"+ 'Däröver vandra' höstens skurar, fl anstalten och där lossade man Ear RA så ed M - är det så varmt ått få människor "> Havet och bada. 2. människor : livet, BERT madenore 2 "oe Onsdagen -d.-23:september- 1953 var Dagens namn ' Solen går upp kl. 6.00 och ned "kl. 18.08. > a "Morgondagens namn: 2 "CM GERHARD. "OA Solen går . upp. kl.” 6.02 och ned kl. 18.05," Ae Dagens djkt: = Oälaren' strör i mörka mullen YrTYTEFEeTtrYT TV fyrervatt nistetk RO DT — LAHOLMS TIDNING "> MARSKALK MONTGOMERY HOS TITO. Fältmarskalk Montgo- , mery har semestrat i Jugoslavien 'och passat på att hälsa på presia . dent Tito under. dennes besök i Zagreb. Här hälsår de båda ma fo6oroo > skalkarna varandras So eo03 : Bilturismen kräver 7 | Människan inte parkerinsgplatser :? |. högre än djuren. utmed huvudlederna]...,,,.;oxvellt: sett - a "Dr Maurice Burton har nye STOCKHOLM : '.-. - - ligen : publicerat en ”Kinsey=-- Tur i 3 vusterbot= 1, Fröets sådd för l skörd 'Däröver bäddas vinterns snö, : Han gör som: jag: — begraver : ov sitt hopp; Han tror som jag på sol och vår. » "(BRIK GUSTAF GEIJER). Misstänksamhet "De berömda österrikiska skå- '] despelarna ” Paul Hörbiger och | Ernst Deutsch bestämde sig för en tid sedan för att avstå från dryckjom under en månads tid, Den som först bröt skulle - böta med 1,000 schilling., ee Redan efter åtta Jagar sade Hörbiger till Deutset; sa — Jag har vunnit, Ro hit med klöverna! ett a -— Men hur kan du veta det? frågade Deutsch; so vc -—Jo, förstår du, svarade Hör- | biger, för ett par dagar :sedan skickade du: mig ett kort från Salzburg. Jag gick genast upp till den kemiska undersöknings- försiktigt frimärket och kunde' fastslå spår av wisky på baksi- dan, Ale AT Där ser man nyttan av att ha en sund misstänksamhet." >. NY oo Ska du gå ut? : . Den. lille amatörbyggmästaren hade fått byggnadstillstånd för. en sportstuga, Han satte, ome- delbart i gång med arbetet, och . hela: iarailjen, hjälpte till. Men i stället för att som sed är byg- ga huset utifrån och in, börja-' de den här byggmästaren inifrån och byggde ut. När huset var färdigt, vände' han sig stolt till familjens medlemmar och 'si : i — Nå vad tycker ni? ... >= Men dristade sig. hustrun att fråga, var är dörren? ; oo Dörren? Vad ska du med dörr till? Ska du-gå ut?. lena sträckan. efter den andra så att | vissa håll har man ordnat 'så be . tför . rapport”. för djuren, ' och det ten har funnit. vägmyndighe= |: finns en ' hel del 'i den "som". ” terna -njugga och oförstående människan . kan :.studera' med inför: kravet på anlä av I: ärk het : och ödmjuk- . speciella ”rastplatser” till tjänst het, esta sr er för bilturisterna. Man har velat männ; ha vägförvaltningens .medver= En människa, säger dr Burton. inbillar sig gärna,: att hon. ensam . kan för att anordna parkerings= platser på lämpliga ställen, nå= bland jordens levande varelser har » Got som ansetts gå bra vid nya en fri : vilja i sexuella" förhållan- den. Dr Burton bestrider detta och vägbyggen och när gamla kro- kiga vägar rätas ut. Svaret på ' hävdar att 95. procent av en'män- niskas "reaktioner på det sexuella gjord kh tällan blev. ivt; ådet är rent iska eller från vägmyndigheternas sida i” |ärvda, 3:50 es ans öes tl länet -konstaterades att något | 7 De återstående fem. procenten dylikt inte ingick i den allmä kan människ öjligen ' tillskri- na väghållningens skyldigheter. .|va. sin egen fria vilja, men för övriga har. djuren ett ;minst lika utvecklat — stundom mer utveck= lat kärleksliv. a en I; sin bok .”Djurens kärleksliv” har dr Burton kommit fram tillen del slutsatser, som ganska radikalt förändrar tanken på att männis- kans kärleksliv skulle ' vara höjt över det. ”djuriska” stadiet, +... ; — Det, förefaller. ganska troligt, säger han, att människans val av livspartner ” skulle ske på. intuitiv väg — inte riedyvetet eller över- lagt. I 'detta' hänseende står vi åt- minstone de ' högre djurarterna ganska nära: i. DN VR Bland de mest kallblodiga fe :-— Fullt så oförstående är emel- lertid : inte vägmyndigheterna, an- märker byråchefen G. Hall i kom- munikationsdepartementet : "på vår förfrågan, och byråchefen A. Tån- neryd i Väg- och vatten instämmer, Att i första hand riksvägarna' un= dan för undan tillgodoses :i detta sammanhang :är kanske förklarligt med hänsyn till den större trafiken på dem; ur trafikstatistisk synpunkt kan ju därvidlag norrlandslänen in- te sägas konkurrera, säger hr. Hall, som tillägger: Detta är en sak för sig, och så småningom skall turen komma även till de norrländska vä- garna, ”,. i aa : Stora. arbe överallt utmed riksvägarna. I sam- ma mån som man färdigställer den äter upp sin manliga partner, Den mest nogräknade älskaren är troli- de i topptrimmat skick skall kunna gen hanmalen, som endast ägnar svälja den alltmer ökade trafiken CD framhåll å att anläggs just sådana rastplatser, ' På. r Burton framhåller också a liksom bland människorna "är han- kvämt för turist ö ;Fnen bland djuren vanligen den som 'vämt för turisterna 'att man för" tar initiativet, men. honan måste ge sett rastplatserna med, både bord. och bänkar för att yederbörande skall bli i tillfälle att där" inta" sin :-:.> måltid, 50 + EET ich! SV . Vägförvaltningarna har nsk styr man ter att ordna sådana här rastplatser, | Merle RS men speciellt anslag finns inte upp- d 5 P I cn taget för dessa arrangemang; veder- i arrestera T C en börande får därför så gott det går! RE Å d söka . handskas : varsamt med till- h I f : il k gängligt ; kapital. så att, pengarna jä DI e - Y Å lingar räcker också för derma detalj. Pre=|- STOCKHOLM (TT)... i cis vad som "uttalats såsom önske- |: Överstyrman : . Allan :. Eina e mål från Västerbotten, nämligen att Jounge från Johanneshov har ar- utnyttja delar av der gamla vägen] resterats "i "Gdansk i Polen, miss- Havet som man inte kan > drunkna i rn AN ”Vinterbadande”. 1: Döda Havet blir allt populärare, meddelar en tidning, Under. sommarmånaderna vill bege sig dit — i varje fall inte i rekreationssyfte. På vintern är e- mellertid klimatet” och vattentem= peraturen den mest idealiska, Rese- byråerna mottar beställningar É mer och mer för varje vinter — från folk, som. vill fara till Döda rden går över Cypern eller Libanon till Jordani- en, Bad i Döda Havet uppges vara mycket "hälsosamma på: grund av | vattnets stora salthalt. Vattnet är saltare än någon oceans. Ja, det är. så salt 'att man” kan flyta på det utan att behöva simma. Man skulle helt enkelt inte kunna sjunka även om man försökte. : | Döda Havets: hälsobringande ”e= genskaper har. upptäckts av läkare, Och man räknar med att de gan- ska ödsliga | städerna vid havets stränder en gång skall bli interna- tionella kurorter. =. Omdömeslös framfart genom " kurvor kostade förra året 60 I kurvor (och även på backkrön) gäl- . -1er det att köra med huvudet . och Inte med fötterna, - - UTBILDNING HERMODS] för damål vägarna,” Man går + o. m, ännu singborg, 5.” - SM längre' genom att helt utnyttja den |-: Utrikesdepartementet fick på sön- gamla vägslingan, som, förses med dagen rapport om saken, « Vid ut- "erforderliga parkeringsskyltar, "> | klarering 'av m/s Gunnel i Gdansk nina > varelser - gom - finns ' är. -bön- [' syrsan, : vilken under - parningen]: jungfrumalar sin : uppmärksamhet. |. sitt samtyckte innan: parning 'sker.] x Nad et ME To En okonventionell äl-1 slutet av juli till USA, I Washing- '| ton sammanträffade hr Norup med Partipriserna går alltj ämt nedåt STOCKHOLM. (TT) Kommerskollegii + partiprisindex har från juli till augusti gått ned med ytterligare två enheter till 296 (mot 1H i augusti 1939). I augusti I fjol var siffran 319 och i januari i år 03. : . Nedgången den senaste månaden orsakas av prisfall på livsmedel, främst på potatis och grönsaker, omalen spannmål och kött Detta framgår även av specialindextalen fördelade efter varornas härkomst. Sålunda" har indextalet för jord- bruksprodukter gått ned med 310 enheter = till 292 (117 i augusti 1939), medan det, för industripro- dukter sjunkit med "endast ,en en- het till 293 (110). TIrdextalet för plantageproduktér däremot har sti- git med 7 enheter till 364 (98) be- roende på höjda kaffepriser. « För levande djur :och kött här undergruppindextalet sjunkit med 6 enheter till 306 (122). Gruppin- dextalet för spannmål och spann” målsprodukter har gått ned med 20 enheter till 265 (106). Störst var nedgårigen inom - denna senare grupp . för omalen spannmål, där undergruppindex gått ned med 46 enheter till 279 (99), medan det för malen spannmål. sjunkit med 6 enheter till 259 (115). - Prisstegringen på kaffe har: haft till. följd. att undergruppindextalet för kolonialvaror stigit med 16 en- heter till 448 (94), En mindre pris- stegring på takpapp har medfört att undergruppindextalet för papp stigit med 6 enheter till 307 (109). För importvarorna har general- indextalet i såväl den äldre som den reviderade serien sjunkit med en ' enhet till 370 (110) resp, 316. ” Även för exportvarorna här ge- neralindextalet för såväl den äldre som den reviderade serien sjunkit med en enhet till 371 (114) resp. ”VALENCE, . Paleolitiska SYDFRANKRIKE: fågelristningar '; har 2 upptäckts på vägarna i en grotta på :en höjd av 1.300 meter.nära Valente, : Ristningarna som beräk- nas vara 15.000 år gamla påträffa- des nyligen av. grottforskare, Ex- perter har besökt "platsen" och stu- derat fynden. srt 2 i ha följt ; sedan urminnés tider, De första, valhänta mjuka :leran skapa kärl för föd : grottmänniskans dunkel. Keram förunderligt sätt" också vår egen,” med lermassans torkning 'och bränning i .solhettan' till den full” | I våra dagars elektriska ugnar, Intet ändade' tekniska procedure annat material "har heller lämnat . empel på olika folkslags och epokers egenart och kynne, som des- "sa. bräckliga föremål och skärvor, ; med en enastående motståndskra "I. likhet :med vår-egen historia kar också den keramiska uppdelas i' vissa -betydelsefulla epoker, 'Så- lunda nådde. terracottakonsten; sin största: blomning . i den grekiska öl och i fi na drad ans. uppbevarande, förlora sig i kulturutveckling åt . söken, "alt av den önstens historia avspeglar på elt " från. de första trevande försöken > så tidiga och så mångfaldiga ex-. s. djupt. bevarade : i jordlagren, ft mol yttre påverkan. dyr, ehuru” glasyrkonsten 'redan då var,känd I Egypten i några tusen år liksom också i den främre Ori- enten; Den för Eurbpas vidkom- mande kanske” fräråsta keramiska epoken utgjordes dock :av majoli- kakonstens" - Qvock VR PRESSEN LANDSBYGDEN ÄR INTE och har aldrig varit något tärande bi- hank till storstaden. Landsbygden ' får heller inte bli något ålderdoms- heni eller naturreservat, Utan ett utnyttjande av landsbygdens pro= dukti blir folkh ett fattighus och de framtida re. formplanerna av intet värde, skris ver Bernt-QOlof Jonäng t-en ledanda artikel i ett flertal bf-tidningar: ' Det måste bli så att alla stalliga och kommunala åtgärder plane= Tas och genomföres med beaktan«= da av deras närings- och befolk. ningspolitiska verkningar. Vi be= häver mer än någonsin en lands=« bygdsvänlig politik, en vilja att g2 landsbygdens näringsliv upp« muntran och stöd. .. ov Av stor vikt är att samhället På olika vägar skapar förutsätt ningar för ett rikare och mera differentierat näringsliv på lands= bygden, Statsmakterna kan göra mycket för att göra landsbygden delaktig i såväl den industriella” produktionen som 4 hantverk, Dels genom att lägga tillrätta ko ikations- och fraktang lägenheterna, ordna kraftiförsörje ningen m, m, och dels genom att medverka till en för landsbygden gynnsam bostads-, skatte-, låne= och investeringspolitik. Landsbyg= dens småindustri bör ges alla chanser till välbehövliga insatser på exportmarknaden... . "ooo. Och så rensa ut sådant otyg som dyrortsgrupperingen, : vilket: bevisa ligen "är en. samhälellig orättvisa mot de människor som hor och ar« betar på svensk landsbygd, . helt bortfallit och i stället utbytjs . moj, det enligt min mening olyck= ligt: valda ”flintporslin”, mt Ordet "keramik kommer ur det grekiska keramos, som betyder le= ra. Till keramiken bör alltså hän= föras', samtliga, tillverkningar där lera utgör huvudbeståndsdelen, så= ledes "också? porslin : och stengods, . Stengods i sin urtsprutnigligå form "av "en högbrä sf turler. bl ring i Italien redan fem. årht - före Nyår tideräkning, Den känetecknas, som vi alla vet, av avsaknaden av' gla- Johnson i:Li or "Statsrådet Norup, åtföljd av ståls- 08” svenskättlingen- Elmer en framgångsrik kreatur: sekreterare: Olov. Hegrelius, flög ' i den" ameri!anske jordbr tern "Ezra 'T.: Benson" och 'senare besöktes '' jordbruksdepartementets stora försök ion Beltsville, någ- Men. allt kan inte göras på en' på lördagsef Ip gång. Vad norrlandslänen överhu-: två polska medborgare gömda i för- vudtaget beträffar är vägbehovet så” piken, "varför fartyget hölls kvar. utomordentligt stort att befolkning Senare på eftermidd heter det ra mil utan för Washington, Resan gick sedan över svenskbygderna i Mi "och Kansas till Chicago en och trafikanterna nog hellre ser, vidare i fapportén, kallades: över- att pengarna i första hand används. styrman de Jounge till förhör i land, till nyanläggningar. Men också rast-' misstänkt för att ha :dolt fripassa- platserna kommer i sinom tid, där-" gerarna,” sedan andra hade hjälpt om råder ingen tvekan. no dem ombord, De Jounge förklara- och New York, Hr Norup gjorde till slut ett kortare besök i Colum= bia och Mexico, dit också general-. direktör Olof Söderström i Statens Jordbruksnämnd medföljde. des ar Det till sist' i rapporten, att Gunnel beräk- nades' avgå från Gdansk natten till måndagen, + Fartyget skulle gå till Härnösands =. av cc ; - > o— Bort med fordonen från oo> körbanan Cross De ovan framförda synpurikterna "understryks av byråchefen Tånne- Våra vägånslag är ju i främsta rummet till. för att tillgodose for- dons- och gångtrafiken, Vi, d;-v. s. vägmyndigheten, -svarar- för. den -del av parkeri eller rastpl :. som . innefattar fordonens uppstäl- lande, Vi utvidgar vägen så att for- donen kommer bort från kört , och detta måste väl anses vara det primära, 1 varje fall ur trafiksäker-|' hetssynpunkt, Att däremot -uteslu- slutande till turisternas fromma an-= lägga s. k. rastplatser ingår faktiskt DE inför krigsrätt inför krigsrätt +; TEHERAN (IT — AFP). . skall ställas inför krigsrätt och talas för väpnåt uppror, sade r.uvarande ; premiärministern, ” gener.ul Zahedi, vid en press-- -. konférens på mändagen. fat Regeringen har. för. avsikt att .Ider.: ger en vidgad syn på olika "I brukarna i USA har å sin sida inte i vårt program eller skyldig- heter. !Likväl har vägförvaltningar« återuppta driften ' vid oljeraffina- derierna i - Abadan,” meddelade na: sin frihet: kan ar utföras till rimlig kostnad så är det "intet som hindrar att detta också får göras. Bilskattemedlen är ju eljest till för vägens skull, vilket kanske ”Pbör hållas i minnet, ”” - premiär också. Den utgår vid sina undersökningar från för- utsättningen att den persiska oljar bör säljas på världsmarknaden. Der nya. regeringen tar avstånd frår den förra regeringens 'demzg>gisk: politik, sade han och påpekade at. Mossadeq inte :hade lyckats avyit ra mer än några hundra tusn tu: -I de amerikanska jordbrukarna ut- « Norup beto= ”Jordbr : r livsmedelspriserna alltid aktuella i den " ekonomiska ” debatten, Detta medför att jordbrukets läge blir av stort intresse för 'de båda" politiska partiernas... 25 H I . fråga ' om mekaniseringen: av jordbruket 'i Förenta stäterna fäste sig hr Norup särskilt vid: der ame-: rikanska höbalnings< och hötork= ni kinerna.: Om speciellt hö torkningsmaskinerna ” efter ' prov? i Sverige : med vårt fuktiga klim gér vad 'de lovade i'Amerika,' säg statsrådet, . kan det medföra att vi i mycket stor utsträckning kan' bli självförsörjande i fråga om .äggvi- tebeh od ter + och nar”att resan vär mycket gi é , och framhåller att ett utbyte mel Jan representanter, från olika län- ting. Det 'svenska jordbruket ge- nomgår nu en stor omvandlingspro- cess, eh fortgående . mekanisering äger ' rum, och beträffande denna har de svenska jordbrukarna en hel del att lära.av sina - amerikanska kolleger. Likaså har vi i Sverige anledning att ta till vara resultaten av de forsknings- och växtodlings- försök som bedrives i USA, Jord- anledning att studera jordbrukets föreningsrörelse i Sverige, på wvil- ket område vi kommit ett stycke längre. Cenom vår konsulentverk- samhet inte minst på jordbearbet- ningens och husdjursskötselns om- råde samt i fråga om användning av konstgödning har nog den ame- rikanske jordbrukare, som kan dri- va ett intensivt jordbruk, en del att lära av oss. = - På en fråga om vilket inflytande övar inom de två stora :' politiska partierna i USA, svarar hr Norup att eftersom livsmedlen i USA lik- olja till mycket reducerade prisa, "i våra Rå därmed beträffande kraftfoder, : Jordbrukare : i olika :delar av USA lever under mycket växlande förhållanden, men: levnadsstandar- den torde vara något högre än hos oss3, säger hr Norup, Samtidigt tycks emellertid" ärbetsuppgifterna; vara hårdare och mera pressande, Detta medför lägre investeringar i bygg- nader, men högre i bilar och ma- skiner, "Ci Ck Fa Den ' amerikanska 4-H-rörelsen, JUF:s -motsvarighet i USA; fyller en mycket stor uppgift för att ska- pa. intresse för jordbruket bland ungdomen i USA, framhåller stats- rådet, Detta är av desto större be- tydelse som flykten från landsbyg= den är ett problem där likaväl som i Sverige. Det finns ett mycket stort intresse för rörelsen hos framstå- ende politiker 'och tjänstemän i jordbruksdepartementet.' I: detta sammanhang betonar hr Noörup att utbytet mellan den svenska och | eri rik utsmyckning i den täckan- | hårdbrända <materialäkad "| bar: dock. utgått från Holland" och & | potslinet sedan länge ' varit' känt. r | Det" blev i stället "Tyskland; som den, c: I ;4 dess : hittills största" under medeltiden och renässansen, Från. denna. tid härleder sig också namnet ”fajans” ur' nainnet på den norditalienska staden . Faenza, som bl, a, var ett centrum för” den 'då- tida tillverkningen: av lergods med de” terninglasyren, . MÄRKLIG TYSK INSATS + Också från Tyskland har vi alt anteckna en märklig insats i kera Mmikkonstens historia från ”renäs sansen, "nämligen -'fråmställningen av stengods.' i: form av ölkannor' och krus; företrädesvis koncentre- rad ' till. Rhenlandet från Koblej en rent: praktisk funkjga2t nr For, "de | a då ”terracotta ' och + "lera som efter bränningen blir gulsktig, grå. elller brun beroende av ; järnhalten i -leran; Porslinet - därpmot är sammansatt av: hälften .kaolin och ilika' delar kvarts och fältspat” men” förekommer även I ' en :annan variant, nämligen det s, k; benporslinet som består av. kad= - lin,:seglera och vitbrännande djur= - beti och fältspat, Båda dessa pors= iFör. att nå en 'allmängiltig och”: lättbegriplig norm för indelningen Fav keramiken” tar man” ofta" bränn= erna som utgå kt. Till den mera lättbrända gruppen (prönni sker + här ligtvi: mellan ”900—1,250 " grader Celsius) jans. den högbrända gruppen (mel. ' Idå. 1,250-—1,400 grader) ' räknas påäslin Och ,' stengods, . Den först, närhnda ' gruppen ' kännetecknas 'av > och den senare av sintrad skörva, pårblin är efter, bränningen ogenomå ', för vatten "även " 1' ogla= >: et n industriellt "tillverkade keramiken senare från England, Delftfajanser- na från 'slutet av 1600-talet hade en fyllig bredd både i: form och "dekor 'där ofta starka intryck från det; samtida 'kinesiska ' porslinet omsmultits"i fajansens mera rusti- 4; Edendomlig nog blev det" icke det lilla Holland förunnat att lösa potslinets. "gåta ” i. Europa, vilket hade legat nära. till. .hands med tanke på denha sjöfarande nations | ; nära kontakt. med. Orienten där 1708, . tack. vare” vagabonden och universalgeniet ; Johann : Friedrich Böttger i Meissen, kom: att lämna vajsl a 1 ål, serat tillstånd. Till keramiken bör alltså ' räkrfas 'terracotta, faj " stengods och porslin," NE «+. DET FINNS INGET +. ”OÄKTA PORSLIN” vo. Den svenska benämningen "”flint- porslin” för den förädlade fajans som tillkommit. efter '”Wedgwoods insats i England under senare hifit= ten av : 1700-talet är i hög grad missvisande, Benämningen, ”porg+ lin? härleder sig ur namnet på den lenska + snäch ” Mana”. empdan man innan det europeiska porslinet upptäcktes 1708, trodde att: det kinesiska porslinet var gjort ' av! krossade ' snäckskal," Härlednin= . gar ur denna. benämning kvarstfir" i de flesta kulturspråk fortfarande gi det åe > för -" produkter. "med vita, genomskinliga: porslinet” som sedan medeltiden fängslat väster- länningarna,' NS ; "NY CHANS FÖR FAJANS ""Fajansen; som 'dittills hade varit det mest använda keramiska' ma- terialet, fick nu”en allvarlig kon-" ” kurrent i 'ett”betydligt mera ”ari- stokratiskt och hållbart material Den gryende industrialismen bidrog också till att förvandla dess ur- sprungliga, rustika karaktär så att det i vithet och hållbarhet när- made 'sig porslinet, Äran -av den skinlig och sintrad skär= va. Det är således oriktigt att kalla den förädlade fajansen, som tillhör ... den mera lätt-brända, porösa grup. pen av keramik "för flint-'porslin, vilket endast är ägnat bidra till . "reppsförvirringen inom kera= ” en hos allmänheten, En beklag- -.z.följd av detta är att man ivårt land ofta hör talas om ”akta” eller ” ”gäkta” porslin: co non 'ädlade -fajansen bör förnyelse " som fajanstillverkni; sålunda genomgick - på 1760-talet tillkommer i främsta rummet pn- J Josiah Wed do 8 - Frågar man någon om vad kera= mik är, får man vanligen ett myc- ket vagt formulerat eller felaktigt svar. Man tycks i allmänhet tro att keramik ' endast är tillverkningar i en rödaktig naturlera försedda med äckand 1. eller en den ikanska jordbruk ” 2det träf- men bör utvidgas. träf-] en täckande fena fade under svenska . Man drar ungdomar på flera olika gårdar, De trivdes bra och var mycket nöjda som i Sverige är en stor post i de med sina erfarenheter, - 5. Be alltså alldeles felaktigt en skarp gräns mellan keramik och porslin - Den vita, 5 ha en sä ”d beteckning i den keramiska miljen, - men ordet .. porslin m tå stå för 1 nats. linets > cs I lines räke ning. Wedy , "' k-Uade et gods för ”creen sel war2” eller ”pueens wa. och far fi tala om /”fajange fn? a säger- man endast ”: : garn ”är det äkta eller lin”, som man så ofta hi man med gott sam sete kunna ra att dat inte finns något ci porslin.- Men denna rätt rn” roll får nu tppbäras av det s.v ska flitpa > oc fr (Ur-före” 3 av rektor "at och ordet fajans har så småningom holm vid Keraraikvecka rr I bk å Laholms Tidning | är-oersättlig | som: a nnonsorgan:i-södr - > TNT ro as linstyper. ,' ha . halvgenomskinlig Nv alt: materialen "ha: sugande skärva, ” ” iv. 8, materialet i stengods och "”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.