' ske kungen för fram Yrrtv YrrevtTe rv FrTTEr vv ”LAHOLNSYIIDNING” nn mn IYYYYEYYTIYYYYYTYTTYYYTTYYYTYYYYYYTVTYYYYYVYYYTTYYYYYTYTTYFYYYTYTFT YT sme. or , TS” ” kudden namn: - HELGE "Solen går-upp Kl. 6. 15 och ned kl: 7 :48, Dagens dikt. : Sjung, sjung i alarna,. flygande storm, :du- kämp: sjung,: sjung" i salarna: i - glimmande höstlöv:fara: T(BRIK AXEL: KARLFELDT: vän, Antons stolt eler: vr stalen för- : pliktad" att utlimna Jiketom det så önskas av: anhöriga ellev av den avrättades vänher; är det ganska invecklade rättsproblem som "just nu sysselsätter . Stor- britanniens domare. :-- Frågan ' Hår. en i: viss betydelse både i England och Irland och. an: dra länder | för talrika: personer vilkas | anhöriga. under , kriget av= rättades. söm spioner ' eller” lands- Polisen c och | Man släser ibland". 1 tidningarna, att - åskådarna tagit, brottslingens Parti, när; polisen försökt ta hand Om någon; som gjort sig skyldig till lagöverträdelse" av ett eller annat slag. Den sor tänker rätt efter inser lätt, att detta är en alldeles felaktig. reaktion, eftersom 'ju po- lismännen . är samhällets hjälpare och behöver stöd i de fall; då de icke kan klara sig själva. - - Allmänhetens intresse till. poli- sen är, som jag ser den, tvåsidig. Dels har vi den inställning, som måste representeras av den som har gjort. sig skyldig till en-för- brytelse,' dels ' den 'inställning som den, vilken ; blivit föremål för" ett brott, intar, « Förbrytaren, antingen - han' har blivit fast "för mord eller för en cykel: utan lykta, tycker: att poli- sen är till-för att ställa till förtret och göra livet surt för folk.” Det är mänskligt: att förminska. sina egna £fel,'och' förbrytaren utgör intet” 'un« dantag. ns sAllmänhetens inställning till poli- motsatt synvinkel; Här är: "det inte fråga om för stort tjänstenit, 'Tvärt- om står "inte polisen' tillräckligt vå tå "och /är - inte” tillräckligt" snabb att: göra en - utryckning.' Det :må sedan /gälla : ett inbrott eller en| olycka. Dag ut och'dag in, natt ut och natt: in /skall polismannen; stå till -tjänst.. Även: om" ' han är 'en- sam 'i sitt lantliga p strikt, så RA : Av: SVEN: BERGETUN' allmänheten litliga av ortens ynglingar « vill kö- pa ett jaktgevär. Han är genast på det klara med, att det inte går för sig. Skulle han tillstyrka något så- dant, skulle hans anseende som omdömesgill medborgare och polis- man vara i, fara. Men han kan 'in- te skriva en rapport utan att höra den som skickat, in ansökningen, och de' jaktmarksinnehavare, som denne åberopat för att få geväret, snåste han även tala vid. Han ser vidare, att man ansökt öm bidrag för fort med lastbil och att, dags- botsuppgift skall "upptagas från syndaren ; och. utredning delgivas honom, att de nya restlängderna för preliminär skatt och fastighetsskatt kommit och att de vanliga 'skatte- Där är en som är skyldig så pass mycket, att.man' väl får ta en ko i mät igen. Tråkigt med - "oundyik= ligt! .: : Bäst. som 'vår. Polisman "sitter i lugn och.ro' och studerar dagens post, ringer Fru . Karlsson. : Hon skall "resa till" utlandet "och behö- ver ett pass.' Hur "skall hon bära sig åt för att få det?” Så ringer en person och talar c om, att Petterssons pojke kört motorcykel utan körkort och behöver höras om de ”Yxan skall gåt: : ss « Än så länge. har Ängen allvar igt inträffat, Man" ringer, från landsfi- skall And så . och. så skall. han vara: tillreds". . Allmänhetens inställning 'till:po- isen -kan' inte undgå ' att: präglas av den allmänna önskan att yxan skall. gå.« Själv : vill man - givetvis änte nålla” i skaftet, omen” haft man tr 'en polis, så skall han gör: det. Han ill« för: sådant . : : Det: iyttersta” fingeet . på lagens arm." Har Du," käre ' läsare, Dig ' själv "ovetande, ett horn ;i sidan till'po- ”lisen" i' Din: hemort? . Han kanske antecknade Dig, så att Du fått bö- ta för 'att-Du skjutsade iDin fäst- mö på cykeln-eller hade: glömt att förrädare "av britiska” di; inom och utom ländet,. Det är det iriska Casement-säll- skapet. somm "är .käranden i: rätts- fallet 'och det åberopar en brittisk? lag från år 1858, enligt vilken sta=" ten. endast: får behålla lik "för ..mord dömda och' avrättade" rbrys! "tare. Brittiska: :regeringen . har uns ” der trettio” år vägrat att till den Ir. ländska republiken” resp. till iriska nationella 'orgånisationer "utlämna. ftet "efter den /år 1916 får lands- ttade Sir Roger Ca-" sement," en ”av "den irländska frit. hétsrörelsens martyrer, Iriska or- kanisationer .' önskar - överföra. Sir Rogers:7 stoft » till Dublin, där det + skall” Eravsättas i ett . hationalm ” nument, "Sirf Roger "Caserhen politiker och Brittisk diplomat, före, första världskriget ' engelsk minis=; jter i Oslo,” adläd' år 19H1 av britti- slå till d; Det är. naturligt- vis bagateller, och Du hade säkert skäl för” Din försummelse," så jag], förstår att "Du : är lite :gramse, på |. honom, men jag ville gärna att Du tänkte -lite : grann : på 'vad: han har många, att jag-inte kan räkna upp alla här, men” jag vill värn :kom- Tett lustspel hörde jag Eg många år. sedan :en- fjärdingsrnan =: om«]| tyckt skämtföremål i' dylika fall” omtala, ; ;att han; var det . yttersta fingret på; lagens Jån är. förvisso sant. 7 När” posten” koinme; nen; får han: bl; av ett kuvert med handlingar”, från! Jandsfiskalen, Det är: naturligtvis. inte lika" varje" dag, men de -.dagar. om året,. då han in- te" får något brev, är lätt räknade och behövs mer:än väl för att kom- Tott de diplo= avrättades: den. som spion: och ill 43) 1 Imaåtiska. tjänster, ' 3 : augusti. 1916 i.P Iset i-London.- Casement. sökte det " skejserliga "Tysklands -'stöd för -sitt Ihemlands revolutionära 7 frihetsrö- |relsé "mot England och.begav sig i, | . sen tysk -undervatterisbåt: till Irland för att där leda det s.k. påskupp-. iroret av år 1916. Han tillfångatogs lav brittiska rmilifärpoliser och. döm: 1, död Hitler på kyrkfönstei . Porträtt av. Hitler; och. Mussolini ihånfullt'"beiraktande "Jesu korsfäs-" Itelse, har .påträffats på en fönster- |målning i en: kyrka i Graz, uppgav iGraz-tidningen Neue. Zeit härom- dagen. 'Glasmålningen, hade utförts för två år sedan av en känd kyrko- - målare .i:- staden 'och ersatte ett gammalt fönster som. förstördes. un- der kriget, Met En fotograf, uppgavs av en. till- . Hällighet "ha .kommit på saken, se- Idan han gjort förstoringar av föto- igrafier, som han, tagit. av fönstret. ..'Han + fann” Hitlers och' Mussolinis lansikten 'bland'.de romare som be- itraktar korsfästelsen." ; Hitler. hade sin typiska -pann-: Tugg och »dessutom hade konstnä-| ' Fen målat. hakkors på hans tog; Grymt: 5 -årige hamnarbetaren Jim Shea har häktats i" Hoboken, New Jersey, för grymhet mot hustrun. Jim Hade tre stora vakthuridar som han dres- serade till. att ' dricka whisky. Men "när hundarna druckit var sin whis- "ky-grogg. så brukade, de jaga frun; i huset,. kästa' henne 'på golvet och bita henne i lår och armar. Under " det senaste året hade fru Shea bi- tits av. mannens , dresserade hundar icke mindre . än 200 gånger, tills grannarna tillkallade "polis. "Hon själv skulle ha gjort polisanmälan, förklarade fru Shea, hön tyckte 'att : allt detta var' grymt,: men mannen + brukade jefter, hundarnas anfall och ” ” han ” var nyktér. pppföra sig när snällt och vänligt m mot. henna” 2 --Vid-den: ställningen. en ”maskin :at - sadistiske' UPP ens kap. -består:.' a och: tre vinande” "alaginstrument. -internationella' ut- r hushållsmaskiner iska huvudstaden visas mp oldn t aga bärn”. Den sg pinored- träckbänk i inte" hunnit" utfö titta: i kuvertet: : de åll dj, ” som. han I. ;'Den' här, dagen är: det stort. Där ser: "han;' att; en”av. de" mera: på 'ERRIKE, ' Österrikiska postverket ar släppt ut en serie fågelfrimärs : ken i olika valörer. Härovan havs "Största sensationen vid-de' amerid "kanska 'kemisterhas sedvahliga' årsd kongress - "var -meddelaridet att: de att -göra.- Hans -åligganden - är: så |” ÄRIMÄRKSFÅGLAR « FRÅN ÖS 7 et. vill köpa dynamit, Kan han få det? Andersson, Andersson, ja visst, det är: han; Ja, det är en; bra' person, I varje fallen” som mari inte. haft besvär med; s Det ringer ingen. Kol on; mel- lan /en”bil-och' en: traktor; Inte "så farligt, men. man vill.ha utredning, Det är der som"känner sig oskyl- dig som ringer; Han har. köra och vill: ha "rättvisa " Det" ringer. igen, . Vår polisman har: rest. sin väg. Ingen svarar, Om en stund. kommer” polishustrun hem; Hon har varit ute. och 'händlat; Det ringer." Hon svarar, Man: talar” om, att ' det går två mystiska personer inte, att man tittade lite -närmare på dem. Hon ser på en hastigt skri ven: lapp på” bordet, våd mannen är "ute på: Nu vet” hon, att. får ge sig ut igen, så snart han kommer hem, Än är det deg. När det ringer på kvällen är det värre. Hon vet inte säkert, om han; kommer; tillbaka: Det / finns ', , sinnessjuka; som" inte frågar efter vad de: gör, rymli ur "älgskådefonden, att. någon åkt|' skolkarna.är med plus hågra andra; |. / ökade" kostnaderna i den int ute på "vägen, .. Det" skadade: nog |. väl kommen hem : : Med över 500: Sowthaemptön,: f givna brittiska ki 'eafängar ombord, har frupptransportfärtyget där "många ; hundra människor samlats för att-välkomna de! " Här en bild från ”Asturias” ankomst," ”Asturias” angjort. hemvändande soldaterna. :00,000 USA-farmer :konstbevattnas' > WASHINGTON,- En areal om 10,3 Suagoner hektar) uppdelad på 305,000 farmer,. som s betjänas. av 50,131 dammbyggnader,' T,T17 "reservoarer, 140,000 brunnar :' och & 22,000 km, kanaler och diken let är imponerande siffror som ger len idé om den amerikanska konstbevattningens omfattning, Ursder åren 1940—50 skedde den hittills största "utbyggnaden, av sås . dana anläggningar, som framförallt ' koncentreras till steterna” i den amerikanska västern, Matettalbrist och Festriktioner -begränsade ' arbez iet nied nya bevattningsprojekt un= = der kriget, men från 1945 till 1950! len med i medeltal 400, 000 .hektai Konstbevättningenå > ydelse för ' jordbruket i västra. USA framgår le av att : :mer : än 98 procent av de ' nämnda 10,3 miljoner hektaren finns . i de 19 staterna väster 'ofh Missis- sippi: Enbart ”i Californien är 2,6 miljoner . hektar konstbevattnade, medan i Texas och Colorado finns omkring 1,2 miljoner., I staterna i” öster ; används konstbevattning: i Kortare” arbetstid ; -kan. ej: förhindras” det långa loppel?.: "Debatten m : en "förkortning ” av arbetstiden igång, och der gäl- ler:nu: liksom. innan! | åttatimmars- tionella konkurrensen 0; s.' v, USA och Sovjetunionen, två av världens industriella. stormakter, . har: måst överge femdagarsveckan, på : grund av Erigsansträngningarn och åter- uppbyggnaden, 7 Det" är? redaktör Henry- Kjol vard, som, i .Signälen gör: 'ovanstå- ende” ”kotistaterade. Det; heter. vi- dare: t : ET ;, Det! är, klart att man: inté utan vidare kan: vifta ' bort. alla argu- ment, "som' reses mot en ytterligare arbetstidsförkorning:; Man har 'skyl- dighet: att "granska ' dem,' Om. en sak "torde "alla. varar överens — el- ler ; åtminstone "de": flestar' Intet - som är beväpnade. Hon skulle” ald= rig ha gift ..sig, varje: fall inte med en” polis! + Polismannen fillbalcas . Häri vägen och |: "| polisérade.. dem, De" vår: ;akterség-= lade.” Det'; är den Vanliga: visan. In-: ga” Pappe Kontakt 'pér: telefon med " de”: uppgivna ..hemörterna; Stämmer, Ej efterlysta: "Visserligen inte kända för. något, gott,” alla fall, De: får. g: + Han. tar : det ena . det andra. : Aldrig saknas det ar- bete. ne går -brevb raren: tom" folkningen. Inte nog med: att Din cykel: krånglade.:”Din'. granne. fick inte-det bidrag ur älgskadefönden; som hak ville ha. Och polisen ha- de. ju s på. det, och skrivit. en råpport. Din: ”ändre > granne "hade inte sin trafikförsäkring ordnad på traktorn" Han : hade. förresten -inte helier någon: registreringsskylt,. och det kunde: han inte ha, för den var inte registrerad, Och polisen kom, skrev rapport, tog pp dagbotsupp- gift. Sedan" kom' mningen och, så böterna. . En penningsumma till in-' gen nytta. Den gick visserligen "till i statskassarr — polismannen fick in- get för egen, del;som.många tror — rmén varförj skulle: hans pengar gå dit? Det. hade. "funnits andra hål att stöppa” dem i "Andra, hål, som; Din brannée/ "nogsamt : visste. inte itop- pade sig" sj "Då ö är Polisen br att. val En. gång hade. Ni. hj vobos lisen, men det var också enda gån- »som Du känner till! Det är byhs original hade "blivit ; |tokig. och' skulle: in på sinnessjuki hus.' Själva: ville Ni inte sta .hand om" honom. . Vem . visste," vad , han kunde ta, sig till.; Polisen fanns, Han fick ta honom, Två - tänder kostade det honom. ,men han hade ju betalt ör ätt vara till I hjälp, det behövd i båda. ”k Raymond Lemivux- och "schweizarer Georg. Huber, efter mångåriga fört! sök lyckats att på syntetisk väg i ren. kristallförm: framställa .”suca rose”, d. v, s.. vanligt. socker. Med delandet utlöste jubel 'och ordfö randen kommenterade nyheten med "hänvisningen "att syntesen "av soc- ker har sammä betydelse för den Jag har skrivit Du, men da g ler lika' mycket mig själv.” Lika' mycket mina som Dirla bekanta. Vi har nog allesammans : lätt för att underskatta "det: arbete, som ' våra vänner poliserna gör ibland oss, im de här .raderna kan:göra något, för "upplysningen om polisens och i synnerhet ,landsbygdspeolisens ,oli= samhällssy i > eller system I världen kan i Frågan” svenska samlade produktionen, stånd: att. låta: 4 KN arbeta, förd av veckans sju dazar, och > vara fria de övriga "två. Men det" är, inte :bara 1 ANOR avkastning skall .räcka betstiden "anmäler "sig med. ökad styrka: under: förutsättning av. full sysselsättning och "fred ii "världen. Och det är ingen naturlag eller nå- got: annat mystiskt som "en gång för alla' bestämt att 8 timmars arbets- a i: "ordet Kan vi produ- cera" lika mycket "men" "helst' mer på 40 timmar per vecka i morgon mot 48 i dag kommer en gång fyr- tiotimmarsveckan att te sig lika na- turlig som; 48-timmarsveckan' små- ningom.: blev. :'Det .är visserligen sant att en ökad andel av produk= tionsresultatet. "överförts" till. dem, som, inle står i Produktionen” — vi närvarande omkring 600,000 ingenting: tyder. heller på. att pro- duktionen nu har nått toppen. -.- - i k erinrar, rt | inte ganska snart kräve omfattan; arbetstiden >det.. är. fråga'.om. ,Pro- |; Sänkt” standard ger. i sr lägre”. "Kan? vi bygga billigare? Den frå gån står i centruin' för intresset q tet. varstädes ber Bland de inkning av standarden, resgästernas och HSB:s riksförbund problemet." Det byggs: alldeles” för lyxbetonat, :' konstateras från -:vissa rar, marmorbänkar, sopnedkast:pch Pbarkettgolv, ' så . blir det; rimligare hyror! lyder: rådet. från: andra: Det i där -låter bestickande; Dei norske ”profeten” Selvaag är ju in- ne ; på den tankegången, 'och ;han bygger något slägs bättre baracker, som”. "dock knappast: vunnit den svenska expertisens gillande, Det; är nämligen inte så "värst mycket att tjäna på. att spara om man vill.ha en förstklassig produkt, som många år framåt kommer: att stå ' sig och yrbåra: reparationer. SÄveni i Danmark 'äryftas rågan religger nu avi en utredning; som företagits av H Faellesorganisationen af almennyt- i tigé danske” boligselskaber, ”och::det. kan. strax sägas,ifrån att :det.inte är alldeles” uppmuntrande, vid "utredningen: om :de moderna bekvämligheternas ': inflytande ' på byggnadskostnar er, och : hyror har till ;-sådana" bekvämligheten a | räknat centralvärme, maskintvätta stuga; sopnedkast, fasta" skåp, bad< kar,” rostfri diskbänk, plattor-i'kök och "bad rum, -varmvatteninstallatiori | ten";: gås-,' elektricitets- och H .ställsinställationer ' som ofrånkomligä krav på betraktas stad.. Utredningen . har, företagits : så att från utgifterna för de modern: bekvämligheterna' - har' dragits” er sättningsinstallationer "r ek. emaljerad ': köksvask i'stället för röstfri diskbänk —' och skillnaden uttrycker därvid den faktiska mer- utgifter för. ”lyxen”,. Man har räk- nat på en lägenhet om något över 70 kvm, och kommit till att om: valla moderna . bekvämligheter - C berghäll: i "skogén - några. hundra ST föbål ningar, S ; vilken företagits av r- Bostad, organ för Hy-| 1! i en'-liten utblick 'över det intrikata |:" håll, Slopa . badrum, ädelträ i dör-|- om: vad man kan spara genom; att: | | ”skrapa”, »'-Resultatet” VETLANDA. (TD) > pla nytt intressant förnlynd. "har a Ing. som. man ; funnit på en sam- av: fasta lor bål äl Svslutse to och nu "håle Sd pumpas ur brunnar och käl många råden" som "ett kompl ment till "den naturliga nederbörden, Toch är av "stör betydelse” under” pe-"' rioder med långvarig torka. Ir andra fall. användes konstbevattning , sära ' skilt för grödor med hög svkastaing . per hektar, NN ; ” Medelkostnaden” per hektar & för” konstbevattning vär 13,70 dollar, och varierar mellan: 220 i) Nevadar och + rd ut: it den ökade användningen dvälten. Ungefär en tfredje=- del av .konstbevuttningen sket. me. genom: wtnyttjande iav vätten-: för:tatt slippa "släppa fråm , social- demokraterna och Hedtoft, skriver Ny: Tid" (s): indignerat: i Vv ER : Manöverutrymmet måste” emel- lertid vara något. trångt, Han kan "inte frigöra sig från beroendet av fsradikalerna, ' Radikalernas'. heta sönskan "om: 'en : venstre-; radikal- i.socialdemokratisk: ministär, :; har inga utsikter » att. bli. verklighet. vens möda. att sondera-teérrängen. "att ink ; I - visa "att försöket > prövat” och för att sig "inte, hr Eriksen]. v | ningar, kan ' det: ofta i "hjälpa: lär. - går” ab ålar Modersmålslårären Må jedlägga. mycket ; fneflektivt ärbelé " STOCKHOLM." - "Alltför "niycket olelde som vårt lands! modersmålslärarg neflägger i sitt yrke, ä ineffektivt och meda i. Tidning” för adjunkt ” Inge= . säger läroverk + Ineftektiviteten gäller rumniet 'uppsatsrättningen, jkon= > staterar hon,.Det heter. vidare "ee tl frän år, att han. "läser. på! sig: glosor ' och text, bättre. I uppsatsskrivning ' det' inte: att. förkovra - sig ge-= nom att ”läsa, på”, Somliga klarar sig” brå ä utan ågot. stort arbete, | ändra lärssig. aldrig att skriv piren : Erik Eriksen, Radik hä en "det att. säga. antalet: löntorbblarer | het och belästhet, kän. främmsteg gör tersom ras "etidast ' mig Det .äbsos , ” Eftersom 7 jen: elevs ket och '. den samtid av "deras löneförmåner: belyses i. en av ” undersökning: "Denna - "visar blä. ätt antalet:arbetsdagår,. utgjorda äv lejda arbetare, . sjunkit till.- -hälffgk skulle : hyran kunna sänkas med 2,08 kr pr kvm, ' Skillnaden i: hyra för en helt omodern bostad och. en av från: 1939 "Hill. 1952, Under: rig r baserad : på som fyller ävel på inredning | skulle således” "utgöra endast cirka 12 kr pr: "månad! Är det någon som tvekar i det valet? .” oframkomlig väg "att: pruta: på i: iné Polisen och allmi inheten.. Det är inte. bara 'pil éten;. som ' rycker "ut i storstaden för att ta en dust med en kravallhop plus nyfikna": åskå- dare. Polisen och allmänheten; det är" fjärdingsmannen , och >» byborna. Därför: har ' jag » skrivit ; dett: mina svänner på landsbygden. "Till: sist; Tror Du att jag är. po-l: Tillräckligt. för att ge. gånger - "otrevliga ” arbetsuppgif- ter.” Jag” har också arbetat - bä Tandsfiskalskontör' och" Jagt 1 de olika uppgifterna 'i det dagligå ku- vertet. Men ' jag har' varit och är fortfarande "allmänhet, isom! ibland har -”besvär”. av: polisen. men . som har desto: mera'. nytta av honom, när han tar hand om de' tjuvar, som man vill! sänka byggnadskostnaderna,- ut Fyra: svenska fartyg 2 - sålda: till utländet + STOCKHOLM (D. Fn i Fyra , svenska fartyg. på .3,300— Nifa 3,700 fon dw, eller; sammanlagt om= kring ,14,000 ton, har enligt ÖN i dagarna; sålts. till "utlandet, He till sÄven i vårt Jand här gjorts kal- : i : | och "resten frå 34 som "åkerarealen stiger.” uppgifter från” 2.489 ' gårdar,: varav 1.424 från södra och mellersta Sve- + 791 från . dessa och! dalbygder norra ' Sverige, : I :genomsnitt, uppgick. det, totala an- talet arbetsdagar till 2.158 per 1200 hektar. åker uridér. fjolåret. Siffran är: betydligt. högre för de mindre jordbruken: men minskas alltefter- Jämfört med: 1951" har: det . genomsnittliga "antalet - arbetsdagar på : 100 hektar åker minskats med 7, proc, och an= skriva tser.ändr långsamt är det. väl tä d | digt 'ätt genom 'ett' tidsödande och" således. för 'staten mycket -kostsamt rättningsarbeté : ideligén" konstate> Ta sammd sak; nämligen” "att .eleven kan. eller "inte "kan skriva uppsats: z Det Kunde'"väl räckå med en, nog” grant, som gav. besked . om ' elåvens stari= " dard. De "övriga". uppsatserna, som ” gärna kund vara fler än nu, skul le endast "läsas och bedömas av, lä= raren; som: skulle” sätta betyg, målsläraren' ' skulle - genom en: sån. dan” förändring ”"kunna:ge -eleve: na fmycket bättre hjäl De 'skul>-. IE” mer” kunna” inrikta= in arbete. på att locka eleverna att finha nya uppslag och idéer, och -de kunde ägna sig mer åt. uppsatsernas. kom= position. Detta skulle - vara myc" ket mer fruktbärande, än det nogs "talet - av 'lejda .arbetare- da ardetsdagar: med: 8 proe.s 4 +' Antalet lejda arbetare. var under fjolåret 25 proc. mindre än 1951, Om. man . inte . medräknar . andra kvinnliga -och : minderåriga arbeta- re än helårsarbetare blir minsk- Italien och ett till Vv tysk land. Av | fartygén har två vaFit' upplagda. och två i fart, De tillhör fyra olika" re= derier i Västervik, Hälsingborg, Gö- teborg.'och : Stockholm; Det'är'en= ligt tidningen inte uteslutet att fars tygen.av de nyå ägarna. kommer att efter hand sättas in i trafik, även på ningen dock. endast” 8 proc. > Den |; steg granna”, korri av. återkommande formfels 0, " Jag har vid sidan av .det stadge= " 'enliga' . arbetet något litet” prövat här antydda förfarande,' och jag blev förvånad ' över det" goda re" ”sultatet.' s 2 Då nu åxperiment av: alla slag dl i våra skolor kunde'väl däremot: med +16, proc. från 1951. 'Stegringen är, dock inté lika hög överallt, utan” stannar vid 3 proc. i norra 'Sverige. "För 'södra'och mellersta Sveriges! skogs+ och dal- bygder ' är den .18.proe. och: för här föreslagna. ändring också -prö” . vas? Om "det nuvarande. rättnings= arbetet" Inte bafa inbebär "slöseri" med dyrbar: arbetskraft utan rent= av motverkar sitt eget eyhe, ; kun= de .det väl vara skäl avi pröva än- inläsning borde: Yde"sehaste” "åren ">", "rättad Uppsats, pef' termin, . ökades den .konstbevattnade' area." > vetandet. härom : plågsamt ; för, vé= . derbörande, na med någon motivering.: Moders='. kemiska vetenskapen som bestig- pa arbetsuppgifter, så är det inte | som ;, våldgästat : min- matkällare, Sverige, . varigenom I konkurrensen (dessa « landsdelar -: slättbygder. 16| dra vägar. Kortek det ”yäsent- ningen av. Mount Everest för alvi å dem eller. da. stynglar,, som hällt kröp med + det kvarvarande ; sveriska 'procent, "eller , detsamma : som ge” väl inte få "anse söm el - nismen, i sn koutaktlj op oo taatnnna”el car MD ittstalet, «= eos 1 lgaste f för några låfare, : 0 - ” södra,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.