Torsdagen d. 17 september 1953 'Skolproblem i i södra Halland - > diskuterade. på möte i går - tör Nordin upp en del jämförel-; "" Sar. ön Att den blivande enhetssko- lan redan" vållar. och säkerligen kommer + satt” vålla många Ppro- blem "för södra Hallands kom- munalmän fick man ett k'art belägg för vid: gårdagens stora debatt i dessa frågor i Laholm. . Allt -vad södra:Halland har att erbjuda ifråga om duktiga ö- verlärare och intresserade .skolstyrelseledamöter. hade. så vitt vi kunde se mött upp. Dis- kussionerna, som vanligt på ett ypperligt. sätt ledda av lands- tingsman : . Verner Andersson, stod på et: :mycket: högt .plan, Men 'så - värst" mycket , utöver 4 vad "man förut: vet om. enhets! skolan; - och, det var ju denna som till 99 procent var på tape- "ten, framkom .inte.: Skolinspek- tör Nordin, | Varberg, hade 'en hel del att säga: och han som så + många .' andra : talare: fann det helt naturligt "att en blivande : utbyggriad av folkskolan i form : av sjunde till nionde läsår skall läggas i "Laholm. : ; Och i sam- band, : med ” diskussionen klar-' gjorde: . hr "Nordin med efter- tryck, att åtminstone skolskjut- : ”sarna fungerar perfekt. : -Landstingsman + Andersson oh Isade'” välkommen” och fram" ” höll, att just skolans. problem i våra '- dagar ' äro ytterst brän- 3 nande.. Det gäller; att -lära bar- nen det mesta möjliga men hur skall det ske. Och hur skall det ordnas. här i södra Hal'and? Det" är" därför, som vi samlats, | yttrade "hr Andersson som” se- |, ” mötet ”. överlämnade ordet folkskoleinspektör.. Nordin, od . "inspektören helt inledningsvis.” Och lämnade själv svaret '—-'för' samhällsutvecklirigen 2. så På ; 1930-talet. behövdes" så stora a skolor, då "var: a » skolan för "länge" sedan är förål- drad eller. Kariske" rättare ' sagt' otidsenlig. Som" en - kulturna-' > tion måste” vi följa ' utveckling- en och vad skall man då göra? : Skolkominissioner ” av ” både : 1940 och -1946 har lagt fram sto- ra önskemål," Ett -nionde sko'år ingår. i önskemålen. Hur skall landsbygden? . omfattande : har ” satts försöksverksamhet fall engelskan — har det visat sig svårt att få lärare; ser . mellan -' olika: skolformer varvid "han framhöll,” att B-2-" 'skolan ' har. en: mycket. svag ställning medan : däremot. B-1 : > inte” var så dum. Så kom han in på: ftorkommunindelningen . och skolan och då-var det inte x precis rosor,. som kom.' Men en sak var klar — ska”l det till A- formen så "skall vi ha skolskjut- Så kom dagens kanske bränn- baraste ämne;— kommunrefor-: men... Det sades en gång, pi på- stod" hr Nordin,' att det skulle fräcka med 3,000-som ett under- lag, för 'en komräun, ' Nu hari kammarkollegium ” sagt ,4,500 som , minimum, för att få” fram ”högskolor”. "Och i de kom- mande klasserna räknar vi. med minst" :20/25. elever i varje.. Och 'så-' kommer : skolöverstyre!sen och säger att det behövs minst 5,000 elever för en högsta diurn- skola,” "Annars ' kostar det för mycket med lokaler och lärare. . Finns det en framåtgående in- dustri : i en bygd kan det räc- ka --med mindre; men i en ut- : präglad" jordbruksbygd kan det kanske : hållas, Att det var en olycklig reform med hänsyn till . sko'an "framhöll dock hr Nordin: med skärpa. ve - > Om :vi säger att det byggs en skola i Laholm" med. statsbi- drag, — .kan det dock inte bli för dyrt för staden?.Det finns olika former för statsbidrag 'och ” man bör nog tänka sig väl för. när man skall ge sig på det he-! la: ve ee «Men. det är dock inte detta - urvalet klass "är Å. sjunde . i dan" han utsetts 'till ordförande, yi; klara. dessas ute på rena hult, som -är det väsentliga. Utan. det | — - EFT TFYrYtyfrY vvY Vv TNA Där skall "man. börja dela - upp, barnen och när man så "är framme : vid nian så visar det sig att den art | klass, som skall till gymnasiet är minst. I fortsättningen frami höll inspektören att det endast finns: 4 -landsortskommuner i Halland som har över 4,000 in- vånare och att det — trots kom- munsammanslagning finns fyra, som ej har rätt att ha ö- verlärare. Ett samgående för, en blivande enhetsskola: är därför nödvändigt. "Laholm "och Båstad. som cen tra för sådana skolor är en klar sak — behövs det flera och var skall" i så fall: dessa ligga? Det är bättre att dra samman stora skolor, — det gör ingenting med fyra 'lärareavdelningar i" varje klass. : Därigenom spar man pengar åt staten, det behövs mindre sko! byggen. ot : > Ylinjen alltså A yikestinjol måste komma att dominera i'”en blivande en- hetsskola : ' på '" landsbygden, framhöll ordföranden i sitt tacktal till hr Nordin, Att La- .holm och Båstad bir central- punkter i ett blivande skolsy- stem är intet att säga om, Men hur skall det bli med Knäred och Hishult? Den ekonomiska frågan är också. betydande men sådant ' kän .. man ju lösa: med kommunalförbund; . "Vi: måste också tänka" på, "lärarepersor nalen. '. ,. " Debatten - Je s blev rät så långåragen och in- leddes. av.. hr. Jansson i Knäred som ” tyckte. att alla. kostnader borde " komma - på . staten och "hr Karl Arvid Månsson i Vårvik » fånn "det helt naturligt "att La- holm. blev. centrum för Hök när det. gällde skolor. ” . > Hr: Alvar Andersson i Knäred fann det mycket bestickande att inspektören 'bara ' talat "om ett distrikt . medan det i verklighe- ten -fanns . fyra här nere i Hök. Men hur skall. det gå med skol- , skjutsarna.. allra .. helst för. dem ål som: bor.upp.mot-. "Smaålahdsgräns; det kan, bli en, besvärlig sak, Jag tycker att det är bättre. att. dela upp skolorna 'ech att'lärarna re- ser "ut - till barnen än tvärtom. OcH vårför skall man ha allt på en plats? Något mellanting i skolväg måste väl ändå finnas? Överlärare Georg Persson, La- holm, hade ' en del att andraga om. utbildningen i de olika paral- lellavdelningarna och trodde, att med tredelat. ”högsko!estadium”, föräldraambitionen skulle place- ra allt för många barn i:9 G. ö- verlärare Olsson i Körnhult, His- "tyckte att 4,000 invånare I de sista åren var ett. allt för litet. underlag för från 7 till 9 skul'e vi behöva a- fortsatt skolan "kädemiskt utbildade lärare. En-Plottrades men för yrkesutbiläningen i dess . igång men -särskilt helhet...” oh när det gällt språken” — i detta -- ' ” utvidgning '; av enhets- och ansåg, att det hela bort för mycket till kv Labo är en fast punkt Å framhöll inspektören i nästa -in- . I. fortsättningen: drog inspek-” lägg "och". några: klagomål på skolskjutsar. har vi : sällan eller |: "aldrig fått... Men givet är att 9 Y — alltså den blivande yrkes- skolan — är det stora problemet Det -. minsta. underlaget för att en "sådån skola skall gå ihop är '10,000 invånare. Men man kan lägga 'en teoretisk undervisning på vintern. och den' praktiska på sommaren, . Men skolskjutsarna är en bra sak i hela vårt land och det är ytterligt sällan, . som vi har några klagomål, tv Rektor Harald Waldert i La holm ansåg, att man bör avvak- ta resultatet: av undervisningen . vid de försöksskolor som: nu in- rättats : för erhållande av erfa- renheter om 'skolreformen och så jämföra resultaten. vid » dessa försöksskolor med reusltaten vid Skydda huden "mot höstens kyla, välj nägon av vära berömda skönhetsserier: . N Klytia, 0. : " Dermetics, om Lancéme, Monsieur Robert, | Yardley m. fl... Det är preparat från Amerika, England, Frankrike och : Sverige. . Ni finner dem i stor sortering hos | . öre Parfymeri, MONA IG de nuvarande realskolorna. Först därefter kan man avge ett nå- gorlunda säkert omdöme om de olika skolformernas värde i för- hållande till varandra. Skolläkaren, dr Edén, frågade om man verkligen fått fram det önskvärda befolkningstalet för en blivande enehtsskola' och vi- dare ville han att differentierin- gen skulle börja mycket tidiga- re. än vad som föreslagits. Det var synd om både barn och lära- re, ansåg han, att försöka lära de. förra språk när de inte ville eller kunde. Och skolskjutsarna gav han en stor eloge — de går finfint. Inspektör Nordin medgav, att det var just frågan om differen- |. som vållat skolöver- | tieringen, styrelsen de största bekymren. Några jätteskolor -. ville. han inte vara med om. . Men roligt skulle det vara att höra vad His- hult och Våxtorp hade att säga. Överlärare Danielsson i Våx- torp svarade ' nästan direkt att nog hade man tänkt sig att cen- tralskolan skulle ligga i Laholm. Men hr Månsson i Orreberg, Veinge, tyckte som så att lands- bygdens ungdom borde ha sin ut- bildning "på landet; Där behövs de och vad har de i staden att göra? - : På en fråga av 'oråt. framhöll inspektören att det är klart 'att lantmannaskolorna "kan utrytt- jas för den teoretiska utbildning, |” som föreskrives i 9 Y. Men detta tyckte Karl Arvid Månsson tan- gerade hushällningssällskapens arbetsuppgifter. Det .blev .en: hel del inlägg av - olika art som. vi säkerligen: får tillfälle att återkomme till. För landskommunens del. fastslog hr| Einar Pålsson i Restad att. lands: kommunen inte hade några stör- re. skolproblem men ansåg det ytterligt betydelsefullt, att rikt- linjer fastställdes "vem som skall betala i de" blivande: skolorna." : ” Så blev det på ordförandens förslag". : beslutat att.” anmoda skolstyrelserna att utse ett par äv sina ledamöter .för. att sä; skilt följa den vidare utvecklin- gen på sko" 'orirådet i södra Hal- land. Fö pen "VINGESGATAN. . Tel, 732 Laholm: ? 20 år Johan Albin Lindahl, . Vessinge 1, Veinge. L., som. är född i Linghult, Veinge, : emigrerade i unga år till-Amerika, där han vistades " några år, Vid-åter- komsten till 'Sverige förvärva- de han, ett lantbruk. i Vessinge, vilket. han brukade 'en följd av år. För några år sedan sålde |. han gården "och inköpte då en villa :i ”Vessinge; "där: han nu- mera är bosatt. L. var en duk- tig jordbrukare som hade: för- mågan att”hålla sitt jordbruk på en god standärd. :Personli- gen är: han sympatisk och såt- njuter: allmän! aktning." 60 år. « fyller. :i mörgon lantbrukaren Erik". Joel. Johansson, Skum- meslöv. J.: har tidigare varit lantbrukare i Ränneslöv men sedan - han ' sålt sin gård där, driver han trädgårdsmästeri . i Skummeslöv. Han är en kunnig och energisk man, och på hög- tidsdagen i-morgön undgår han/ säkert inte > hyllningar, 50 ån mt fyller .i' morgon |, fru signe Magnhild .: Nilsson, Rännenäs, Sköttorp, maka till lantbr. Nils Leonard Nilssön.” ? i i - , . sen .ATTTA PA HASTIGHETS. > MÄTAREN när nr kör in i tätorter, På grund av 'fartblindhetem' har ni kanske sänkt farten för litet, En titt på mätaren kan rädda ert och andras liv, "dd olikheter ifråga omi könspropor- fyller i morgon £. d. läntbr. Ve Munter i i FN | dd FN:s byggnad 4 New York ägd -häromdagen en festlighet för ört I ganisationens ämbetsmän rum. Till festen hade även inbjudits lera: : ; prömgnenta, gäster, bl. a. filmkomikern' Danny 'Kaye' och opera” sångaren Ezio Pinza, som här underhåller deö övriga gästerna, nedan" sen Usekreterar "Dag I H d leende. ser, på > STOCKHOLM... : Kvinnoöverskottet har aldrig" - v vid någon folkökning i Sverige > varit så lågt som vid folkräk- "ningen den 31 dec, 1950, säger statistiska centralbyrån i en nu - + framlagd "redogörelse.: Pr 1,000": - män : noterades” 1,009' kvinnor: 7 Ar 1810 fanns det 1,099 kvinnör oeDrå in 1000 ”mär: D "Anträffade”; "nedgången av. kvinnornas 't över- --talighet . har : fill” "stor de orsak i jiatt männens överdödlig. ”hét” i förhållande tll 'kvinnör- a, efterhand / avtagit,” "värjämt åldersklasser, och "typgrupper; a 1,000 :män 'b åldrarna över 60, år; 1,053 i' ålder .50—65; år, 932 i "åldern. .30—50 år, åldern: under-15 år. Kvinno skottet är alltså begränsat till åld rarna, över. 50 år, i de egentliga giftasåldrarna föreligger :i . själva verket-underskott på kvinnor, i ål- dern 30—50 år ett underskott av 18 kvinnor på varje tusental män; Än: nu vid 1945 års folkräkning inrym-= de' dessa' åldrar praktiskt taget lika många ' kvinnör : 'som ' män." Mest markant > är "kvinnounderskottet” bland jordbruksbefolkningen. Lex- | empelvis åldern 15—30 år finns'det | här endast 710 kvinnor pr 1,000 män mot. 1,073 . Skriande kvinnobrist på landet . = Urs fomiljebildningssynvunkt är könsproportionen inom den ogifta delen av befolkningen av speciellt intresse. - 'Härvidlag > synes den ogynnsamma " könsproportionen'in- te ha undergått större förändringar sedan: föregående - folkräkning. Kvinnounderskottet är särskilt mar- kant: bland den "ogifta jordbruks- befolkningen i åldern 25-30 år med endast : 280: kvinnor, pr :1,000 män mot 639 inom den. övriga befolknin- in. jövrig befoiknin gen: Även för tätorterna noteras ett |: ej obetydligt underskott av ogifta kvinnor ii ' åldern 20—30.år. Vid folkräkningstillfället. kvarstod allt- jämt 34 proc. av den manliga jord- bruksbefolkningen "i åldern 35-—40 . Utflyke'i.li : :">'slutade illa. ” Begravningsentreprenören - i "den lilla. bayerska staden ' Burgdorf är en man med framåtanda, Inte nog med att han låtit bygga om en stor amerikansk personbil till en förnäm likvagn; han har också börjat med att hyra ut den vackra svartlacke- rade och med sil be- i i ocité dånd r mot 16 pro av den övriga befolkningen. | - års dern Kar. sedan 1945. nedgått. 15, 000, Samtidigt har emellertid följd av ' "den stegrade nämnda. "ålder ökat mod ca Denna ökning: faller :.dock befolkriingen inom andra; ni nor mellan 15 och 45 år: sinotå Jord. bruksbefolkningen har” starkt redu ceräts . och" utgör 'numéra endas orokring 1/5 av samtliga :giftå' kvir?' nor Vi-vdessa åldrar, Till; si nämnas, "att änklingarnas arital gått något tillbaka senaste fernårsperios den,':; medan ? de. frånskilc funnits: omfattå 40,500. män 57,000 kyi nor. jandet, Skolöverstyrelsen och Skol-; radion sin: årliga rikstävling i t fikkunskap;. för, skolungdom.:. Täv. lingen gäller vem som i år'skall bli riksskolmästare i trafik, men har också utvidgats till att bli er k mätning mellan skolorna. "VT dagarna: har, en tryckt iinbju- dan 'sänts "ut via skolöverstyrelsen, Av. den: framgår, . att. varje sko. « anordna "lokala, uf ov .. under sep oktober. Den bästa eleven vid prov. kvalificerar sig till deltaga det i riksmästerskapstävlingen; söm! hålles den 10 november. Då läses! ; svåra trafikfrågor upp i skolradion, och . det : gäller . att. besvara'; dessa: skriftligt." . Lagtävlingen : också "vid dessa slutprov. 'Skolz; - lagens” insats bedömes efter de 'del- I tagande” elevernas medelpoäng. RN ästaren och r och lärare "för "de bästa skolorna: ' bjudes av NTF på en två dägars: tanings; »Is, En' ohygglig . trafikolycka in- "Antalet Kviänor i i fruktöamhetså 1-1 avgöres : Senaste nytt: ; . a EL Sverige gav Holland : . den största hjälpen HAAG i dag. (TT. fr. Reu- ter.) ' "Sverige står främst bland de ror uh "ett värde av 13 millio- ner gulden, På andra plats kom Canada med varor till ett vär- "]länder, som lämnade Holland] de av c:a 9 miljoner gulden, hjälp, då detta land hemsöktes | Hela den hjälp, som. Holland av ” ” översvä katastrofen. | fick, . ick till 60 miljoner > Från Sverige fick Holland va-|l gulden, ” . oe ad - vållade "svår bilolycka - : MALMÖ i dag, (TT) Ringsjöarna sprang en kviga & ver vägen omedelbart” framför: bilen, som kolliderade med dju-. ret," Detta . kastades "rakt upp mot bi'ens vindruta, "Denna splittrades '- och belysningen framtill släcktes. på grund av den : våldsamma = kollisionen; . varefter föraren inte hade nå- gon möjlighet a att 30, hur bilen styrdes, Cove AA Det så gott som herrelösa for donet rammade därefter eft väg- - - räcke, vars främre spets träffa- KERO -: I des med den följd, att bilen spet- : ! tades på två järnrör. Htt av des- sa trängde in i bilen, från högra träffade på , onsdagskvällen = XY Bosjökloster, ' där en' personbil efter. ' kollision 'med en kviga spetsades' på ett järnrör. , Av | fem åkande i bilen skadades fy- ra så svårt, att .de måste föras till lasarettet i Hörby för vård. . Bilen, som hör hemmåä i Kro- nobergs län, kom norrifrån : på väg mot Malmö. Något hundra: : tal meter horr om bron mellan |. Kardemumma för Abotullarna "ÅBO (TS — FNB); - +: Fem . säckar skalad karde- mumma .— sammanlagt , 200 kg — påträffade besättningen på sjöbevakningsfartyget Aura på tisdagen.i närheten av Notgrund utanför Åbo. - Kardemimmman ; Kode: vackots i nylonsäckar som i sin-tur var inslagna i jutesåckar.' Säckarna hade . med tyngder - sänkts och förankrats" på 5 havsbottnen, Smuggelgodsets de torde va: ra rätt stort, Ut "Undersökningar. har letts för klarläggande av” "godsets är- "sprung, men man har ännu inga N uppgifter om. vilka "som . gjort genom bilens vänstar balere sido- ruta, Det får. betraktas som ett under, att ingen av de fyra past sagerarna: eller föraren. träffades av detta järnrör, Ra > Lutande" tornet” i Pla står” åter”? inför. risken "att korhma : alltför mycket på lut, - Det gäller den här av sipprande' vatten; och man för= söker nu undersöka hur akut-fa= ran. för. tornets fall & Vid pre liminära grävningar fö. någon tid sedan påträffades stengods” av stort : värde från' tiden före Förarna. " ne seat + ur oli begrepp äte inleda, en sto "offensiv "i ' Deltaområds -, Röda floden i Tonki Jar franska i över —staten Pål 1 miljön Näsvrar på staten : med" 980,000 kr ställer. de” ålfiskare i ' Bergkvara som förlorat de värdes : ffulla | fiskevattnen : vid : holmarna ' Svartaskär och Svartagrund. Kam= markollegiet, som för krörnans ta= lan, har anhållit om uppgifter : om fälhavare, general SN a : "sitt yttersta för aft skaffa sig kon=' trollen över, detta område "eftersom yieminh, har: insett ' att . detta. är i och ink frän ess 'sista chans att förhindra upp= : sättandet av en självständig 'Viet-. de fiskrätter det här gäller, in nam-armé. En framgång för Viet : i minh ”. 'i "detta" område skulle slå upp " portarna för kommunismen till hela Sydö hn, kommandot... :. General Giap ansågs "fdigare ha planerat att inleda sin offensiv den 15 - september. ”men ändrade sina planer ; efter " den" senaste. tidens framgångsrika franska - anfall vil- ka : har givit, bevis för" Vietnam«= ' WASHINGTON Cr = AFP), ;å i : Två amerikanska helikoptrar skäll göra ett försök att landa på Nord= polen... . 5 De båda maskinerna åvvaktar så Ol resa till Stockholm. Både folkskol äroanstalter. ä smed. i "Osebergsskepp" sjösatt :i. Norge OSLO. (TT:s korr.) - ' Ett vikingaskepp -som, rmasv, - skall ut på härnad i Belgien och; | Frankrike ;' har . efter vederbörligt | dop i havsvatten löpt av stapeln i Osto, : SA : Det är en trogen kopia av dör! stäven till Norges förnämsta fynd ! från vikingatiden, det över 1,100 år gamla Osebergsskeppet, ” kalla Den ' rikt utsirade stäven" skall användas som attraktion och sym= bol på en utställning som attikes:" an slagna skåpbilen till firare under veckohelgen. Det var nämli- gen för få som dog i Burgdorf och . ännu mindre var de arvingar som ville kosta på sina döda en motori- serad - lyxbegravning, Entreprenö- ren försökte därför skaffa sig and- ra inkomster med hjälp av den fiha vagnen, Det var två unga par som vågade sig ut i likvagnen på vecko- helgsfirande och detta slutade på 'sjukhuset, Alla var' svårt skadade efter en vurpa i en hårnålskurva, " Bilen är nu bara skrot och bönder- "na i trakten tycker att det var Guds siraff både för försöket att förleda folk till motoriserad begravning och skall anordna i Bryssti och (Paris av norsk konst och norskt; konst- hantverk ' från vikingatiderc fram till 1700-talet. Samtliga norska inu- séer har "lovat. att' låna ut olika, kulturföremål -. til: utställningen. Man räknar också med att få bud om att visa utställningén i För-' enta staterna, men det blir svårt eftersom man anser att de histori- ska föremålen knappast tår en så- dan resa, "för 'fräckheten att i dödens vagn fara på nöjesresa, t.v förband digt till NS d ef den ikanska flygbasen Thule på Grönland gynnsamt väder, Till Thule har de flugit i korta etapper från Florida, en resa på nära 7,000 km, et ” fektivitet. = Överkommandot : väntar nu en större Vietminh-atfack i mitten ;av oktober, ' Vietminh drar sämman större styrkor 50 km. från Hanoi och franska förstärkningar är på | -- ; "väg till Tonkin. Fransmännen tror ”Autostradan slog mit att artilleri av kinesiskt. ursprung |” - har förts fram för att insättas i of Te svenskt rekord ” 'T-fensiven; - | MALMÖ (TT): - | : " Motorvägen: Malmö-Lund X slog” N | säkerli svenskt ikrekord för- FÅ mere TT sta veckan, då inte mindre än 60,000- , fordon använde sig av den nya vä- 'gen, På söndagen uppgick antalet ; bilar och motorcyklar på vägen en- - 'Hgt SKD till inte mindre än 15,200, Trängseln gjorde att bilisterna inte: Blomster: prakt: INOMHUS I VINTER UTOMHUS TILL. VÅREN 7 To Ni kx Lantmäteriets "arkivalier. : En utredning pågår f. n. om skyddsåtgärder för de. statliga. myndigheternas arkivälier. vid -]| krig eler krigsfara. Bl. a. har lantmäteristyrelsen lämnt upp- sia . med "nyacinter, tazet- ter, tulpaner, påsk- och : pingstliljor, krokus, snö- - I droppar och mänga andra holländska blomsterlökar. "Hämta" ller” rekv. vär . - trevliga” och rikhaltiga || gift om -länslantmäterikonto” . blomsterlökskatalog. rens arkivaliebéstånd, vilket är av ' betydande '' omfattning. Exempelvis utgör " beståndet (Voibulls vid lantmäterikontoret a Hal Ilméeter förrä Brogatan 6 M Tel 576 fingdkter och c:a 7 kbm. kar» .- ' HALMSTAD: ' lltor och 13 hyllmeter register NN m ; Aaro olika slag. - oe - ; FEYTYTETTVI bl Bu TTT TTT "gången -en undersökning på: :grubd z T.F delen av vindrutan, och gick us NN i cd i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.