Lå | i V C 2 > ” Solen går upp; kl. 4. ned kl. 19.36. nn P2 och Morgondagens namn: > "SIGNE . Solen går ' upp kl 4,5$ «ned kl. 1934. 0.0 on Måndagens - namn: . BARTOLOMEUS Solen går upp kl: 4.57 ned kl. 19.31.: I Dagens dikt Och manas du "att sorla" med de och , > Il andra, : fastän din' själ är bräddfull av en "förakt, 0, då är det härligt stolt att ensara H : vo. Wandra, .' oc och manligt trots att 'atå sin” —- : "a" drömväårlds vakt (FREDRIK VETTERLUND). . > Fula fångstmän Det kom en afton ett par strän” a herrar med måttband, kärl: och) förstoringsglas. till ett av. Småland: finaste kräftvatten. De: presentera-| de sig > som.- docenten vid: statens! forskningsinstitut och" - bad - om hjälp att samla in undersöknings- material,,, . Det - gällde .. att . finna- kräftpestens virus, Efter idogt sö- kande med; hjälp av tjänstvilliga' och intresserade ortsbor befanns alla ée upplockade tio tjogen fris- ka, härliga smålandskräftor vara Rv istort intresse för vetenskapen, varför de beslagtogs för vidare be- fordran till institutet.: De, okända ' herrarna for, och. man tror nu. att: undersökningen . har: något sam-) and med psar och dillkronar. + LahäTurner. > tuggummidrottning | Tuggummifabrikörerna.: har ut- » nämnt Lana Turner till, tuggum- > midrottning och donerat stjärnan, 2 fri tuggummikonsumtion för'hela' livet! Utmärkelsen 'fick Lana Tur- "ner ' som ':" tuggummituggandets, ”prästinna.' vilken roll: hon' ikläder" big. utan att någonsin ha fått be= talt för den eller ens engagerats av Helt på eget initiativ har Lana " Turner vid flera tillfällen" offent- ligt uttalat att hennes livliga min- kpel och hennes ansiktes rörlighet jendast: :och,;. allenast kommer: av ihärdigt tuggummituggande, Var- je dag tuggar. skön Lana minst två timmar och därefter äger hon ock-) så Hollywoods bästa minspel, = Har ni hört... 2v den här historien från trädgårds-) fronten?'. - Amatörodlaren." - hade; fått väldigt; granna, körsbär, och; de väckte; allmän. beundran bland grannarna, som rådde honom: att; skicka 'dem till 'en trädgårdsut-- . ställning! Han skickade in en ka>' Tott, Efter en tid mötte en' gran-' - ne konom" och frågade hur. det gått, vx. 2. veta , on Inget vidare; blev: svaret! "Jag fick bara - tredje pris, "| både män och kvinnor Det har, skrivits mycket i tidningarna i dessa dagar om I kvinnors kärlek. Mr. Kinsey har studerat den mycket. Malicen omtalar, att den gode professor K. dock gått över ån efter vat- ten, så att säga: Tidningarna har nämligen kunnat berätta, att han för sina kvinnointervjuerrs skull : försummat sin - egen "Rapporten framlägges 'med anspråk på vetenskaplig exakt- het. Det skall alltså vara be- visat, att det finns 200—250.o- trogna hustrur i det lila La- halm. Stadeh har enligt befolk- ningsuppgifterna vid årsskiftet omkring 1.700 kvinnor. ' Härav är väl "något mer än hälften gifta, och av dessa gifta kvin- nor är 26 procent otrogna, om Kinsey-rapporten "skulle. stäm- ma här. D.v.s, 200-250 fruar. ”Ljuv är kärleken, men :' si, jag vet, att kvinnors kärlek är fåfänglighet”, sade redan kung 'Salomo, , "Mr. 'Kinsey . här nu gjort. samma ; erfarenhet. Kung Salomo hade också stor erfaren- het" Han' hade nämligen 700 hustrur, 'o. av dessa var inte "|mindré än 162 otrogna; enligt Kingey. + vy 5 ser på 'Ja, den mr .Kinsey vänder upp och "ner på många föreställ- ningar. Hittills har skapelsens herrar in i sena ålderdomen gått och betraktat sig 'som yng- lingar ; och många av dem har kanske .' tyckt, att deras. äkta hälfter börjat att smått åldras. För ' jämlikhetens . 'skull "har många äkta män särskilt i s.k. bättre kretsar skilt sig från sina medelålders hustrur och gift sig med ' yngre kvinnor. Men nu kommer Kinsey, och. enligt ho- nom vore det naturligare, om det varit tvärtom. Dvs. att halv- ä!dre kvinnor gifte sig med yng- lingar. Mannen åldras nämligen mycket fortare än” kvinnan." ..Kinsey i all ära, men uteslu= tet är dock inte; att åldrandets lagar; har ' samma gillighet för och 'att de” därför. liksom förr i bör åldras tillsammans, | Kinsey-rapporten om kvinnor- nas kärlek . och otrohet har na- turligtvis varit ein: gefundenes Fressen för särskilt sådana tid ningar,. som lever på att sälja ler kvinnor och kärlek gärna läses' förstod bl.'a.' den: ameri- kånSske redaktör, om: vilken föl- jande historia" berättats. Redak- tören skrev i sin tidning, att han blivit kysst passionerat av en av stadens "vackraste - unga . fruar vid.en större bjudning i staden sätta ut hennes. namn i tidningen en viss: dag. För att folk inte skulle". tro,” att ' hans "hot var bluff :utfäste” han. sig att” betala ett. stort skadestånd, om inte avslöjandet kom. När tidnings- numret med den utlovade namn- uppgiften kom ut, såldes det i stor Upplaga. , Namnet på den unga frun fanns' också, och'det viseda sig nu att hon var — redaktörens. egen fru: ”.: d Nu. är det daliornas tid i vära trädgårdar, : och, i. år är de o- ; I vanligt, välutvecklade. Hos lant- brukaren. Nils ' Rosenström; -|Snapparp,..' Hishult, har . man JE ;världen i) - lösnummer. Ått sådant som, gäl- | samt att han hänsynslöst skulle | Fa Hon”. (bruden) FRAN EN HIMMEL ÖVER" -LIVETS TONER-DE (TACKA FÖR ALLT - EKORRN FLINKT I "CC HAN VILL: OCKSA KOTTARS. FRÖN I ov AV: SMÅ. FÅGLAR NÄR IBLAND, DET. ' FLAGGAN HÖGT I +: SOMMARDAGEN- st > Mellbystrand: HÄRLIG, HÄRLIG SÖLEN STRALAR STORMEN VILAR; BLOMMORS SKÅLAR , VAGGAS LATT AV FLÄKTAR SMA. LUFTEN ÄR VID MIDDAGSTIMMA = +» KLAR OCH MILD. OCH HÖG OCH REN, . OCH OZONENS ANGOR SIMMA LJUVT OCH RIKT I SOLENS SKEN.” SKÖNT DET AR ATT LUFT FÅ ANDAS, FYLLD AV KÄDA, DOFT OCH LJUS, : MITT PÅ GLÄNTANS BLOMMOR ALLA = - SOLEN - SKINER LJUV OCH VARM, : - n MEN BLAND FUROR SKUGGOR FALLA ' MARKENS: RUNDA BARM.: - EÖLSHARPOR' SAKTA KLINGA, + ” KLINGA DOVT I BJÖRK OCH FUR. > TONERNA I MOLL?” "FINK OCH TRAST I TRÄDEN GUNGA, GLADA ÖVER LIVETS LOTT, ”; lr '. GLÖMMA EJ ATT KVITTRA; SJUNGA, ".. TYCKER, ATT HANS KOST ÄR BRA, "UTI. BLOMMOR GULA BLA. - - > ER sy > HUR HON SKATTAR ”ARETS GRÖDA”, Cu. ox ons - ÄR EN LUST ATT TIFTA PÅ. sal as 000 -: SOM MIG. DAGLIGT HÄLSA PA; i: oc « MINA ”SMULOR”. GLATT DE FÅNGA, - DRICKA, BADA HÄR OCKSA. s OFTA JAG I TAÄPPAN VANDRAR, " JAG FÖR TORKA GUD EJ KLANDRAR; "JAG BLOTT VATINA MERA FAR. VÄNNER, SOM MIG HÄLSA PA, :; OCH! DEN SVÅJAR FJÄRILSFLADDER +» FÖR EN' STUND. 7 SOMMARDAGEN; ; ÄR SOM STRÖMMEN ': BORTA: EFTER KORT: SEKUND, ; : DOCK JAG-- HOPPAS.-DET SKALL HÄNDA "ATT: DET :BLIR' MANG? 'SOMRAR : » DÅ: JAG KAN"FA”ATERVÄNDA "+ Mellbystrand den-16 aug. 1953 Vv ik ' KLAR OCH BLA. SÄLTA BLANDAS , OSS BRINGA, - ”- OCH DUR, . GOTT DE FATT, | FURAN, HOPPAR; : ; MIDDAG HAS does MUN: HAN STOPPAR,. SÖKER FÖDA ÄR.DET MANGA ie Va. 2 KOMMER GASTER, TOPP .BLIR FÄSTER GUL: OCH' BLA.jc;; ör RN rr fan | I hjärtat av Halland i deå "x NO bördiga Atradaler ligger en av - vårt | landskapa äldsta gårdar, d. Dahl fordomtima? > ägd och brukad av såväl storas mär av konungslig börd, som"; adl ofrälse bönder 'och torpare. Den" 7? kar” varit bytesobjekt i gods- "2 transaktioner mellan scenska konungar, mellan dansktidens 4 växtgötastormän ' och danska kronan och var på sin tid en av de polska gårdarna som fi>.1 & gurerade i uppgörelsen mellan. a Sigismund och hans söner, Det. i ligger mycken intressant gam- mal svensk och halländsk histo- - ria — förborgad i berättelsen? -K om egendomen Dahl. När går! if den första gången "blev till" ": 3 En gammal hallandsgårds histor a > kan naturligtvis inte med når? I, gon : bestämdhet . fastslås, mem, .t.ivveö den över — femhundraåriga ”stamtarla”, som dess nuva- rande 'ägare riksdagsman An- ders Pettersson låtit utforska "och upprätta kan förtälja Mmyc- . ket av intresse ur halländsk4 st bondehistoria. Dahls d ägare rik — Under många år har jag vant” Nr cn Anders Pei . « > sin gårds k mtresserad för allt vad som rör vårt. so. oc s vo . halländska hembygds historia, sä- | der unionstiden, som hade 'gods i ger riksdagsman Pettersson, Att den) Såväl. Sverige som Danmark. Då gård man själv äger och brukar” ristian I är 1452 I kampen med blir "det som: detta intresse främst ”” ;e ix i Västergötland, stod Bengt centrerar sig kring är väl också! -Gylta i spetsen för de västgöta- helt «naturligt. . När - en -:bonde, stågtr stormän; :som hyllade Kristian, De och. ser.. över sina ägor, ser sina; fick sedermera ta sin tillflykt till skördar. växa upp ur en jord som,: Danmark. och 'dömder av Karl han : måste veta . varit mer eller Knutsson till döden. Domen gick mindre kultiverad i hundratals inte i verkställighet, utan avsatt faller han alltid i undran över vem Från» Taginansämbetet framlevde sont före honom tagit si öd i, Bengts Gylta resten av sitt liv i + Töre he git sin mödosam-" "Vadstena. -: Som ovan - framgått ma-bärgning ur hans åkrar, Det är. ' övergick bl. a, Dahl till hans måg väl denna undran över vad som vasa Jöns: Eriksson, Denne sålde 1492 rit och inför vad som kommer att: 22/8. ovan lad: diskompl tnärligt textade ”Si la”, Karl Knutsson från Halland ryck- |" . nt VID Sa de 6 sk, 7 kan och Pastori =— 2) trav-- 16 mnek,: råg, 4 trav ? neki . korn och 2 trav Tnck havre. >> Från kargt fattigtorp till . mönstergård. "0. Från . 1700-talets” början ägde; Dahl av Börge Pettersson och Nils a Hansson, Gården var tydligen delad! på den tiden ty'enligt gamla Pproto=; koll förvärvade de båda samtidigt; brukanderätten till egendomen. Närl Börge Pettersson dog är det ingen; vara, som gör att vi försöker upp+, : om 16 gårdar i norra Halland till teckna . och bevara för kommande : Sten Sture för 500 mark, räntan generationer något av vår bygds hi-"” för Dahl-utyjorde '4 pund smör: storia, Sedan jag först blev ägare" Sten Stures förvärv av dessa tor- av Dahl år 1920 har jag alltid haft de hänga samman med 'de intres- i D har Jag alltid. halt "sen, han fått i Halland genom gif- denna undran dver dess historia i: termålet med Ingeborg 'Akesdot- tankarna och 'så beslöt jag mig:föra ter Tott, dotter: till Ake Axelsson att låta utforska min gårds anor, | Tott, på Hjuleberg, en av med- Det är 'ett långt och. mödosarat,.. lemmarna av den i Nordens histo- arbete som ligger. bakom de fors ria, betydelsefulla : brödrakrets, ningar. riksdagsman Pettersson |): som benämnes 'Axelsönerna, Sten tit göra. Arbetet har utförts av. fi ere I kunde vara. hänsynslös i kand. 'Gert -Nylander i Lund, som odsaffärer och synes ha varit det and. Gert Nylander « 5» Som n här, ty'l1503 klagar Jöns för: övrigt själv är född; ock.upp? riksson över. att han 1492 under född i de bygder där Dahl ligger, i" hot tvungits utt sälja till Sten Stu- Även. riksarkivarie 'dr' Ingvar- An- |" re; Under striderna mellan., Dan= dersson'i Stockholm har biträtt vid l :mark och Sverige indrogs godset det långa forskningsarbetet som på= sedermera till föra kronan och ått i nära ; års ti "pantsattes" av Kristian ill den gått i nära ett par års tid... | skånske "3 adelsmännhen + Henrik 'jÅkesson. Sparre till Klågerup, som 530 4/6 köpte, ovannämnda går- or jämte ytterligare. andra i låliand..: Dessa ärvdes av sonen ; Knut Sparre. Denne fick. mot ve- erlag. i annat. gods i landskapet Västgötalagman, först si kände ägaren, "BengtGunnarsson,' Gylta,tvar från landskapet Vä ind.- Vilket årih RR: SOM DRÖMMEN: SOMMARVAN”." | Joöl Wangö. . ; avsnitt ur.”Don : Felipes frieri” hade. ; upptagits :: på” stålband, men vid överföringen till Mal- mö.: blev. det: tjall på linjen. Programmet fick ' därför: utfyl- las med en intervju med borg- mästare" Axel Malmquist; Det vår ju. ingen" dålig ersättning, men » vi. omnämner : här i alla fall händelseförloppet vid” ra” dioutsändningere (stön te Mala |" Eld notis” om: ett bröllop i jander. "2 209 mn var ” klädd? vitt + mönstrat". siden med: släp. mellersta; Halland läser: vi föl missöder Ett: betydligt: längra". . (holms. käring!. oc 03: GAMLE JÄRNVÄGS- >. ; > GENERALEN .. > - Axel 'Granholm skulle" en: dag ut och: resa: tillsammans med sin fru...Granholm kom före. och sa- de till spärrvakterna: ; .,: : —' Min fru kommer efter, så ni kan -:- gärna släppa in henne. Jag . kommer, tillbaka" och. visar hennes biljett, )sav.a s sis s og Sade "och gick in på plattfor- men,” Den ene spärrvakten: med- delade : . den, :; andre; .; att ”Gran- holms ;käring.. kommer - strax". : [Det gjorde hon; också, och. ögon- blicket efter kom generaldirelt- tören: tillbaka: till. spärrvakten och sa: - = MI era = Jo, hi r biljetten. S. k, tablå, | t > a inte bekant :men: inäd'evStires särd,' tyr1537.1/9 träffades ar ägare Fruppgörelse mellan. Kristion II och dariské, Gustav: Vasa, varigenom; den sex ure tillförsäkrades ifrågavarande gds, som var hans arbegdäs. Det 'ynes sedan ha övergått till Johan VI , de gamlarköpehbrey: II och efter honom till Sigismynd, och protokollen berätta om 'vad som 3 varje fall har danskäkröntin be- | skett med Dahl sedan den tiden! +t:(u'traktat dem. som: polske: kdigenal | dem; som varit 1 Sten som I och skröplig —89 och 'om Nils Hansson finns följon-; de anteckningar: Xgde gården 1681; —1696, utfattig 88—389, tiggare 90—; 95, avförd 95. Det är korta och Kari" ' ga anteckni de garnla kol tydliga historia, Dahls brukare efter| . . Nils Hansson hette 1. den 'ördningi de förekommer, Joen Larssdn 1791, Bertil Larsson 1692—1720, Jöns Bör-| gesson ”. 1702—32,' "Johan Bertilsson) 1721—061, : Nils, Bengtsson: 1733—063.' Om dessa förekommer ungefär sam=) ' ma anteckningar som --om Nils). Hansson, De var alla fattiga torpare.!. "Ar 1761 kom Dahl i'en välboren, mans ägo., Hans namn. var, Claes, | Hierta, ett namn som är :vida känt| > Dahl till. 1768 under vilken tid han! även ' själv ' bebodde och brukade ': gen ' herr capitain Wilhelm; Muhlj som övärtog och inflyttade på Dahl detta år då Claes Hierta med hus=), håll" Erik . Persson 177075 "och Lars; AnderdEriksson för hälften äv gär. den, 1784! brukades Dahl 'av 'en p "”Dahl omnämnes första gången » 1492, Då förekommer denna gård + tillsammans med; ett: antal andra gårdar i norra. Halland; varibland : förutom Dahl bl. a. ”Bolegaarden. i Watby,: Watzgaarden” och Kö reberghe i Alzöö sogn i Fartzhi-= reth” ingår, i samband med några ":godstransaktioner, I som företogs |: "mellan. några i Skara församlade stormän.. - 1492 19/8 ingår Jöns Eriksson (Rosenstråle) i Sonetorp och . Peder Bengtsson" (Gylta) i Pawetorp. (Påtorp) : en" förlikning am. ett :'godskompler, som Jöns Eriksson ärvt efter sin dotter Ka- derin, vilken var systerdotter "till - Peder - Bengtsson. Hennes mor, söm kon :i sin tur ärvt ifrågava- rande . gods-. efter, .var Anna Bengtsdotter - Gylta." ' Fader till denna ”sistnämnda : och till den ämnde Peder Bi "var västgötalagmannen . Bengt: Gun- ", narsson .Gylta, som alltså synes vara den äldste kände ägaren till "Dahl. Denne tillhörde .de mäktiga id tiden" för Hell ill Sverige, i varje fallrföre: 1661 blivit -landbohemman 12 säljes jämte .d. si spunderlydande gårdar" till Jar + Norfelt och Gerhard Leyoneranteé. Denne -sistnämnde . hade året in-= nan. köpt det av danske riksami | ”ralen' Ove Gieddas arvingar. Is- ”rael Norfelt var burggreve $ Gö- teborg och efterträddes som sådan av. svärsonen . Gerhard Leyon- crantz.: Denne blev efter svärfa- ”derns. . död. ägare till Hellerup, och genom en dotter till honom gick godset över i släkten Muhls ägo. Dahl lydde under Hellerup till 1700-talets slut”. = 2å 0 kos . > Från 1684 finnes följande be- skrivnin; ö över gården. i Tionde- i Toll ">> Sår råg' och korn 5 1/2 tunnl. havre 1/2 tunnl., höstar hö 7 lass, det övriga ut supra: (Har bränne och gärdsleskog; kålhaggé och me- el de orten 1795. Dahl kvar= . '&r':1797. I Borgåren Nils Pettersson står även som" delägare: tilll Dahl: gården av Jöns Olsson Falkengren! hade gården från 1792 till 1794, Se= : dan: följer Per Larsson, 1792—94, Jonas Jönsson 1794, Nils Svenssoni 1795—1805,. — 1895 brukade : Nils. Svensson en tredjedel och den kän: de' handelsmannen Hans Falkman två tredjedelar, Gårdens ägare 1800 —L1 var Sven Svensson, Han efter-| följdes av 'sih son som även hette! - Sven vilken hade Dahl till 1843. Se; nare ägare var Johannes Svensson; , 1843—86, Sven Adolf ' Johansson; 1886—1920, Och därmed är vi fråm-| =” ägare riksdagsman Anders Petters... son övertog gården. 2 sz Det är som synes en skiftande hl- y hl ge stormän "av: internordisk typ un-| delmåttiga hus) .Givit ks ” ti storia di Da och den. skildrar »mycket av ' det)" halländska jordbrukets historia. Att ferskningen £ gamla protokoll och! skrivelser om riksdagsman Petterg.j .- song gård varit av stort intresse för; dess ägare kan man väl förstå. Den har dessutom varit och kommer att bli - av stort värde för halländsk] - - len innehåller, men de berättar sin! I Persson: 1768—72,' 1773—83 nyaradej :” emöllertid, blev. tiggare, 1792. stöd i håns' svagsinta frus ägo ;tilly, . under åren 1784—87. 1788 övertoga > ' som vet men: han står upptecknad] :. | i Hallands historla och han ägde DN | gården;' 1769'-gick' Dahl över: Len ön annan välboren mans a Mu oa oket ner > och hans dotter Ingel Jönsson somi . >» me till det år då Dahls d NN — Hur är det möjligt? > >. fhittat en egendomlig dalia; Den | Släktslöjan , var en "klenod och Det har: varit' storinigt + famil- hembygdshistoria; I omkr Myt Ja, dom förbaskade ålarvar= | har . två blommor på var sin [hennes krona i silver och "berg- [jen Anderssons hem, Grälet- ha- 2 : STEVE " pa hade sorterat-in dem i tomat-| | stängel, . utgående från.: samma | Kristall en annan, — — Brudeit ide pågått en god stund mellan | : se 2 gruppen! NN en stjälk.” Bl sv 8 + [bar även ex Utsökt” väcker pärt | husets herre och husets fru, Till va . - Moe teg t lommorna -" har : olika collier.. som bru en över- | sist säger hustrun, rasande på |. ta | Så a .- Frans färger. Den ena är vackert röd lämnat samtidigt med brudbuket- sin. man: . " . SS SK Md ser eet : RR N en andra jeles. vi en av röda och vita rosor. — — — Vet du egentligen vad som : Iervik a KH och d dra alldeles. vit med [ter öda och - gentligt d som : 2 il Vallerviken' står nere vid bryg4 undantag av ett par blad: Tärnklänningarna var:röda och |skiljer er män ifrån aporna oas . . tg igan och jamtalar RE AN pr fått en rödare n Pp > SOM Ideras (klänningarnas?) buketter |: Mannen. svarade: ." .ss > i : . : mo ire K. från Göteborg. Samtalet fly-| yans. . 5, ; . pd - .” iter som vanligt in' på väder och ln mo mm MN tear gula rosor -och röda jag tro et är väl advokaterna, kan Ryskt flyg over de sn dj, I en artikel i LT för några rudens mor, X, var klädd il” un mar vi hår allt hatt en dålig som: dagar 'sedan uppgave det du grön tyll med vacker nertzcape BORNHOLM? . KE i > vo bl I a. "clock bland de många gästerna i- era . . me -— jur salen vilat [Carl Ifvarsson föddes i Väres- genkändes brudens Märiga mor- tent sonson eo IP RÖNNE (TF-RB) - s mar OCR säje + rar ingen som-j torp. Uppgiften har väckt pro- | moder. ;, Y, :i stilfull grå. spets. jefter vad det méddelats OS5, är Ett främmande reaplan flög | > o— Nä3, va ska vi med sommar- | tester från ett par håll. Protes- Frgummens moder: var klädd I allt. gott och .väl nu; igen, Det är på = tisdagsförmiddagen över hatt når vi ingen sommar hatt. i terna är befogade, ty Carl I. kort ms 2 Svart och bar att vaer som bekant längt ifrån! ovanligt Anders och — hene maka Alice 4 Dahls Bornholm" Kl 903 obiervera= " Skogsarbetaren Svedije Gustav | föddes i Bastena' på ett hem-|Z;-var mycket parant i ljusblått. jatt idrottsfolkr F Sig tel Rö stuga”. T. v. syns den vackra halländska öppna spi-'' | des det på'stor höjd med kurs i ä ö Sådant har hänt ti-] —D4C 5 Å = Stor e 2 Å har fått förtroendeuppdraget att Iman” under Krapperup, vilket | > Vad är nu detta för trams! Är |jför mycket, dan I ant tv seln, som är en. direkt kopia Go den kända Tustorpsspisen. De från norr till söder. Det var oc vara : lantmätaren behjälplig med | härmed : till rättelse omtalas. det verkligen kläderna-som. gör |digare i de bästa. idrottsfamil- stugans. gamla ” handmålade tapeter finna mm kyrkomålare som möjligt att identifiera planet, - ” kontroll av -rågångar. Lantmäta- |Det är alltså inte bara Väres-|människant Om något: själstiv |jer och det bör varken den en2| har sin ärade NO si gå dekorerade "Vessige kyrka. .Me- men något danskt plan har in- ren ropar till Gustav'som. tagit ltorp som har äran av att ha'|vitinar i varje fall' inte en dylik |eller andre ta för allvarligt. Och he ljongerna på tapeten är vackert gjorda och färgerna sm tyd- | fe varit uppe över Ostersjön gesto vid en påle. nn 0 > haft der berömde Carl Ifvars- |uppräkning 'och beskrivning av |när saken pu är ordnad .i sams ligen är äkta som medsljongramens bladguld har stått sig ovan- på fisdagsförmiddagen, med- — Va är de, där för påle? Ison: till bybo. Bastena får dela |kläder på levande människor: '. |förständ, så bör den ju också va-j CST SÅ 0-0 ligt väl. ste 1 Aelar flygvapnets >. 0 Ser det för siffror på |A NS SR "to + fra. ur världen, ' Nya spännande É I - . — Men va är det för siffror på en. . - ri sörni - — N — e SN . I gårdagen nummer av LT om- | matcher är i görningen, oc: - N 2 2 oe spålen? + es oe ändni ån nä od 2 är alltid klokare att se framåt] ce i ; - . ess i? — Römerska siffror. Utsändningen från Laga- nämndes ett & k intermezzo på lär e - lä - : . . t tid säg — Men förstår inte Gustav alt |holmsspelen i radio nyliger |en idrottsplats i södra Halland. |än bakåt, Väl mött på idrottplot- | . La OLmMS lt ning «-OYtenSs ning och vd jag vill ha reda på hur hög sit [blev inte lång. Detta berodds|Det synés emellertid som om in:|serna igen! oo SöpetruRkt Rs Fö | ” es . ran är, MN ora tum. "emellertid, på ett rent tekniskt ,' termezzot inta varit så farligt, si se a oo etta | en sa ror . eo ” — Den är ungefär två fun. - . i en sc to - . t = . . - a -- sor ; NL ns | ä i : s a & ” | - " [ | fr In oe > - . ön så - - - - , . . . a a fr | 3 . , . of : y a j —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.