YfYYFYTYTEEYY TY [Cr rn rn a Ar Ar rn fr Sr Or i ; "YTYfYYYYYYYTY od | : 2 se CF YYYTTTTTTVYTFEYVYYYLEOEYYYIAYYETYYSTYVTEYYIYYYYS TYYTYYYYYTYYYYYYTYYYVYITYYYYYY TY ETT TYYYYYTYTYFFYFYYY FT TYTTY vr rö 2200 Onsdagen. Ad sotenben. 1953, Solen "går, NP kl a äs och ned kl. 18. 28. VHILDEGARD. . Solen går: upp kl: 5.47 och ned kl. 18.25. ok Jag längtar tin. ädlare strider- i och: hoppas med kärlekens. lag... Jag drömmer om ”renarestider, : om sanningeris stora dag N "Jag spanar, blanä- allt; som för- tvinat' sa ix en glöd som ej meningslöst brånn . öch ser bortom; flöder som 'sinat' - ett släkte som. målet hann; No "Skadestånd "Då han inte kunde få "någon rätsida på ett frågeformulär, där omfattning, på sin under kriget förstörda gård, ” "tillverkade en bönde ' från. Furth im Wald, i Tyskland en modell 'av: sin gård, déss inventarier och" kréätörsbe- sättning, Tastade "modellen på en fotografier” av” modellen och fi- nånsierade på det. viset sin: resa | kr LAHOLMS; TIDNING >; men — 4 ' han skulle specificera skadornas I, - terapin ned KORNEN . rna Vad är det nu. "som ; hänt i vår sedliga jby eftersom Bastekäringen ränner av, neråt "Velins. backe som hade kon självaste den svarte i ak- tern? Ja, man kan just undra vad det !eda stycket fått korn på, det skul var värt några daler. [8] någon. tillfinnandes är nyfi- ken på Bastekäringens yttre män- niska och huru hon fått detta i san- ning osympatiska namn, kan här på stående fot meddelas följande; Bas- tekäringen är inte gift, men trots att hon så att säga har hamnat på glas- berget skall ingen: tro att hon för den skull gått miste om detta livets goda. Nej, tvärtom var hon i sin tidigare ungdom en synnerligen lättfotad varelse som ofta sågs till- sammans ' med manfolk,: men se skam hade antagligen bestämt”hen- nes livsuppgift på ett tidigt stadium och såg noga till att hans favorit- lärjunge ' slapp" hoppa i brudsäng och framleva sitt återstående liv bland grytlock och skrikande snor- ungar, - Alltnog, på ett listigt sätt tvingade, hon kommunen till att skaffa sig, en liter stuga, vari, hon kunde; vila ut. sig. ordentligt öch fin- na” vederkvickölse till nästa slad- "derfälttåg, Tunt gårdarna: Kommy- na fänn Bi önskan rimlig och inköpte” en Jiten backstuga, Pp en; ljungbacké inte så långt från själva byn, Stugan Jyst- rade till det: rätt! ovanliga; namnet Bastan: och” efter det. fick ägarinna sitt” namn, När Bas ringen tog sin egendo vär hon en vacker kvinna .( de ju att skam hade ett” finger med i 'spelety med lagom rundade for- mer, glänsande > svart hår och ett blekt 'ansikte- vari två' kolsvarta om. sp "som i Iystert glittrade, un par rn rn rr nNrsnnd ger, . ja, de vå du de jag tänkte Osv. i. Som” sista > anhalt” på denna sin frih en till Elna på Rännet, som just in- bjudit byns käringaristokrati på ettj- kombinerat kaffe- och. sladderrep. Allt medan dessa tanter sysselsät- ter sig med sockstickning för Räd- da Barnen ventilerar de vad som hänt på bygden, under. de senaste veckorna, . Deras : skicklighet att kombi hetsigt diskute de med harmonisk strumpstickning är dri- ven till sin yttersta spets. Just som Bastekäringen inträder i salen har man lagt handarbetena åt sidan och I” bereder "sig .. för den -: sedvanliga trugningen "kring kaffebordet med alla de sju slagen plus winerkrans och finska kaffebröd. — Du är hjärtligen välko sNNTNPNPDPRAPNÅ HM förtroliga stunder ' Svar. till ”Undrande”, det bäst att ni vänder er till det semenariura, där ni tänkte gå och frågar om det kan ordnas med diå-« pens i ert fall? Event. kan ni tala direkt med korr institu« För att komma in på småskolesemenarium är åldersgränsen 28 år, Därför är Halv fHölländs utgör Lennart Petters Skånska Dagbladet, har söm " Bondef rbundets > ”Pressfö nings stipendiat gjort. ens dieresa. i Holland och kildrär - i, denna, och två, följande är tiklar - sira intryck av. land ;och folk. Ett energiskt. och målmedvetet ieruppbyggnadsarbete har satt sin srögel på -Holland under efter” NR srigstiden. Landet .var föröt och > tet. Tala också med Ungdomsför= medlingen i närmaste stad, så får ni ytterligare råd och upplysnin=- gar. -Pycka till: - Gallie” i Svar till Orolig”. Jag skulle knappast tro, att ni kan ha blivit gravid efter den händelse, it) bgfolkningstillväxten utgör ett för. ; barskrapat när tyskarna, äntligen fördrivits. Holländarna fick börja Åh om från början. Till utplundringen - och förstörelsen under ockupatio- nen kom förlusten av den rikaste kolonin, Indonesien, - Den starka ; Om av väldiga mått. rättar om, men en liten mnöjlighet! Men Holland har med -anmärk + t-. finns faktiskt. . Därför tycker jag att. ni snarast bör gå till läkare? kära Jenny: (tror jag säkert), säger värdinnan - Elna, på .Rännet och gnöggar sina blåådriga händer, slå dig. nu ner och ta för dig av vad som finns, -det ' är” inte mycke, Men kväll lens hedersgäst är. vär- tig. Hon finner sig inte i. maningen att:slå sig ner vid bordet, utan går åt.sidan, hostar för att Jå fuppmäke samhet och låter .börhben går, I tande kaffet och de goda kakorna har plötsligt mist sin: aktualitet, — Är det sant! stönar' man uni sont." Några slår: sig på knänå, an= dT tär sig om fuvudet o c ringen fortsätter, + i. r. sig några meter fram eller till och : få visshet, : Det: troligaste är nog, att regleringen uteblivit på grund av er egen oro. Skriv hur; det gick är ni snäll — jag hoppas! något. av de. övriga krigshärjade innerligt att det inte är så att ni länderna. Lugn råder både i poli- ska få ett. barn, Det vore: faktiskt hårt om ni hela livet skulle få sona en. ren ' oförsiktighet, - "som. strider :Med mot » hela > er . I | räkningen. Landet njuter ett stör-il I re. nipgsvärd framgång , kämpat” "sig +: igenom . svårigheternå y man tar med Marshallhjälpen ibe- kunna få en snabbare h ing av] om befolk tillväxten" inte vote så förhållandevis stor del av natio- nalinkomsten,' beräknad till 19,620 miljoner floriner 1951, måste tas i äånspråk. för att skaffa sy elsä stark; En tiken och på arbetsmarknaden.: En atmosfär av trevnad och vänlighet :erlaståeride fölkökhitig 3 i "Tandets stötsta, problem + Jordbrukets, procentuella andel av den -yrkesverksamma befolk= ningen ' har . nedgått ; till nästan, hälften på 50 år och utgjorde en- dast 16 procent 1951. Det betyder emellertid inte att den i jordbru- ning åt den nytillk de ar- ket sy mins= kat i' absoluta tal sedan sekelskif: möter den: gästande. främlingen; Förlus hjörtlig hälsning. , ”Gallie”.;: man endast använde hästar att dr: och v. sände” han; iväg sin tosop-. och latrinvagnatna, en direk- Å bereda arbete åt. de många .- nya betskraften. : Man uppskattar att enbart > dylika ”extra”: investerin- gar :på cirka en miljard blir nöd- vändiga under de kommande åren, ,Holländarna räknar med att lösa överbefolkni >» genom industrialisering;' + eraigration - och lö ä "Den" "fortsatta indu- av det. på naturtill- gångar rika Indoresien blev känns bar för ' bétalningsbalansen: > "och dollarförsörjningen, N Försäljnirigen av, gummi och andra" råvaror gav Holland stora dollarin] "men det tog slut i och med Indonesiens sjär ä 1 av: den- na koloni. åförd en fö tria "är viktigast, Torr- IN CR RE har "sin ' största. be= tydelse i att - den skänker större utrymme och förbättrar. vattenför- i . Emigrationen har gåm- öjligt Et. betydande antal ” holländare hade funnit "sin ; utkomst i "Eolo- nierna som administratörer, affö r män "- och ” plantageägare, : Denna möjlighet. till. avlastning äv be- folkningstrycket har stängts. sör ländarna är ett sedan generationer emigrerande —"' och i byg- mal; hävd - i" Nederländerna, . Hol- | tet, Den" har tvärtom ökat med 150,000. personer, Det är en mar- kant skillnad vid en jämförelse med - Sverige. Holland har inget sådant problem som landsbygdens avfolkning, De sista åren har dock den. anställda arbetskraften 'mins- kat : även i det holländska jerd=. bruket. ba Målmedvåten decénträlisering "7. av industrin” Ett kårakteristiskt drag för, ut- vecklingen i Holland: är. den' måls . - Överbefolkningen , har. blivit "det dominerande . problemet i. Holland. Man kan inte förstå landets poli- tik om man inte håller detta; minnet, Den" starka befolknings- | tillväxten har utgjort den mäktiga bakgrund, mot . vilken : samhällets åtgärder tecknar sig. Det har. va- rit. en ändighet att gande — folk. Man ser därför inte med, oblida ögon på emigrationen vare : sig på: dfficiellt > håll eller bland folket. '' Man ' räknar med att ;50,000: personer ' årligen: skall emigrera, främst till. Canada, Syd- afrika " och. Australien, : Gott och väl jiv två. tredjedelar . ”åv > befolk- äxten , måste i "alla fall beredas plats i det egna närings- "Den arbetsföra : befolk. medvetna > d näringslivet. - : Befolkningen ' är jämnt fördelad också i Nederländer- na. ' Befolkningstätheten är. tre | gånger. större i de två tätast: be- felkade: provinserna, som ligger under havets nivå, än i det övri-- ga landet. Detta område, som ut= ' gör. en enda stadsbygd, kan knap= ", past hysa” flera människor att skapa stora svårigheter 28 en herr A. ut på landet för att köpa hästar. —' Se nu efter, sa DD: att du kan få " dom " intelligentaste . som finns, varför. A. frågade: : —' Hur intelligent och fick dessutoni” én "slant ö nyanskaffningar, - - hållning, Man söker därför förlägs far 8 ga nya industrier till de. östra; och " norra ' delarna 'av Holland," Resula tatet "har växlat men det verkar a nog : som om ; ansträngningarna . krönts . med framgång. Myndighes. s an terna” här: ett: bestämt" program; att >. . följa till: skillhad/ från » konturlöga , ningen ökar nämligen med 4 20,00 personer årligen: Te Europas itast befolkade. "Tand 3 Folkökningen «i Holland är" ins ponerande:", Det gäller 4 likashög grad de senaste årtiondena > som "| det "senaste seklet. På' hundra" år Etter. dej första RS ;rtningen ,kärnan, När: vi+ -avryckte "den" röda återvänder man "till det, kalla: kaf- tråden; befann" sig vår huvudperson föl, under det att man mera ång” i snabbmarsch ner för Velins .bac- ende di kuterar fall Ord” som! SL AFA "” vara? =S ; nästan "störtar ut "från! örandungen Rd ID färasorg" ler tr Jo, sa. direktö Å Da på andra sidan utmarkerna och i har fjuften som: inna spyfl u gor ch kunna 7 dra. rmänskl gas a NG företag växer upp i älla delar av. landet och gamla : indu- Den; maskinella "tiptop. Hollands ”en' mer ; ska "dom då Folk "sony bor "I arktiska” områ= fam "behöver -båra äta" hälften. så fl mycket, mat: som man tidigare? an= strier'; : utvidgar. utrustningen ”ä ES vara: "nödvändigt, enligt dei norske vetenskapsmannen - dr Ros | "dahl; som deltagit i en internatio-! : nell. fysiologisk . konferens i. Mon ttreal. > Minimiransonen ansågs för- ut vara 6,000 kalorier Pr dag, men wita jägare på Grönland existerar ipå .3.000 kalorier. - Genomsnitts4 'esikmån nöjer sig med 2,100 kas ilorier vintertid då han inte gör så annat än n håller sig inoin<' us, bv . Sjömanshistoria, 2 . Häxpröcess 1 "En modern" häxprocess skall.nu "avgöras av domstolen i Mainz, då | konkurrerande, vinodlare i. Rhen- staden Oberwesel nattetidé. blivit överfallna av en'krigisk expedi- tion utrustad med påkar och stick- sitt. slut vid allmänna” j 1 Bastekäringen har. .redån försvun= | nit in på. den ena av de närbelägna gårdarna; där husfolket i lugn och! ro. dricker sitt eftermiddagskaffe.! Husfolket består v änkan Svens- son och hennes nä rsynté son Viktor. — Hej, hej, hej, här. sitter ni och har, det bra, gastar" den sällsamma ' västen och slänger sig ner på en "stol, Ja, gott folk, ingen nu levande ; i er denna avkoppling från det hårda jordaslitet,; men "jag sä- ger bara det, den som kunde de, den som kunde de! : Änkan Svensson "håller ” på att sätta sockerbiten . i halsen och det varma fatkaffet "droppar ner ochi! bränner hennes händer en smula, Trots att hon är, över de sjuttio och haft själasörjaren hos sig fyra gån= ger, så inte för. det är hon nyfiken på vad Bastekäringen har på hjä tat, och hon säger med sin saktmo= diga, nästan" suckande'3 '— Va kan du meria, Bast' ny. HNlla? Men då” glittrar” det till” i Baste- käringens elaka ögon och hon snör- per på munnen. Hennes stora för- tjusning är, att kasta av något av sin sladderbörda på varje ställe. 'hon kommer; till.-På så vis blir hon en intressant och mycket omtalad pers j sönlighet, och det är det hor så, liv- ; ligt: eftertraktar,: Svensson förnyar säå vapen, och kommande från: Mosel- I | staden Winningen. Efter den natt- liga, striden .. fanns. sju sårade" på , slagfältet.--Bakgrunden - till kriget "är att Obérwesels vinbönder nästa söndag vid skördefesten ämnar väl= ja en ”vinhäxa” i stället för en vindrottning vilket är sed i Ober- < wesel. :sedan : århundraden. ' Men. detta vill vinbönderna i 'Winningen vid Mosel inte vara med på då det - enligt uppfattningen där endast får nas en ”vinhäxa”, nämligen just si Winningen, där häxan sedan tre århundraden. är vinodlarnas 'varu- märke; . De har nu stämt sina kol-' " leger'vid Rhen'för den :”smutsiga : häxtrafiken” :och' kräver av :dom= stolen. att: vinhäxans val och. fest -inhiberas. Folk vid både Mosel och | | Rhen avvaktar med -stor., Spänning t” Och så ränrief hon bygatan a fram; i blickpunkten för alla bakomgar- dintittare. I detta nu vispar. "hon in till Sven i Hybble, till Crister Jöns- son på 7 Tunet, till” Hannå i Hultet, till Anton Skräpp och gamle. Velin, i På alla dessa platser har giftblåsan sprutat ut .en måssa förtal och lög- ner, som ingen vill tro på men än: då... kan det vara sant som hor jigen, "beredda": att fullständigt: är klar, kastar ; man.: ; sig: över ;stickningen. när . så ” kaffedri : döma ihjäl den stackars Elsa; Men | då är det klart för kvällens andra > stora « entré. Se Fina på Rännet:' har : ock en äkta man som heter, Algot "Denne Algot är synnerlige, Ör- argad på hustruns 'kaffetillstä gar, men, har inte vågat ”inlåta sig | i' konflikt, då detta skulle medföra, |, som . han . själv sade, ”att: gumman | går 'och surar en hel vecka efter”. 'Och”att under.'en hel vecka-ha en sur ..gurhma 1; huset är. inte ens” kraftkarlen ..-Algot.. man att, stå ut ih med; Nu. har han emellertid sa stigande vrede avlyssnat Bast ringens: skvaller" och han kan tingar: nen . börjar ”småflickorna bråka, och förmanar dem att vara tysta, då sin kusin? 7: hel frå, knyck skickar hän vi genom. Köksdörren, länge 'hon' vill, tänker den fiodgade friden, och död: åt. Bostekär ingen mannen" "och. smäller upp dörren. | som hållande sig om den -vi Härefter går han lugnt och. behär- | baken funderar på hämnd i isi : Brittas mamma ” kommer; då in så inte farbror Stig vaknar, "Brit- har folkmängden ökat från 3 ;till 10 miljoner. Från det första världå- ; | krigets slut till 1950” uppgår” folk> Isar. spå, På "mörgo- ökningen till :.3,3, miljoner.! "Och enbart" från : det andra” väldsar gets" slut till 1952, på sju år-allt- så, här folkmängden stigit med 1,3 miljoner. Den 1 januari iår ”häde . Å Eolland '10,434,900 invånare, Redari i mitten på. 1960-talét räknar” män å| med en folkmängd på 12 miljone näringsliv, befinner sig expansiv, period ' än gr gare; Denna utvecklin Ey, fö låga, löner ; och ense. fögn. marknad, Holland. har alla fö sättningar att utöva fen eh stark raj ningskraft ' på de internationella storföretagen. Det” "skulle inté” för” - om. amerikanarna placerar |? Industrid” har : sedan”. Tie iffonty" politik, heten; i Sverige i hälften av kom- | atärig gillat ' koncentration + våra administration” Eller: näringsliv, De håller sig red en buvadetad, Amsterdam, och ett. « Haag,” en... . ordning infördes under den Na=' varit :'.den / största > näringsgrenen. Den! elsatte. år 1947,.37 procent : Befolkningstillväxten befinn i ingalunda 'i avtagande." Nativiteten är utomordentligt .hög. Födelseta- ? let ligger vid 22 promille mot, 15 för: Sverige. .: Dödligheten är, på samma gång låg, 7 promille . (Sve- rige -10). Följden kan inte bli än- nat. än en kraftig. folkökring.. Det för« skat fram. till Bastekäringen, fattar I fallna. hydda; Tar fan s.k. ; Npp- går till 14, d.v.s; 100 kvi r I fruktbar " ålder föder ', 140 rar. Samma tal ligger i de. flestä andra länder under 1 (Sverige 0,8), d.y y. s antalet. födda är för litet: för att upprätthålla - en , of ändrad .solk a mängd. vidden, Det "omfattar bara 33,000 kvkm eller. något mer :än ' Små- länd "och : Öland, . Nederländerna har blivit Europas, och" Västerlan= dets : tätast - befolkade : land: ': Det kommer enligt 1951 års siffror 308 | invånäre : pr : kvkm. < Belgien's- har 2915 -. Västtyskland 202 "och. Dan mark 102. Sverige räknar 17 invå nare pr. -kykm, och Skåne, vårt. tä tast befolkade.» landskap 77.; Vid sekelskiftet kom både "Belgie; ningstäthet, För att ge ett begrepp om. hur. kan man: göra .en jämförelse : meäl | USA. Detta land som hu har 155 miljoner . invånare skullé.. hysa: 2 miljarder om "det vore lika befolkat som Holland. ' . Holländarna "är ' ett foliis t :el- ler : kanske : riktigare ett kyrkligt folk.- Både -protestanter, särskilt dej." reformerta, och 'käatoliker- tar av- stånd" från : födelsekontroll." ; Kyr= korna” har «stort « inflytande, . såväl sedligt :som politiskt.. Man betrak"- tar det som helt naturligt att: "utgå från . fyrabarnsfamiljen : vid upp-. : och” England - före « Holland ti befolk-| ätt | . av: iden” yrkesverksamma: befolk- ningen. Ökningen uppgår. till en- dast;- 3 procent . sedan "1900. "Men mellan:: 1947 och 1957 ar'indu- strins andel ' stigit till 41 "procent, just; de senaste, åren, Händel och samfärdsel ökade mest tidigare, in- dustriarbetet har liksom inte, haft det bästa anseende bland hollän- darna. ” Andra sysselsättningar har värderats' högre. Men nu kommer ' Hollän« | darpa noterar gärna att:de icke ' har' någon miljonåtad, vilkét andra länder däribland Sverige och. Danz mårk - -gärna skryter med, ...; "> Lennart Pettersson. : Holland också industriellt. ;;.-; vist. AN NAT » hur domstolen; skall ; klar SA "pdocessr fall ara: denna, läggningen av "bostads- och famil>; i [epoker Det är. ”annåt än i t rige - där tvåbarnsfamiljen. . riktrote, Stora barnkullar är vi 3 M L an. - - : ide i marga-] . "upprättat ..interi kontr i ; barnen ser ändeck' vi | H ; Svensson, resan athörnen: i många städer. Högtalare i: rickshaws. som kör genom I liga men a tet i riksdags sshuset och res , rin utan 'margarinsmak., i. honung) 3 Tna syppfordrar. människorna att anmäla .sig för kontroli vå : | skötta och välnärda ut.” | Vår fecknare EWK har besökt kyrkomö ” på . .” . — Pettersson resande dodisar sina intryck däri ån på ovanstående sätt, utan bismak;, - Det är givet att Holland skull fuberkyl este of2r a -< OM gär- -oersättlig. sonia annonsorgan; i södra Halland - 0 VANA AAMAGAA ANDA ANSANAKANKRIADAKAAKAAAASDDAAD
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.