Yrere vyer vev PEYTE PESTO EYTAAVAN FORN NN TTR YIT ETT TTTTSTN ervevteYYYYYYYY YT RY YT + 4 + "+ alla skynda de om. varandra]? : sten, som. är dessa, nådemedels : . sätt, Men det är inte. likgiltigt, "en kristen. människas "en "dödsbädd yYryTT veerernevrveryyyyryvyvervivvevvvvvvvyvvyvvyvyvvvyrFeYeYTYEYTT LARSA MAG 5 a a ”wext: Andra å "grinden > till en av Göte- borgs "äldre : kyrkogårdat står det: ”Tänk "på döden!”. Kyrko- gården ligger vid en”starkt tra- "dagligdn tu- vagnar, bilar, cyklistér, fotgän- gare i en aldrig sihande ström förbi den gamla :inskriften: . Tänk på döden! Inte, ; många ger akt på den; ;4 Det är så i Hivet. Uppgifterna hopar sig kring oss. Vi undrar: hur ska vi ibara' hinna med allt? Vi har ont 'om tid. Vi ha inte tid att tänka på d glömmer, att; vårt liv" jorden är en beredelse; för "evig- heten: Wi rusar bara framåt. : Men :en "dag kommer. "döden. Obevekligt. Då får vi. tid: Må- ste få det.-Döden' väntar "inte på oss. Ib'and 'koinmer "döden utan förebud. Inland sänder hän" dét '"Lasarus "låg sjuk”: Vad 'ska man då gö- ra? Skicka "efter "läkare? Köpa medicin? Äka till lasarettet? Ja, visst, "Allt "detta är bra. Syst! rarna i :Betania: gjorde. något, ' som ofta blir bortglömt, nå- gon ligger, sjuk. Det" står" i ten: ”Då sände”. - systrarna” budj "Hill Jesus. Den åtgärden : var : självklar i deras ' hem, . -','sus var en förtrogen vär; Till vår sjuksäng och: till” vår!" " dödsbädd "vill: ma, Också dö och: Khjälp nattvarden han också kom- förvaltare, kommer : gärna med Betraktelse' för Sexlorde "göndaged hör 1953 av. i Kyrköhertle. BENGT ANDERSSÖN, Hinhöryå, | gångens högässa; Joh. 1: 1-7 1727. . en: Sjukdom är, ; ex-MN ä-! känna". Boke Hltgal Trötalaietit "ja Vet Vi om åct söni förestår o5s? Ond, bråd död kan drabba -Åvem som kelst, "också den mest skyddade. Och sjukdom "och sista - stunden inte ger tillfälle öch' kraft måste kärnpas.. Och ännu -mer:- . | vilken rikedom är: det inte för én människa, att efter ett-liv i tro och” :ydnad få i den svåra stunden möta Jesus Kristus 'så- fen:n u i hans ord :öch Sakrä- ient och bönen; Det. ligger en stor sanning i Martas ord; ”Her- re,' hade . du. varit här,. så” vore min broder icke död”. : !- Visst blir” också den kristnes a stunder. gå jorden öfta fyll- |: saren -. är.” Jättare att finnå f den, som "ofta: vandrat hans gar > under'” livets: ”kraftdagar. Men. vare? sig kampen; blir. hård. åller lätt; så fåren tröns' män” : formen: "Herren "är här och kallar dig till sig”. ! Käre Jläsard! Vill 'du inte mö- fa den oundvikliga döden 'med "Föräldrar oc och lärare. söm :varje undervisare och” alla |: föräldrar sämt dée:'som :' har: med J.barn och uögdomar”på' ett eller Vannat'sätt.:att :skaffa: bör; lära heter: JT: :tonårs- ålderr”” :öch är ”resultätet! av en mångårig bekantskap . med . sung- | domar och barn 'öch den: bygger dem, när någon i församlingen ! -: ligger sjuk. (Prästen kommer in- te för att göra underverk, Det " kan -händayvatt sjukbädden blir Men 'evangeliets och »'håttvardens” tröst är alltid: & av nöden. "Ty:h 'u r ska. vi dö? ” Man kan möta döden 'på olika öta den, En" sjukhuslä-', kare", yttrade. .;en. gång: vid. ett gamtal om döden: ”Många, män-'. niskor. har jag sett. dö"; Många äv... dem :-har,.: döti dött lugnt: och resigrerat, utän; en. ' tanke. på: livet 'efter 'dödé Utan 'oro. har de'gått. bör med hågot av hjältemod mött sitt öde;, - jag sett någon död, som it; vackrare. och mer, gripande än. öd.! Ne > Lasarus dog trots att -.systrar-: na sände" bud "till Jess, > Han' blev . visserligen Uppväckt; «men också . . döden "> måste alla dö. Men i texten mö- : niska kan få del £ denna seger. FIVYFFSFETEEVEFIYFTETFEFSTSTTTETYVTN ter. vi det vä "diga ord, som Je-: sus. sade! -”Jag är uppståndel- sen och'livet.'Den som tror på: mig, han skåll'leva, om "har än dör; Och var och eh 'som lever. och tror på mig, han skall ald- rig någonsin dö.” Det ordet be- tyder, ”att det gives> seger över: döden. Och tillika, att 'eh mån: vå söm st er Vv ”Den som trör 'på mig, £ han "skål "leva," om hän' än dör. Detta är ett'stort' öck' överväl- digafide "tal; Och inför det talet frågår ” OSS ;JE5v5, vär. och" en: detta?” " Ty därpå att vi i levande tro hålla: oss Hill Fri såren, Jé- "sus, tan 'honiom gives intet e- vigt, iv) Utan honom” gt és in-, "d . : Tanken p på döden måste driva 24. 085 närmare Kristu N Döden kan. Komma - ofärtänkt.; Människan är icke beredd. Hon har inte: på "alvar rustat" sig för den 'sistå färden. Mången här i” dödens närhet, när han redån känt dödens grepp om sig,' fått kämpa en 'svår kamp för att komma igenom till trovisshét och seger. Vi måste tacka Gud: "för att han också i elfte timmen : .ger människor tillfälle att vin- na seger till evigt liv. Men er- farenheten från dödsbäddarna "manar oss alla att bestäl'a om vårt hus, medan det är tid, me-] fan" det" ännu. heter. idag. Ty Synvarit i”all Men adrig har är ; gammal" bål; Nn dem. :på vad - desså' frivilligt skänkt författarinnan: i' form: av egna dikter, : dagböcker ”och" uppsatser m,m,” Författarinian heter Ahne- Marie : Odstedt.:-I det följande kommer: en del k håll att återges. "Barna ' ifs nio vaårsåldern är alltid de lättaste -att- komme till: "rätta med, De.bewidra både.sina föräldrar ., och, lärare och :någa »större "svårigheter att hålla dem till lydnad. och i; ;disciplin'. finnas h regel €J.' Mén"så kommer: en dag, då bärnen är IDE se loja. och lörar RN försämras; Vil 'har?korarnit ina Fatöly-fjor onåringarnasaxs kritiska tid. lesta uppfostrare känna, då att den ioslyck. ch så har, det "In flera tusen ylonisk' inskrift 2 unga « lyder... inte "DE äldre klagar, te dessa ungdomar > är -oly- vittnar. Fire över; a! ? med: sina; kläder; de är: sent-ute om kvällarna, de är.lata och'de röker. Listan, kan utökas. + det fändliga,: "Ungdo arna” i sit tur säger "att. mar rtfarandé be- ;hahdlar ' dem; som '.barn låter & i barnsliga kläder, man. får inte vara i fred, far och mor vill läså . deräs. brev,; sällskap med. somliga kamrater och kontrollera skolarbetet m.m: Föräldrar och lärare är: ”hopp- lösa”. , Intet är så lätte— inte ”rminst! från . utomstående Tatt säga att. förhållandet mellah äld- re och yngré kunde bli ett annät, om båda parter; vore : villiga till eftergifter, » och.-. försökte. förstå varandra, , , Men orsakerna: liggér djupare än så. För ungdomarna vär det en kamp för personlig fri- het, De är inte ' barn längre och de inte vuxna. De är just nå- Bot Mitt bmellan, De är vare: sig dansvariga barn eller: oberoende vuxng, "Själva känner de inte på > längt när: den ' säkerhet,” som: de li då vr sken. av. .Den frihet, de nu försöker tillkämpa sig, innebär även, att de förlorat sin barns- "ligå" trygghet. De behöver 'fort-|- farande på många sätt hjälp och stöd för" att' bli" självständiga; men hjälpen och stödet ska, kor ma och utföras. på ett helt antat sätt än förr. Vi måste starkt. be- tona att de ännu -inte är utan att de håller på att bli det som vå kräver och .som de själva, — trots allt. — innerst inne önskar, De är i en högst ömtålig ålder. mn orättvisa i den åldern, försök t förlöjliga "dem m.m. glömmer de "aldrig, Och framför allt -får : man uhder inga förhållanden svi- ka ett givet förtroende. En "an- gelägén mor, far 'eHer undervisa- re får Ii regel ej veta någonting. Den. äldre, ''som "kan" vänta med förståelse, kommer: tingst. «Det är 1' högsta grad farligt och menligt att söka trakassera och rådbråka föräldrar och lära- re, som. hårt barn i den åldern. Vad som i 'stället behövs är ett positivt . intresse och förtroende dessa emellan, där all personlig motsättning får ge vika för ett enda — att gemensamt söka gö, "ra något i syfte att hjälpa var- I röra —och därmed barnen. En » kritik över "undervisaren föräld- rTarna emellan och där: undervi- saren helt. och hållet ställes u- Nå « Forts. å sid. 3 sett r AA MÄAADASADDADSAD AAA dödsnöd kan.bli sådana, att den ft niska budet" om- uppbrotiet i iden ji en , kristers -ljusa' o. höppfulla div. 0 2 "tro på det eviga livet hos Gud? a a inner Il förbjuda |. > 3 AAMAMARAMAMAA Mästocka. orten då första sade vigningen förväted et äv "kors ill den kamp, som z öl | torp, Esslared;'- Hommanebygget, - Pukabygget, Lossbygget, Erkeshult, Ebbared, Bonnabygget, ,:-Smeabygget, Kara skogen, ' Källshult, ". » Ulvered, Plingshult; Svensbyggét, Sövda- red, iRankabygget;. Ärlandsbyg- get, Filshult; Mästocka, Ahlhu: Det finnes, blan essa.. Hämn- da byar, de.som” hade "haft : 274 - | mil till: sockenkyrkan” i Veinge, och detta/i, en tid då. det :icke fanns, radio: öch: Änga skolhus att hålla gudstj inster : "såsom nu, för, iden. fingo. de vila. där de, tramlevat må”'men” inga runda : : glädjelösa ungdomar på I klered- soc hade bundit ett snöre i-hågra blom- | morisön de säppte ned på mitt huvud. Men just som jag; skulle a der: med” Händerna. drog imgdömar var; det var Otto och Noak' på Porsabygget. Papa eri; gången fanns detiingen orgel kyrkan en -sådan. till- kom! först :år,:1890:; En "bönde i tocka'"., '.. ledde'ä! sjungits i sår cå av” skogarnas us och” åarnas brus; Folket här: ”lever: högt” . SÅ ligger : "exempelvis Lossbyg- 183 :och Mästocka 146. meter över havet. Om. nördpolens. isar skul '€' korna, att. smälta i den varma sommarhettan ” och Katte gat komme. att stiga några ter, :skulle. ialla. fall: folke ob mannen yckeln och så fick jag)! gå där ch beundra huru rån- Ar förändringar: till det bättre som Ppåv senare: år 'gjorts här, ; jag graätwerar både präs- terna” kyrkoherde” Ljung, kom- minister": Rydén: och: försam- lingsborha” till: detta.” Man” vill loppas ”att' nutidens” kyrkobe-' mpel mnder 'dess' för- itid: ock fortfarande vis sig” vard ett Sjungande" folk: Vid: "rundvandringen på kyr- kogården '. går” -tiden' fort "men "I jag går "sakta; ty en hel del av de namn; :jag läser på vårdarna äro ' så": välbekanta "från min båfndoinstid +”och-"” minnen"; i mängd "kommer fram.” Strax 'u- tänför:4 kyrkogårdsmuren . går klippan? i "dagen och påminner om ' 'Mästarens' ord till: Petrus : ”Uppå - denna "klippa" skall: jag N tjänster hölls I Måstocka” kyrka! den .21..september år 1878. In=""" hut; Bästhult, . Killeberg, Glas" ;, Hultabygget; : pu MMästoema - .strävsam- | ;; kan: också tala om vem, dessa bsälmsängen |; bn cka. kyrka som det sjöngs enna, bygdens å lärt 'sig att sjunga |; inker på fädernas sång |t den. i stideriv ljungen blommade; äro ;" nu” "snart ett "minne blott. [högre år för" år. och lgarna bör- å den: tiden mir "morfar: var | eri I 0års parvel. väktade han trakter ock 5; då” fanns dét' icke trodde s ätt” Nordens" folk'-också MA Mästocka "kyrka is E ramåt lysa som: en fyrbåk där bppe, vid horisonten i 'öster för 'västkustbänän, när >. Veingé järv fe varje” föndaa firas 'den" sk :. gudstjänst såsom Killeberg' bruka ut-| cka' sig Den: första” tiden av yrkåinis' tillvaro” vär här guds: tjänst blott : varannan söndag. Prästerna från Veinge och Ves- sige: 'konimo åkande: efter "hä" star hit, "om: sommaren i droska; dm vintern 'slåde. ' ! År 1947. "gjordes "sista. stora AASAAAA LANDA KAMRAN keparationen” med - nytt .; AMAAA : [holin” samt. skänkt av Mästocka :hog så "väckra'; vid : Skog "har; planterats som "växer fåren åt sin” egen morfar,.i dessa |:. liksom + Björnstjerne 3 Björnson : " 2 den elektriskt, ljus i tallerådes: Ny. altartavla ansk ffades,: den är'av, konstnå- Erik) "Abrahamsson, .. Väx: lött "en klocka på tt, läsa tänkvärda "att: det är icke nog” med bön, "sång "och; yiko-, : ten trevlig tävling. "| berättelse, ” | stående - inl. on förmnåga länka' berättelsen 1 vit Se sättningen, publiceras: därefteri ALT: på lördag, och: insändaren m därefter" var vecka; Vill man så Trevli pris. var "Tatiolms dåing har bes” "tat att bjuda läsekretsen på en li- Det gäller | att skriva en fortsättning "på en som; vi själva skrivit inledningen till, en in- ledning som återges. här nedan: Tävlingsbidrag, som får vara högst ” 35 rader långt i tida. skall Y «anknyta till nedan- I 'fortsättn, skall tävlingsbidrag ankn. till det se” nast: pub icerade avsnittet av berättelsen. Tävlande får alltså efter” "fantasi ' och uppfinnings- ka banor de vill ”Tävlingsbidrag skall vara "La holms "Tidning tilhanda senast torsdag kl.”15. Det bidrag, som red: finner vara den bästa fort- av, detta: bidrag får en -trevlig bok. Ett: 'sådant bokpris utdelas kän. man” ju "klippa ut de olika bavsnitten, ty kar man dem, blir fanolm 10 hgm;, kh, Håkansson; . "11,30 sg-sk. KORAD 13, 30- ngm.. kh. Håkans- Tjärby 10 Km. m nyvg.. P Jans- "son, 11,30 s-sll tip, ct Mästocka 10: hgm, kh. Ljung: Genevad' 17 gdtj. p, Jansson, . Knäred 10,30 hgm. kh, Eriksson. Hishult "10 ' hgm. kn. Gustafson. t Veinge sönd, - 9:30 söndagsskola, . 14:. stort : mis- "sionsmöte, - missionär . Thyra I: :Engback, pastor Sköld, Ar- ”vidsson m,'fl. månd, 17.30 GK- = pojkar och. flickor.: 19 Juni rerna, :.. a Genevad” g. tävling | med - d. ER 20 söndagssk. då 'vecka kt - Kanske "lättare "anknyta de nya: kapitlen HI d 3 publicera och adress, Skulle "någon vara så! överdrivet blygsam; att han eller 'hön vilF tävla blött under. aignåtur,: går, detta” bekbå bra. I så fall får. vederbörande ge sig: till: känna” efteråt, om” nu han eller" hon skulle 'bli 'pris- inga > åndrå namn-i tidningen än: ide personers; som”. vunnit: priser. ENN här" Iyder” börja på lördagsföljeton: "FÖRSTA KAPITLET CV "Det var lördag” kväll, och kloc. kän ;vär .. ett par”. minuter i fem, > Sverker.-hade brått!” Hari bet. raka | "sig, ar och göra Big fin. Klockan 7 sex: skulle 'han 'träffå Maj-Britt; Hon var: från hans:e- "igen" ort” men arbetade i :Halm- stad. Sverker : "och: hor + hade 2 ] kommit överens, . att han . skulle hämta" -henné : med motorcykel kl: LA precis. Först skulle han gö-.. hade, koramit” en avi till” honom. fan” världen”. kunde / det: våra? | Sverker: slängde" i: sig;-lite mat i törsta : hast i med klockan; lig- ande” på bordet. : Så: klädde , han ig ' med samma; brådska. ;'. tan Kör inte: för fort, det är:så' [farligt; så mor, när han gick ut. Ingen. fara. på taket, sa Sverker" bekymmerslöst och has- rfattaren, i och.s statsmannen. Cero;. som « lévde” för; tvåtusen år. sedan," och: som var född på ån lantgård; lär en gång ha ytt- i sell iPIbland”? alla vinstgivande anteringar jär .. såkerbruket deh bästa, den .behagligaste' och för n. fri människa ;den :mest an: ständiga”: Även om. so'en sedan den tiden i se gått i sin-led, ordbruket. som yrke är ”behag-|. igt: och anständigt”. :Yrket låter et, hemlighetsfulla" Mivet” "viktigaste produktions- Det är. ett mångsidigt ändigt' yrke;,”som bju- friskt och : omväxlande ir -Det år- ett- yrke: för: ungdom; som nl ha ett” arbete med menitig i. faktorn. = "Jordbruket i :stöpsleven. - : Jordbruket genbmgår för när- varandé en snabbare utveckling ån kanske någonsin” fölgare. Det" svenska” jordbruket | splittrat "på. många : biuknings- delar; och. man: eftersträvar i ag att av de alltför små skapa törre' enheter,' i den mån. detta : år möjligt. Jämsides med denna :| yttre. rationalisering -pågår. en inre, . 'driftsekoniomisk, syftande tl att med mindre insats av Å mänskligt" arbete producera allt mer för allt fler. Härvid spelar mekaniseringen, stor roll; Trak- Horer och maskiner har överta- git. mycket av det tunga arbetet i dagens" jordbruk. Härigenora kömmer tekniskt. kunnände och gott Karidlag att:betyda mycket för j läntbrukets" folk.” ; Självfallet Ve Den: store ..rc 'merske'' talaren, im utövare syssla med växande - I Skögaby sönd.” 10. söndagskola: bifter och. ökad oringen ford a: ting, som måste förr: intas. Man Måste utvinna mer "av. "Jord och jur : fän. förr” "och : göl detta., För att åstadkomma ökad åvkastning fordras vidgade kun; skaper: om växtodling och djur- skötsel. men. det. krävs . också förmåga. ” ”att : kunna kalkylera | 3 med pennan i hand och förmåga till ekoriomisk planering: ” Moor. och praktik, : Det; är uppenbart; att. $om; vuxit? 'upp på landet öch ar- betat länge vid ett jordbruk kan åtskilligt härom." Men. det :räc- ker. knappast. i dagi.”. Det. har kommit och kommer så mycket :0 dessa "anordnas "kurser av olika - blag, 7 söm . borde": ti |. från slutet! av: oktober. eller :bör- jan. av: november; till imitten av - hytt, och : det kan frå r Öm det är möjligt att på rimlig tid "lära sig. jordbrukareyrket | é genom enbart praktik; hur. nöd- vändig denna' än må vara. Hur, lär "man sig då -ett yrke i all- mnänhet? Jo, genofa, praktik 'och Benöm ” att ” genomgå en .yrkes- r| skola. Det borde vara på samma ordbruket.' Praktiken: är hödvändig, ' men -det är ”ociså yYrkesskolan. "Yrkesskolorna : på jordbrukets ", område är / lant- braäksskölornå, jordbruksskotor- ha "och ' laritråannaskolorna: : Den förstnämnda skolformen far i sin utbildning sikte på för- 'hållandeha” vid 'storjordbruken, medan jo! Ibruksskolörnå främst Vänder Sig till: "ungdomen : "från städér ,Och tätorter. Det mindre: och viedelstöra' jordbrukets yr- kesskola' är : Jantmannaskolan; Antalet skolor” av detta slag är femtio.” De är fördelade över ; TR enn a RERE belå lahöet; fråfi' Skåne i söder! : ningen. i ala jordbrukets” skolor är, jordbrukslära, husdjurslära och - dantbruksekonömf:” Andra viktiga 'ämher är :lantbuksbok- föring, maskin- och redskapslä- ra, 'skogshushållning” m: fl. Skolorna sår av Äintérnattyp, dvs, 'eleverna' bor. och "äter. på skolan : :under, kurstiden. Den Personliga samvaron "under - så- Väl -arbete som fritid med -ung- dom med ':& "gemensamma strävan- den och mål 'skapår/ it berikar de. .Karnratliv, som .ä värdefullt fö en personliga ultvesklingen.. YTFEeTtyFfEPerYT YT PTT yyYYYYrYYYYYTTNÄR TI ro EYYYYYYYYTY TT Neve tagaren. "Naturligtvis komrier | Lördagsfö öljetongen - hade hyss kområit hem fråri "jobs Nu, skulle Kan ' tvätta 'och - frå en sväng åt "posten, för "det - tade ut för. att: ögonblicket där- ee ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.