Vv '; Högst ligger diamantarbetarna . - med en förhållandevis hög levnads- . ligare .. bostäd > gare liksom kläder. och” skor: Sk « naden är dock'inte's; « fråga om bostadskostnadernd . mera immateriellt slag såsom tr '. Sverige, men. "omkring 200, 000 mo- RR . Peder snurrade" 1 somras: omkring : . finns "flera ; telsvisionsapparater i Dondons snabbfofade kypare har tävlat om: vem. som: fortast kan klara en lastad bricka utan :? Pure por” från stärt till mål + Battersea. Park. vid den årliga gångtävlingen. Här ” "-..som det brukar. heta i sportsliga referat: ala / ' ” Kring högtalaren : oo h N . "Det var ett jättestort. handlings- gram fil.'dr 'Börje Hanssen ut- Vecklade: i i sitt föredrag ”Vad gör antropologerna?” ” Efter att ha av- gränsat sin speclalvetenskap . från både sociologin och 'den s: k.'fysi- ska antropol förde dr socialantropologins talan på ett sätt som: var ägnat att väcka intrycket, att denna: vetenskapsgren ensam är. i stånd att ge ass en adekvat ställning om rnänniskan' och” be; nes beteenden; värderingar, öns) ningar m. m.' Men det torde knap past vara riktigt att påstå att $i ex. Gunnar 'Boalt endast” "pysslar :mé statistiska frågeformulär. Inte hel ler kan man utan" vidare godta: dr de att pologens: arbete. rg något slags. på grund av” att den förre. lever I bland sina objekt; medan det seha- Vv : doppå en tå och känna EDA -M 11 | Svar till ”E, p>. Kära , svart. sjuka är "svårt, att 'bota och "det är "tydligt att" er: make lider : äv del ; åkomrhan. Men har. ni någon gång. försökt , med litet humor? : Har ni + aldrig lugnt och seltigt diskuterat | igenom ”oroblemet? "Her ni aldrig helt 'vänliet påpekat" d- t ojttvisa i att”han sällan ' är: herömia men att, han: ändå missunnar: ev la" nöje? Det är ' orhöj ist för en fört ölea stunder] fall? i Sitresonerar den kör tvi ; sommaren skinger. på. "sista versen -; den vita sanden. och ae salta vågorna fräser m mot - är ifrån ett-slag; I alla bändelser bör de uppgifter den I antropologin vill göra monopal- anspråk på, har med. fratagång re: men. "också. sn Vägpiiskad - lågt enligt västerländska 'för= : hållanden.', Timlönerna uppgär till en florin = 1:40 i svenska '. kronor, i låglönegrupperna, Till. gessa: hör textil- och" konfek= 1 ri, ns tionen, 'skoindustr'a" och jord= bruket. Det :har . efter '; kriget ' skett en utjämning, så att jord- " bruket kommit upp i nivå med andra grupper, Före kriget läg lantarbetarlönerna ; omkring 20 procent ' under andra grupper, lär. lönevillkoren; för denna grupp våra "' särdeles "ogynnsamma: Man räknar : med. att Jönerna för arbe- tärna är 2!/> gånger högre än före kriget. Lönerna: i 'medelklassyrkes na Har: däremot ' endast ökat Ia eller 2 - gånger. Det: ekonömiska situationen lär inte. heller-vara ly- etaljhandlare och min- naderna ”utgör -problem .i: Holland liksom på ändra” håll,” Hyresregle- ring tillämpas, byggnadsrestriktio- Å ner råder och samhälleliga subven- me. Den genomsnittliga vecko- -| tioner lämnas, Trots, förstörelsen lönen för arbetarna synes röra under. kriget och: den” starka: be- "sig om 50—60 floriner: eller 70 : I fi kningen. -är' böstadsbris- —85 sv. kr. "Det' är givetvis "| ten knappast mycket svårare än i litet, jämfört med svenska för." hållanden, De holländska Iöner=. na är i själva verket. de; enda" som” kan "konkurrera med des 2 med cirka '2:20 floriner pr tim- lloon behovet ; av "bostäder" har medfört ex sänkning av utrymmes- S -Detta "bekymrar tydli- gen : holländarna "met än: bostads- bristen, De har varit vana vid or- dentliga utrymmen i: sina bostäder. Kan så låga. inkomster förenas standard? 'Om "Holländ är. ett slåg- löneland, så är det, re får barntillägg : på lönen... Det förbättrar situatio- nen för de ofta stora 'barnfamiljer- |" na. :Levnadskostnaderna'” är "avse. värt lägre 1; Holland; Hyrorna är troligen inte mer än "tredjedel, av vad det är i "Sverige: och "ändå fö har den holländske. arbetaten kym-le Utrustningen sämre, särskilt : köken," ms är att föredra? Livsmedel " Kyrkorna spelar en utomordent- lig roll 4 politiskt :'och.: "praktiskt samhällsliv.: Holland: har, eni stark Räknar mani” med faktorér.ev nad, prydlighe' änlighet ' och 893 sd menskap är det tveksamt om "ey nadsstandarden är så mycket” än 1 Sverige." Det finns inte lika många ' bilar "på invånare. som". i lie”. vinna” terräng, blänc åktenskåp” blir KI ed: partierna :ha På de holländska: vägarna; 'Och-det | | iksdagen' än "de ické- S Holland, .:' Lönerna befinner - gande, Vägarbetarna fick" höjning med 6-7 . procent i" som- ras, Denna synes vara” inledningen till!en' allmän löneoffensiv. 'En ök- andra ”kamrnaren! Det"har till skill- nad från de'reformertas ' parti och det evankeliska” partiet hållit" ställ- ningen 'sedan "det första världskri- | skäl att åplittfingen Pp Her orga” > rygt en halv miljard ning av den inhemska: konsumtio- nen ingår i regeringens Planer för nästa år, En nedpressning företogs) 3 efter de våldsamma Prisstegringar- na' efter koreakrigets Utbrott, Syf- tet var att bringa betalningsbalan- sen, i: jämvikt, Detta har lyckats | 7 över. förväntan, Valutaställningen har åter förbättrats och överskott ' har uppstått. I den europeiska be- talningsunionen. "Under det senaste året har ' valutareserven. ökat med till 4, 189 mil- joner floriner. + Fäckförbunden. Kar” aktivt” med. € "verkat till att h de senaste” åren, leden har förstått. dardförsämring". skulle löna sig, ålla nere lönerna Även "de djupa under ' ett par år . uppgick den till 60,000 man. Man har haft att välja mellan högre löner och ökad arbetslöshet å ena sidan” samt "oförändrade löner och Större” sysselsättnin Men” har livet, MEDELKLASSEN L KLÄM Det finns mörka inde 8 även i den holländska tavlan. Det ' verkar fam: om medelklassen kommit - sakerna ligger i frånvaron av fack- ' liga Organisationer och" överskott , På "vissa slag av akademiskt utbil= > oe gade, Detta har inte hindrat att: att en viss stan- ., Man har haft och har alltjämt arbetslöshet, i somras . ing & den andra, . valt dé a senaste alterna= - i: kläm, här som på andra håll, Or- : gets slut. Det förra har 12 och det sehare'-9 platser; Det socialdemo- kratiska ” arbetarpartiet är sedan katolska Partiet. Liberalerna 'har ökat urider fterkrigsåren” till'9 re- isterna har tillhörigheten: stämmes 'på samma ”sätt av religi tro. Det" finns en" socialistisk lands- organisation, sora är den största en 1952 "års val" lika stört som det|:- katolsk," som är nästan lika. stor, 4 NN SN NF SS SS SS "och 'en eller snar, . två protestan- tiska Jordbrukets: organisationer är likaledes uppdelade på pri dan it: ; etno- loger och: historiker” Föredragshål- laren kom. med många SAN slag som torde räcka till att i dm - ätta, flera forskar=- tiska "och katolska föreningar, De har :: emellertid”. tillsammans '' med lantarbetarförbunden bildat en” : En: svensk 1drör av lätt insedda nisationer lag. Undersökningar om. vår släkt- känsla, > våra vänskapsförbindelser, |” våra sociala fördomar är förvisso av behövet pb kallade, likaså insamlans det av jämförande ' : material från hela världen för att belysa lönsam- heten inom jordbruket (fast under< tecknad har; svårt att inse, varför just 'socialantropologin : skall syssla med en: dylik detalj), Ä om kollektivt jordbruk r en ofrån- komlig framtid i) De: religiösa » pärtiernås nsåtser i politiken. i kommer: fränist: till: ut- tryck” i 'skölväsendet. > Höllånd: har haft sin” skolstrid och 'de kristna ”ka- tolikerna' har dragit "största" nyttan av den. Statsbidrag "efter gene- rösa grunder = utgår. därför "både till konfessionslösa' sg, -k. allmänna skolor som till -katolskå de prote- t: ka, De sär i mäjoritet "utom nere i det katol- ska; Limburg, . där de; end st” med svårighet kan: hävda sig. ; Resultatet” h; skolbyggande. Va betydelse håller sig med slag av”skolor der: "skolbyggnads- vot, som” skölle” fördys a tillvaron H man bygger kyrkor,” De husén är inte "särdeles ur 'skönhétssynbunkt; / äld' tt tillmötesgå folk: "De: vill gärna hjälpa den' gäs- : tande främlingen till, rätta. Turist- informationén är helt "enkelt före. dömlig, Alla” städer "med: någon sevärdhet” har, ett täristkontor; Det finns dessutom en" frivillig turist- formationstjänst. ” Det "gäller : spéci et den, institution. som. svarar: för det > och. 4 garna, Ministerie van”. Verkeer en Waterstaat, "di. v.' ”konimunika- tonsdepartementet. Man ..'. mottas äckurat söm en" gammal ” bekänt av tjänstemännen som. med största tålamod och . upplysningar iven LONDON: "På fredagsmorgonen avrättas frw Louisa Merrifield,; som har "befunnits skyldig till mord på den 79-åriga änkan Sarah Ricketts; Rn vilken hon var: hushållerska; = i Inrikesministern, sir David Max- ell Fyfe, har meddelat försvars- advokåten. att han - har funnit illräckliga 'skäl fö för "att Hillråda” benådning, : | selskadades vård är förvisso ett grö 1 ligheternas hav, leta reda på, ayseende' bonden 'i Sverige skiljer sig från sin kollega i Preussen o Jugoslavien tål'att begrur je Hanssen 'ser tydligen social- antropologin ett slags universalve- |- tenskap sorå bl; a.:”skall sticka hål på alla oriktiga -föreställningär. om] ;. människan” : och”; ”motverka.: de a mänskliga fördomarna om vad om är fint”, Detta Jåter. "Me sv Att. m ster: ap gränsningen lämnade docent Len nart Holmgren ett talande exempel på när. han : började sin' föredrags- | serie. om ljud, toner och buller med B ett mycket intresseväckande" Pro gram, byggt »på konkreta akustika I exempel. Mar fick :veta 'en' heldel om olika ljudstyrkor och sättet att mäta. de pedagogiskt lysande inslag och lika finurligt gjord var illusträtiohen. av de .hälsovårdssakkunnigas - tt) om det högsta ti åtra. bull hete nav ett, sovrum, Hö Laäborerandet med” É adioappara volymknapp "gav faktiskt ex. känsla av att vara med om" programmets utformning — 'ett vackert 'radiokul- $urellt -framtidsperspektiv! i - kar denna serie om:hörselvård; som kommit ju i.anslutning till Radio- hjälpens! : kampanj ; möt hörselskas dor, all "den. framgång "den. förtj nar. Builerproblemet och de starangspröblem i tidsålder, » nb såmmade serie om "Skottland en "lav sensommarens : mest” hörvärdaj radioprogram” —' var "turen senast kommen till: Robert Burns, ärren. debonden + som '. med 'sin 'fölkliga diktning” eröv vråt en hel värld. '”Mitt hjärta är bland. 'bargen”, ”Auld Lang Syne”. — vem” känne ej till dessa" strofér som på ett så oöver- träffat" enkelt och samtidigt” artis-' tiskt fulländat sätt återger en enkel mans." tankar öch funderingar :vid plogen? Programmet gav em Jever i ven frågan, [.C! kt och i vilket |inrt ”Bullertrappan'! var ett p 2 testamentet trycktes på sven: a för. 1 Iy= | Utkom. 1543, S var nog första” tid st hog så, att "de" allra: flesta” människor Jäser en eller flera böcker, tidskrifter el dylikt regelbundet varje vecka. "mången det blivit” en "så nytk svårt: att undvara" detta slags: förstörelse: för "att: nu inté' 'fala.”om rdé oäädliga Studiemöjlig= héter, som böckerna ger. - När: alltså" betä : böcker och: tidningar. & är ju. Jängreé tillbaka jer; böckernas historia, syntar lir de z och / allt mindre] första gäng och hela: Bibeln” IM 1 deliskrifter. på? "svens NDen3 första” på svenska 'tryckta] Boken torde:vara Johanhes - Gersons'” ersättning: från" latin: och ut- kom 7 redan:t1495,' Oläus:: Petri: var å jämförelsevis produktiv::Hans ”Un- dervistiing orm ”äktenskapet” :utkom 1528, vidare: samma: år ”Om ' Guds och och människors .bud;' År 1530 utgav: han ”Een.liter Postilla” samt 1539 "En! predikar mot: svärjande”,| Utom 'en' hel: del: ännat.. Det fanns” alltså: redan: nu:åtskilligt: att välja, på: för .den :läslystae— :det fanns" kunde, ännu inte läsa, Men: det tog de tryckta:skrifterna flöda allt ym- nigare, På: 1500-talet utkom också , översättning; Jr de bild av de för vilkar' RS of Särsk vå run alen av 'Burns7 poesi, Det var de'srhå dagliga tingen sonr satte i gång. hans skapande fantasi, och folk i hela trakten kände igen. sig i Burns; dikter ' med, sitt vandaz mel språk. och : allmä liga blem, Förvisso för! åller d: gt sie - som ordföranden i den St 000 skor” tar omfattande” ”Burnsklubben” sa- je: ”Burns är s) ottarnas! irste och det bästa uttryck för ”derås 'själv- ständighet' och "frihetslidelse.”, i :- Huruvida innenaler i Helge E el” och v 2?” äger Ar giltighet, är svårt att vita sig om, Att den nor- i dramatikerns tankar om kärle- nåelighet är 'mycket "subtila, kan ic- »å ke förnekas. Em annan sak är, att dylika tankar; kompletterade" med étt” systemåtiskt' byte av kärleks. Partner, torde vara mera beteck- AR än exemnelvis skall, dock villigt [4 et t inledande sam- talet . mellan författaren Egil och grosshandlarhustrun "Agnete sades åckra ord 'om människans längtan fter "en -kärlek :sora äldrig kan släckas och hennes önskan att helt kunné' utplåna sitt jag i en: annan fnänniska.: Samtidigt mätte man utz tryck för en djupt. upplevg livserfa- renhet: . tvånget att . välja, att ib änsa sig, att i dé of BESEEe :Under 11600- talet "ökadis der térna var lärare). och nu -:började böcker med berättande innehåll att utkomma i större antal. "Man kän nära: 'Om.den vandrande uden], ”Ahäsverus”; 1643; :”Eeh 'sannfärdig biblisk historia” 'afguden - Babel”; tryckt ängni l624, Visingsborg 1673, 'Ansteridelig" be- "rättelse om det förskräckliga åsk- dunkret 18 april 1699"; 'Vidaré kom" e 6 hh HAR t ur: antal: böcker av alla slag, så många - a: | upprökna (dem, Under detta: sekel: a? framträdde också den första sven-! | holm. startade ””Dagligt” ”Allehai; , blev ett mycket; läst; blad," Aff. dyäffwlisens frästilse”; som var! bara 7: en's. bhaket, folk, i allmänhet i: sig' så .småningom' och<då börjäde] : kunnigas! antal rätt betydligt (präs-|" geni gå till läkare och få något lug- . "| nan€e och stärkande, Så kunde ni för - er " man 'att' ni" behöver litet omstående + skulle" tunna önpnå' ögonen på honom, Ni Fr tväligen båda -'väldiet - unga och" oerfarna ter :"och bekymmer innan. ni var mogna för: dem, Esextligen bor”i ni båda tala med en förståndig ä'- ningen knappast. varit även om den "are vän "eller släkting som kunde - första tiden" innehöll” också” nyhe- reda upp begrebdpn litet för er. Set | ter. "Till :ioch .med 'ett försök gjor- "ni.-"uton' humör, hänsyn och goÅ : des med en tidskrift: ”Hermes Go=! ; vilja finns inga ol thius” kallades den” och trycktes t/| äktenskan” lyckligt Strängnäs. 1625, Den slutade dock ! de esenskaperna är! É tämligen tvärt, Al kan utkom nere 'som ni Som met först lär nu regelbundet varje år, fullprop= , karn;. och skri vise dan gärna igen : pad: med: helgonnamn : och kuriosa. Med 7 Under 1700-talet' utkom ett stort. - a att det knappast kan Fi tal om att 48, Ni kan i bära er 5 + bröllop, större högtidsdagar, kun-. gabegsök - och . dylikt; '. Ordnar ' kan Sndast bäras till frack, medaljer . i I kostym. Med häls- ilska romanen, Adalriks och Göthil- jdäs. äventyr” , skriven vav J.H I pappa; fotspår Margaret. Truman: skall säg : 'Handels-Mercurius”, som. började 1731 och kan anses vära, , Sveriges första annonstidning. väl till. sången 'och 'ge sig in på den SStockholms-. Veckoblad”. utkom Politiska banan.” Hon har yppat för gen har för avsikt att ställa upp i som. - kopgresskandidat - «1 sin mstat” Missouri nästa år och att tror sig säker om att. bli vald. betecknas som” en . litteraturs:" historia mycket nm lig 4 dnin g: ' Den . utkom . åren 1 under. rika ;' för 'min valkampanj ; — min detta sekel" en "och & annan nyhets- | Pappa! anförtrodde "Margaret sina" tidning, såsom t, ex. RSrISrona” ; Natfona I Hennes na Oy ar a ” ational Broadcas impän; Tidningen”, "Den är 1767 i Stock= "emellertid blivit. förnyat på ett år, "och hon kommer bl, a.' att fara till ; Från. "1800-talet blir" tryckalstren , hon på allvar 'ger sig in'i den po= ä talrika. Läskunnigheten | litiska leken; rapporterar : sig naturligt nog :samspråket vid : en ' mottagning nyligen' där den : : store fysikern. Albert Einstein. var mott om nya, böcker, tidskrifter och tidningar” även, för den breda” pub- ”Aftonbladet”;' en mycket omstridd och "stridbar publikation,” sor läs] tes allmänt. Bland andra tidningar |; ne började” under första” hälften fav: S frågade en dam i sällskapet, att kämpa "huvudvärk med ' att på iska problem? Nej, svarade - Nohelpr tag: - inte - kört; ;.. "Men nå "jag gick i gifter, brukade jag bekämpa dem gaodande. innehåll," som" började 2 gen om aft — på RAM 1835 och i | verksamhet, "men hår" nurméra io ker: ätt erbjuda" eventuella: lånta= gare. Av" det; första :bokbeståndet HT fn gan. Skå em tomstående att' säga om ni. bör i nsker. skulle passa på. i alla" skiljs — eller Änte :— troligen blir . medan Idömd barnen — men. en'sak äker; ni borde få korima hems«': dliga tillfällen 'som ' — Jag har "redan försäkrat mig om . "den bästa månagern". i hela Ame- : Hawaii på: en konsertturné. innan .' ren "leende; det 'har jag faktiskt - skolan och fick besvärliga ”upp=""" I stås” ett betydligt större antal böc- ". el il Bl ”Kort' berättelse. om Wäst-Indien”, S . if bemärkta” författare '& som Aug. én, Per Spar; Ö s- 1 en ehöll + finås ännu kvar en hel del, : böcker, fl aner (och RAS bla. 27 |fvekte dels i'b Almqvist, Ernilie' teket : tillkom - såren stra H lels under 170 jan av. 1800- italet, Biblio- Ida enda' i" vårt land "Stärtades unde? 1800-talet.: - är det” var vanligt ått' man. på tige sameriten”. 0697), en Bontlé- praktika; er bok" öm fiska," ”Gam- ble: grefve Peer Brahes Oekonomia eller "Huuzhåldsbook”; tryckt på I Vis singsö 1677, sen" Y ”Drömbolk”. år 1621, en "bok n mot dryckenskapen. å år 1658 FS vy g sTnder. nämnda” "hundrade Bör- jade också tidningar komma, ' Den ' första ' var. Fmk .Pasttidningen, ' rsta n under titelsi ”Ordinaklé 1645, Någo; Poor folk] Mining", 2 börjande »talen,” dagars. "illustrerade "tidskrifter ”— ed "betydligt 'gedignare” rea X kuninigheten vid det: varsmans 'y tor. Stor”b '"Mycket fästa blév! också: sådana biblidtek = är: 'allbekant; tidskrifter” 'som "”Stenska" Familje- fänns även: mera priya Journalen” och ”Ny ifustrerad tid- lare förr i tid under 1850—60- , mogemän,' h såsom ”föregåndare' till våra” rå. Ett av "de Men”så: vär ju också' läs: s dar ' samlade: stora .; men det.- do! som någons" onde, var det iv bondéri och mi ”sammanbragtes iget” nästan” riksdagsmannen” MLärs' "Månsson :i Ict "för ökningerd av: folketspläslust TE 1 mok .<1800-tulets --slut två mycket -å; : "spridda « idningar; häräligen PAf- it tonblad a Tia fram nytt ma-. terial - z och - -inte, mindre än fem: ;”forceras”. Kan. nöjsamhetens' pärla. . Varken. A eller Egil ' tillhör ' den" sortens män- niskor" som mättar en sådan 'upp-| gift. De" lider var" på sitt sätt av ”det nödtvungna walets mel | man bål få "ett par man: från Toldauista dningen. . , och nykterhetsbetänksndet, så torde hela affären. vgra fullt klar 'vås Ten, 1976, — > förytsett att inte yt, tork, I andra akten framställes" Egil som ich Veckojournalen.: ITriumf”,; Det fanns | fö inte många ldndsbygdshem som var ! och - under . hela sitt liv Månsson sitt boksamlande, Hade; iman inte: råd att komma" ut [1874 blev riksdagsman, i han under stockkolmsviste tidningarna kpstade; slog -nian: sig" gräva igenom Klemmings samman med en eller ett pär gran+ »riat,' och han köpfe ibland 'ket böcker, att han Ett - sådant: arrajigemang "var "vid popsngar till he; obekanta: med dessa' två tidningar. |; med de en-eller ett par krorior, som I nar--och läste bladen” tillsammans; tiden för: ekekkiftet : 1800 mycket b I. HOLMS TIDNING ---ENDA' TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM så | RE HE ' . oe Ro ” Nog Å : | AAA AA SIAASAAAMA NN FEN AAA, A ”” samt ovan - nämnda tidskriften i "04 sf tvåvåningsh N För cirka 150 :år sedan” startades tåget kunna | för. act över huvud! - «I vårt lands första folkbibligtek, näms ker, och när J taen, i Lekeryds socken. i närhe- inte d k ygd 1" Blekinge. Mång- n föddes 1827 och redan vid åtta års ålder startade han sitt' biblio-" ua -genom att skaffa sig den här n ”Läsnt; 1835. Efter : iden dagen v fortsatte När han brukade Isen ofta - Antikva=: så myc-" knappt hade mmet i Hovmans< byggde han sig ett ör folket” rad. År 1885 >. nsta lill kanske också be läkaren tala om” da, -Det är möjligt att just en ut=. ' | och ni- har fått alltför många vlik- >" im" matematiska "snvillen rörde. - 'me Visste ni professor. Einstein, a "den berömde Pascal brukade bes '-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.