vYtTtYrTtT vyvrYryerveyyv yrryvererynevery RETT! YvvY yrryvvr ' FyvtY "87 yreyvriyYrYYYYrYT er Y TY TY rRerYYTYYYYYYTEYYYFEFYFYTYEYYYFSTYYYFYTTYTY TFT YT FFV FY PEPE TFF OYT OPP PY RN VY YTV Y . . "”KAHOLMS TIDNING - 7 Xx "Fredagen den 21 augusti” 1953. a "> med rysk o ser trålare sjösatt I Aberdeen” sjösattes i juni för Chr. Salvezen & Co i Leith värl- dens ' största trålare, 280 fot lång " och 4 fot bred, och fick namnet Den är inredd - som far «är z ”Faistry”, k g och verkligt revolutionerande med an- läggningar, för rensning, . fileing, frysning, psketering,. fiskmjöls- framställning, levertrantokning m. e& m/ Den är dessutom utrustad med "Fartygiskrosvet har utpfovais' i National ” Physical — Laboratorys provningsanstalt och är helt olikt en” vanlig trålare, snarare liknar det ett snabbgående fartyg' av kryssartyp. " Akterut finnes ' ett stort urtag liksom på en valfånga- re för intagning av redskapen. Ovanför. : detta finnes en'navige- ringebrygga, ' varifrån man 'kan kontrollera” båtens rörelser under pågående fiske, 7. vo ov Alla transporter av fisken om- bord är-väl-mekaniserade och. fis- ken föres” på: transportband från "rensning till tvättning och fileing och vidare till fryseriet, Inom två timmar är: fileerna frusna" och' pa- keteras' och placeras 4 lasttummen. 4.4; " Man kan frysa ned 30 ton fisk per dag och hålla = 20'grader C iför- varingsrummen. ' Dessa ' tymmer|' £00 ton frysna fileer eller, 450 ton hel fisk. "vev : : Fiskmfölsenlägghingen kan: ta s emot 21' ton'fiskavfall pr dag och 1' Jagringsutryramet' är 100 ton torrt fiskmjöl. 'Dersutom finns tankut- rymme för 50 ton fiskleverolja. ... Ombord finnes plats. för 82 man. Båten gör en fart av 12 knop och beräknas tråla med 5 knops fart. Huvudmaskineriet / består : av en 1,900 hkr motor 'med 'en Tyrbladig I. propeller, som vägen 3 24 ton, ' «Säkerligen kommer ”Fairtry”-att låta tala om slg på fiskebåtskon- gresserna I Päris. och Miami, som anordnas ', oktober, och november MA FAO, . La Det nya partiet "> cd "Danmark. heter "De oavhängiga” . KÖPENHAMN (TT — RB). - : Förre statsminister: Knud: « Kristeusen, som år hedersmed=", ; lem I venswé-pertlet, har star- fat. en ny politisk rörelse, som . btäller venstro och det konser--. »' vatlva. partiet-'Inför vålet att: samarbeta mod: denna eller'att få ett nytt konkurrerande parli. ' Om de bligge nuvarande rege- ringspartlerna intö Får med på att! den nya rörelson bitr representerad nod kandid vid folketi har Kristensen Planerna klara till ett nytt . parti, skriver Politiken. Det eventuella ' nya" partiet skall hota "ae .oavhängiga” [at stog ”VADUZ: Svgneka Scoutunionens i utrikessckreterare ..sedarj 'mer” än '20 år civilingenjör Bten Thiel tills :delades vid öppnandet av-14:e in. f ense ör 1 jÄven fisket vationaliseras ändan. Marin i "ska ekolod från Att (Fi sket har revolutionerats - av den tyska” "fiskspejaren” ihar hundrafals svenska” fiskefartsg utrustats med förnämliga ty: b De s. ki ser rärmast ut som ett slags och 'regist "men, så effektivt, att.man nästan - fisk som väntar i, djupet. Bilder .genjör Folke Kosenström (th), 2: försöksfartyg. " Ekolod är: ett ' ”pävigationsinstru- ment, som har till uppgift att ange vattendjupet. Det kom till för 25— 30 år sedan och vilar på principen att Jjudet fortplantar sig i vatten Tmed en -hastighet av cirka 1,500 m/sek..:Under senarg år har eko- . | lodet fått.användning även på and- ra -områdeny t.'ex; vid mätning av glaciärera mäktighet och: vid fiske för. uppsökande äv' fiskstim (fisk- " Fisklodni «| paraten kom a. £å- allt större .be- tydelse sedan man under det andra !; världskriget ur ekolodnibgen ut- "I vecklade.,.en. metod att .Iokalisera I Sverige monteradés ett "sådant ekolod på en fiskebåt första gången "11047... Det. skedde på en båt från; Gravarne på västkusten, Trots att resultatet: vår bra "rönte : nyheten till en början :en viss' skepsis, men "| redan' efter ett par år började den revolutionerande metoden att ac- cepteras: ganska | allmänt ' av våra yrkesfiskare, Det kan"i detta sam- manhang erinras om, att på sin tid gasten, Pedersén avläser en ekolodsrapport . ombord . på bolagets .., I på 30 ton, CElsa-Marie”, ' som är :som framför allt användes på 'han- .kan räkna ut, hur många lådor :| visar Atlas-Marins: "expert, in- som : tillsammans med danske 7 "Else-Marie" vi eg "emelleri ristyrelsen försök vid havsfiskela- boraforiet i Lysekil med sill. Resul- > tatef wisade' klart, -att' dylika far- hbågor för användandet av fiskelod är i hög grad överdrivnas "= os "Det i fiskerifartyg mest använda ekolodet i Sverige tillverkas i Bre- men och säljes i Sverige av firman Atlas-Marin i Göteborg, som se- dan 1950 "redan. monterat hundra- fångster” anser "man sig på ”fiskare- håll ha 'ekoloden- att tacka för. ”Atlas-Marin har ett försöksfartyg utrustat 'med två ekolod, ett mindre för bl.”å. fiskebåtar och ett Större, delsfärtyg "och vid örlogsflottan. Fartyget har. nu varit ute på:en i "och överallt" väckt. stort :intresse bland fiskarna utmed: våra. kuster, iv Landets fiskare går alltmer in för ekolod,: berättar -Atlas-Marins expert, ingenjör. Folke Rosenström. . även de första motoriserade fiske- båtarna rönte ett starkt motstånd, + Ekoloden, eller, . fisklodningsappar raterha ” besitter en utomordentlig "I förmå satt, leta" rätt på fiskstim- I rlättar. härigenom i ög gråd! fisket, Emellertid uttala- des vi "Upprepade. tillfällen farhå- gor för 'att” isken skulle vara ex- tremt känslig för den tonhöjd (frek- vens), son användes ' i de "vanliga KG in ovk + Vaduz I Li ja rna, Man fruktade, att i skulle försvinna, när båten'>"befann "sig över. dem, med rörolsens högsta utmärkelse Brons. vargen, " POR Sa Aros Pa Skölbdety a aktion, Ny: ölektromaskin NN för: översättning . t Översättningsmaskingn tad ko arga nerhaskiner och ' andra liknande tekniska konstruktioner, som styr hela anläggningar och"spår väder, har nu”vid 'Massachhusetts' Inst tute 'of Technology också den för-1" stå : Eversättningsmaskinen ” kons struerats ' 'efter' : samma prineiper som är kända för den's,'k. elek= tronhjärnan.' Professor James W. Perty är pappa till denna maskin, som av uppfinnaren demonstrorats för pressen. Maskinen arbetar nå- got primitivt, det medger Profes= sorn, men principen för att över-. sättm texter från det ena språket till det andra på teknisk väg är ändå "upptäckt > 4 >, Vid demonstrationen skrev Pros fessor Perry en rysk text På pap- perslappar, ett ord: på varje lapp, a bokstäver, Sedan blan= dade han ihop papperslapparna så alt orden . inte längre förekom 1 meningsfull ordning som i satsen utan huller om. buller, Prof fria + arnetar efter samma Principer som de. elek- troniska räknemaskinerna, div, s den har. både ett." 'minne”, där de ifrågakommande språkens glosor.är lagrade i form av siffertabeller, och "en ”arhbetshjärna” med vilken ma- skinen. bokstav. för hokstav, "käns ner efter”. de Papperslappar,, som den fått. Varje bokstay i orden . ger vissa elektriska impulser, som 'se- dan .grupperas tll ord och järaförs |: med de ord, som är lagrade i ma- skinens ""minnesavdelning”. Ekvi-|' valenterna -Utväljes, . sorteras och grupperas till sats efter ett snill- rikt system — och översättningen nedskrives ' På, skrivmaskin, Hela proceduren ; försiggår, som , nämnt, under en bråkdel av en sekund., H ! Översättningen fir man, så säger Professor Perry, inte bedöma. efter Atlasloden ' har ., faktiskt blivit en stor succés och tack vare sin stora effektivitet,.'. enkla "montering och driftsäkerhet accepterats av fiska- rena landet runt: Lödet' är ytterst noggrant "och : visar botten. precis som, den ser ut i verkligheten. Man kan till och med se vad botten bes står av — -sten, sand, bérg eller lera. Det blir olika karakteristiska utslag för olika: bottnar. . Sillstim- men syns så bra, att man 'nästån kan räknå ut hur många lådor man kan, få, försäkrar ingenjör Rosen- ström, ; Ekolodet håller numera på att bli varje fiskares egendom, och Vvar= helst vi monterat ett Atlaslod har fiskarena | snart nog övertygat sig om, att det” var en investering, som lönar sig: Fångsterna blir. säärare och inkomsterna jämnare, Ekolo- den innebär en tidigare oanad ra-] tionalisering 'av "fisket, De ger fis- kerinäringen nya . möjligheter att förse oss med' god tillgång på fisk året runt, ol Halländska svin - ri dag: flyget” till England" ? MALMÖ (TT) : En större transport per flyg av svenska avelssvin till England äger i dennå vecka rum från Bulltofta Svinen, "som kommer från- olika håll i södra Sverige; huvudsakli- gen Skåne, Halland, samt Öster- och Västergötland, transporteras med för djurtransporter speciellt inredda (engelska plan, : : Sänd såväl be- jularten eller ens pfter ens krav. .Verbens tempus, vi ändelser och ibland också substane vent genus tillhör de sppaifter, matade” in texten i maskinen och efter en bråkdel av en sekund bör- jade maskinen skriva ned översätt- ningen på engelska med bjälp av en : påkopplad , skrivmaskin. Den engelska texten återgav de ryska orden I sats och med mening I den. Översättningen var varken elegant eller ens grammy:tikaliskt hett fels frå men den var ändå tillräckligt begriplig för vem som helst. Vil- ken assistent det vara må Kr i stånd att redigera om markinens text Ull en felfri engelsk sats länge inte. behärskar .nö; jaktigt. Dessa brister kan emellertid, föra säkrar - professor ' Perry; så små- ningom elimineins, För upplinna= ren tycks de största va= Ta alt maskinen envist vägrar att välja rätt mellan ord med dubbel eller tredubbel betydelse, Men bör- jan har gjorts, översättningsmaski. nen är en verklighet, och :prin- cipen är klargjord. Nu återstår ba= Ta den tekniska fulländningen och denna kommer med säkerhet, ytt- nr uppfinnaren, : täckta som obetäckta suggor samt några fargaltar. Det första planet avgår från Bulltofta kl. 11 på tis- dagen och sedan kommer leveran- serna att fortsätta ett par dagar framåt, Det ör. sig i allt om 114 - svin, 2, "—— . ov MOSKVA Reuters Moskva-kor- 5 ik. And Steiger ” har lämnat Moskva till- sammans med sin ryskfödda hustru Sjura, .sedan hon fått Tyskt utre- sevisum, Paret:begav £g till Hel- singfors på semester. Förutom fru Steiger har fem andra Tyskor, som | fiske d Enighet råder- : om ekonomiska sng i an av en nå- STOCKHOLM: Hittills har städ K gorlunda fri utrikeshandel, ett sta— bilt inre penningvärde och istort sett fasta växelkurser samt en hög och jämn konjunktur och syssel-| "under behandli sättning, framhöll: professor- Bertil] av betydelse. för framtida praxi Ohlin i ett föredrag om internatio-. Inkorsoresingsfrågan; | söm berör förl | Storkommunerna stoppar »usstädernas: :expansionskrav : haft sämlig ä na fina dustriområden. från. sina grannkommuner. formenna sla Ne gen har emellertid aktualiserat frågan om . loctera sådanu "områ- tek unerna skall få rätt att själva exp den och städerna alltså skulle Jå ätnöjas med de gränser de nu har. selig LUM at ' därav anses bu Å Ett inkorporéringsproblem som ställer frågan på sin spets är fi nn. nella handel: oblern 1 inför de” 200 deltagarna -. i tredje I sam på måndagen öppnades i i Göte-- barg. Konjunkturintensiteten har "efter kriget tidvis varit för hög, exempel- vis i ien och Skandi vien.” Kostnadsnivån; är för hög t. ex. i Frankrike och Finland, kan- ske för låg i Holland. Ett funk- tionsdugligt ;' internationellt -betal- ningssystem — utan allvarliga han- — är endast mäj-: Selångers "storkommun "ock Sunds- valls 'stad, behandlas i'en. artikel av jur: dr.Gunnar Prawitz. i. Lands- kommunernas "Tidskrift. Han påpe- kar att 1919 års lag ger stad möj- lighet. att :. mot landskommuns be- stridande införliva område, som den behöver . för industri ed. Kom- munreformen: har. emellertid : syftat till att. ge landskommunerna sådån storlek och skattekraft; att de kan bära upp den "kommunala organisa- tion, en modern tid kräver av den verk heten, Och ge- ligt om konjunkturpolitik olika ...länderna" samördnas.. Intet land "kan underlåta att tänka på betalningsbalansen 'och att tillåta eder framkalla, tillfälliga - variatio- ner i rafionalinkomst och syssel-' nom '1947 års byggnadslagstiftiing | har "landskommunerna fått prak- tiskt taget! lika verksamma medel som. städerna "att. planmässigt ut- gionplaner. av "planläggningen; på "ömse "sidor om en "eller .stad: ich ci "förläggs numérä till det område som lämpar sig bäst, antingen det ligger inom en 'bstad.'eller en landskommun. Har en:.ståd -vuxit så "mycket att dess ormråde blivit fullbyggt bör staden ansés > som färdig. Den bör då inte få ha'något krav på att lägga sig till meddelar av: ' grannkommunerna för att få tillfälle 'att växa och få ännu mer industri inom sina grän- ser, :Man synes därför: enligt dr Prawiiz böra dra de konsekvenser- na av kommunreformen och den nya : plan- 'och 'kommunallagstift- hingeh och bryta med de grundsat- ser; som var naturliga på närings- tvångets. och de små Jandskommu= nernas tid. TÄven om 1919 års "lag ännu inte ändrats, bör. man i praxis iaktta att krav på industriområden inte läng den än här och. än där hård! importrestriktioner, | Genom den nya | kommunallag, som behandlas av årets” riksdag blir för arb | uppdelat på fyra huvudgrupper, 25 delegater. från internationella civil- ekonomförbundet bevistar kongres- a gen inom: övrigt | skillnaden mellan. stad och re som inkor grund.:. Landsk bör ha ; vår. folkinängd > seve STOCKHOLM. "> Statistiska centralbyrån -har un= | gén på ' större ' åldersgrupper och utgör " 23,5. + proc. av "Befolkningen, . i tunt tal 7,1 miljoner. De yngre, år 30,1: proc, de" äldre , arbetsföra den högsta åldersgruppen 65 år och däröver 104 Proc, av befolknin= Pe ast! betydande förändrin= garna .- i' dessa åldersgruppers' nu= merär "under: 1951 . gäller de bida högsta åldersgrupperna, som Fvisar den starkaste tillväxten, 'Aldets- gruppen” 15—30 år'har i "motsats" till övriga grupper decimerats.' Utsträckes :" jämförelsen till ”att' ” omfatta "enbart "landsbygdsbefolk. ningen”: resp.” stadsbefolkningen, ' varvid ” den. administrativa indel=' ningen" vid "båda. :jämförelsetid- punkterna "avser förhållandena den 1 jan. 1952, framträder” én 'del 'ofik= hetef. : mellan” de: båda''befolk« ningsgrupperna, Förutom " åldeérs=> gruppen -15—307 år har äverf/den närmast högre gruppen 30—50 "år lika stor 'stör rätt som städerna att inom" sina - gränser motta nya och land så gott som utplå "Tanken att industrierna” nelst bör "stads : gränser :synes läggni I det aktuella fallet har Sundsvall begärt inkorporering av ett område y: modell 'med soltak fat sikt samt trevi instr al ckså” År nr Bra a körstöllning ock "go! oa "vagnen, .Kursvi- trollerat' och? : sarreglaget ä I oha diskuteras i bilkretsar vad" DKW ' betyder skämtade Före världskriget tyskarna” med namnet kula i stället, för aykelhandtag, bätena och rymligare. Instrumerte- ringen är rikhaltigare och värme och .-vindrutespolning är standard. och kallade den ”das Klelne Wun- Ett ”rattlås, "som tack vare" Polis=' der” (det lilla undret), ett namn de, sän- ierligen ' inte. är , obefogat. | ker stöld; a med.50 procent, som Ursprungligen - ”Betydde - det -- nog Dampfkraftwagen . — . ångbil. Men att. DKW med. spånkaross var ett litet, under vittnår ju det faktum om, att vagnarna från förkrigsti- den ännu kostar mer än de gjorde som nya. Den! lilla ”oljedränkta” motorn, som ' sällan :behöver” bor- ras, som går i ur och skur utan mankemang, har blivit något av én legend på bilfronten. » Under kriget tog ryssarn Unions fabriker i, Chemnitz. ”Men'] man . hann” bortföra ritningar "och |' provvagnar till den nya DKW,'som låg färdig; och "byggde på nytt uppt. I tillverkas vå "grundval av det fom | - kvarlämnats -en dekaliknande vagn |” med' namnet ' IFA. När "den rikti- ga DKW:n återuppstod-efter kri- get," »byggde 'man' vidare -på den gamla Meisterklasse.: Men nu fick vagnen stålkaross, ' hydrauliska bromsar och en' del andra fines- ser. I vår har en ny" modell med vy front, större baktuta och för växlad da släppts aut z é Tvär ädrar och bet nya hästar "Den ' "gamla fjädringen, söm” gör Dekan till en. så god vägvagn har bibehållits. Den är tvärgående bär de bak och fram, individuell på framhjulen. Numéra' har, den även kompletterats — med. .stötdämpare. Den . är som. väl alla vet, frams hjulsdriven. . I årets mödell har motoreffekten i den lilla tvåtaktarn på 651 kubik ökats från 23 till 26 hästar. Därmed, och tack väåre strömlinjeformen, ökas även topp; farten - till något över 100 kilome” ter i i timmen. son Trevlig invändigt, vindrute- spolning standard ' "Den nya DKWn har fått en bet annan interiör — liksom exteriör gift sig 'med amerikaner fått utre- sevisum, r — än sin gamla förkrigssyster. Nu- -? | fattning" som under, 30-talet, ? mera är den välstoppad, högre i HL indien, as är en annan nyhet; Ratten är två- ekrad "och. kursvisarreglaget hi placerats på rättstången.. r tidigare, , kanske ' framför , allt bero- ende på priset. Numera köstar' den nämligen ' hära . 10,000 kronor-— och ä är inte längre den billiga ”folk-' vagn” ten var för 15 år sedan! Men "| samtidigt' får man räkna' med att | den. ytterligare” fö bättra ts. I England "diskuterades möjlighe- terna . att häva köttransoneringen. Detta kommer dock .sannolikt att ha mycket ödesdigra konsekvenser, då man lane har en brist på intel; ,000 .ton i den engel=- na beräkning. utgår" ifrån en "per. capita-förbrukning åv' samma , om-: » Under ' det. senaste” Jeveransåret har införseln från Australien varit starkt . beskuren genom" en torka som hårlat där. Däremot har Nya Zeeland kynnat höja sin siffra från 260,000 till 330,000, ton, tack vare] ökade : sädesleveranser från Austra- lie "AMSTERDAM:. Holländska tull- "inspektörer" ' mängder” . holländska ” gömda "'£' sockerbalar och 'andra svåråtkomligd gömställen ombord på ett holländskt" lastfartyg somÅ just var färdigt” att avgå till Väst- indien, Två "män ombord har an- hållits. Sj Silvermynten, som datera- "de sig till tiden .före" kriget: hade köpts i vanlig ordning i bankerna "och meningén var tydligen att säl- ja dem med stor förtjänst i Väst- | känts, - Skulle "stadens anspråk pål inkorporering ., bifallen, lär många . landskommuner få hereda sig på att ” .| få avstå sina för industri mest läm- "I uppgifter inte offentliggjorts. Såväl : ur skolhygienisk som också ur ärft- Treslagit: gkolöverstyrelsen att under. | gäran och. rekommenderat :gkollä- "] karna” att verkstälj; yndersöknin- har . påträffat stora] silvermynt |'-' som: är lämplist för industri och också. upptagits "som sådant i're- gion- och generalplaner: Staden an« ser sig inom 'sina gränser ha en- dast: begränsat utrymme för utvidg- ning av ”sin”. industri. Landskom- munen. som ; vill. behålla området har gripit sig an med alla erforder- liga arbeten för dess iordningstäl- lande, Byggnadsplan har utarbetats, vattenfrågorna' > är under lösning, | gatubelysning har ordnats och plan | i: för stickspår uppgjorts' och ' god- pade områden till: angränsande: stä- | STOCKHOLM Under ', det "kommande läsåret skall eleverna 1. läroverken utom de, 'i' högsta > ringen få sina' ögon undersökta.” Det. är :.nu över ett kvarts sekel sedan den senaste un- dersökningen av närsyntheten bland eleverna. företogs." : Professor JW. Nordenson har om närsyntheten 'i läroverken grinrat, på : ,' ch antaldt barn. under 15 år har ”stag= : nerat.;' Bland 'stadsbefolkningen ut visar: samtliga; åldersgrupper till- växt utom: gruppen 1530 år, som är i det närmaste oförändrad. Jäm= « föres” de olika: femårsgruppernås numerär -; med ? -åldersfördelningen dep'31 dec.:1950 observeras en're= lativt "betydande: nedgång" undér året: (=. J2 proc.) I den "yngsta femårsgruppens- antal och en kraf- tig. ökning (+ 4,8 proc) av ålders- gruppen 5:19 år; Detta' beror :hu= vudsakligen.-på variationerna i fö-; delsetalet under senare år, "ång in STOCKHOLM (TT) dan nordiska glassutställningen, «, började på 'måndagen i restau - .rang Ambassadeur, Jordbruks: ; minister Norup öppnade . kon="- «/gressen med ett anförande, vari > han framhöll att glassindustrin » är ett. nytt tillskott till möjlig + heterna att finna ökad, avs ning för mjölk,: När os det. ; gäller; avsättning ' mjölken tycks, produktienskvanti- teten "öka ' mer : än ..svsktiningen,, Det är därför ödvändlgt för jord=" områden, Ett dyllkt område är med äkerhet, en ökad” lässk att under de” sista” årtiond 1800-talet 'och- de ' första" av detta århundrade ' frågan om närsynthe- ten. i'de allmänna: läroverken var föremål för” omfattande statistiska undersökningar och 'årligen redovi- sades antalet närsynta lärjungar i årsredogörelserna.' Sedan 1927 har emellertid några 'sådana statistiska ion, En liter glass per person 1 Sve= svarar. 525 ton". osaltat. smör” med omsättningen i koönsumentp då uppgå till 25 milj: kr, + Även .om vi har ett. gare” klimat” i "Norden, en” öka: g Gl "räknas "tyvärr. som skulle Jul punkt skulle det” vara av stort intresse, om nu "ett ”kvartsseke! senare —”ett sötvara" och "är 'därför skattebelagd, vilket" gör att nettoinkomsten" blir stickprov över nä före komst "1": de allmänna läroverken under” ett" år” kunde: komnia till stånd. SERd AC +. Prof; Nordenson' har: därför för läsåret 1953—1954 skall föras sta- tistik över närsynta elever, Över-| styrelsen. här riu:'villfarit' hang be gen. Gravhög utsatt. 4 för toygrävning ; SUNDSVALL ' (TT) En bronssölja; ett förgyllt beslag, ett knivblad och några järnfrag- ment har påträffatg vid utgrävnin= gén av den 'största av" gravhögar- nå i:Skottsund;' Njurunda, ' "Detta är de: första tynd &v någon be- tydelse, 'zom "gjotts sedan utgräv- |: ningen” började den'21-juli, : . ' 1 Högen har I" gången tid varit Mt satt för 'rovgrävning och då med all sannolikhet skattats på sitt in- nehåll, Et 20-tal högar har på- träffats inom detta inte tidigare kända gravfält, ' . mör Se AA — ng 2 be Flying, Enterprise ” : har nu kolliderat BOMBAY, (IT—-Reuter) 7 - 8,000-tonnaren/ "Flying Enterpris se” med kåpten Kurt Carlsen som befälhavare. kolliderade :på sönda- gen med 'det brittiska "lastfartyget ”Canara” i Bombays hamn. ”Flyinj Enterprise” fick lätta skador i bo- gen, medan ”Canara”' blev svårare för reparation. H skadad och måste tas ni i torrdocka . I socken," | stångad av en” tjur "att han: på sön= ” g I ton kol. För juni, dre Ett "av: derina utställnings mål: bör vara : att få glassen! för= : Tjur stlångade ihjäl: ; ladugårdsförmannen "KATRINEHOLM (TT) > | Lindberg, Barksäter,'. Btora, Malms - blev, I «lördags så svårt ' dagen "avled på” Kullbergska :sjuks' de Jett 'ut' tjuren :på bete "och? då : Than ör ett 'ögonblick "vände tyg- berg, - onom på hornen och ; kastade a upp ” "honom j; Juften. «Vid "det. och ic svåra d döden följde. -ekador salt. Förhandlingar om” vinterns. kolpris - STOCKHOLM (TT). i De förhandlingar, lan svenska kolimportörer och det ' polska "” kolsyndikatet ” angående ” kvantiteter och priser för kollevé= "| ranserna"' från :Polen- till : Sverige : efter den 31 augusti, torde komma att äga rum i Polen, | ! Från 1 mars ti! des från Polen 't 1 31. maj: skeppa" ill Sverige. 280,000 ; i, juli och : augusti har man räknat med 250,000; ton. Skeppningarna "under "denna period ' N AADALA 2 12 4 LAHOLMS TIDNING. - ENDA: TIDNING SOM UTGIVE SAG ARA MLS ARLÄLS AN SA SETIET Te Ä stiga” denna kvantitet.” S: I LAHOLI M-. torde" emellertid konima vatt ö MAMASDKAÄKAS a Xx sär. under. 15: år) detsökt fördelningen av befolknin= " sam vid slutet av 1951 uppgick till >: "gör. 525 fon smör S +:.De nordiska glasstabrikanter=.: : : «nas kongress "i" samband med ,. rige? imotsvarar | olrka 6. "miljoner. c se s liter oskummad mjölk,” vilket mot. -, klarad som mejeriprodukt och iden M " 58-årige ; :ladugårdsförmannen ' M. : | , som före'a augua sti månads utgång ”skall börja mel= ' ” fått fram, att barnen” under 15 år > rn: arbetsföra åldrarna 15-30 år äte cs gör 19,6 proc, medelåldern: 30-50 - åldrarna 50—65 "år 16,4 proc. och . + be bruket att" finna nya ”evsättnings="" Ä ett. värde' av 5 milj. kr, "Den totala . ' huset i Kätrineholm;.'. "Lindberg ha- ' gen MiG :rusade"tjuren på Lind- .. h nedslaget föll. Lindberg på huyuy=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.