. ned. kl. 18.02,: . - (ZACHARIAS ' (TOPELIUS). ay nyfikenhet -- > häktats för grymt mord på fem«' "> årige Heinrich Seissler; De båda » - pojkarnäs familjer bor som grän- "nar i ett: hyreshus-vid Hawart= ":: kom "hem från jobbet : och tog i -servera hur själen lämnade krop=' "stol och. enligt ' " nödvändigt; : + Försäkritig är tok Garleskl, lyåsl - > han själv, tills den hängde grab- YTYYYYYYTYTYYYEYTTYTTYTTETYYTYETYYYYTT VET YFTE ET "FE > Dagens namn , GERHARD. Solen 2 upp: Kkl.-6. 02: och "Solen" går: uppl väx ej.:för "världens. villa . + "och ' blomstra ej i flärd; - den gör ditt bjärta illa, "och du är bättre värd. "Väx hellre för Guds rike, Y så' är' din' himmeF klar; : bliv goda "änglars like - och deras syster vart Sd fdäring mördare" "Fjortonårige :kökspojken Hans " Wimmer bar. av. kriminalpolisen strasse' i Minchen, där också tra= gedin : utspelades - på 'torsdags- : eftermiddagen, Fjortonårige' Hans "femårige Heinrich :imed -sig in i föräldrarnas lägenhet där tillfäl- Jigtvis ingen var hemma, Han sade till den. lille kamraten ' att | dé skulle leka ”indianer”.: Den äldre pojken band fast den lille : vid en stol:och: sedan" kastade han ; ett i förväg." iordningställt ep om” dennes hals;" Han” drog ill-repet och "hängde sedan upp den fastbundne pojken med hjälp! "av: ett handtag på förstret.. Mör-: daren väntade "lugnt: 9 minuter: "och: 20 ' sekunder, så berättade ..ben. inte -lähgre rörde sig. Mör- därgossen överraskade polisman: ner « som förhörde Honom med förklaringen; att han ”båra' var nyfiken > på » hur ' en människa "dör -ocH hur lång tid det tar tills' : själen lämnar kroppen”. Mörda='| ren hoppades också på att få ob- pen, men han misslyckades, ty- : värr, sade han." När:' lille: Hein= rich var: död, så ville han helst att; mordet inte skulle ha hänt, ; men då var. det ingenting att |. . göra, "Pojken Hans Wimmer: be- |. traktas” av polismännen efter en enabb, och preliminär läkarunder:s .. sökning: sorh fullt ansvarig för | dådet. Hån var. ivrig läsare av | : vilda-västerti-romaher och ' bed sökte ofta biografen här krimi> nal= och äventyrsfilmer spelades | Han skall nu: ställas inför doms strafflagen ' för ungdomar har han: ätt vänta ett "fängelsestraff på 10å 8 att det var sed byckter, men det var det inte, De är ett: indiske slagörd' och det bes, tyder i sin helhet så här: Försäkring är icke Bhemsen, den " starke; men' den kan skydda dig N rda mot. fattigdomens: Gorgon. H Och här är några fler tänkvär .åndiska livfö säkringsslagord, Försäkring är icke Laxmi, ri . domens gudinna; men den: kan öre ” öka ditt välstånd och göra dig ekos norniskt oberoende. - : Försäkring är icke Ratt, skönhe=) tens gudinna; mer! den kan skydda! ditt ansikte mot bekyrmrens rynkor. » Försäkring är icke Shisknag; bä! Taren ev all' världens bördor, men den k an stödja änkor, barn. och . gamla, Försäkring - Br: Icke Kandheniu; "gom uppfyller alla önskiingar, me dig när det är den kan» betjäna , kans gull, mer: den. k liv Iyckl ligt och trygg oo göra ET Illis & quoriun ” Kranförare Mårtensson, som på grund av sin dragiga Svens!" ingenjör | uppstyltad eller ytlig och pratsam, " är inycket”offa oh "dålig" skribent? STOCKHOLM MM vr Man: talar ibland on svensk me] ."genjörskonst och avser då resulta=/| tet 'av yrkesmarinens' prestanda i skilda hi eenden. Genoinsriittligt nikerna i gemen) vara kunnigt folk, Men kan de skriva? Har de för- mågan att i skrift uttrycka sig just så att de blir förstådda? Självfallet: en del har denna förmåga, andra måste söka tillägna sig den. Många kurser i såväl muntlig som skriftlig frarnställning har anord- nats inom Svenska teknologförenin- gen under årens lopp, och nu före= står en' liknande kurs, avsedd att äga rum i mitteti av oktober, er. inrar Teknisk "Tidskrift, som . har några örd att säga om problemet ingenjören — auditoriet;? Det. heter sålunda bl. i Nästan varjé ingenjör arbetar i kontakt med :eller . genom andra : iskor, Dessa männisi måste han påverkat som underordnad ge- nom rapporter och: föredragningar, "som sidoordnad genom diskussioner och förslag, som chef genom orien- teringar och order och slutligen, vilken ställning” han än må ha, som medlem av den kår som skall föra tekniken : framåt, " genom fackupp- satser och föredrag.': Allt detta krä- ver en grundläggande och ' viktig) färdighet i att väl och på rätt sätt kinnä uttrycka sig i tal och skrift, : Inom Svenska teknologföreningen är man sedan länge väl medveten om vikten av denna kunskap. Myc- ket har även gjorts för att förbättra ingenjörernas förmåga att. rätt an- vända sitt modersmål, att uttrycka sig klart och tydligt utan att fram- ställningen blir vare sig tråkig och utan att stilen blir vare sig kansli- språk eller affärsbrevsjargong. - «Och så. ett par rader, klingande latin, som har något' att säga även O55, sentida ättlingar av det grund- läggande språket: "+ ”Nobis prima sit virtus, perspi- cuitas, propria verba, rectus ordö, non in longum dilata'conclusio: ni- hil neque desit, nec supersit,” Detta är uttytt: Vad som främst fordras är klarhet, de rätta orden, den rät- ta ordningen, en framställning rakt på 'sak: inget får fattas, inget skall vara överflödigt. Den citerade tid- skriften fortsät vackert utmejslade skildring av den! objektiva, sakliga" prösan '—' den stilart söm' börde vara den givna för ingenjören, då han i sitt dagliga arbete "uttrycker sig i skrift. Men] här är det; kan: denna. beskrivning" lämpas; på ' skriftliga framställ- ningar av ingenjörshand? Svaret på | den frågan n måste tyvärr ofta bli ett Zander exporterade knäppar:äv guld ined .tebnöverdra 8? STOCKHOÉ AD: £ + Ia ett "kassaskåp tillhörigt hälar- chöfen Zander, har kriminalpolisen enligt” Sv, D. "Gjort ett märkligt fynd, Det är en "knäpp: av. ungefär en tvåörings "storlek, som är svart- målad utanpå! Närmast under mål. ningen är knäppen överdragen med ett lager av tenn. Kärnan består av rent guld. Vad knappen kan kom- - I ma att leda till är ännu ovisst, Men ett. "vittne har lämnat én i detta - märklig .berättel; Vittnet vände sig till kriminalpoli- sen,' emedan det talats om Zanders utländska : "förbindelser. och speku- lerar .'i" möjligheten av. att..denne lät smälta ned stulet guld och se- dan: ”exportera”. det....: För vittnet hade Zander vid ett tillfälle berät tat att han låtit dra över guldknap- par. med tenn och sedan måla: dem i syfte att'sända knapparna utom- lands. Om Zander lagt: fram "denna historia endast som ett skryt-eller om den i vittnets version har verk- lighetsuriderlag är svårt ått avgöra, Zander "har : hörts öm fyndet och uppgivit att han fått knappen av en person .som' kommit från utlan- det, Han torde ännu icke ha ställts inför vittaets uppgifter. ie . Snart. bödjir a vara slutbetade för i år. Det gäl- ler ätt tillse, att vallarna inte be- tas alltför hårt mot höstsidan, Hur ofta” händer det inte att vallarna, sedan de lämnar alltför ringa av- kastning för mjölkkorna, tas i bruk för "ungdjur och hästar. Ja, man ser också att djuren få fritt ströva omkring .å samtliga Bbetesfållor. Fållorna : kommer. då närmast att tjäna som ”rastgårdar, och den me- todiken. Kan : leda till; att" fållörna blir" förstö! :En . skicklig . betes- tekniker . däreniot låter fållorna” ta igen sig” på! Hösten. Växtligheten börtha. en längd av 5-8 centime> ter, . när. fållan lämnas : ifred för året. Förfar man så, kommer till- -växten igång en eller annan vecka tidigare på våren, Mån ska dock, när betessäsonger är avelutad, put- sa alla fållor noga med slåtterma- skin. Har, man sådana fällor, som behöva , stallgödsel — och det, be- höver alla fållor å styva jordar — |; lig mängd är 10-12 ton. pr. hektar. vas 'på ; hösten” Kvävégödsel : d emot tillför man, icke förrän. til nej. c z | våren. MEXICO CITY. : Mexikanska . hydrologiska :. kommissionen har satt i gång - med byggandet av. omfattande . och aldrig - till uppgift att rädda den mexi- " kanska” huvudstaden; då "den håller på att sjunka” ned i en, : "väldig .. med. vulkanisk" aska” Vd - ”uppblandad vinderjordisk sjö ' Mexico City kar omkr: 1,5 mils joner invånare ock-ligger i en gal: gång, 2.210 meter över havet. petl och Ixtatcihutal som uppen- " barligeri' Både med vattenånga och br aska måtar den underjordiska / i under: miljonstaden; : Under 70 år har stadens befolkning sex= dubblats' — bara sedah å år. 1915 har? ibefolkni: "vilket självklart mödfört : ätt be byggelsen , växt ofantligt både på bredden och' höjden Mexico” City ' står på er tunn fordskörpa” oväripå eri underjor-' disk": sjö + kallas - Jaboncillo. + | Sjön: består -av--85 -procent. vatten strönimar dit från de stora vulka=- nernå, Stadsbebyggelsen har under "de senaste 50 åren på vissa håll sjunkit ända till 6 meter och efter 1948 har staden” sänkte" i' sådant svinner under jorden —' om det inte lyckas att hindra naturka- taströfen. De senaste årens genom- gnittliga sänkning uppgår till.40 cm pr år. Följderna kan nu beskådas jvéralll i stadeh; Hela kvarter och .d.m. långa gåtor som är byggda efter' raka linjer går mw'i sick-sack ellér 1 våglinjer. Loretto-katedra= lens tornspiror Har böjt sig åt si+ dan med mellan. 0 em: och 1 me- blivit förkyld måste stanna hemma ' från sitt atbete' några dagar, tills frågades: då hän kom tillbaka av " basen vad han haft för sjukdom. + — Ja, det var väl Tlis quorum, ' svarade: Mårlensson. Basen' gick bön öch tittade I sin |: han fick ett gott . ordbok, ' varvid” skratt då han läste betydelsen: At ter, -K museet har sjunkit ned i jorden. med'' icke mindre än'4 meter sedan år 1910. isserligen är; flertalet ylterst | då "väldiga. völkariernä” Pöpocdte "detta är att hålla sjöns: vattenstånd |på en''stabil nivå. Detta skall: nås on latt: under 4 och 15 procent vulkanisk aska som ar; tempo att mari nå kafi räkna uti dagen' då hela' Mexico City för-] yggda” på ” 1 ”simmahde” öde” enligt en i Mexi- |: od. uppfunnen metod, Skyskrapor- 1 nas, cementgrund bärs" upp av: väl- diga-»luftfyllda och manövrerbara tankar nedsänkta ;; i .. Jaboncillos " "j vatten; Detta «tillåter . att. motverka "de. rörelser! som - upps å " vatlerlyta sjunker eller :höjer.. sig. De stora; tyngd som en växånde stad teprdsenterar ä ändå för myc- "ket för det tuna jordlagér som åt” : skiljer Mexico City från den-under- ' jördiska sjön. Därför. finns bara ett sätt att .rädda' staden, anser Mexi- så ska denna ' tillföras nu, Lämp- | | livsåskådnirgs . refäller' rrrnnrrrr nro porer ST DD. flesta av oss. Har sannolikt | på levnadsfärden fått erfara, att händelsegången icke sällan blev en annan än man på förhand tänkt sig, ; Våra förhoppningar: grusades, våra planer blev till intet. Någon eller något kom i vår väg och satte en käpp i hjulet; . Ödestrori är utan tvivel grundad | i den mänskliga erfarenheten, Upp- levelser :har lärt människorna att mycket sker .med. dem utan deras ilja "och medverkan. En rad: all- änna talesätt och ord har sedan långt tillbaka i tiden gett uttryck |: ”Dén "som" förmår resigöera” iäför en olycka säger? Ödet har så velat. |; Man "talar om ödets lag, vilja, me-' ning: kanske & är mitt öde; säger nås nn, Sitt öde kan ingen ändra. Om hän- delser' kan" man säga, "ått. de ' var ödesdigra, de rymde i sig en mång- fald.” "verkningar ' eller följder, "en lång rad öden. En. ödesrik levnad. Eller man ger ödet 'andra narån: ”Den "makt . som' leder kyrkornas och folkens öden, döljer ibland si- na avsikter under slumpens. mask” (Tor. Andre). Det berodde på en | slump, säger man. Slumpen fogade | det nu så, att... Den blinda slum- pen... Överlämna allt åt slumpen. Tillfälligheternas (ödets) spel meéd- förde 'att..: I begreppet öde:in- rymmes även tur och otur, ty det ena som det andra anses vara :en ödets nyck, Den verkligt ödestro- ende vill gärna påstå, att hela vårt liv, dess: med- och motgårigar: är tillfälligheter, bakom vilka -tronar en nyckfull makt, Och denna.makt kallas Ödet, Gud; Allmakten, - sinom judendomen Himmelen. Kristus be- nämnde ödet med det mer.mänsk- liga ordet: Fader, : "4; ot : "Det är meningslöst 'ätt bräla: på ödet, fast det spelar oss många fula narr rr Id Dövi ej'strat den vi eför stolte broder, med föräkt! Icke vägde du den börda" ödet på hans skuldror lagt. De:storå begåvnirigarna, de djup-]. skådände Vinkärnå har icke sällan i sökt "vinna. .klarhét om ödet. och | ödestron, Att det är svärgripbart kan anas när man läser deras tän- |. kar. Den , djupblickande forskaren Carl v. Linné, 'som i naturen skå- dade Gid, skriver: bl, a. » ”Ödet är Guds dom mot vilket intet vad gives. Att ödet ej -kan bestå jämte människans fria vilja yrka filosoferna, varmed de ock ;bestämt förneka "ödet. De säga att envar är sin egen. lyckas skapare, vilket knappast hin onde själv skul- 'e våga uttrumpeta; Hur skall man kunna förena den fria viljan med ett oundvikligt öde? Jag skall lik-. na det genom. .en liknelse, : En människa - kan hänga” sig, dränka sig, skära halsen av.;sig.. ”] Det står ock i hennes fria skön att göra det. Om hon ' däremot är dömd av, den högste domaren att plikta med livet, så står. det henne ej fritt att undvika, detta, utan hon, dö, med. oundviklig nödvändighet, Alltså kan en människa begå ett i. brott eller icke. begå det, men här|. hon : begått ett sådant, kan h ej unäfly straffdomen. , Människan har alltså få vilja ätt göra söm Hon. Vill men om hon missbrukar denna och ej sträffas äv dömaren' 'samt om, den förorättäde anklagar henne inför Gud; så in- rättar Gud, som" sett och hört allt, näturen så, att hon, drabbas' av ett oundvikligt öde, Guds dom ä så ödet.” Av förestående, citat framgår at Linné hyllade sin samtids detei- ministiska äro! Ja, man kan r nog sä- gå, att vår störe naturvetare var fatalist. Han trodde ju på ett ound- vikligt "öde,", och. att människans vilja. var. ödesbunden eller bunden äv yttre nödvändigh i änu' i min barndöm behärska- Z | des sinnena allmänt av fatalis- iten. Minnen från 1890-talet stiger fram ur sk »' och jag hör de spratt. Ödets gudi hos j var blind, och man kan ibland tro, att hon även är döv. Ödet ser inte våra svårigheter, våra strider och hör inte våra nödrop; det far :fram över människovärlden som en jät- 'testor ångvält utan: förare, krossar hänsyrist t ” kan man ibland tycka 'och smärtsamma stunder; äl örtvåg efter störtvåg. Det ka träffa händelser, som. komrne; grund att och medan det ännu svider i bri Så tet frågar vi oss om det finns nå” gon rättvisa, någon osjälvisk god- ..| het, någon kärleksfull. Gud. i I lugnare :mera'sansad sinnes> stämning kanske man för sig själv erkänner att det:trots allt finns en kärlekens: och. godhetens .makt i universum, fast den icke sällan för ra så oändligt långt böré ta och gör sig alltför litet gällande i människornas värld. Så tar vi upp en ny synpunkt: man kan" ju inte på bärande ,grun= der ' förneka - lagen öm orsal 'och, verkan,.: Ofta. är det svårt att få grepp. 'om orsakerna medan; verk är' på kan jä ligga dolda i vårt” väsens djup, så "inkapsglade;' att inte ans psykologins slagruta: får känning med dem. Och när vi: inte förstår orsakerha, är det bekvämt att kas ta skulden till olyckorna på ödet. i Ja, det” var väl mitt öde! säger der drabbäde" deck resignerar: eller r mob vad. som är när- 1 oci gätont ett Huridrätal störa: pömp- anläggningar, arslutta till” vatten résérvdarer, där då väldiga” regn- vattenmängder ; som . under regn” den fr. EH med. juni. än och perioden a senare under. tenmängder nå fra till: den uti derjördiska Sjön i JPpri masÉ' tillkand, riot allt. utori mot sig själve ov i En ock arinan, som" råkat. älla, ut; ilsknar. till' förbånnar sitt olycks- NETORTI bildlikt talat höjer den högt I vredé för att ge ödet eller Gtd ett dråpslag.' Ett' slag i tomma luften! de gjort uppror mot ”makteina”, möt Gid. I tusentals år här likväl i | människorna gjort. uppror. mot en övermänsklig och utomvärldslig "torde inte vara så utbredd i nuti- vuxna .tala om en svårt sjuk män niska: Deras ahletenh var dystra och tåltorien dämpad: doktorn hade åter Varit Hos den: sjuke, omtalade. den bäst in ierade,' och givit honom etr kraftigare” medicin; Alla var dock ense' om ätt intet kunde rädda den sjuke, ty hans tid var ute. Det var skrivet i Ödets bok,.och beslutet om man. appellerade till der Högs- tes. domstol, ty domen var där oåter> kalleligen avkunrinad, : Den sjukes öde. var. avgjort, ty. ud och ödet var: synonyma. ; i = »Denna mörka, benhårda fätalisrn; den, ' inte” omfattas 'av” så "många, | som för. en manhsålder seédan,' Hans Larsson skrev för ett par årtionden sedan några upplysaride och Jupp mjukande rader om' ödestron,. losofin, säger. han; : har begreppet de. eri' ganska obestämd betydelse. var. orubbligt.; Inte; heller, 'rnenade,byät il man, skulle den sjukes öde ändras PARA PNP NPNPNRNAN PNP or -ODESTRO « VIGUSTAF LANDIN osnoresnnrnnn Nei TEN DPR selvensäödvändighet, sådan | som geometring, Nödvändigheten måste förlora sig i en region av ovisshet, där Guds, eller naturens eviga pla- ner äro för oss fördolda” I dessa .shtser har den järnhårda fatalisnien inget rum; men ovissheten finns där: | Romarnas namn på ödet var Far tum,-ocK de betraktade det som en t behärskande,- . allt "styrande råakt, Ödets slag. kunde ingen stå emot ' och dess förutbestämmelser förmådde ingen ändra. Människans öde var utan uridantag förutbe- slämt. och oundvikligt. ”Ödet leder hlotspänstige” (Seneca). Människan vår . allenast ett redskap i ödets händer, lik-ett kreatur, som ledes dit ägaren bKehagar, Man. vill här gärna invända; att "deta är mer människovärdigt att, om man” förlofat i striden. eller. miss- lyckåts i sin strävan, man trotsar i motgångens dag, reser sig på nytt till. kamp. och återuppbyggnadsar- bete. Ingen! mi niska. borde tillåta fåtalism och pessimism beröva hen- ne andlig kraft, Hilttativförmäga, äl inte anses vara ned- sättande. om man. påvisar att | niskösonen var ödesbunden, 'ty dét: framgår. tydligt, av evangelier- nå, .I de . knapphändiga, notiser vi har. om Jesus, Messias, hans person och verksamhet, möter vi icke så sällan hans” tjo på ett obevekligt ide, något absplut ofrånkomligt. L detta "sammanhang finns inte t run för en diskussion. om :predesti- nationen eller den - -ovillkorliga ut- kgörelsen. Om detta begrepp har rått olika meningar från Paulus och fram till" vår tids teologer. I Jesu underkastelse finns ett drag” av de- ti i , oundviklig förutt I mélse. Enligt Matt; 26:53 f., säger haj 1, den som.i Getsermane vill försvara. hohom med svärd: ”Eller menar du att jag icke kunde ut- nu sände till min tjänst mer än tolv, legioner änglar? Men huru bleve då skrifterna fullbordade: son säga att så måste ske.”.Och i nyssnämn.- kahta' orden: ”Ske' icke min vilja utan” din? » Enligt Mark. 8:31 ?be- Människosonen måste lida - myc- ket”. Och ett ERAN ”måste” han talar om Jörusalerns förstörel- se. Han här ju ävelt; förklarat att|M. de; sista momenten i och död var förutbestämda!” villige men släpar med sig den I j . Mdetoan frivilligt gått ö bedja” mig av min: Fader att han | da olivlund" bad han med de be-' | Fadern hade enligt .Sonens 'utsa- må go' bestämt. allt. som ;'skullg, hända s Var: finns hon s MacLean bakom. järnridån? . nr försvunna diplomatfruk Mrs dceLean är föremål för vilda ryk- men officiella kretsar i London av den uppfattningen . att mrs över järn= ridån för att sammanträffa med sin man, —, Londontidningen Daily Mail hat utlyst en belönini på 10,006 pund till den som kan”ge upplys« ningar om -var familjen MacLean befinner sig. -— Ovan den försvunna « | : Mrs Donald MacLean. "Veckans: dialog: er du något jobb' åt min polka. : i vinter, Olle?. + + . "+ Hur gammal är han? av + "Han har nyss fyllt 18 år; — Då tycker jag han 'ska gå I. lantmannaskolan,, Visserligen kan det! gå bra också, när' han blivit. några år. äldre, men ju äldre de . blir Pojkarna, desto svårare . blit > deti för .dems + >. —' Ska det verkligen vara ”nöd- vändigt att gå i lantmannaskola? ', Han har ju, arbetat hemma ända 4 4 sedan han var barn, så” nog har . han kunnat lära sej lantbruk, : i — Tror du' verkligen, att du vet - så mycket om lantbruk, att du kan « ersätta en 'yrkesskola.; i .— Men man. kan ju, läsa. sd | skriftér och sånt också. fa i förrän. de gått på en lantmanna4 ' skola och verkligen fått se, hur li- tet de vet. "Då får de upp ögonen H för 'också .hur nödvändigt .det är, a att man : -sedan hela livet igenom; läser om öch hör. och ser: på det" nyal som kommer. fram: varje' år. ' |; — Men sådan där boklärdom wvet'-' jag,' inte: om' den". är; färd: så mycket, - — Boklärdom! : Vet: du :våd. det , är?-;Jo, en sammanfattning av allt se ar lvad' man lärt både genom praktik, vetenskap. sedan. århändraded, och i ar får : den samlad i en skola i denne," Man — ett t utan även själv på sin själ rings väg genom, döden, oförgängligt ljus; i eh : Det. är alltså inte” edda "Men. en beräknelig nödvändighet, sådan som naturlagarnas; kallar man | inte görna öde, icke heller en kona delsefullt: ätt" ha 'en "ödest de ;sig själv: Det är än met” betyd- hingsfullt. vad dennä tro inhehåller; : mö nde älvar vårt: släkte r I Jag:ska tala med Dö jkeh Det är Kanske:rätt- som dy É ungdomen; beh ver Ia ut' öde, griper :'sin tyngsta klubba” —J:> ; | Människorna Kar alltid förlorat nät |. dd fränista' äratäyeder. Och behövär: en” lärare: tålamo ran, skriver i Svensk skoltidni g .småskollärarinnan. Emma Kärrlan- dér.: Det. heter, vidare: govy ;' Hur skulle det annars vara möj ligt att överse red. allt, somi inbinj loppet av. en' endå skoldag måste överses med? Någon liten. slarvör, | som glömt . sit ITäxbok atitingen he böngltycig” "pojkes tuseh' och ett hyss . skolgården, små fötters skrapandé, störande djud, d kale makt, oåtkornlig för alla -anfallsvapen; ödet. sitter tryggt ib t ige-j ktsät sld; vö sitt med ständig kontroll och djupmät- nintar . av vaältenståndet regulera sjöns vattennivå, varvid katastrof. HÄRNÖSAND Den gångna, sä- songens' älgjakt, i "Västernorrlands Jän har: givit rekordresultat, upp- :ger.. jaktvårdskonsulent Tåll von Post in sköts i. länet 1475 älgar: till. "ett haridelsvärde" av > 885,000. kr. Den kraftiga '. avskjutningen — innebär dock inte, atV älgstamrrieri minskat. 'Tvårtom har man vid 'en' invente- Ting: kunnat k a, att er av: Härnösand, : Sarhmaänlagt n nöm, om 'man bötdkee Gud och ödet. som synonyma, én soft kan gå tillbaka på et låhgt' skiftesrikt liv öcK tän= ker över då kritiska punkterna, de |” avgörände, måste nog med sarining med: detta själv” särskilt betonar själsanlag och temperament. Män- iskäris' öde ligger: nog till mycket stor del nedlagt i hennes väsen. Ett djupåre psykologiskt förstående har också ' lärt. vår tid att döma:de misslyckade, förfallna på andra och säktard grunder än vad fallet var säga sig, att mycket. av vad somj" händer beror på en själv, om. man |" det som berör barnens ar- e: en plump i en skrivbok, en fläckig heriuppgiftsbok, en slarvigt skriven sida m. Mm.” Ja, nog finns det tusen: och eri saker, som farvar tålarnod hos en Järarinnal / Men barnen har det nog " äÄnnir värre ss. oss) Men har vi tänkt på att ö bårten måste" öva" sig i tålamodets konst, ske i änhi hi gråd: än läratinrian? Tänk att "våra I tvungeri ätt till- bringa fyra—fem timmar av da> gel inomhus, när allt lockar utt Vintertid. väntar skidorna och käl- karna och . k ch för "blott femtid år sedan: il: de på sin tid mot detta dö- skjutning av - ända upp till 2,000, djur pr' sg inte innebär. någon] risk förs . ståndet Fixar "oci på våren är då kulspel och boll- som drar och lockar, ut. mande ; utan. ” der från hemmet med en helt an- rama eller. ute i korridoren, en]. ca ster, deås läsdagar” och Tovdagar, ermiher och ferier.,. . i Det nyss skolpliktiga barnet kom- nad, rytm och tidsindelning, :med lek och vila i en för barnets ålder naturlig. omväxling. Någon arböts- prestation här ditintills- knappast fardrats. . o En ny värld a av förbud, : krav och påbud - Och så har barnet plötsligt köm- nit in i skolans värld med bud och förbud och krav på koncentration och / ;arbetsprestation. I Det är min- dan under det första skolåret, Men allra svårast är det måhända just s tordé ; sånn: inte litet som mäste läras re] Iokér: ti - ingen kom har 'småskolar om hand! . över. - skrivboken -'så lång "tid $ stället för att man” själv. skar bes" : . ta, barnen. sitta Jutadel ia -— Ja, men det blir, inte” av, rike a talövriinig och Jäshing. Men ' | sträck. Det vore att pröva deras tå= : lamod alltför Kårt och göra arbetet tröttsamt och tråkigt. Ett. pat kor= tare ;, avbrott "är nog, nödvän Där Har vi'ju säniged « som e ett korimit lustmöment, gärna én sång ” med rörelser till, Det är nyttigt ef> | Sn ter slillasittandet. och barnen älskar sånger, som de båda fär sjunga. och rt att. han i sin fostrargärning-/skall förd 'arbetet fram till en naturlig - plats! i Barnets liv; Då måste are” betet skänka lust. och det. gör. det hos' ett sunt. barr, såvidd, inte tå- lämodet. blir för hårt" prövät öch). barnet tröttkört.> st OVa a ; Leker Bar plats ven > undervisningen Att skapa bättre. möjligheter till med . koncentrationen. 'Hur skall den lille kunna koncentrera sig på |; nyttig lärdom,' när han just i den stunden. så : innerligt längtar till bollen för ätt ått revansch för för- ra rastens nederlag?! :. M , Det fordras förvisso tålamod och åter tålamod. Men : det är något, som måste läras, Och barnen måste få hjälp med detta, ol Gör arbetet omväxlande och - + -Justbetonat! betet i skolan göres så omväxlan- de och Justbetonat som möjligt. I allmänhet uppdelad på två ämnen. Detta 'in- nebär att barnen skall t. 'ex. skriva Den bästa hjälpen ges nog om ar- | Sarnerligen! Nog tarvas tålamod ning, och hans ord. gäller även i vår tid: a också av de små. Mest Kännbart i drygt tjugo minuter, innan byte ett lustk t arbete sker ju ge= nom omväxling och lek, Just där för måste vi som undervisar ismåd ' klasserna så ofta som det är möj ligt ta leken till hjälp 1 undervis ningen. Det är märkligt så myc ket som faktiskt kan lekas in Men detta kräver också mycket avi läraren, stor fantasi och ständigt! nya initiativ: "Leken - kan bli ett lustbetonat arbete; men arbetet får) heller aldrig” bli en olusthetonad, Jie NN . dem vilkas arbete gjort dem förs oe Hänta därav. vc &2 . 3 + | MM ot FITYSTT som annonsorgan i södra :Halland ++ -- NLU IAYASTEYYYYYYYTTTTETYYYYYYYYYVTTYTYFYYYYYYYYYYYYYTYYYYTTYTTY "I YYYYYYVYFYFYYYTYTYYTTYYYYTYYYYTYYYYYYYYTYYTYYYTYYT revyv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.