nabateerna, "som - hade . sin . blomstringsperiod 200. f. Kr.—200 e, Kr." förvandlade 'Negev-öknen: till bördiga. jordbruksområden som sän. de gitt överskott till Rom, Nu skall O:s > bevattningsspecialister ta upp sina 2000-åriga kollegérs man- tel och: :göra, om försöket en Det" är. vattenbristen som”i år: ” hundraden' har förlamät varje od- lingsarbete här: ute. Brunnarna ger antingen "salt : vatten, "eller. också måste man”gräva så djupt, att är | betet är. praktiskt taget: hopplöst. Vad människorna :för 2000 år sedan". ”mpptäckte' var, att maån- kunde sam: da upp "regnvatten "och dägg, och det! : är detta" som skall göras :om" igen. ! Fullt användbara” "cisterner ' som; rymmer "mellan, 25,000-: och . 70,000 kubikfot | vatten har grävts. fram. Vattnet samlas' i" mindre” cisterner längs sluttningarna 2 också: dem har: man grävt fram och med en del reparatioiner blir de -alla igen an- > vändbara, ” , De ' gänla ”nhabateernas system har varit ytterligt sinnrikt, tören : i' ; vattenfallsstyrelsen, "över- en boning söm i Konstruerats så att: h' sand inte' har” kunnat” konima”. in. .Regriet". under vintern. och' dé översvämningar. och storrh-7 floder” som uppstår under: regnpe-. Tioderna ger "tillräckligt 'med vatten, för att Bevattria” hela. .området. hela” balansen 'gentemot utlandet kom- -| priserna sekreteraren i svenska vattenkraft- | förbys: i underskolt OSLO. [es I NTB) - ” Norges underskott i båtalninge- mer för första halvåret I år att bli icke ” under - 500 miljoner Horska kronor, ' medan riotsvarande siffra förra året var ett överskott på 230 miljoner kronor, skriver Arbeider- bladet,- Regeringen” har' för 1 ge. sedan iäknat ped en utveckling mot un- dersk k ingsk på- pekar tidningen, och i treårspro- grammet för Norges försvar förut- £es också ett betydligt betalnings- .underskott.z.v oc. z : Rent ' kvantitativt - här exporten varit större i' år. än: i. fjol; - men "på : exportvarorna- har sjunkit med drygt 20 procent, me- dan importvarornas Priser gått ned med blott 7 procent. Om - Priser och frakter varit desamma som i fjol skulle -Norge för hela år 1953 san- 1 nolikt "ha kunnat räkna' med ett överskott på i .runt tal 50 'miljoner 'öhor, medan man nu i stället kan vänta ett underskott. på" 700—1 5000 miljoner kronor, skriver tid ingen. I mars 1953 anhöll generaldirek- direktören . i Aiskeristyrelsen och föreningen om en offentlig utred ning rörande - möjligheten att om- lägga östersjöfisket i syfte att för- dra en minskning .av de: svens ska laxbestånden. : > Kungl. Maj:t he 0 förste ”aktuarien. i jordbruksnärnns "den K. O. Wahlfisk att från den'i juni 1953 tills vidare biträda" inom "under en ningssystem > med kanaler och "ei : sterner har. man; grävt fram. Man har” . också hittat egendomliga an slutsatsen; "att folker”fordomn” ecoml. att: Sfodra”: gropar. med : flinta tills . varatog daggen. sorn föll. I den fod- rade gropen höpades jord och i i " gen planterädes vin: eller "olivträd". Den: hårda flintstenen höll” "daggen? kvar kring - plantans rötter så att. den fick den fukt och ”täring som: den behövde. Det är med all san>” nolikhet detta som Bibeln talar 'om, när det står att Herren. förvandl: de klippan "till en klar vattenkäll: och slog olja och. vin ur. berget. FAO har nu haft två specialister i på bevattning . och odling: här ute, . dr W. C. Lowdermilk från ”Kalifor>; nien och Wayne 'Miles från Texas. De anser att det är allt skäl att för- söka i hela sin utsträckning gräva fram, reparera och åter ta i bruk del." gamla. - bevattningssystemen' och i den mån det visat sig praktiskt in» föra nya, kompletterande metoder. Helå Negev-öknen bör kunna för- "och betesmarker med -alfalfa 'och sTekord. Prima fisk hade kommit i 4 Wola”, Jär ha blivit ombyggt för att 1 tjänstgöra som en flytande bas för f landets. fiskefartyg, . Det övertar ” vandlas till fruktbart land, odlingar | fångsterna ute till sjöss och förser i denna fiskat. från danska amnar,. seglar” nu. under engelsk flägg. De sparar tid och tjänar mer på att fiska från Grimsby, säger de, Sammanbrott på i d n amer för ungdo Hur ser storstadens myndi, oheter på Ungdomsproble. : t; vilken erfarenhet har man . av hjälpåtgärderna? : vi har” 'ställt' frågorna till inspektör Erik Kine 11. ri Stockholms s barnavårdsnämnd, som är chef. för ung- - domsavdelningen. " Hans sammanfattning är. positiv -trots allt: ”Ungdomen ä är bra i stort sett. Mer de dåli-: "ga elementen är betydligt:sämre nu, än för ett kvarts- - Sm sedan; Brotten är inte fler, 'men långt er avan- cerade. si el "Res inte: till Stockholm för a att ; stanna utan att ha bostad och ar- i bete: ordnade! Gör. inte som. så många andra; stick inte bara iväg "och tro att.det där. ordnar sig : alltid! I oändligt många sådana . fäll betyder det bara arbete: för ; de sociala" inyndigheterna | stan; ' in Rådet: : och varningen .kommer från erfarnaste håll, från inspek. r Erik Kinelli Barnavärdsnämn- "den, Han är är chef för. ungdoms- : På Kå och genom hans händer" - till. slut alla' hanälingar ; söm rör > de. många fallen av vilgekar : ungdom 1 Stockho från skolal.j” .dern upp till 21 >s | klammeri , med rättvisan, om” de >> De som är ovana ' ra '-den' får det ofta mycket besvär- "ligt, summerar han sina ' erfarén- > heter. Det kan:gå. snabbt utför "med dem, Har de Sedan”, värken : Jobb eller bostad vid ankomsten är ”Vupptakten den : sämsta: tänk: "bara, Det är inte" svårt. att råka 4 klorna på dem söm ger "intryck :; äv att vara de verkligt välmenan- "de och hjälpsamma, Sedan är. get , Barnävärdsnämnden nästa,” arbete ' ät dem” som är utan och bostad söker mån driva upp. Ser man” så att ' pojken. eler flickan knappast är av den kalibern som' klarar sig 1 storstaden: På längre sikt, så försöker man skicka dem de: inget illa gjort kan det inte ske ' utan ' deras eget: samtycke." Många” vill. inte henr och har kan ske: allvarliga skäl, til det; Fast ; dem: får viju 1 mänga fall kon- dsbyrån fått åtalseftergift; så skickas fal- len över fill barnåvårdsnämnden, DA. bar den sin chans att skicka dem "hem igen, ' kan drämma tin ODEN BAKOM | LJUSFASADEN MJ DEN "GAMLA HISTORIE "redan, vid Centralen, han eller hon|: " bar ingen". svårighet". att urskilja |” de rådvilla nykc » är det ofta den gamld v: uttjatade historien, > flickan som : följer-med den hjälpsamme man- nen, nöjesfältet känske, nya "kon- > takter, VS, sjukhuset. rod i Och -barnavårdsnämnden kan "inte göra” så mycket:för:' satt” hin: På enkel biljett fill hemorten. Har. ta- I ställts inför 'domstol .t, ex, mén|. ”jatt” en ölgacrettantonat Skojaren "möter ' redan vid: tage” (2 rott, förenat med fylleri; ö ; bar till" någon av i fom! p isig ofta skyldiga till egéndomsbrott: - Billån. eller -in- verlämnade till Garnavårdanämnden. : RR staden s Snxed i storstaden, gör. Via polisen blir :de sedan! ( Bilden ur. Sk Men! all nutida jeklagan till "trots na och säger att nu är jär här”, 1 stan och 'kan' inte: ” komma härifrån, kan jag inte,.: få en sådan biljett, för I det - |: här eländet: kan he iu inte,,> i stanna? Å - Och "kanske får de biljett; m det anses nödvändigt, (men närmn. den försöker få ut pengarna i ef terskott). Mer än én gång lär det dock inte gå, varje fall registreras noggrant och metoden är övärhi vud absolut inte 'att tillräd His laste läget: att Öp] åra en sådan utvecklin; Enligt e en uppgift i i maj mitt:i fastetiden köpa hälleflundra till vilka priser man ville ge, :Han=- deln med' hälleflundra hade under månader" varit solid och bra men orsak till var många. Bl a. hade fiski ten av J.- ”Pacific” ,Fisherman” , kunde : man "kända". stråken”. 1” Stockholm. på |" "nätterna för att 'få I med Sedan tlnng det ju alltid ol- ka g som ger nämn- + den 'extra arbe v Etter större: na” "dominerar. de ker. gåed i enjvdk hjäl å igar man” ett nägot i , men : då är finns»”mässor av. fall: som av den mos "derna: ungdomelt mild: Ung- . ” domen är bra I stort sett, det finns inte fler. dåliga element dan; Men de som nä är dåliga u "vär betydligt: sämre” "än dålig: ungdomar för ett I "sedan, Fler brott fö; blir inspektör Kihellg" - 3 Re ti - temperament. "Så nog mäste olé "Sitt. .€äropeiska dag i Schweiz ville Tensinå Norkay,. den infödde hjälten vid: : bestignin=- gen av Mount Everest i 1 juni, med" en rad "schweiziska alpinister och flygare som "inbjudit Konorn att i ett. sportplan flyga över Europas högsta bergstopp; Mont Blanc: och sedan kretsa. över. alplandet, Men Tensing fick" inte '; flyga” En” diplo= matisk aktion hindrade "honom; På ' telegrafisk anmodan från. reg gen I Tensings hemland. Nepal har den "indiske "ministern i Schwi 2 uppvaktat” de schweiziska. mynhdik heterna ' och : be dem jud Tensing att riskera, livet, ”Tensing "| representerar, en' nativriell Higång + för Nepal och I mån vill inlé tillåta att han råkar 3 livsför. flygning av Mont Blan Jag tycker du' bankar på körnå väl. vårdslöst; : Kalle. = Det! har jag» då aldrig -märkt, i Och korna tål hog hårda slag, Det "lynne och Äg, att. djuren ar. ete med, elände: erkligen, kän : + Det kanske djuroc också? - "under "senare månader slagit allal- stora : mängder, ' långt -utöver de vanliga, från :Norge, Island och Canada, och priserna föll katastro- falt. Så 't, ex. såldes stora partier |/ prima torskfilé i öststaterna till ett ertgrospris. av. un cents Pr pund; :; | Polskt” ”moderfartyg för Fö trålare ee Det polska fraktfartyget ”Morska flesta fall bör utspridas : -ELIZABETH. FÖR. "FRIKOSTIG MED 5 (lösliga ”kvä vet I "de : LONDON. ' "våren |. ' En katastrofal baisse har drab bat den engelska börsen med auto-. grafer. "Drottning Elizabeths” auto- graf noterade: före kröningen priser på mellan 20 och 25 pund och un- der, de fenasta veckorna : har ; 'en » inger? knappast kunnat "uppdrivas billigare än för 18 pund. Men för några. dagar se- är det inget tvivel om, även om man på hösten ger kalkkväve i samband med nedplöjning av halm och stubb för att ge mikroorganismerna, hjälp vid nedbrytningen av halmen; Men dessa även andra näringsämnen för sin funk- tion. Därför är det lämpligt att även införmerade Aviation bu vå eh val M skriften American cerår i'sitt Senaste rör rande sövjetflygets, framsteg I "under de, "senaste månaderna," Rapporten | ' påstås vara baserad på ”de' senaste [4 hemliga rapporterna som från län- derna bakom ji ärnridån kommit till salybiö innan han "fortsätter till Nya Zeeland; fira > märks inte på dem, alt de” Töå er "drar det min i umf ägs sista = trålarna. :med ” proviant och olja. Fångsterna transporteras av moder- ternas : Är 1940 "uppgick: bomt dän ds Elfzabeths kännedom” ning för futtiga.5 pund och'speku- |. grässlag som” hör, hemma i dessa tillföra fosfat före höstplöjningen, : fartyget till Gdansk eller: Gdynia | vari 't detta" är villrådiga, då priset vi- verkningen i Sovjets flygindustri | ” och trålarna kan på detta sätt ligga kan - bli väl inblandat i a hela” ms sar -tendens att sjunka ytterligare. | enligt rapporten till bara 1 Procent | (ute och fiska utan avbrott i den Vid” öv tar | Den unga drottningen har den se-.] av alla plan, men nu är 7 procent)", > kalisalt' av betes- och andra ' äldre vallar. anser : praktikens folk sen höst- och mycket tidig vårgödhling vara att föredraga: Även kalk "kan med fördel ' tillföras på hösten på såväl vallar som stubbåkrar. : ; Men är. det: inte så,. att. uttvätt- "Taingen 'av', växtnäringsämnen är större i det, nederbördsrikare väst. ra än i det normalt nederbärdsfat- naste tidén varit. ovanligt tillmötes- | av ,' de.” färdigställda ' i maskinerna | - gående när det gällt fer, en | strategiska bombplan, Sedan Sta- |: i brittiska kronans historia. otrolig | lins död har produktionsplanerna frimodighet. Av. kungahusets med- ytterligare; . förskjutits till ;fö yrmån I" lemmar är hertigen av Windsor den | för. bombplanstillverkningen:. Sov! dyraste... För .. hans namnteckning | jetunionen har för några månader å betalas 15 pund och mera. Däremot sedan. börjat, med serieproduktion här hertigen av. Edinburghs auto-|av tunga” strategiska bombplan av graf ingen börskurs alls. Han har reatyp. 400, plan kommer att 'live- under åratal satt i omlopp tusen- | reras" inom de närmaste 'veckorna, FÖRHÅNEN « ATT: KUNNAT: a VÄRBRukeT få i tigare östra "Sverige .- "och" att'det| tals: autografer: President” Eisenho- | Dessa planhar 6 reamotorer och är därför skulle vara. nederbördsför- wers. autograf. noteras unge; id | enligt förhandsrapporter. överlägsna . hållandena under. höst och vinter-' samma: "kurs som Windsors, de amerikanska B—52 som först år : månaderna, som bleve bestämman= 1954 kommer att tillverkas i serier : de för vår-. eller höstgödsling? och som ännu så Jänge endast finns r > I skriften ',Växtnäringsnytt; nr 7, i nägra få pr »” . 1952, pläderar; jordbrukskonsulen= dra sid artigt. men bestämt till AN” | har' Sovjet tillverkat 100 fyrmo-|- stutBe N: ; tad | dra sidan. ten Henry Gustafsson: I Halmsta > Stalin gick dit och mottogs som toriga reabombplan som ä fullt öst PL öjni NG MN | Hör en viss övergång till. höstgöds- hedersgöst,;: Några dagar senare likvärdiga : "USA:s B—50.- ? t ling; bårälena ur seföe sama OR häpnade emellertid. Sankte Per då De jseximotöriga. .seabombplanen - Nn se or - . kan påräkna ungefär samma 'det knackade på porten — och han | serietillverkas i flera fabriker sam-| 3 +. Nn 4 .som, av vårgödsling | mötte självaste hin håle utanför, tidigt, däribland i i Molotov-verken i i Maskinerna Häller på. att a ut silva verket x äet> M Sn . I or och, fortsätter: mm övergång till - Ural, Planet har. en maximal has- | hästarna ur jordbruket och detta = mn blir I 5 0 hindrat. och sönd 1] Arbetsbe under vårbruket tighet på: 800 km. i timmen och en | har medfört att” vårbruket nu förr då bruket in ighet Ht Bå 1 rätt: i i av art ten | tydelse på de stora bri i . let er: lera veckor. 4, r a : under : vårbruket. Man ipoer ifrån | na. och på tnmansjotdbruken. fl Rent samtidigt är det mer bråttom än] viktigt. Vårmusten i jorden beva- . | mna . | både gödselspridning och den djup-| allmänt sett betyder höstgödslingen, Let vanligt på 'våren och svårare attfålras - bättre om man. inte behöver . , en å Washinoto bearbetning, som erfordras för 'att [att odli den får. vara 1 extra hjälp, som behövs : Därför] djupbearbeta för ” att få: ned fos: " ” | FLYGARPOJKAR I WASHINGTON. på git st USA I få gödselmedlen nedmyilade: i. det utrymme för gödseln, Detta är ock- Kvinnor na Jagar: nu... måste man . försöka ' ordna, så att|fatet och 'kalisaliet, Handelsgöd=.. ot - sen sig den här trion unga flygarpojkar, Pom gcster U3 av jordlager; där växterna har huvud- så fördelaktigt för jordbrukaren, ef- sir Edmund ' Hillary man kan utföra: en:del sex. Hl vå seln" blir äre Inblandad Jo väx: vå ' - Cå imter Ha dl åren rotskik : emerikenska. chlftyger Pojkarna, som "på bilden studerar en byst er Nodbeuln n av fosfat och 2 orkäkttninteslern billigare SYDNEY.' (TT. -— Reuter) söm "brukar » höra v im på på hösten och detta.är särskilt " UI ”0v Abraham Lincoln 1 ett skyltfönster, är fr. v. Olov Sundgren från rötter. lisalt & ä mall sen syrinérli- | på hösten än på våren, En ytterli- |. "Mount" Everest-besegraren ;.sir Ett ' sådant arbete, som tar tidfiviktigt i torra områden; Man slips, > > > : | Sverige (Ldeå), Michael H, Letton, England," och Bengt Björck, gen b ty dels full. G nom hösts rid- fare fördel med höstgödsling är att) Edmund Hillary har fått mottaga] sh, kraft och som med fördel kan iper köra gödselspridarna på plöjd : | Sverige (Halmstad). Sundgren och Björele. är två av de fem med ning av gödselmedlen kän: vårbri- maskihspridarna då får gå på ”plan” | ett, stort antal. fer bestiga rvänl SI flyttas, är" . gödslingen ' med; fosfat 'marl rk, vilket minskar slitningen' av > = ska flygarpojkar som "fått göre USA-reson och. de ll ånga ame=! « ket därför inriktas på att få jorden | mark, vilket minskar slitaget i jäm- dan” han. lyckades, bestiga ? världens och kalisalt, Det går lika bra för! Hem, Och till slut: dandelastd N Vana aka du9 forn d resa I Canada, I Europa :|1 lämpligt /skick' för sådd i rätt tid förelse" med körning på ploctiffen. topp Hate had AR aft inte säga bättre att gödsla på än län Fe på öser lelsgöd- . Nikanska flygarpojkar gör en motsvarande ri ”. ' döch under bevarande av vårmusten : » AV. ”aspifanterna”. ha e m nga Nösten 17, stället för på våren, I|deln är billigare Östen. >.".n. . "+ och Sydamerika, Sa - a fos Yaee na MR REN Ö - a orm a : "LAHOLMS TIDNI - 7 . FAKARAKRRA MN Kärra NYUTCFEFOFEIFFOFVIVEFSEO DD RR RA Mr nr RA RA Ahh få AA Åk RAKA A MN HA ARR M MA MA ÅAR AMRA AM Kd mn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.