YereffYr vryryvyvyrvYvYYYYTYfYTY VY YvrYfYYeFYYVYTF ryvftYYvYYYYTYFrvYYvYYTTYYYYYTTYTYYYTYYTYYYYYTYTYTYTYYTYYFVYV YTV y r M "Y YryYvfYrYY a N ” , | FfryrvyYrYYYTYYFTYYFTYYT r |! j TYrYYYyFYYTYT "> skilda delar av landét som bl. a ”Skogsarbetarnas IM Jevnadsstanrdard förvånade. tyskar]” Ett, 30-tal framstående skogsmän från Västtyskland 'under ledning av oberlandforstmeister W. Leiber har under en veckolång resa stiftat be- kentskap med svenskt. skogsoruk, som i ga avseenden impanera- de på gäller skogsarbetarnas levnadsstan- . dard, Genom ätt resan omfattade så Blekinge, Småland, Närke och Mé- terna ihte minst när. det H Armängenjör ”Kolf. . Göäbeh - och fänrik Eric Preife, I 15, Borås, har nyligen utfört ett militärt uppdrag av minst sagt unikt slag. På två lätta Mo- ”nårkmotorcyklar av typ ”Elue ; Fighter” har de företagit en! re- ”gelrätt ” fjällbestigning . och på "knappa 18 timmar tillryggalagt "den $0 Im, långa sträckan från , delpad fick de tyska skögsmännen en, ganska rättvisard helhetsbild av svenskt skogsbruk.” Den omständigheten att denna e ex- kutsion är den första i sitt slag'ef- ter. kriget ökar utan tvekan dess £, rektör Bo von Stockenström; ord- förånde "i Svenska Skogsvårdsför- erlingen som stod som huvudarran= gör, Med tanke på de mycket gamla förbindelser 'vi här med 'det tyska skogsväsendet är återknytandet av dessa av vital. betydelse både för : oss och våra västtyska kolleger, sär ger Under de två dagarna å Norrland resans första skede, också "utövades "Abisko till Kebhekaises 'tarist- "Färden, til vilken de båda "öfö, vägnå” och ' skickliga ” motorcyklis> terna 'kommenderats av arméfö valtningens fordonsbyrå; avsåg en ”försökskörning” med varvid ”materialet. skulie - utsättas 'svårast tänkbara påfrestningar, lög och dyig mark, stora höjdskill- nader, forcering av onormalt. starka lägsta växel och med låg fart varvid kylningsförhållandena” NN blir ..de. sämsta tänkbara .— plus en rad andra onormala förhållan= den; Ingen annäristans i Sverige lö man finna en ”väg”; som 'méra lä än just Kel t ”.« Skyllbergs Bruk! > | .— Der minnesrika ” 'veckån i Sve- ” rige har skänkt oss tyskar outplån.= liga intryck av den. utomordentligt höga standarden hos svenskt 'fkogs- - Bruk; förklarar" Sberlandforstmefs-. er Wi Léiber, Det är i i och det té A av skogs by å för sa] län, Sydöstra ge e- « föreningars '- ; Förbund ; i Samt | ; AR Här är man ju fjärran helt hänvisad till sig själv, Det håre, fantastiska, påfrestningarha. £ "Pro ven väntas få stort militärt värde 1 vi är de båda förarna stort tack. doch », "station köst JHippe på fjällmas-: såsorn stenig väg, djupa vattendrag, par sig "för ett” sådänt” kraftpröv”” från telefoner och verkstäder och ' da: VUprovet, kenomfördes med övers 4 | lägsen skicklighet, och materialet . "stoppade, fint för de helt enkelt åkte upp för Kebockaisemagsbve CN TNE : jälltopparna runt omkring Fig a id Ubäckea j fram) ör sig: ev ”värläsrekord i tilljö itlighet”,"” ack SR d. Moras, myrar, stepblock ger monarkförarna Silick, irdén har betecknats Om det | åtskridandet överhuvud ' taget 's imponerat på osa utan lika mycket det sätt,'varpå ni förstått att ordna den sensatiotiella färden," och tillas der" ”Vi' vet "nu hur användbara de små ' klarna "kan bli, Gä- rena | samarbetefrågor, ” fipelvis mellan "arbetsgivare och arbetare; Vi har tyckt oss finna” ett ovanligt -Bmidigt "och gnisselfritt samarbete mellan de båda parterna, Och sedan får "vi' Inte” glömma de svenska ekogsarbetarnas "levnadsstandard; Bom ur vår Synpunkt & är en märklig . företeelse, Sist men inte minst gär] der vi oss ofantligt åt att det öm- , "'sesidiga'' skogliga ' utbytet mellan | Sverige och : Västtyskland nu är slutgiltigt" alt SVBRb, bäger, herr Telbe till sist, t v svenska "äpplen? . Det förfars, "mycket äpplen. vart år här i "Jändet, ibland mer, ;ibland . mindre ”, först is, säger tidningen |, i I 1 i H I på Låntheifimet, rår ser, det ut, att blil. ' räknar. man att 25, 000 ton äpplen pA "alltså 35 infljoner kilo — nyttnade, st » bort för att människor, inte, hade ” tid, inte brydde. sig om och Inte or- > kade ta vara på dem. ;, ud an ad Man måste. komma ihåg att 2 proc. av. all frukt i Sveriga pro-| mindre, men t, ex. hösten 1949 ber 1 lichs och Breifes körning har ock- så visat, att man kan få fram sper cialmdtoriserad trupp i svår terräng utan, Stör omfattande vägförbi tt- de stora namnen. i svensk motor« sport — berättar att körningen: för. retogs med Monark, modell M 83. De enda ändringar, som företagits Gustav. Åkerman vid I 15, efter|f ov | till något över” 1,000 var, att framskärmen vridits något | o framåt, så att stenar icke- skulle c 270 meter på 800 meter, - .Synnerli- gen. brant. -nerfart "från detta. pass, 150 m; på 300: öm. Strax: härefter av ett av de många'vats "| tendragen bar man den ena cykeln. 2 m. — vilket: var: alldeles 'onödigt! Litet nytta ..hann man också :gö Två timmar 'efter; det : ett: sällskap lämnat Kebnekaise: turiststation' för! netjåkko med: skarp : låg på dennå höjd tunga 'Tegnmoln. med kunna haka i d samt att motorn nedväxlats med två kuggar på "utgående drevet, och tre kuggar på ; bakre 'drevet, För övrigt. var motorcyklarna standard. I ryggsäc- karna : medförde de båda förarna reservkedjor;”slangar; tändstift,' Öka för koppling och gasreg” ” tådels-' stora": ;stönar,; ång; Sn del verktyg, en äs m, lång lina e en bärrern, kläder och övrig personlig utrustning, mat och öryck 'samt/ tio liter" bensin, jure" fter starten från t Är nen åkte vi növer, Abisko station och "vidare ” på traktorvägen till Abiskojaure, fortsätter i ingenjör Gä- ”duceras, 1 husbehovsodli , säger överstelöjtnant. Knut Stanler,' chef för Svenska Fruktföreningen, Urs-|+ hult.. Det betyder att bara ett-fåtal träd planteras efter ekonomisk. bes i räkning. Men alla dessa äpplen är dock ; värda ett bättre öde än att förloras, För, det första kunde det säkert ätas mera råa äpplen, äppel- mos kan. nog åtskilliga hushåll med fördel konsumera ännu mer, än nu, Men ändå kommer det att bli ä äpp- . den över, Det är helt enkelt omöj- ligt att äta upp alla äpplen v vi pro= ducerar i landet, + :'. alot Därför skall vi dricka upp dem i stället och det förlorar vi inte på. I form av äppelmust eller cider. Äppelmusten har blivit merå känd 1 Sverige. under de senaste åren; men ännu är konsumtionen jänifö- relsevis liten, Här hemria tycker att den måste kosta-mer än en van- lig läskedryck — den består ju av « ren "flytande frukt”, den utpres- såde saften av äpplen utan tillsats . av vare sig vatlen, socker eller ke- . + mikalier, bara pastöriserad för håll. barhetens skull, Kalorivärdet är på grund av fruktsockret li ä högt. som mjölkens, Mår 4 cidérn Er, sockret bortjäst till alkohol, så den Sö gen tynganda” Ro Nykterhetslagstiftarnia; BL a "den senaste nykterhbtskommittån, tror däremot att vi lever likg. ekliga å och sundare utan cider eller möj gen med en s, k, svagcider, klass L -— Man bergsar, sig inte på cider, säger; tverste Stanlér, DÅ uUtprägs . lade tsyran” gör ett hejdlöst ” drickande" "praktiskt dmöjligt, Eu £olt skäl för cidern är ätt äppel- sorter som lämpar sig mindre bra till mos eller must kan Nad en utz märkt cider, : AN Svenskarna dricker n: 0 mil- doner I, öl per år. Om här också t joner liter frisk, syrlig cider,” så H kunde de svenska fruktodlarna sö |.få | : hetydligt MNusare på framtiden, folk att den är dyr, Men tacka för]: finge tillverkas och drickas 15 mil=| Te. lich, Komna ungefär halvvägs ' åkte vi över Pallemjokk och Nissanjokk, som båda hade ganska högt vatten- stånd :=< Nissänjokk cirka 60 om, Överfärten försvårades dessutom av såphåla” stenar, " Från Abiskojaure fortsatte vi via hängbron ö över Siel- lajokk upp i Hasset mellan Karl tinvare 'och Adnejetjåkko — stig: ningen var här 170 meter på' 400 !)' och marken var "mycket stenig och sänk, Färden gick vidare till Alesjaure utmed sjöarna. där, och vi korsade några jokkar, mer eller'” mindre strida "och -med" ett vattendjup,” ” varierande 'mellan 10 och 60 em, Vi hade startat kl 9,10, Abiskojaure nådde - vi 10,20, och Aesjäre där: Me dog första rast kry Visor KM ENN -270 meters stigning på: - 800 metér! NS Ängenjör »Gälichs” "loggbok" ger klara be: ed om de” strapatser och svårigheter, som mötte under den fctsatta färden upp för det mäk- tiga fjällmassivet, ++ —, vå "Vidare över : Alesjokk,' som "nu var mycket. strid och ganska full med (vatten "och stora, hala stenar samt ganska - bred, cirka 300 m, Fortfarande dålig ”sti Breifes | bäkdjar att: turisterna rarDi trödde''sina1 ögon, : när de båda mötorcyklärna dök upp - vid - turiststatiohen må: torcykel än här-kan väl näppeligen tänkas. i Före färden hade: många höjt varnande röster eller ställt sig mycket; skeptiska. . ”Ni' klarar det inte”, hade man sagt, -Men Gälich och Breife kom, alla. dystra profe- tior .på skam, De. utförde: én :helt enkelt "utomordentlig ,.sportpresta=- tion, Hela sträckan var cirka 90 km; och. den totala körtiden knappt 18 timmar. .De enda skador, som upp- stod på motorcyklarna var. fötste- | geh, som kröktes något. Mån k de; över "ett. W0-tal större eller mindre jokkar med ett vattendjup | varierande mellan 10: cm. "och 80 en. och med 'en bredd, som. väx- lade mellan 2 meter och 300 meter, Man slirade på kopplingen sam- manlagt cirka 8 timmar, och ibland sjönk man ned i sankmark "till över bakre'nummerplåten.' På en sam- manlagd sträcka av 150 m:. lät 3 man r | motorcyklarna draga sig själva dr 15 och sank mark till 'p; set "mellan gick vid sidan av dem, och vid par > I brev till en av; "deltagarna si si-utflyk. strida, djupa AN — tt par gan- | knappast: förtänkas. dem. En -ovan- |: ligare parkeringsplats för 'en'. mo- | 5 ” tionalistiskt sinnad en flerd; > kom ett express ten, Fänrik: "Breif Sk 3 | sammanlagt ;13. procent och .enligt; Vrå 7 Skene otteé SN SR Hog" > : -rörah utgör den” ittliga pri 12 pro-. ; cent. Varje, sovjetrysk inkomstta: ” ”röriå än tidigar - ; veckolöner, På grund' av" de båda --Fysséns köpkraft ; med. 15 procent, d blivit” sedvanlig för Sovjel rade näringsliv.' Under de tre se” naste årenghar" liknahde' prissänk. ningar förekommit regelbundej 1950 . var prisnedskärningen' störst. den uppgick till 21.,procent i: nomsnitt. .År 1952 var prissänknin-! garnas omfång 8 och år 1952 6 pro! cent» Vid den” nationalekonomiska bedömningen, av :dessa åtgärder å terstår frågan:. Har kan. : köpkraf. ten från en dag till en annan: ökas, och i så stor omfattning? Finns det varor -på marknaden ;som : motsva-: rar den ökade köpkraften? '. ... ”yDessa: frågor har Malenkov : del: Vis' besvårat i. sitt tal inför Hö sta Sovjet, Enligt de: officiella 'siff- rorna har den totala: produkti nen : av, ;konsumtionsvaror . ökat! under ; planåren 1951 och 1952 med gare har slärmed fått tillfälle att : från den. ena dagen. till: den: andra | för sina Pengar köpa mera va- Samtidt; har;den', ärliga stvångsuppläning som . under de 'senare" åren för den enskilde - medborgaren alltid. ut- + gjorde ett belopp motsvarande fyra ;veckolöner, dan till tvål trollkarl? «- Nej, svarar "författar ren. till denna intressanta artikel, FRA SB I företetlse, bland, svensk ailmö , Dunchstängningenär ingen popu«, och akdia 'sashhi Särskilt på stoxistofver,. sön Sdm mar: och vinter besöks av folk, ”som| är vana'vid-liberalare' Sbutikstidar, går detaljisterna , därigenom , miste om: en hel del försäljningar, härpå finns flera exempel, belysta 'av kla.|" gomål ; från konsumenternas” sida, konstaterar Hdskriften! Herrbeklid- a bygdens — rundfråga till denna betydande dd av kundkretsen. skulle ,otvivelaktiet omlandet, ' klargöra ve Iunchstängningen, hä den. på platsen > boeride "kundkretsen ' och . här liksom kanske också ifråga: "om her "Det, sesonemanget: håller nte den... mån;- butikernas. lunchstäng= ning. F med ku Junehräst” : ilket, för yrkesar- | betande khusmi drar. och en del-and= ' gällande: ;pro "produktionen - av "konsum; tionsvaror under > den nu: gällande Hönsvåkor - under låren". 1951 och 1952 sammanlagt kade. med” 13 "hur, kunde” "man ö balansen: mellan tillgängliga aror och tillgänglig, köpkraft. rubbädes? gen; ” enligt. vilken årligen” 15. nt joner-:'mer: vungdomar uppnår den pröduktiva" åldern än' avgången av arbetskraft är på grund "av upp- nådd : pensionsålder eller dödsfall, [Det ryskå ingslivet' har enligt dessa siffror åstadkommit det eko- nomiska ” .underverket - att : under tvåårsperioden, 1951—1952 öka :fol-. kets sammanlagda köpkraft med antalet : inkomstagaret:. medräknat | omkring 16 procent. (ökningen :av|' 213 ; mycket. svårt! = rerna och därmed 1. sista ;hand, produktionen och den allmänna" inateriella” stan= darden' / ; gäller i Topinionsyttringar,” som: tyder Få ett tillfredsst Hände? omsättningsunderlag, har t,.'ex. än. medan ” produk ökade "med 13 Procent. bara im ”sultajia Marocko ö valt ingen — adelsklass, som måns Sftast fil någon. q ns avsättning. För att. Kanna för är. got nödvändigt: att veta, Hur + su; det; av. Brahbrikal förvaltni ;k ine-j et i Marocko; Paäsckor' och kaids tövar "den. centrala makten? "och är nen på den” fånska 'administratlo- | di-) nämnes, av öullörien på förslag, av ligt dé ga franska & >) fade. varor, både från! försvarets a givare som i praktiken, jär -över-|- så fordnad honom; k upp- gifter" "rörande detta års. prissänk- ningar, Dessa ' ngn som, tidigare 5, Påpek: Va ifrån. "kommer varorna? 'i-Malenkov . har: emellertid in al inför Högsta Sovjet. antytt väri- från” de' felande ' varorna skall. fas, Hen "fade: ”Regeringen Skall så till ått ;marknåden, förutom av: de" va- Tor: : som iströmmar : till genom "en | ökad, «produktion, också - försörjes| " med. varor, ur: andra källor”; Utan tvivel:har -Malenkovregeringen till- + fört markiaden stora "mängder "av tidigare "under: Stalinperioden lag- "HT överlåtits till, korimänal syndigt? heter 'Initia tivet till välbehövliga reformer hai I en/ "landsända sig på "köprmannaförburdshäll ja avvakta resultaten av. den: HH utred; ,av.h j! i : sering, innan , man, eventuellt slopar ;' -lunchstängningen. i passiva" inställnin; .torde : vara lycklig: Hu 'medel örubbat. består "och att: åter sanila 5 varor. för: -béredskaps och ” försvarslagring,.- Man” manipulerar med. eri disproporttorsom helst kan tvinga. till att. åter.ned.. 2 1 | FA ; Hur stora. ”disproport nerna i mel varor, och :produktionsmedel. ä: kan jä porter. » beträffande tidigare : års och en' allmän; kri, ar > | derhållning. & Samtidigt hoppas a rei geringen :att..den allmänna hi höjnin- gen av, levnadsstandarden som:be- Pp id köpkraft och. frigivna skall uktionsresultat så redföra , chögre. på er r påpekat att Malenkovs nyå k .-skulle -med nöd n Pyer; jjndivid. , Västerländska :exper-|- esultat. "Av . den "tötala ” sovjetryska: "produktionen utgjörde tillverkni "av. ror 42 procent 1937, 'men ' procent år 21945)” .vilköt 1947 ökades ' till.34" procént för ätt sedan KU öch, å Horisva indska . länder; Jan. vänder , ,omkring två tredjedelar: av ebära att produktionen jäv 'pro- LÅ del, ,. och tr sut= av vapen och före varken, i i Malenkovs tal:eller i nå= gon annan publikation finns: någon antydning 2 därom. -Tvärtom,:: vad Stå Malek gen. eftersträvar i är oci di nä, är enligt, i i nes förslag; Franske + dinten eller hans” stäl härträtt att. till istltanen alltså blir pascha ”ller, kald,' De nå. ättighet har under, de senaste nicke .oJängre utövats den hu avsätte sultanen. Denne. ville nämligen inte acceptera, de mia som föreslagits a av de -franska äm. betsmännen.-". "Genom" att. Erivilligt| åvstå - från enn. den . viktigaste Prerogativen "av sin! makt har sul- tanen Sidi Muharämed ben: Jussef Vv bérövat sig en stör del'av sin egen makt. Sultanens vägran” försätter frånsmännen i ett-sådant : dé utan Svårighet kunnat: sätta in sina egnå vänner som. paschor. och |” kaids. Vid givet tillfälle, och detta har hänt; just. tridér' då senaste veckorna, ' gjorde" dessa 'av fraröq männen "favoriserade lokala malt ägare vad den franska 'administr&-- tionen! och i | synnerhet "den fran] dist ska befolknirigen i I Marocko önska- de. De gjorde upprör mot ,den nar Zz. Paschå finns bara 178 st städer och Slav den europeiska och judiska Ber 34 råän, i Skilda Endast i staden Casablanca ir - de rättigheter. Alla andra kommis- d sioner har endast rådgivande be- Tögenheter. -.I pen gamla, seden. Fes har Vi nr barli e n att, öka. de individ re: kvot ä både "möj svarsutrustning ., inskränkes.+- Men|-'.] ella arbetsprestationerna med störs] .bl den totala produktionsvolyrien: för ?. tillfredsställa - folk falte. sys a som renodlat: inte state-systemet, vilket ” praktisera Sovjetunionen, - Skillnader" näringslivet, .1 tammarna ' ed bina” Ena" "shöjker rniohafinedanska" invånarna I br na stadsdel förfogar ö >) självstyrelse; Det är . dör "kommission i. -Marocko "söm har edlemmar, vid sidan av ute och a valda ä Mén 'valrätt ä' gabla staden i Fes väger ' bar ” omkring”: 800 rika & förnämå” & Yeekommer fällan. enskild. . egen- om... Stam: folket ärbötsprestatione som anges! ; ra”. nödvändiga, "ITvära; omkast-= . ningar, och jen” myckenhet: av våld ” är, härvid 'oundvikliga, : stat ägare av allt, djur, Iusgeråd. och pengar. Den ,; enskilda , familjernas ägande- rättigheter - är ytterst inskränkta hös avlägsna stammar, rågot större hös stammarna i landets mera ci- rade delar, Kaiden. utövar in- Nn stammarna , Jiksom; paschan :i Varje dekröt av en pascha” ista. detiieller en aid I bå landsorten måste, i” förväg 'gödkännas av den Hahské, köntrollörén Som” dels kal-4 las för ”shef dé" region” dels ”cön- trolledr; civil”, I de 600 landsorts- trikten med var sn kaid levérl; omkring '7 miljorier "infödda mu- hammedaner ihedan större delen! fölkaingen lever" i" "städerna. ae en kaid är.den högste: ämbetsman- nen på landsorten. och hos stam- marna, Man kanske kan väga. att; en' pascha eller” | kaid är! A ihar måd mellan "2,000 ”öch ” 12000 medl edleminar. Teoretiskt ; "förvaltas leyer i I jurg; vårje av en kaid men mindre av! en guvernör i "fickformat på åt dmslaea geografiskt | avgränsat 'omfåde. Han ”kåid, Denne, har-i lägna till för- mel "én enda sin tr ”ställföre- id a deh högsta dömande maks et väv, de , kaids, .shejker schor söm stöder. El Glaouis ransmännen igillade , och mot siltanen och mot.de mera, upp- lystå : :$täderna riktade uppror till> hör- de” mest avlägsna i trakterna i Marocko, Ormkring 80; procent. av de '350 kafds' och abchor som” uns 'der” te senkste "veckorna krävde sultanens avsättning tillhör berbi folket, Man kan alltså iméd ett visst berättigande söga att vad som nu försiggår I Marocko, ä är att Uppror av, berb danska, befolkning och att detta uppror, dels dels un- och "Stådernas' ”bildade- mha d söker ändå'att från fall Hm fall rigera ', konsumtionen, 4 investe; rin garna "och prisbildningen. Det. öov- jetryska gystemet har under de år som gått I planeringens tecken f sedan år 1928 kunnat: 'uppaå en år. lig produktionsökning på 20 till och. med 2 ingar kan 80 Men. trots. alla't an=" a te längre Upprätthålis detta te töm ” Po utan att hålla ned Folkets ke. rättigade ansprålc nadsstandard, De ' årens brodukttosöksr - Skall" kapplöp- ningen, med, de gamla industri derna - rörande Zen omensifieras?- "Om ja, så måste dofblästa av de franska myädighe- N är 'chef för, den -lokila' pålisen, han frädaré hoå Ve minäre stammarna | terna” Just på grund av detta för- | . är ordförande i Stadsällmäklige Stan "bildar säl 2 nhet! Fer är det mycket osannolikt ANNONSERA oc Julgenjör Rolf Gulich förcerar én 'spång över en fjämaek. = - Svåra e ulnäktige han är De är :okta. uppddade? gruppen; att dét nu skulle Vara slut på öro- . ir Pe Passagen. fanns det gott om på vägen upp” till K . äran oc mé I var. sin egen Shejk, hå in- ligh eterna och de politiska stridig- . ' inresa AA tation. : s han & är Ba, Bosaase 2 T3 Ält Giac= ka Xr kaiden är Sas hoålh tran, i Maro.ka, : . ls w er oe : Sd Suite SA 2 - N vs tr , LAHOLMS TIDNING - = VÄG [NETA I äns d i "posonnan Anna ssA 2 ENDA TIDNING SOM- UTGLVES Ng INTAR TNT GS Ok ent s NTA TIS ET Ye . : or 4 Sr i 5 I a £ Sö NESS (Sy kI vil EA Ft lod ta La d : 3 + LERPEN a ARAARAAM ANA ANAAAAAMARA LA BAAA RANA MAL AAA AND AA ARA] ASA RAD AA AA RLAA " avstå” från i en. : höjning levnadsstandard. > Blir e-" mellertid kapplöpnin åd. så pningens intensitet oranser Mt äv iv folkets , va må än - LAHO hinna app och gå | däpitat: iska än" ut om” lan produktionen av .konsumtions. 1 - man utläsa av. officiella ryskä, faps ve förekommer . någonstaris, welfare="'” spröduktionsöknia= I . "blir - Sovjetunionens or bre ä5l0a ingss"." »klassika ”Jaisser- , a ig - 1. den” roll' om prisbildningen Aa od a orken SR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.