ka | = a a AN a vr I -”- Yrrerer ee ver eveeYYFEFFYYFFEVYEYT vyvrvveeeeevevryerprervtrevYreeorvereeryveef Ye FePYF EET YEY TT YYPYYYYFYFYVEPYFFE verereevvevvYvvrevvvv ve ereefyyvyyyYyTTT vyvreyyvrYvyreYyTYYTT? Tyv TYrYTYYYPT», ”"skeppsägåre” Hdig-dKulle . flatbottnader. NR öch 'lågrades i Mödetniätde diplomat såg" sin hans ech köpte nuvarande sta- terna ” Montaha, 'N. Bakota, ' S. ; Daköta;:? Wyoming; Ivå;: Colorado, Kansas, Missiuri, Oklahomä, Arkansas” ( och Lov lopp. Dext unga! tepubliken" a oledn: dé" vält Nebraska; |" - fen bekymmer; Presidentéri och” koh= Efessen ”endosserade. .detst Ta köpet gånger 2å klort. som Frankrike, där f nu 18 miljoner. amerikanare: bor. : Köpet av. Louisianas förvandl faktiskt den ang; nationen; gt kty Denna 41 r dock. Ingslanda-z resultatet, av, plac: vidsynt/ TT Hd såga C möjlighet till Å oe Napoleon: Akulle Höjd sig med ärt att ;försöka.' Hah'fiek'kongres+ New -Or=. betalt för; nd ”nen,hade-: äml: leon-kfigan Sa fnrlän- stjipee för första gången fladdra> d a 1 dé. fjatbottnade, båtaina': kommä undvika'voch: hans sv inväsionsbåta: eruttnäd; mn: att bevilja den: ofantliga" sum= ä tra. Florida också; Ä én när ”stårs! and er: stadeh. Äterigdn börj vi? legioner i kvtti aldrig över 'Khnalen bört :på strand, Därav" blév som' bekant intet, Hans 7 é kon överflytta en del av det tradis tltidnella vårärbetet till hösten, näms juden Bödslingen. Här återges i form av ett samtal, mellan, -två, experter, västerut ; Genom att tllvaratega ig: chans + åstadkom'-Li- rtyg oc konfiskerat, derag last... Er Polstiönsrnar hadet förbältrats, -. ärför. möjligt att” skådor, söm USA:s" kunna bli" gston: jobb, ö) delvåv ie de sk en; i. vil en ; stad I ersatta, Detta: van, Han: etablerad Ve Se in egentligen, alldeles ; tungrodder' " Tivingsto än tt ster. fen Där f anna! ordsiade sa . hållen oc vet, | dessa var be n andelsprby . Ta yttre väl . ade, kapa M Hela: flo "gare Ad utom. Se Tnytuingen! Spå: TR nien ägde ej: senda det? vid: rä tå Lovislana-teriitg riet? "sidan floden" "utan. Också Madrid; tögeradé; på” papperet, slappa Don -Carloå' IV över sitt'äto omedtör floden lastadest ur: från de al; br. vagnshjul, kött, på verk;.nhudar; ; allt snyse för » "EULopRei2gn SR Sålunda"; växte. "Väste däre Ti årg iförn ej slut” Ina dö meddélande; - rv deberir bland de' franska” trappa gijnar Och så korn: I jäm N tillF Bas för snå perätioner. not ÖR aika" valde han "den" franska" Kolo- ”Sånto' Doi ande de” Pengar me fingo I Frankrikes fick för Töuislans för den nya! ec Erepp o om jön hade fö peditionen;"Och' så köm det: sig att + "rom den svar det stora. sterritöri d öd. di : DOLLARS revolt) "Men Nodoz sleon sände" ut” 1t general Leclerc för 2att I ordna” Pp förhållandena på sden oroliga. ÖR avlats + Samtidigt skicka en a emissar + rier till New Orleåhs” för att upp- - "€gka' indlanstakimarnå mob kold- ta ternå'” 1! Västers 6ch årganlseras | militärexpeditign :söm” skulle avgå till Misslåsippideltat, Om han kunde. komma '1 besittning. av flod= "mynningen, och stänga den för, all ak kalla. hela :Vä Jalla 1]. Båda sidorna- befann -sig i en hans ;. händer. som en övermogen] fullständigt illegal ställning, Amen frukt. Oh "VÄL sin brödet” Joåephlr . hade inget bemy ”yttiade” hak" skrytsåmt. MOri tvåår de från kongressen att köpa Loui- ”är jag världenå hetre" 7" Islana, Telleyrand . och ' Napoleon : akta" Sora alla nyheter vandrar, (som ännu ej fått sin diktatoriska er vildmmarkssiigar' nådde: dessa makt stadfäst). hade ingen rättig- ” Blaner och anslag 'skögtsåmhällena | het att sälja det. - . > Och) nybyggena. I: Kentucky” och; Efter mycket köpslående bestäm- - Ohio. Folket förstod vad de. h des priset till slut till 15 miljoner "bar och, de tänkte inte finha ' sm "dollar, Livingston och Monroe sat= för att hjälpa Livingston: timed: att fer det omlastningstillståndet i New Orleans hade upphävts. TM Livingstons stora' lättnad medgav Monroe att beslutet att köpa Loui= siana hade varit alldeles rätt, De förenade. sina krafter i. ackorde- Tandeét och prutandet som följde. = tta. New Oslearist värder En : de till sl Jeffersonk ibeetella ? säAdebud tillvaratage Amerikas intressen ef- ]- son gill bygenadsonekarer William” Ax "bör man, allmänt övergå till göds- I där I dikviften Es sénaste "nummer :: lämnas en intressant - "redogörelse för experiment med " betongsliprar i stället för såda- & äv frö, som "SJ just nu ut- Huruvida I blir ' rilödiga I framtiden återstår - mellertid att se. SI-nytt har myéket för själva sjädets 'skull som gån skall';' bli fämnare, om, man släpp ifrån: dessa sker vår. Än- ti” de" ånar, att” vagnens 4 | isoleras vid maa av sliprar.s och" hv btitstnlngar: Sedal iF Inu. mer påfi de, blir. slagen' i vallar, som ska besås öm våren, så ling på. hösten, ifråga om fosfat och kalisat. 7 . ni .ka ner den. vid .stubb-bearbetning: Fen, Man kan också plöja: ned göd" sprida gödseln på stubben och'bru- 5 läremot:; gödsla. på. kort och. anpassg” givan: efter stall= ;krorkatisk . film är. över- ig för blått, medan” pankroma- film: . aning överkänslig ”Gulfiltret eller. gulgrönfiltret det mest . användbara, : Det håller tillbaka'en stor: del av de blåa strå" larna; men. släpper obehindrat ige- nom vitt eller gult ljus. Med ett så- dant. filter. på objektivet får man fram en verkningsfull kontrast . nel- |" lan exempelvis blå himmel och vita moln, Ju tätare eller mörkare filt- ret-är, desto större blir kontrasten. Gulfiltret har också. förmåga att ta bort's. k. luftperspektiv, d. v. s. sol- rök och dis, och kan också i. viss mån mildra inverkan av inte alltför tät dimma... ., > Rödfiltret har ungefär s samma ef fekt, fastän många gånger krafti- gare, Med ett tätt rödfiltar kan man få fram ffek vid fc Olika flmtyvér. har, olika käne. | S Hah dighet, för ljusstrålar av skilda fö som effektfull kontrast. För. vänlig foto grafering"- rekommenderas mörkare ger alltför- kraftig verkan. Rödfiltret' är. också användbart vid n | fotografering äv byggnader; fr för allt avi MN sik djaka dvs. onaturligt bleka kinder och läppar på grund' av den pankromas tiska ; filmens högar kädslighet förf -Ett filter tar: bort en del av jä set; "och följaktligen te mari ex- Hur: mycket rikligare € expohering som' behövs" framgår" av ded sk. filterfektörn; som angivs! för $arije filter. Faktorn: 2 för'ett gulfilter | be- ponera rikligare ju tätare” filtret är.]i dej hellör : , säkert +. mot de' stora ”tryckkrafter, hjulen givetvis för rälsändarna, som så) : småningom deformeras; och för hjulen '- — för att ej säga" hela vag? nen, w stötarna' for Sju ge- nas kråva mindre "amorterings= DC underhållkosbnäder än SJs” vi nöm”' så' gott, som alla” övriga delar tj vagnedi: NT Men är: det möjligt. ati slippa ifrån dessa./ rälsskarvar? 'Rälerna måste ju kunnå ””andas”, dvs ut- vidgas då temperaturen stiger" och dra ihop sig då' den faller. Enligt deénnå” -regel. "har "Sverige ej | brukåt" janvända” räler av mer” än 20 nm längd; och dessa' räler läggs så att'de'vid den i trakten högsta förekomrhande : temperaturen skäll gå. precis: ihop i skarvarna, medan det "vid låg temperatur blir flera millimeters” mellanrum, För att rä- lernå skall få möjlighet att sålunda ”aridag” "fritt; niåste de" emellertid frik sliprarna "och arbetskraften, ,; Om vi mera allmänt skulle använda betöngsliprar, skulle emellertid till . verkningskostnadernå. för” de sem näre, kunna, sänkas" och -ändamåls- trå äte gången blir mindre .— med, träslipa;. rar. ; går , med dast. 1,3 å 1,4: -en="-; , vilket. bara: det . spårmeter,' - > böna lt är det ej söm sker inom: 11: bars” sektionen: Möjligt & är att detta, öx=; ör; som "andas fritt, "bildar någon styv ram och är därför » ej. alltid tillräckligt: knäck- som. kan uppstå sommartid Det föchållet utvecklingen på det spårteknise |; friktionsstarka,' möjligaste mån skarvfria 'spår.. Den kraftiga rälsbefästningen på, dylika | - spår hindrar rälerna från att ”an- das”, lasten väl inbäddade: sliprar här vi att endast ändäriis' äv de långa rälerna: längdändras;”under det:att : läven, vid mycket stora 'temperatur- ka. området har gått mot kraftiga, |. :ramstyva.. och ; i]: de- partier- ligger- stilla I; tk att följas av flera; - Merit + det. är många problem som, göra; om -träsliprarna. i: vårt land mera. allmänt; skall få” maka: på sig ' över ; | rälsskarvjärnen skall göras flödiga med: hjälp av: ter I ».. Utländska prov med mycket[:;;, länga räler i kombination med frik-| tionsstark' rälsbefästning och i bal-|' ledare fören :underjor«" isk nazistisk. örelserh har nu: till? variationer. . Det. finns under såda- ; | na: förhållanden: inga: bärande skäl att” hålla” fast :vid' den konventio- nella > skarven ' med +» rälsskarvjärn tan rälerna kan helt: enkelt 'svet- famtmän på rätt långa sträckor. "Utomlands. har man funnit att så- dana långräler medför avsevärda Flertalet - rälsbyten som; ; överhuvud: vill; ; iäte. bara ställer” sig förmånliga rent tan förorsakas av, rälernas tillstånd vid t Skarvarnaå, och. om. man slepar des- Och, det” hol vilat: sig att de förra lya "bakgrunden: av: dessa, erfa= utor ands , "har SJ på ser H kamarbete . större plats, på skolache. ist nat, höppas kunna: organisera lik«].« nande uppsätstävlingar i:flera: der under: kant de: åt och. på så sätt göra dem internationella; med årets tävling: .hade: begränsats -. till Frankrike. ock, Algériet.;. Omkring '100,000 skolbarn” deltog. och brotta- des.” med + uppgiftert' att. ”visa hur [Europa kan: betraktar. soft. €1 'deh tänkt i frågan gch: akne det fa till. den-' historia. och . geografi | | sorn de hade läst. ' i Deltagarna, delades upp i tre kas Andra belöningar var spektive. Sverige," Norge tyder - att: RAG "Tyskland och; England: Famt, fö tilen "skall: ökäs. tilll däbbla' eller bländaren "ökas ett steg. Fråga för övrigt fotohandlaren -— han"kan'ra J i Den sngste. förste. pristagaren var och. böcker, - silvermöådaljer: från Europarådet ; i. Strassbourg., a Ja om hur mycke ett. filter ökar |er PUT - O6nL- fegorfer” ”alliefter' skölstadturå ,.öcH £ räler . gör, ett .räft annorlunda in- tryck ä än våra järnvägsspår gör; an- nars: men: som; måhända blir. mo- dellen, fö Ar SJ-banor. fanan i varj Salla ende” .Jedände? nazist: som : | binati ön med "botongsliprar. vr vd r | tiska: nderjö och " sensåtionella titeln ”NauNau gefährdet dag -brittische Kinjare”. : Dr Naumann har också; söm "tidiga" re meddelats, "åtagit sig att kändis dera: vid förbundsvälen' den: 6 sept tember 'och. det står utom: tvivel: att Goebbels-marinen nu med "sin bok försöker ärva” röster: fi. IE av'Goebbels I "härmaste" män” det av nazistväldet. Bormann är den Ej rycklän Nu' har: alltså dr Nat mann meddelat'att. hat efter e iet hä så mäntsättat méd.. Martin Börmat | han har själv, date konstruerat én, helt ny. big av rälsbefästning, of. är. tong med 23 tons kraft... Genom- gående "används. också gummimel- lanlägg; mellan . räl, och sliper förl; alt" spåret ' Änfé "skall bli alltför stämt, och' dessa gummiplattor är . refflade; så "att rälen'skall ligga sta- digt, och hindräs från att. vandra. nellan” i lag, kan; Ingen söm ” har dömts söm, håzist eller Sgiserats Ö sär berett att hjälpa | STOCKHOLM: (fr) : . i Överstyrelsen för Svens ä' Röda korset meddelar att mån kontaktat Röda" körsföreningarnas" förbund 1: Gentve : och” grekiska Röda korset - för att få véta om någon hjälp ut- > ifrån är önskvärd till följd av jord= ” - Pivningärna” r Joniska have uNsA Res a . an Y : saa ka RA sä Nas kARA FUVETTYTFTYTITYFTT TN Pr AAASAMAA FÖVYEEVYTVYSTN FY ax M i en sr R ADA SAN ANA kn AAA AAA AA FETT Örter SN I [| | VY ÅAR ern en Å regelbundét: "mycket höga. I Räls, . : skarvarria" kar termittvetsats;' så att” dö del av. bockeuboeddningen, emedän a betongsliprarna” ej är. så. breda” som.” "det åt 1,6" &. SK min per: a innebär en besparing på kr: 3: 50-per få -Ir Något z annat. än ett" experiment s = för: betongsliprar Sch om”de många nh måste utredas, innan mar: kanave ksdågs= .:. ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.