TTT YTYTYTINYT TY YA TN FA YHET ANNA FEAT AO EEA TTR IR TT me mr re MR SER Sn eden omen TIYEVYEFSYTYYTTVYETTRFTYVYTYYTVYPFITYTETT EF YT TY PYTT YYYYTYTYYTT TT? hed kl. 1 färska Maria . mynt "populära i "Främre. Orienten ; så Såsom. det "framgår av av "Kungliga brittiska, myntverkets senaste rap=.. ort har, präglingen av gamla ös" forrikiskå Maria-Teresia-mynt' ortgått "också under, det gångna”” "budgetåret 1952-1953. Sammanlagt” har brittiska myntverket' vå upp- dråg av. en' engelsk bankfirma tills präglat 520,000 stycken Maria Teresia-daler. : "Ursprungligen - Var silvermyntet med kejsarinnan Ma= ria Teresias bild österrikiskt betal, ningsmedel under åren 1753—1780.” Maria-Teresia-dalern, äver. kal- lad levantinerdalern, har efter ' 200 . år en'viss betydelse som internatio- >» hellt betalningsmedel .i stora delar, av. östra Afrikä- och, Främre orien«' ten, Myntet. har genom den. tidigare! österrikiska handeln:på Balkan och Ad Främre "Asier blivit. så, omtyckt; - att en. "del av Östafrikas infödingar: linni' i dag föredrar: ' framför: andra”. Det. österrikiska” : inyntet” kallas i Afrika" för ”ber” > Bler:”gersj”.. Det förekommer ock-, hå under: -det”turkiska namnet ”bu-' - "ter"; rn gt > Ualern är 173 år efter den österriki-;. ska. "Kejsarinnans” död och 35 år, efter” det 3 "uppdelning sd affär för britt: ska affärsmän. Från London vand- rar sålunda '”äkta? "och nypräglade: sjuttonhuridratalsmynt till Östafri- ka, där ingen tar illa upp att årta=, let 1780 och, kejsarinnans-. bild är; f örfalskningars Huvudsaken. att; myntet..har det önskade silvervär- wi Maria-Teresia-daler sorti autentiska" om, bär Tidigare årtal och verkligen! JU; Solen” gr upp kl. 516 och, 19.07. dessa mynt? - får uppväga. "En hv Jordbrukarnas egna utbild- | ningsanstalter -har' präglat satsen ”med 1 redskap ' och kunskap skall jörded brukas”, sade jordbruksmi- nister Norup i ett föredrag i Alnarp. "Uppmaningen att använda redska- pen har'den svenske jordbrukaren de sista femton 'åren, När han 1938 Och därmed har svenska. jordbruk i 'rationaliseringsavseende : hävdat sig. bland .: andra näringar, Enligt min uppfattning skulle det innebä- ra en lika stor framgång för svenskt jordbruk om man också i än större omfattning än hittills följde uppma- ningen att skaffa sig tillräckligt med kunsh Under "|. den 1932—41 var det i medeltal 1, 300 elever i våra lantmannaskolor. och "under decenniet 1942—51 1,700 ele- ver, alltså en ökning med endast 30 'procent, Under tiden har mekani- seringen, den ökade användningen v k ödsel: och växtskyddsme- del, växt- och husdjursförädlingens utveckling ' samt- användningen av flera: nya grödor: på ett mycket ,påtagligt sätt ökat behovet av kun- skaper allt och även teoretiskä kun- .skaper kan samlas utan att man ber söker skolor och "lärdomsanstalter, " minskningen | på ett ehastående sätt följt under F 'köpte' maskiner och redskap för 621: milj, kr köpte han 1952 för 321 milj. F ”” skaper, Nu är inte teoretiska kun- 1. Till nster: Tung Birkin & Co. Ltd. i en giöyrspets av bomull i ett komplicerat mönster. met. rosetter ock blomnior från I; rTinblått för våre Jacqmar Ltå. "denna originella 'strundji illhörande jacka. Eåda jackörra ä är -Hatten i samnia blå sammet och .doux, Paris; har använt ”Candlewick”" med krinoli ha: marinblå borvullssammet från d fr jol från Arthur: Bankts Ltd. ir dekorerat men, engelskt. bröderi och siora +rofa bomullsrosor från föå abb Livet tyllen som kantar de svängda våderna' på kjolen från Williem Freestoné & Son Ltd." fodrade med bomull tryckt i” "Grått; och blått. från Jacaomiar' Ltd, ,, med 'samma mönster från Otto Lucas Lid. — Till höger: Andre Le-"' av. bomull till denna strangddräkt. Det klärgula bomullstyget Ann Scory & Co, Ltd. Bomulls= . i mitten: Ma= en dräkt med -: Phipps & Son Lid, att visa” den ngelska I bom! ullsindustrins bidrag till tilier men onekli; blir en' enhetli É teor retisk yrkesutbildning alltmer oum- -bärlig för vår tids jordbrukare.” : Även ur andra” synpunkter finner "man, att här återstår mycket ”att göra. Man kan ' nämligen : beräkna att inemot 10,000 nya. jordbrukare tillträder ” varje år.: Antalet elever vid + > och 1 lorna : samt lantbruksskolorna 'upp- gick emellertid 1952—53 endast till något över 2,500. Även om det”är synnerligen glädjande att samma år över 5,000 jordbrukare deltog i Boards (bomullsnämndéns)' Colour Design. and Styke - Centre, ' Man- chester, 'den .27, augusti. en: mode- parad i Grand Hotel Royal i i i Stocke holm; Här fick man nu i sitt rätta sam- manhang se 'en:del av de ,bomulls> tyger, som: var utställda i den En- gelska » Paviljongen: spå St” Eriks mässan. "och när. de. tio engelska mannekängerna- visade : upp ' klän- ningar;' soldräkter, aftonklänningar, dräkter. och. kappor, stod: det klart kurser : med - ik I skriftlig och. muntlig undervisning och att hushållningssällskapens : ,: kortare "kurser hade flera tiotusental delta gare så är det nog ganska klart att utvecklingen på detta område” bör 'påskyndas även sedd på samma sätt :'söm när det gäller:mek att -bomullen har fått en helt ny bet tydelse; .Bomull-:är- numer, inte be eller. till! sport och inte heller "är den begränsad till vissa timmar på dagen "eller «-till 'vissa årstider - -— bomull.har faktiskt blivit ett mate- rial söm. går” bra: vid" alla tillfällen; Engelska" fabrik har utnyttjat di Vv. 3. som en ren. äl "fråga! fv Vi får emellertid. inte heller i i det- da sammanhang glömma bort att vi "jordbrukare blir färre. och. färre i antal för varje år. Men därför får Ihrukarhefoll au. samhälleliga angelägenheter inte bli "svagare ” och” sällsyntare, ' Blir vi mindre många måste den enskilde individen bland oss göra sig kunni- |. jordbruk "kom= » följaktligen "starkare, tyl: (kunskap är .makt, Jag, vet att den " mer att visa sig mäktig den r utveck SS 7 I bomullens kameleontliknande egen= skajr att :anpassa sig'fullt och helt efter sin omgivning: De-32 model- lerna som visades var signerade av berömda .:" londonskräddare ; men även. modefirmor, som "håller? be- tydligt lägre priser, och de bevisade 'verkligen'.att bomull kan : komma till sin rätt vid' varje tillfälle: Och 'så några av uppvisninge " höjd- . ”Febersjuka kaktéer NEW YORK, (AEP) DA " Professor B.' Yarwood vid Ber- xeley-universitetet i USA har: efter! - > > många års forskningar kunnat kon-' : statera att'det inte endast är djur! och varmblodiga varelser, som kan få febersjukdomar, utan också väx! ter. Enligt professor Yarwood är: xters' normaltemperatur. en! friska halv till "och "med "er och "eri halv' grader högre" än "den. omgivande : fuftens, allt:efter växternas egenart. När en växt insjuknår, vilket vanz ligen innebär att din överfallits av ” ”parasiler: ande. 'vampartade växter eller virus,” stiger "den sjuka växtens temperatur med ytterligare en halv. till och "med :en. hel grad över det normala, Växten har allt- så fått feber. Parasiterande svam-' par. förorsakar högre- feber än. vi- russjukdomarna : Vid sina under- inger... har professor "Yarwood sö undsrsökt 14,800 växter tillhörande . 1,132 arter, däribland :hundratals a Yr, vilka tydligare än andra fallenhet för feber- "Om: Ni "bromsar: för "kurvan och "”gasar” igenom. den, be- Ni över fordonet. "Gör" Ni tvärtom, bestämmer stämmer fordonet över Er. 9 jäska kommuner har uppvaktat bå- de inrikes- och justitieministrarna "öch bett om snar' lagstiftning, som rgrund.; av: gamla testamentariska bestämmelser. - Många hundratals år gamla. och : fullstä . lösa ten åtvi "åtskilliga k I utgifter och besvär, som de inte längre vill bära, Och det är verk- ligen ' underligt vad engelsk kon- :servatism och brittiskt fasthållan- ide vid traditionen är i stånd till. iSå förvaltar t, ex, staden Edinburgh jett kapital på 6,250, pund, efterläm- jmed bestämmelser att räntan var- jje-år skall delas mellan tre skräd- j dare, som bevisligen. 'under 10 år I Avkastningen : uppgår nu till 'om- 'burgh har årligen ett fasligt : jobb när den skall få tag i antialkoholis- ter. bland skräddarna, Underi flera år har det kostat staden många hundra pund att efterlysa skrädda- re, som under tio år varken sma- kat vin, öl eller sprit, men allt har | varit förgäves. En ändring av de iska bestäl na har på grund av. gällande lagar varit omöjlig, :" Det finns icke mindre än 110, 000 liknande mer, eller. mindre tokiga testamentariskt - bundna . fonder - i Storbritannien. Den således efter- F Representanter för en rad brit- 1 | skall: befria kommunerna från de b : många och - "orimliga besvären på jaa: av.” Robert Cranston' år 1872] 1 jinte smakat alkoholhaltiga" drycker, | i kring 52' pund och ståden Edin- fö st aatill att byns” fattiga. Det finns i byn knäp- ast någon fattig mån eller kvinha kom ' skulle vara tacksam att få ett i Biddenden arrangeras värje år en et självklart, fnindre öl 'och sprit.” I Biddend vid dessa fester mera 3 hars”Under månader.” Ä hamshire., En änka efterlämnade år 1736 ett litet odlat fält till. kommu= Kestä förm av. -2,000' limpor. 'och dess- Tinns' det inga fattiga byinz Porra... Staden London rvaliar en fond från år 1627 för : vilkens : avkastning. Lord. Ma- om, årligen "måste friköpa kristna, om ' hålles ”fångria av. ”sjörrövar Nordafrika. Hur han gör detta; ' är ner: än ”vad” man ”kan förstå.” Ba-1 garmästaren "Craven, likaså: i"Lon-| don: testamenterade "ett belopp: till staden. år, 1679 och bestämde. att n skulle ändas” till vård av pestsjuka. En man i Mus- selburghy' Midlothian har efterläm= nat jättebeloppet 25,000 pund för att fattiga. skall kunna få dra ut sina nm För den korta soldräkten och:som v foder, i ja gränsad att användas i hus och hem Varje: år "utdela ” bröd och ' ost; till |" par kilo. bröd eller en bit ost, mén |" bröd .och? ost än på ; "fört, i fyra våder k Textiles Lid.” I det "materialet fanns en tvådelad klänning i dämpat grått med -ett klargult ;'skärp till. Både blusen och kjolen kan användas som grund för andra kombinationer. En annan engelsk .modefirma visade en, svart dräkt som ' i ä ma- goda skrä ka i en , synnerligen väl skuren jacka med utstående fickor till en mycket smal kjol. i De nya engelska bomullstygerna kan 'se ut som tweed eller kamgarn, och de passar utmärkt i dräkter, Londonskräddaren : Digby ' Morton har! använt en exklusiv grå bom- ullstweed, rutad i orange och rött mot 'grå botten i en 'dräkt med lös sleif inskuren i fickorna. Kjolen har åtta djupa veck; till blus och hatt används ett mjukt bomullstyg med ett "tryckt ”paisley-mönster,: som framhävde dräktens terratoner. Har man någonsin drömt om en lyxig balklänning; som är tillräck. ligt elegant" för stor gala, men som ändå kan tvättas, så är det rätta materialet ' högglänsande', bomull med samma lyster. som satin; Ett av dessa tyger kunde man beundra i en skarpt klarblå aftonklänriing utan:axelband med én enormt vid, runäskuren kjol, glänsande: som si der, ort terialet "I nästa" sommars. skörd av; bom: fe i I ”halm: ckan gu- och svartrandig ”Ltdi ec bomullsdenim rån- Crowther = ligtvi bögdd gt bi kvämare, Detta nya "material; söm är gjort av”grov; löst vävd bomull med samma färg, oregelbundenhet i väven och kru- siga yta som :ett vanligt halmtyg, visades i 'en enkelt. sydd klänning: utan axelband. Kanten på der vida kjolen” var besatt med stora blom- mor i orange. och Svart, broderad av raffis. ph För :. eleganta, : ; klänningar och dräkter att ha i stan finns det fina bomullspopliner, tryckta i kravatt-- mönster som gör, att tyget liknar siden, . Londonskräddaren :” Peter Russel visade upp fördelarna i detta bestående "av en åtsittande kjol, ett solliv och en skräddarsydd jacka med svängda fickor ' som” bildar, ett stöfferat 'skört,.:... si fur : Nya bearbetuingsnotoder flläm” pas på engelsk bomull för att ge in- trössantare ytverkan. En ny plast- tr. d ger ett .b 1: väfelarked struktur och något av effekten hos ett lapptäcke; mönst- bomull i en tredelad sommardräkt Ik KONKU' - Det 5 stormar inom Sveriges” kyr- ka just hu, Det är många som skriker och; förfasar lig, Vem. den skyldige är, har inte bevis när i — — Av, Märta. Delion RRENS. för la sökande en alldeles motsatel effekt därför att det ännu finns u-| te sunt folk här och där och dej detta" "skrives men 'snyggt är det inte, Det måste erkännas, Och än- då borde vi inte ta munnen så för- färligt. full, vi borde låta bli att att förfåsa' oss så mycket som vi gör och i ÅF stället fråga oss på vilka gränder en sådan his! oria kan va ra möjlig, >> För det första ”måste ju den som sktiver anmiyma brev och -sprider utirykten bergåsäkert räkna på att def finns :små lystna höns som är färdiga att plocka upp allting som löges för" dem, Man väntade ju att folk i upplysningens: och folkbild- ningens tidevarv skuile vara litet] mer.” ärligt kritiska 'och lite mer och ridderliga mot varandra. "I de. gamla tider som nu kallas barbariets; tidevarv. fanns 'det. ju lömska bakhåll och dolda uppsåt men de 'som ville ha sin heder i behåll :”de" kämpade sköld och" Öppet visir, Den anony- mel brevsknivaren har ingen heder att; räkna med, har .kanske: aldrig haft « någon "även om han själv skulle inbilla sig. det. Men den som läser de anonyma breven, den som för. de" okentrollerade ryktena vi- dare,' den här.i inte heller hågon he der i behål > :Både r det äller. prästval" och andra > avlönade tjänster” är. det och de” "högsta förmånerna, :Det är inte Bara i prästerliga” Uutnämnings- frågor") som. det bedrjves . skum= raskagitation,. Tyvärr händer :det över. allt" och 'i alla sammanhang, Det som nu inträffat inom kyrkan | ; är en "tankeställare för människor inom alla viken. cc) stånd där så >ens tillåtes Det gi det förvånansvärt . hur - många äk- tenskap. som numera ingås. på. ab- solut ':.ohederliga ” förutsättningar. Det är inte 'underligt' om de rarn- lar sönder.” Man vill ha en partner, man! vill utestänga . rivalen;' man utger sig själv: som-ägande egen= skaper, ;:förmögenb och ' kunska- ret består av' gula och grå triangl med svarta kanter och prickar. En vid, ruridskuren kjol. i detta mate- rial bars till en vit voile-blus.' Tunn, frasande .organdi' och tunn bemullsspets” kommer : att blomma upp igen i nästa: 'ommars '; mode, Och. ska dT ter. vid den stora tnodeuppulsningen 'och här synes amb ie Bamtal med den engelska mannekänge é Jill Howard. ) med maka var hedérsgäs- : även om präserna själva i allmän- per: som. man: inte: har; samtidigt som, man utmålar rivalen så otrev-= ligt, som' möjligt. Är det' underligt att en'sådan "grundval brakar sam- man? Det behövs bara att den” ena "med blank: könkurrens om. de -bästa platserna |: ge genom att uns! derlåta att rösta eller ocksg genom] att 'ge sin röst åt den som ingen agitation för. Jag. vet att på de sättet fick en församling helt över. raskande en präst som den frå början aldrig tänkt sig, en lite stilla man som aldrig gjort någo väsen för sig själv, Den valde ble den! inte minst förvånade, Han ha de ingenting räknat med. Men fördt. samlingsborna fann, , när de lärt känna honom, att valet var mye” ket: jgott. Tyvärr går det inte all? tid Bh, ” 5 | I Agitationen kring kyrkans val | är något som länge varit orsak till bekymmer hos alla kyrkans väns . her Det finns de som frågat sig: om : inte församlingsarbetet skulle vinnå på att Domkapitlet tillsatte ' alla präster, men man vill inte gära nå beröva kyrkan den lilla gnutta . av Urgammal demokrati som den. har ikvar genom rätten att själva välja sin präst, Kunde det nu aka tuella fallet av illojal konkurrens ochi agitation ge menige man en klaråre och riktigare syn på saken och 'en större vördnad för kyrkans arbete "och ändamål än nu så är, det jändå inte förgäves. Sen må. rättegången komma till. vilket res: sultat den komma må i själva : brottslighetsfrågan, ! : nym agitation, för rykten och 'skan= daler både kring prästval och an dra val skulle: det aldrig vara lönt ; att försöka med fe gera Gain « Må vi komma ihåg det, F Folkliögskolans i "lärare önskar "snabbt beslut. INGSKILE (TT) Svenska: : : på Önnéstads "folkhögskola, 'har :till ordförande valt rektor B.'M. Helt" lerstedt, Ljungskile, Till nya styd relseJedamöter utsågs. fru ., Carin Cederblad-Hansen, Kungälv, : tek= tor, Hans ; Rydberg, Östra Grevie) samt fil. ' mag; : Herger : Karlberg; Grebbestad, Ett förslag att upprätta en expedition i Stockholm sant att anställa "en - ombudsman antogs. Lä ar SÅ. diskut av i Parterna', är ohed d . rät. skolkommissionens förslag och : ti ällni derlighet:i kärlele- Illa vore det'vi Ad Hos fegeringen att den snarast nöjd ' 4 7 ligt tar ställning till förslageb, Vi4 dare då k des det praktiska ar« äl annars. Men: hederlig ha rgörsins te inycket väsen av sig; I. mångas ögon är "den ni affärer, Jag vet många jexempel på: det. Mer ' ' ohederligheten ges. för stort”. sröm” oe ”könk Mai minst; i utnämningsfrågor, :Det sker”: fler: skandalösa saker ätt: vid präst- valen: här. i landet, trots att vi för- ket! som '0s5 själva. Men det ska inte förnekas a:t det händer mån- ga + osunda - saker: vid 'prästvalen het; 1 inte. agerar som -intrigörer. i som gör. "det åt dem. Ett. prästval är » råänga gånger en ytterst. pin- sam: tillställning där Guds ' Helige Ande ingalunda är -medi'; Många GSR "ägar . Det finns. givetvis: "hederlighetsi Bu KH Gu uld mot isbildning på : egen. sak! De har släkt och vänneraav en liten motör'och på grund' av. ., plats inom folkhögskolan, ölet var besökt av c:a 180 dely se rExperiment med tunt guldövera drag; på'.de, amerikanska flygplag, -nens; i vindrutor har fallit ut så vä att "amerikaska flygets "ledning ni tänker använda liknande guldöverg ; drag!: på försvarets. alla flygpla Guldet ' som ' pålägges, rutorna ä' 0,00000 mm tjockt och fullt genom=. skinligt så att piloten inte hindrag i sikten.:I guldöverdraget cirkule« rar en svag elektrisk ström, alstrad ' den således utvecklade inilda" värs mn är -pilothyttens rutor rat ;'skyddade” moi gånger "har den” vilda ' agitationen . Strömmen är så svag att den” vid H beröring inte känns. , . bryta .mot "ordalydelsen i ett tes- tamente, . där. ett ansenligt belopp utdela - som vill Sicilien tipendier- till hantverkare, ra sig skräddaryrket. på "Italien, : Varför just, där, hemlighet, ' Stadsfullmäktige, i Thet- ford - beviljade 'nu ur. denna. fond ett stipendium" till en" "13-årig flie- ka; som ' ville" "studera balettkonst i tet uttalade sig åtskilliga höga ju- rister;i England: > och de flesta; av dem ansåg stipendiet till balettele- ven "vara -tillåtet, då-hon skall stu- dera i Italien, om också ' inte på Sicilien; men i alla fall. En hög'j ju- trist har till! och med lyckats” att med hjälp ' av 19 citat" ur gårnla brittiska :d "och: kung- trasiga tänder. T tet bestä mer satt pengarna :endast får an- vändas till. tändutdragning och"in- te till tandbehandling;, Etter tre. års liga dekret. påvisa "att dansk fullmäktige "i år för första gängen E I ställts till stadens förfogande för att |. det har" "alltid varit den avlidnes |. Italien." Med: anledning - av" beslu-+ - Vd införandet; av. dylikt inköpssystem od till eka. vgl goda: skäl — och 3 ersätt, dem : med ett - riksbolag « i nisotion? . kontoret åt finänsminister Skö och. hävdar, att. detta är bättr än; nykterhetskommitténs ske i vilken utminuteringsaffär 'som helst, anser ämbetsverket,. Men :vid sådan registrer a, som kommit- "Värdet av registren tén föreslagit, står eji rimlig proportion till kostt och skräddarkonsten är besläktade med varandta, ".:. ov förs lämnade fö uppgår till i runt tal 200 miljoner, pund eller 3 Miljarder svenska kronor. Många av fonderna" ' är flera, hundra år gamla, en härstammar t. d. m. från år 1160 0 och ä är därmed 800 år gam= ma ” Det levde då två syäkon” i byn Biddenden i grevskapet Kent 'och de var sammanvuxna med varand=": "Två: medh de .och-. handling ; blev. det för några: år sedan mö; ligt att stifta en Jag .en- kom för att ändra: detta testamen-. te, Pengårna får nu. ;.envändas av stadens” tankldlinik, fastän, tandut- dragning och tändbehandling i Eng= land nu är gratis och ingår i varje medborgares rättigheter, . Lord Nathan och Lord Samuel, lex der, nu den revolutionära” "rörelse, som kräver nya och moderna lagar rörande - ' gamla” testamentariskt bundna fonder och det är, möjligt att det undes' nästa parl till 800,000 kr. Om ett fritt inköpssystem anses'bö- rå införas får man acceptera tanken att inköp av spritdtycker i utminu- teringsaffärerna, skall ,kunna .skek; utan. registrering eller, kontroll köparens identitet.” Inte heller går statskontoret med på att man höjer anslaget till nyk- d från nuv. 382,500 sion till 'öch med'lyckas' att få i gång '€ en .utredbing i saken. "I te statsunderstödet till nykterhets- till '4,428,000 kr. I huv. läge bör in- : I Thetford, Norfolk vågade stadstÅ Richard Teclaw:' "PÅ GRATULATIONSVISIT. I fredagen Londons Lord, Mayor, Sir. "huset nämnderna :höjas: ss I en? ill 700-åringen "> "Stockholny kom på na bild togs, vittnade om den medelti + mr William T. Boston med ' Citys id honom eemmondger J. R. Poland i peruk:och mellan dem . Sir Rupert i sin granna, ämbetsdräkt. n:o =. Rupert De:la Bere, I Stads- bjöd Carl' Albert Andersson på välkomstlunch, varvid den= , pompa som utvecklades: itys guldgnistrande svärd, 2 1 i & vi inte vore så fala för anos folkhögskolans Jörar) n ams
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.