YTreFrYYYYTYYCSTYTYTYTYYTTYIYTYYTYYTYYTYFTYTYYYYYYYFTTTYYYTFYV TY v Å | » fa . "samt: expedition för denne; vi- ov pers Sr våningar i hörnet av Bygde- - drags örmåner” "från tre kom" vi 1 dag utan att fatta” bindande ;be- — LAHoLMs TIDNING NIVA VTI ETEN SEA TLA NAN NYA AAAYTYVEETTVEEVYYIEYYVETYYYTYYYEYYYF ET YTTT TT Yrv r | A vr Yr YTTYYTETYTYTYTYYTYYTYFFEFE TF TY TT mm 4 Knäred, hade. i går kväll sammanträde: i ..kommunal- rammet; . under : 'ordförand min behändling ' "förelåg . ett fn bd kommuner mycket bety- ”delsefullt '' ärende; 'nämligén förslag om uppförande i i kom regi av vett” böstads- preliminärt kostnad: 00 kronor. | menal' hus, ” beräknat till 47. » Huset - torde » dock, om det kommer "till utförande, kun- na byggas. avsevärt Mig; e Kommunan ämnden: hade . digare på. dagen behandiat ”' slaget: :Nämndér.. hade beslu- tat. föreslå, fullmäktige att för de be; tat” utan endäst uppdraga "åt nämnden eller annat organ lämnade först en 7. -redogörelse Edvin” Josefsson för det stora, projektet. : Han framhöll. därvid, - att "kom- munalnämnden . varit tveksam men efter övervägande bestämt sig för att låta förslaget" gå vidare till: fullmäktige. Anled- ningen "till att frågan kommit upp har varit den stora svårig- heten att skaffa bostäder: till "tjänstemän, > distriktssjukskö” terskan, tandsköterskan m. , fl Kommunen kan inom" kort stå inför nödvändigheten att skaf- "bostad 7” åt'” fjärdingsman dare '” bostad åt föreståndare för 'sjukkassan "och event även åt biträde åt denne.' Vidare kan det behövas bostäder åt lärar- . personal Det nya bostadshu , troligt... Stort och betydelsefull projekt" ööhandlat & av 2 banal en a ; fullmäktige. i går: :kväll.. NE : med. 25, kr vm, Höre David Jan on "undrade om detta var méd värme vilket hr .J .; höll för Hr AV B, Svecason "tyckte: att brojektet var slite för stoft. Han ahsåg att man helst borde försöka, med "ett! ”etappbygge. Skulle; efterfrågan” på , bostäder bli; stor, kunde. man sedan fort- sätta” att bygga, "Det blir: svårt att få någon att hyra 3-ruröslö- inrade om att "kommunen en gång uttalat sig för byggande av ett F kommunalhus. . vari det skulle bi :bibliotekslokaler m.m, ” och väl även. bostäder för kommunens änstemän, Men ett realiserande av ; det. ., projektet ligger, längt fram i tiden; Bbb egt Hr Mauritsz Hansson på: pekade, > att” kommunen måste da, Men det kan diskuteras hur stort att kommunalt bostadshus bör. göras. Dock trodde ia att det. föreslagna huset skulle kun- na hyras ut i sin helhet. Han yr- kade bifall till komm: nämndens förslag. avin . Roséissön: Kommunalnämnden anser att hu- set skulle kunna byggas betyd- ligt under den preliminärt 'beräk- nade : kostnaden, kanske > för 400.000 kr. 337 SS Hr Ernst Bråna v För- a |slaget” kommer lite hastigt, Men då det tycks finnas ett trängande behov .av bostäder, bör vi gå in för ett: bygge, Fullmäktige har ofta fått kriik för att vi ej gjort det 'och "det, ”Vi kan”bereda oss på mer k om. vi ej handlar nu när frågan väckts. s Hr David Jänsson: Det "skulle. omfatta lägenheter även åt" andra ” än de, här ' nämnda [ hef att hyra ut; även dessa bo- städer " trodde . tal: ej skulle - uppstå Det "planerade huset i red .-:hade- -kostnadsberäknats till 475.000 kr. Det skulle en- ligt den preliminära ritningen innehålld fyra 1-rums-,-fyra 2- .rums- och fyra. 3-rumslägen- "heter, Två av: de. sistnämnda skulle även: haiexpeditionsruni. Huset ' skulle uppföras i tvvå gårds ” och” Doktorsvägårna. Hyran "hade beräknats till 25 kr. kvm. Kommunalnämnden . hade sin- hämtat "vissa -uppgifter”: om "kostnader, lånevillkor och" bi- om byggt. konimunalt, nämligen Ätran, Getinge, -.och Oskarström, och, bl. a. med led: ning av dessa uppgifter beräk- nade! man "att 'få' 96.000: kr bidrag” utan” återbetalriingéskyl- dighet; På” ett" bottenlån, på 200.000" "kronor . skulle staten betala den hyra, som kom. att bli högre än 3 procent.'-.:' Hr) Alvår, "Andersson "upplyste, "att räntekostnaden" för hela bygget: skulle inte "bil, mer än 10.000 kr, pr. år, Under för | utsättning;-att- samtliga bostäder kan” "hyras ut; skulle ett' rygge icke ' ”infiebära någon; risk för kommunen, »'Den ötora'” "frågan. är, om alla..bostäderna kan hyras ut till de hyror, som blir nödvändiga, och. som bostadsmyndigheterna kommer. "att. . fastställa, "Personli- . gen anser. jag, sade” tal., att, det riktigaste sättet. att lösa. bostads- frågan" I mindre . samhällen ' att bygga enfamiljshus; Men! +», finna . många. bostadsbehår slagna ' tomten, ' K ;fseptic-tankar” för ett så "stort. bostadshus. . får uppföra bostadshuset. finns: inget avlopp. på den före- Går det att ha för sett-så: stort: Hr Edvin Josefsson: "Av. loppsfrågan ' kommer att” ordnas även "inom" den sektion av det "stora . avloppsnätet . för, Knäred, där huset föreslagits att, ligga. Hr : Albert. Johansson: Avlopp: blir ' säkert "nödvändigt Vi bör! försäkra ' Oss. om; "att avlopp byggas, : innan. vi .beslutar Andersson: Hr, Alvar Intet hindrar att vi gör en pro- visorisk reningsbrunn, Men det- ta, vore "minst. sagt oklokt. »AV- lopp skall, ordnas, och det kan har det int2 gått, då vi vägrats arbetstillstånd, . Nu är, det. bara frågan om” att sätta igång, Om vi vill, börja utan att ha utfästel- se om statsbidrageta storlek, kan vi” börja precis när, Kul vill, i fv Hr' AV Landén; Frågar om bostadshuset, är alltför viktig för ett beslut genast. Kommunal- nämnden bör, utreda den ytterli- gare, ,. .. - Hr "Arvid. Joha ssOn: Är fullmäktige. med på att bygga ett hus av Just den” storlek som föreslagits? 7-—8 läge! heter skul” 1e nog, räcka, Hr Edvin Josefsson: vi Hade faktiskt tänkt 088 ett något upplyst, att” det per. kym, -blir dyrare att bygga minåre, - Hr Sven Eriksson: Det är” ett: intreszant . projekt, Stort behov av bostäder' föreligger, "och det: kan: ej väntäs, ' bygger.” "Kommunen bör därför träda eimellan,, Utredningen bör |. : bo- som inte vill. binda - Big för. fa i j sådant: hus, 4 ex, folk som. ej , räknar' med, att” bli bofasta” på orten för helg sitt liv. Själv, tror jag att det sken gå. att hyra ut samtliga: lägenheter -1 ett” kom- munalt. hyreshus, En enski d L per”, . son kan få bygga på i stork Bett "gamma: villkor som- kommunen, men det finns nog "inte någon” en gklid 'som vill ehgagert” Big 1 ett sådant företag." Fullmäktige bör ar slut . uttala ..sig -för. elter, ömot, Projektet; : Hr Albert Iohansson ville. veta. har” stor: hyran. skulle "bl". för" de 'olika; lägenlieterna;| ralmåkl ige, ; efter enhälligt. att uppdraga åt kommunalnämnden. , att ' skynd- |. samt utreda ärendet. Nämnden skall därvid: även låta, uppgö- ra. prelimjnärför lag till mindre bostadshug , än' :det nu före-. slagna på 12 bostadslägenhöter är mv CV och! "sprit "på Gästis, $ ystembolaget ””hade. 1 "hos sj Systembola begärt: tillstånd i utskänkande av, vin på tis, samt, sprit, för. slutna” säll: skap, :: Länsstyrelsen... begärde nju fullmäktiges yttrande. Kom” unalnäninden.. hade : tillstyrkt Hm "på : gsammi. villkor. som och « hy:DBd vin: Josefsson pmnämnde, att man ifår räkna” FIYSETSETIIVITITIVTITITTITTITEFEESVYTTYTEN hittills, ,; ;' Z skaffa bostäder för sina anställ” |; nu ordnas när som helst, Förut I råindre nhuå, men; arkitekten har |. att "enskild H ciDet- bleve en. stunds diskus) a NYTSEFSTYIT SINE ITV TT kvällar: Borde ån ras, ' Fullmäk- tige beslöt emellertid tillstyrka bifall till utskänkning på” sam- ma villkor som hitintills Anslag fn” NORDEN, I Knärede;' Hishults : och” vår torpa avd. av föreningen Nor- » begärde ;.. kommunalt. an-: : stig. Avdelningen framhöll, att "Iden "har "vissa "representativa uppgifter. som gäller hela koöm- 'munens invånare, och. attan: slag därför. ör utgå, Fullmäk- tige : beslöt. att bevilja 10, öre pr. invånare.” "Debatt även om härads . ' skrivarekontoret i -. ; Komniunala "samarbets dens skrivelse om direktiv för kommunens : ombud ; vid sam- manträdet med tingshusbygg- nadsskyldige behandlades, . Hr. Ernst Brånalt.hyste starka. - betänkligheter. - mot; att förlägga: häradsskrivarekontoret i tingshuset, : Mens HrAlvar Andersson an- såg, att om Laholms stad vill ha häradsskrivarekontoöret : kvar - å staden, bör staden också se till att. .det. där finns fillfredsställan- de lokaler för uthyrning, Det har byggts en hel rad stora byggna- der i Laholm de senaste åren, och det bord2 där ha kunnat ord- nas kontorslokaler, om "man: plac nerat i tid, Hade vi fått härads- skrivarekontoiet'. rlagt här" i Knäred, ' hade. vi säkert ordnat | lokalfrågan > utan: hjälp utifrån. Hr " A.. ansåg, att om Knäreds ombud skulle ha några direktiv, så skulle der , innebära, "att om- buden, skall rösta, mot härads-. skrivarekontorets flytta g- till tingshuset: "I" debatten vitraa sig”, vidare her” Albert ' Johansson, Karl. Byersson,. Sven E- riksson m, ', fl; vilka i stort sett. instämde i de här. ovan I fram: förda synpunkterna; Fullmäktige :: beslö därefter att ge kommunens, ombud fri het, att rösta efter vad de anser lämpligt.. vid tingshussamman- LJ F övriga ärenden, Man; uppdrog: ät nämnden att till. hr Kurt' Kron säljt, en lämplig , -.byggnadstomt , och,, gå c f ör. ett bostadslån, Män beslöt vidare . att. till: hr Fingal Bäckbom sälja. en tomt, för... 1:60 per kvm. Nämnden, fick d uppdrag att avstycka "ett lägg på. 189. kr, fö sionärer beviljades, I anslag till en. niykterhets- kurs i Halmstad .beyiljades 130 MOTIVERAR er rimlig höjning av. spritptiset redan vid nuva- rande system likaså: om "motbo- en avskaffas skriver Sven Up Nod : Men. att det: 4ö ro. oatrollstyt relsen så kära. motbokssystemet skulle '- vara . så: värdefullt som återhållande , faktor, att det-in- te. .skul!e kunna avskaffas med mindre, man ställer rent omått- liga och politiskt dödfödda krav: på . prisförhöjningar, är allt för äventyrligt ",— men förklarligt med hänsyn till. kontrollstyrel- sens inställning 1 övrigt: ' 4 Därmed har kontrollstyrelsen egentligen :-utsagt; att ämbets- verket — vill. behålla . motboken och icke låter sig. påverkas av t. ex. olagliga spritöverlåtelser i å växande antal, . Vi 'vill hoppas på en förnuftig lösning.av- motboksproblemet. ir. 7 | mer man fram tili helt. andra siff- Jeftorsläskoing mise a la Skottorp i, förrgår. har: på- / hö oavbrutet.-.sedan; branden] 1, onsdags, :Enligt ,vad-förval-: tare. Carl: Möller: omtalar på vår - förfrågan: i dag -på mor- sonen ” kan der knappast" bei | räknas bli avslutad ens'i dag. Det "är ”Skottorps och ' Östra Karups brandkårer, som altér- nerandé; har .. hand om; efter- släckningen. Folk från, gården hjälper: till I däg-är skörde- tröskorna i i:gång på 'Skottorp, än på. Gamla 'Skottorp|' : Eftersläcknin; på Gam g. på ågår . och man har därför måst: ta in: :, extra. . folk': på ;erandå av -det. merarbete:som efter- släckningen vållar. Två trak- törer . är: sysselsatta. med att köra ut. det brandskadade och delvis . vattendränkta, + delvis ännu” äv. glöd tykande höet från "den « .brunné ekonomi- byggnaden. Polisutrodningta : :skall ”på- börjas i dag? Något nytt om brandens ' uppkomst har inte framkommit." pie I tidskriften. adies Home "Jour: nal har, den amerikanska. .Journa- listen, Dorothy... Thompson :' skrivi: en betydelsefull: politisk artikel: "Western civilisation nesds: more room”; Den ' framstående - ö tärinnan behandlar däri nutidens . kanske, aktuellaste.” "politiska och sociala problem, nämligen befolk» ningsfrågan; som vad USA:s por Utik beträffar utsättes he nes häftiga kritik, och dennå gäl. ler 1-'synnerhet ' de "amerikanska senatorer, "som helt. vil stryka Västeuropa från den amerikanska listan" över; understödstagarelän- der; Det senare. vore :onligt mrs: Thompson "att' leka ' shed: eldén. vars släckande dyrt finge Betalas av det. amerikanska folket lämna”; u Västeuropa, ät sitt öde, menar ;hon, vore i: själva, verket detsamma som att utlämna: Ame- rikas bastion nr 1 till fienden och samtidigt beröva "USA der "ur- sprungliga” civilisationens .outtö; liga källa, "Den amerikanska p tiken. får. "under "inga pmständig. heter - försumma satt rädda Väst- europa, d.v.s. befria: det från dess befolknings verskott, - : de miljon: tals flyktingarna inbegriöna, : Västeuropas 275 . miljoner kan endast bibehålla; sin, .leynadsstan- dard, om dei fi sina indystripry: dukter ; får. erforderliga råvaror och ' livsmedel, Västeuropa: är re. dan "nu - överhefolkat + och :mxy Thorhpson anser att. det icke har någon. möjlighet” att ige M"ivsrum” åt såväl flyktingarna som det eg- nå befolkningsöverskottet Detta är enligt hennes åsikt ett problem av demografisk natur. 'Under der kritiska övergångsperloden'' "kan Väst-Europa' icke utan"stora svå. righeter avstå från! amerikanskt kol och: bröd, Den bäal a lösning möjlighet att överflytta. de. över. skjutande miljonerna arbetslösa och flyktingar till ländar, med låg befolkningssiffra,; rn ? | är Västeuropa "verkligen. Vel- befolkat?. "Utgår, man > ifrån at. den genomsnittliga folktätheton på 1 km? är 50.1 USA" och 76 i Nord-, Väst-: och Mellaneuropa, kan” man knappast tala om över: befolkning, Jämför, man .däremot denna, siffra. för. USA med "folk- mängden inom de starkt industri- aliserade länderna 1 väster, kom: : Italien har f£, .n, ett befolkning, överskott . på nära, 8 miljoner; . "Men. dot finns ännu. länder med befolkade , Västeuropa, som ”har från USA. med 50.'per. Km? sor . jämförelseta får. man; fram föl- jande siffror: ÅA Merss : Sydafrika alt : Sydamerika Nya: Zeeland + Kanada . t Australlon,, ; : . 24 Statigtik är som rega en än re åmält lektyr, men :om siffrorna är tillkomna av-imästarhand.: och årö. passade i den riktiga ramen hålls de "tyske, statistikern : F,. Burg- dörfer är utomordentligt | : skick; lig i, denna; konst, I sina, statistis- Ka". värbeten,. som ,. är: utarbetade: med. ' tysk ”grundlighety ;trädét siffrorna fram" ur ”det fördolda opt” ger snart liv åt torra fakta, Det är alldeles” klart att en MM tenskapsman, som Burgdörfer äg- | nat sin uppmärksamhet . åt. hbe- folkningsfrågans viktiga politiska ogh sociala, problem, Med UNO: 2 tjliförtitliga , sammanställningar av - befolkningspolitiska frågor til sitt förfogande har, han, be. riktat fookltteraturon med. ett NVETEIVTIN Ivärdefullt-verk,.: (Friedrich: Burg i AAANDSAAAANDADDADAMA 'Jordens. överbefolkning | E | Mlen > Burgdörfer + låter" sig äte en vore: . därför, om. man -. "funne! möjligheter, motsvarande det tätt. befolkningsunderskott, Utgår man ” Intresset: vid” makt. Den :beröm< 3 Ya : FETETYTVEN FN ”dörfer: Bevölkerungsäynamik und Bevölkerungsbilanz, ' Mänchen 1951.) I denna; bok fastslår, han, att. jordens; befolkning inom da ölika '--kontinenterna: 'de 'senaste 300 åren ökat enligt nodanståen- der. sr : Europa fr. 100 milj, till bat milj Asien fr, 250 milj, till: 1283 milj Afrika fr. 100 milj, till 198. milj. Amerika fr, 13 milj, tin 321 milj; "I mitten ;av 1950 "uppskattades jordens befolkning till ca" 2,5 mil- jarder, Ökar folkmängden i sam- ma takt i förtsättningen funnes det år 2050 cå 5' miljarder män: niskor, . Skulle denna beräkning motsvara +: verkligheten,: uppstår övillkorligen frågan:. Quo. Vadis? bringas 'ur fattningen, : NV denna eventualitet, Han$8 teser" lir inga- lunda. pessimistiska och han tror inte . på någon” katastrofal. över- befolkning, Som; bevig. härför an. ör,. hany att: den” bebodda: ;jord- ytan, som .han a berältnar till 134,5 rv |-; Västs 3 och: Mellan: europa ::78 människors Asien "4i Amerika - 8; Åfrika:7-ochislåtli- gen "för Oceanieå erdast 1 DAr: av följer. att Europås befolkning under : tidsperioder, . tredubblats; "Amerikas. lats medan. folkmängden och "Asien: blott "fördubblats, A800—1959 Det föds dapligen 230: 000. bärn.; och a dagligen nära.:152.000 människor., Varje: dag .unpstår.så ledes'.; ett: födelseö erskott:.:på 78.000 : mäniskor; ilket ungefär matsvårar +! innevåriarantalet: vå Hälsingbor, . Huxley” drar "också. den slutsatsen, att. märiskligheten varje dag växer med en ta medelstorlek, - ..Hur många människor: kan då jorden i livnära ? "engelske . svärade är 1890... på den ' frågan: ? högst 5,94. miljarder. Men. Fircke, satte gränsen till 7,8 :mil- . jarder.. Den : berömde ”tyske. geos]” grafen. A, Penck kom efter agrar; vetenskapliga och klimatiska stu" diers fram till siffran' 7,7 .miljar- der; under.; . det att. den :amer kanske, kemisten. Es GC, : Rochow med. hänsynstagande i till kemins utvecklingsmöjligheter' satte der sannolika gränsen vid 15 SAR A TOCKHOLM;! "er IS dominerade 's "VV dra dagen i tynigdlyftnings-VM ' . och -. belade ; både första och +; andra platserna i såvil VM söm - I EM i fjöderviktsklasseri, Seg- rarens 'resultät,'Sakson kg" -saminanlagt; i ä A ring! av ”gällandé v 'som'; hålls av, hans? landsmål , Tjimisjkian, vilken nä fick Nn > jar str med silvermedaljen ;'p: « 332,5 ' kg,, Utöver ”att Saksonov". de :” det. i världsrekordet nådde han'också s istöt ett "resultat, 6om bara med -. : ett- kilo underskred hans 'eget: > världsrekord + på 138,5. a Han" Vv H ba net. -har -hössleholmskrifinalen tysken von 8 |Senaste nytt: 2 LR ren 0 i Bornlik påträlfades i j "gärderöb i - Hässleholm HÄSSLEHOLM i. dag. (en. I Ett. ruskigt fynd har gjorts i: Hässleholm; . där man hittat ett” barnlik i i stark" förruttnel- |]: se"i en' reg gväska, söm "stått i en: -garderob i två år; Av. allt att döma: är det: att fullgånget foste - i Kl j ini kunnat fastställa, men «tre « kvinnor-.står. som.-Y isstänkta och skall höras, L "Av dessa är det f ämst > en ung flicka, ' som sedan "ett par år hyrt garderoben. Han arbe», . tåde för två år sedån i staden nen 'har 'sedan - flyttat. till + moder till bar- ilose a KAN Kreatarstuberk berkulosbekämpendet; som förut kommer, enligt en i dagarna SÅ mol varit frivilligt, numera är lagpå-' | färdad kungörelse, att: från och It :t2 | bjuder, - framhåller ' chefveteringr ” mid f oktober iår förklaras fritt från tuberkulos bland hötkres tur. För konsumenternas. del, har det. ingen större betydelse, me- .dan. däremot lantbrukarna och mejerierna slipper ..en hel del Pappersexertis, Hallands Nyhe- ter här vänt sig till chefveteri= "när Sigbert' Jerlov” tushåll” siingssällskapets veterinära I ning, som här redogör. för de förändringar, som kungörelsen" Jerfov.' Besättningar med tuberku.” Tösa : Sn kommer icke längre” att” 5 ”dågat.. Därmed bortfller djurägaréns eget" intresse äv att för bibehållandet av mjölkpristillägget, se till att hans Tundersökes inom. före-. iätårvaller, :' Mejerlerha” slipper” också” efter: den" 1 oktober ått utbetala sg. k. pristillägg, då alla besättningar numera betr; sktas söm” tuberkulosfria, ' För, att uppdaga sventu Va fall åv-.s. k. dold tuberkulos "kommers = Veterinärstyrels en föreskriva , att i tuberkulinundi ningar sker efter förordnande av / tjänsteveterinär (djurägaren är sår ' lunda befriad från att själv kalla: Veterinär) inom : samtliga socknar. "etappvis under en. period om 3 å 5. år. Dessa, undersökningar bekosta av: statsmedel; men. djurägaren. är; dock skyldig att betala skjutskost-” nåd till" veterinär: med högst en krona per djur. Beträffande liv-' äjurshandeln & är att 'märka, att den' tent: principiellt. icke: "behöver be- lastas. med. restriktioner, då samt-i , kommer ' ”att medföra "och" som! det torde vara av stof'vikt för” tior éller omsättas genom kreaturs- "handlare ' synés' dock' märknihg och” intyg” komma att” "krävas 'som van- ligt. Några" hinder”att”sända livdjur till samtliga delar: av'landet före-" ligger författningsenligt icke längre, "och ' de införseltillstånd,” som man '; förut fått ansöka om, blir”i Tian tiden icke erford: ri "Es tt gott skydd väger vi härvidlag i: Fslaktkontrollen, ” praktiskt! taget tuationén, ändå. vara" på sin mot nersmittnihgar ” utifrån" eller al ob belargruppers löner. - arbetaren hade”sålunda i: fjol 28: . :te + ; procent. högre lön i genomsnitt än, ' lantarbetareri och "även" om "man jämför "led den lägsta, industri=" ” arbetarlönen; i i den lägsta” dyröortern 5 så. finner man att Tantarbetarlö= ” | TANKEN - PÅ FT F RETAS den genomsnittliga industrilönen ' + och v småindustriidkarorganisatior "inte mindre än: BRP cent högra”, skrivér Svenska Dagbladet (h)'sor understryker > att politisk” aktivitet » alltid . är: till. fördel. när det. gäller a . att på öjalt sätt främja en'verk-. skett" under der sehare åren. En fulls samhetsgren.' Tidningen tillägger: ständig” utjämnihg är önskvärd inia'' Enligt ett uttalande av en före. minst med tanke på attju mer mes "trädare för den halmstadsförening, > kaniserat — jordbrukét, "blir, desto" om: stod som motionär i ärendet," större. krav ställs på yrkesskickligs hade man närmast avsett att väc- heten hås:jordbrukbts: fdlk. 1:ka : .ka: hantverkarna. Som det nu 'är,. kurrensen' .om, förstklassig arbets i praktiskt taget utan möjligheter Kraft fäller « ekonomiska och störa i. >” att få en "håntverksrepresentant i det” slulliga avgörandet,” ; andra kammaren, är det svårt alt, d fet viktigt att åven dosda göra denna grupp politiskt alev. bruket kan erbjuda ein&« utövare ep ” Mot bakgrund ter sig för- sä än Halnek förklå likvätdig standard. méd industrin LANTARBETARLÖ alltjämt lägre'ä än Industri ee ggpriset.:of rändrat > ta. framgår av ett meddelande från .' STOCKHOLM. "(en ”(mttertryck . jalstyrelsen äver” 1ö istiken förbjudes). Svensk äggnotering under 1952: va satt: av: Lantbruksförböndet - för ' f. Lantarbeta ner, ; bar från veckan. 28/8—3/9.:1953 'pröducent«= ' 1950 ökat med 43 procent me= pris i de. viktigaste produktionsorå= dan "industriarbetarna i de två = i på v 3. -rådena- i Götaland '350 högsta” dyrortsgrupperna fått I , nerna ökade med 42 procent, Från , (föreg, notering 350); k slutet | Partipris för runmärktå 'ägg:: a i I: gjorda" mi” liksom" ji " ett försök att öka världsrekot ' det till 140 'mén' båda 'ryssärna misslyckades. Inte' heller hade'. ; hän' "någon framgång då hän” , försökte höja "sitt ryckrekord ”. till 110 kg. : Ur svensk synpunkt. var. Einar Eriksson er glädjande överraskning och gick in söm"trea sammanlagt, «Han nådde 307,5 kg, vilket är nytt ersonligt rekord. för honom liksom hans 97,5 kg 1 ryck, Lika mycket -lyfte : även 'erigelsmannen Creus, men han förvisades till fjärde plat- 'sen-då han vägde 15 hg. mer än Isvensken, + Resultat, . fjädervikt sammanlagt) iD N.N, Saksonov, Sovjet, 337,5 kg, 2). RA. Tjimisjkian, Sovjet, 332,5, 3) :E, Eriksson, 307,5. Stöt: 1) N. N. Saksonov, Sovjet, "137,5 kg, 2)'R. A. Tjimisjkian, Sovi jet, 135, 2 J, Creus, Storbritannien, Bär 24)» E, > Eriksson,” Sverig NYSTUTTTG - har de: "1 ökats. 126 procent och industrilö- | : Stockholm :408 öre, pr kg (föreg. nen 109 procent.” Här föreligger, ; na, 408), Göteborg 405 (403), Gäv- alltså en något kraftigare stegring 1. 415 5 (415). >; för. lantarbetarna, Skillnaden är dock ej så stor som man kunnat : : N vänta, . Trots den brogäntnNla 'ökning- | der. fmdlertia & är dessa ber ningar mer eller mindre probie- rnatiska, men Burgdörfers' upp: fattning och beräkningar :ger en hållpunkt, som tyder på att det i Europa knappast kan komma aft uppstå någon' "katastrofal". över- befolkning, Burgdörfer stöder: sig påsdet antagandet 'att: efter nog- "| granna :-berlkningar Europa 'tU- kan. dock icke förnekas ropa är tättbefolkat som. läget. su är, "Det sista kriget kvarläm- nade miljoner flyktingar, i Mela. laneuropa, vilket skapat en situa» 3 tion, som icke kan -bestå i läng-. i den, Att utplacera, 1dessx., Över: ' a statliga, till underbefolkade oms.Å . 'våden är en oeftergivlig nödvänr i 'dighet,. En | lösnipg måste här H i I tom Sovjetryssland) år 1965 skul | komma ' till” stånd, ju förr desto i ' le ha uppnått sin. högsta befolk: bättre, . a fs : pingastfera- med: £21- miljoner, I Det PU
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.