brevrererfrerYTYYYYTYYTYYTVYTYETYYYTYYVYT FETT > Onsdagen. den' 7 oktober 1953 TYYTYYTYYY FY YYVVTTETYTTYN re LAHOLMS TIDNING "— | YYYYYTTEYYYYYYVYSYTYTYTYYVYTYTTTTYTTYTTYYT oe - + M ajestätisk ">. tinget nu preliminärt köpt lä- "Den snabbexposé. som Jägm "+ fesan. genom "skogsd > förni,” direktör - gav"en" god bild "av 'skogsägaren- ' låhdstinget. Di kogsinnehav' & . gott och 'väl: 14. miljoner. plantor Fe 4 > följdes av. landstingsdirektör Einar « dessa skogsmarker, som köpts un- Bor driver 4 , bara kalmarker karakteriserade, ". .fordom det halländska landska- Pet, Men nu håller skogen på att' förinta heden, som snart är ! eft" minne - blott. Ja, det har' "t, 0. m, gått så långt att lands :néts: största” sammanhängande - kvarvarande ljunghed, belägen : -A Mästocka, för' att - där skapa , elt reservat så. att kommande "generationer Hallänningar skall ” "få 'chansen se, hur deras land- : : skapen gång såg ut.: . " + Detta. och mycket: annat. fick -andstingets . ledamöter ' och med- + resande ! pressgäster" se under :tis- », dägéns.inspektionsresa i södra Hal- .: land. De, fyrtio: turinlånden. ljung- +" mark, som" landstinget' vill reserve- tå för (framtiden :är emellertid 'en- ' dast!en detalj 1'dess stora mark- innehav, som'' totalt '; uppgår: till 5564, 'har, varav cirka. 3,300 har produktiv mark; er NN Westerbérg, vilken var cicéron för t ödslig ter sig den "hall skyn, Här en bild från den ljunghed i Mästocka, kommande släkten som ei 1 + Ödsliga Yjunghedat och ofrukt: 3 fö oo 2 a FE TT SAG 2 Z indska ljungheden en glasklar hi som Ia ndstinget tt vittnesbörd om det Halland som fordom var. . - rade" skogsmästare - Mellström ”Töni " sängplatser, ' . östdag då .sönderrivna molntra- tänker — bevara - till gång till; 'mötes.. Landstingets - till tänkta reservat i Mästocka kan bli en raritet i framtiden.- + ==; . Sedan landstingsledamöterna be- sett sinä egna d ör d ej farlig en Länsstyrelsen i Hallands län har avgett yttrande till trafik. nykterhetsutredningens betän- kande avgående trafiknykter- - het, Länsstyrelsen tillstyrker större delen av de av utred- . ningen föreslagna ändringarna i lagen om straff för vissa tra= fikbrott, Vvägtrafikförordningen ” och vägirafikkungörelseh, men har på vissa väsentliga punkter - en annan uppfattning än utred- ningen, - : : gränsen för det lindrigare rattfyl- i: leribrottet,' rattonykterheten, skall sättas till en blodalkoholhalt av 0,5 promille, vilket innebär en skärp- ning i förhållande till nu gällande best, lser, där en blodalkohol halt av 0,8 promille utgör den gräns där straffansvar inträder. Denna ändring kan länsstyrelsen ie- ketillstyrka, Länsstyrelsen anser, att endast en sådan alkoholhalt i blo- det, som medför verkliga risker för olycksfall bör straffbeläggas. 'Av den officiella statistiken framgår att endast 3—5 procent av polisut-| redda' trafikolyckor 'spritpåverkade bil- och motorcykelförare medver- Utredningen har icke visat, -att des ac ” tst felak- tiga. - er " För ti ne fyllerister och därmed även av dem]: fila: e- nersjöhedens försökspark, där del- tagarna. bl. a. fick se'hur fantas- tiska” utvecklingsmöjligheter.” hal- ändsk ”skogsproduktion ” har: då odlingarna planeras och sköts ra- tionellt;: Tk rov Första anhalten under "resan kommer Sist i. refera- tet, men var icke desto mindre in- -tressant, Den gjördes vid landstin- : Y Laholm; där landstingets ”ålderspresident; Verner Andersson, och 'dr' Edén tog" emot sämit demonstrerade hemmet, Detta inköptes som bekant år 1948 av det kommänalförbund i: södra Halland, som. tidigare" varit : huvudman för detsamma... Där. finns. nu 35 'vård- platser; och. patienterna bor -i.t samma rum om en; två o Helt e Westerberg demonstre=. och söm började vid främlidne' lands- tingsordförande döh skögsd rar "landstingets skogar för lands=" tingsrésenärerna och den:skogsin- L, ;Apelstams ” i | etta hav är häller inte betydelselöst ur 'ekono- tisk synbunkt. Jägmästare Wester- berg nämnde nämligen något om att Bätts under”årens. lopp på landstins gets domä ; Denha .upplysni ipply Réestads förhoppnirigsfulla fråga: = Tror du vi kan få en tia "för varje så småningom, Det gör sammanlagt; 140, miljoner kro=,. nör I inkomster, > sect vs .— Jaha, och då sänker vi bums katten, : tillade. tingets . vice . rdförande, > hr Pettersson" i ” Dahl; med en listig sidoblick på : kamraterna till höger. /.-" . Så' pass bärande: är" einellertid inte skogen äh; men landstinget Kar dock en-icke .föraktlig-' reserv - i .der den s. k, billiga tiden, d, v. s. med början omkring 1915. Nu är skogarna taxerade till gott' och väl 1,3 miljoner kronor med ett brand- - försäkringsvärde av 4,5 miljoner, : "+ Hur landstinget blev : : ner "skogsägare vs | : Skogssällskapet 'i Göteborg var . faktiskt initiativtagare till skogs- förvärven, Detta sällskap förvaltar dem förresten än i dag. Vid 1915 års - lardsting - förelåg det sadan inte mindre än fyra motioner, vilka re- : blev ” skogsallmänningens friherren Gustaf Herme- tr + förbi sitt öra." Apelstam - 10,000 " för ”sarmma - ända= mål "och därmed inleddes den långa raden markförvärv,..som - till stora delar bestod 'av ofruktbar' kalmark och "ljunghedar, vilka sedan: plan: terats, ” dikats, försetts'. med: vägar '0. 8. Vv. Fram till 1939:investerade landstinget 6,000 kr årligen, Men då styrelse självförsöljande ..och sedan :har självförsörjande ' + och. . sedan Bverskott= fatet Hela: landstingets 'markköp "har kostat sammanlagt något över mil- jonen,' Den största posten kommer på senaste förvärvet. på Håilandsås, som " drog '825,000. i inköpssumma. Dessutom har landstinget lagt ner 980,000 kr i förbättrings- och od- lingsarbete. 7,8 km, skogsvägar har bl,, a." byggts. Den” kalmark: som landstinget satt i kultur utgör 2,265 har, och därmed har även klarlagts en betydande:orsak till de gamla halländska ' hedarnas och kalmar- kernas utplånande. ln la — Men vi köper inte skogar för att ',avfolka bygden, underströk jägmästare Westerberg. Tvärtom har landstinget rustat upp småbruk i skogsbygderna. och skapat små hem för den personal, . som ' kån sysselsättas med" skogsarbete, Såda- na bostäder fick resenärerna se bl. a..i Erlandsbygget och Skogå- berg i Veinge socken samt Linghult sälterade i -att 'landstinget ' anslog i Ti : . 10,000 kr årligen 1916—1918 :för - inköp. Dessutom donerade direktör 3 SS SS kamraterna välkomna till kroniker- "Jenna. areal sjunkit till 13,000. hemmet i Laholm, ' : Men skogsägarna saknar visst inte problem, ' Sådana ' har landstinget också för sina skogar. Från att för några år sedanyha varit en god inkomstkälla är' nu gallringsvirket » en black om foten. Det ger inte ens in I Getinge låter inga. detaljer gå dess har] ' . ycket av tisdagens in spektionsresa "blev, att landstingets inrättningar och ägodelar sköts med | -.re välbetänkt. Bestä n ls 2 | gen av probl allt det ansvar och den omsorg, som | skulle drabba t.:'o,' m.' mindre S a 3 när kan | - roddbåtar med utombord: » förorsakade traf är en ef- fektivare trafikövervakning och en ökad propaganda för helnykterhet vid bilkörning samt upplysning an- gående alkoholens : verkningar av allra största betydelse. För att en effektiv — trafikövervakning «skall kunna: ske, torde det vara nödvän- digt att utöka polisen med perso- nal och motorfordon. Det är av stor vikt att rattfylleribrotten' beivras i. större utsträckning, än som sker nu. i - "Utredningens . nya: 'brottbestäm- |]. ning — så påverkad 'att -han före- |: tett tecken därå — finner länssty- relsen: -av:.”rättssäkerhetsskäl böra ändras till så allmänt påverkad att han företett klara "och. tydliga tec- ken .därå för att markera, att det kräves betydligt mera :än blott en antydan till påverkan." Ia . > Utredningens förslag att ut= . sträcka > rattfylleribrotten : att : - gälla alla maskindrivna sjöfå « tyg, finner länsstyrelsen mind- . Tillga' arualei ratt. :;. Länsstyrelsen - tillstyrker för... slagen skärpning av straffsatserna vid "grovt rattfylleri ävensom att försök till rattfylleri straffas. Länsstyrelsen finner den före- slagna höjningen av övre gränser- na för återkallelsetid för körkort till åtta respektive fyra år väl mo=- tiverade ock vill därför tillstyrka denna. . Länsstyre!sen är däremot icke övertygad om att en återkal= , Jelse av körkort för alltid har nå- gon väsentlig funktion att fylla. £- Tjänstemän. av . om ade begär påökt”' CALCUiTA (TT -— Reuter), Tre tusen statsanställda i Cal- cutta låste på måndagskvällen in borgmästaren och åtta ledamöter av stadsfullmäktige i Stadshu set.. Sedan satte de sig på huk utanför -- byggnaden och krävde högljutt bättre löneförmåner, ;; Vid .2-tiden på natten fick de meddelande om att deras krav skulle tes upp tll behandling, varpå de släppte ut borgmästa- ; ven och själva tågude hem igen: » talien-får: Trieste - Jugoslävien resten:; : Storbritannien, Frankrike" och: USA kommer inom. kort. nuvarande :J arbete, [Ratttyllo-siåd bara 0,5 promille —|Sereeste rutt: ligt, lénsstyrelsen Kapten L GÖTEBORG i dag. . I slutet av den här veckan räknar vi med att få besked om huruvida Naboland skall få lämna Turkiet, och om yt- terligare en vecka kan farty- get i så fal vara på väg, sä- ger direktör William Thorén i Svenska Orientlinjen, som i går kväll hälsade sjökapten Oscar Lorentzon välkommen orentzon får snart en ny båt NABOLAND HAR KOSTAT EN MILJON, | riet. Naboland skall icke re- parera i Göteborg, dess skador som icke är altför betydande skall tas om hand av ett ut. ländskt varv, - — Vi hoppas verkligen att vi snart får hem båten, ty den kostar pengar där den ligger, Till dags dato har den i hamn- avgifter och på andra sätt kos- hem. till hemstaden och rede- tat oss cirka en miljon kronor i utgifter, : : > Båstads : Att tioårsrevisionen i Båstad skulle bli dyrbar har man länge haft på känn. Och nu har räk- ningen . kommit från Sveriges kommunalekonomiska förening. Den belöper sig på ej mindre än kr. 55800: 004 : . Revisionen påbörjades den 4 april — 1952 och: betänkandet framlades först den 16 juli i år, alltså . Enligt vad som inhämtats är det 'troligt att: det blir köpin- gen som får stå för fiolerna, då det väl knappast kan tänkas att efter: över 15 månaders |. Nära 60.000 kr. kostar 10-årsrevision” OM NAGOT BIDRAG EJ ERHALLES BLIR DET EN KRONA Ne PE SKATTEKRONA. : i + gård — som väl blir dömd att erlägga kostnaderna för revi- sionen — har möjlighet att hjäl- pa till Om något statsbidrag kan erhållas är väl också i hög grad tvivelaktigt och det är riog säkrast" för Båstads skattebeta= la kostnaderna, vilka gör unge- fär en krona per skattekrona, Kommunalfullmäktige är kal- lade "till sammanträde månda- gen den 12 oktober och kommer då att ta' ställning till bl, a. 10- årsrevisionen och 1951 års -revi: sionsberättelse. — . vt fr kommunalkarmrer. Kjärulfs- "s välunderrättat -häll ger man på i Roms ss noen 2 Enligt 'detta förslag - skulle ; zon A,' som ' omfattar ' själva : hamnsta-' den” Trieste tillfalla Italien befinner sig t. n. under: . amerikansk. kontroll: Zon:B" som förvaltas" av Jugoslavien skulle” bli en del av detta land, : tr : "Man anser: på väs detta är den enda up e "rimligen. begära och detta är ett betyg. som äkerligen står sig även vid en mer - rer, Något behov: av : straffbe- ; stämmelser för onykterhet . vid . ingående -gransknin; 4 förande av-dessa- mindre” båtar 7. har icke visats föreligga... .' i; -plantörs- lets 150,000 ha ljunghed återstår i " skulle ändå fordras duktivt skick, fo Tin . ; Därtill kommer, att den halländ- ska skogen mera' sällan "har förmå- ga' att själv sörja för 'sin återväxt; oftast faller den gamla skogen för yxan” € gen!. — utan att ha lämnat godtag= bar avkomma på marken. Skogs- ägaren får tycka in och hjälpa na- turen med plantering, — Det finns även stora arealer med mindervärd skog, som ej försvarar 'sin plats utan | snarast. bör ersättas med någonting. över 50 kogsvårdsstyrelsen. anordnar en och röjningsförmanskurs: ”Skogsplantering är sedan länge något av en ”nationalsport” i. : Halland." Knappast något landskap kän a "uppvisa en så stor areal " planterad skog. Det är främst den hal- ländska ljungheden, som fått vika för planteringsnitet; av 1850-ta- -dessa 13/000 ha behöva planteras med cirka. 4,000 ” plantor pr ha sa ilj, plantor för att försätta den i pro- eller. : kanske snarare så-|” , i förhållande". till sin areal '. dag knappa 13,000 ha.. Beräknas 810, före den 20 oktober. Endast 12 -| gjorde ett' outplånligt intryck I vad: skal! "du göra på ' Detta med taän= ke på den animositet som uppstått: i frågan under senare tid. java! Yad ve Om lärarinnor" 527 ” Min. första ; fröken . hette Nina Zackrisson och hade håret kammat på ett sätt som jag aldrig sett, för=. ut,: berättar en sign. i Sv..D. Sitt långa, rågblonda hår hade hon lagt! i något som jag tror heter: Måtga-" reta-flätor : runt huvudet, O,:: vad jag . tyckte"hon' var "tjusig." Hon" på den 7-årige "skoldebutanten, .”. vå Tyvärr gjorde hon mig besviken också ' redan första "terminen. är "' När jag bad: om lov för ati söka +: höstmarknaden i Braås, 'där jag fått löfte. om att köpa, en' ny skärmmössa, :' sade. Nina: :—. Äsch,. ett sådant oxmöte! IN > En så bottenlös oförståelse för e —15: elever mottas... » Kursen är avgiftsfri, För mathåll. sådan högtidsstund i livet hade jag inte väntat av min dyrkade lärari su ning upptas en mindre avgift. X > NEW YORK (AEP) ic rande ett stort behov av plantering och därmed även ett behov av Planteringsförmän. . «Cl cs oc Skogsvårdsstyrelsen anordnar un- der'tiden 213 november en plan- törs-' och Lokal arbetslönen i återt ök jägmästaren, .70—80 procent - av gallringsvirket utgöres av brännved och nu sätter man sin förhoppning till fliseldnt vid landstinget inrättningar, |” H ..| samhet, Läget mitt i gammal skogs- Lia Sh d. rv där, som på senare år ej använts, ha ge- nomgått en .ordentlig " restaurering och visa upp ljusa och moderna in- teriörer med tonvikt på enkel triv- bygd garanterar tillgång till lämp- Förra årets'sk a 300,000 kronor sö Landstingsledamoten och skogs- mannén 'Gösta Mellström passade vid ett uppehåll i Simlångsdalen på att. berätta, att i fjol gav landstin- gets skogar cirka 300,000 kronor i "inkomst, därav ett överskott på 180,000, sedan 120,000 kronor gått till grundförbättringar, såsom vä- gar, boningst och "pl i m. m, + e eo Hr Mellström nämnde även att en inventering år 1913 gav till re- sultat att det fanns 73,000 har ljungmark i länet då. 1947 hade Pp SS t blev, .- | tare, sh liga —' Det blir röjningsförmanskurs ' på |. Srdenånd gård. . - ' Ett : hundratal vetenskapsmän, annat och bättre,» Kalhuggning och. Iäkare- och filmsakkunniga satt plant är då den mala me-), häromd; samlade i Abott-in- toden, — Det finns alltså fortfa- stitutionens. filmförevisningssal i . Chicago, . De såg en film av John Nash Ott. och den varen triumf ; för filmkonsten och filmteknikens På den vita duken utspelades i enorm förstoring och 1 varje de- ; talj ett fantastiskt drama: Striden | på liv och död. mellan å ena s- i dan. för ögat ' otillgängliga virus : och bakterier och på andra sidan ett antibiotiskt serum, kallat fu- magillin, John Nash Ott har lyc- kats att fotografera processen, och ; projicera: den 1i' ett tempo som ' möjliggör att följa k de- lektioner och övningar i sådd och markberedning enligt mo- dernaste metoder — även med mo- tordrivna aggregat —, röjning, gall- ring, tävlingar ingår även i programmet, Lärare blir - skogsvårdsstyrelsens jägmästare och länssk ktare. Kursen är öppen för skogsarbe- besprutning . med moderna t giftpreparat, m, m. Exkursioner och I: taljer; Där såg man hur virus .an- griper levande vävnader och hur +; de rör sig och förökas tills de i förintas av serumverkningarna. Skaparen till den enastående filmen . är John Nash Ott, utan |” tvivel den främste representan- I ten för den vetenskapliga filmen, i; Han är 43 år gammal och gör ve- skapliga filmer sedan 18 år och | ner, som i fortsättningen kan åta sig att såsom "förmän leda plante- tillbaka. Hans första verk var ett försök att filma "knopparna på ett äppelträd när de öppnade sig och 1 I i i i rings-. och röjningsarbeten i sin hemtrakt; Anmälan kan ske till närmaste länsskogvaktare eller till Ljungheden går snabbt sin under- fasa | skogsvårdsstyrelsens expedition, tel. : a Mr | ända tills de helt slog ut i blom. - Ott började ' med att fotografera tom khörselvård. . äppelträdet 'var fjärde timme och '— han misslyckades totalt.” "När filmen spelades 'sköt knopparna ut till blommor med en våldsam «fart: Då konstruerade 'Ott'en filmkamera som : drevs .av en -elektrisk motor och knäppte, in- omhus 'knoppande äppelträdgre- nar'var femte "minut. ' Motorn fungerade helt automatiskt. den NINNA I hantverkéts folkhögskola" var "fick: ' styrelsen ' lov att'ha fria gens . sammanträde hållare, "läroverksadjunkt > Gö- sta Stoltz från Falkenberg hade att förtälja —. därom: vittnade ra uppslutninger : -: Förhandlingarnd" gick 'f leddes som vanligt på ett per- fekt "sätt av skräddaremästare Carl Filip Hägerström? En "fn bjudan att resa till Leksand för att deltaga i invigningen ”åv eri mest en proformasak; som lades till " handlingarna '— vägen. är väl lång. Så erinrade hr Häger- ström .'om - mästarbrev och så händer. beträffande inbjudning- arna : till. föreningens snart stundande .--- sextioårsjubileum. Men det kostar pengar, konsta- terade ordf. men kassören Arne Carlsson hade intet att säga och så får styrelsen ordna det hela på bästa sätt, Och då blir det säkert bra ordnat om vi känner Filip och Pålle -rätt... > Men 'så kom vi till träkemin och innan vi försöker oss på ett referat — en svår uppgift — så vill vi ge adjunkt Stoltz vårt o- reserverade erkännande för alla för den tände blixtljuset med hjälp mörklade dä gen "öppnade : den fönstren och släppte. in solljuset igen,' allt. au- tomatiskt. Med denna metod var av ett' urverk och efter tagnin-'| uteblivna kemiska formler. De kunde lätt ha fyllt hela kvällen men nu fick man i stället i lätt- fattliga ordalag reda på vad som kan :göras av trä. Och det var S ligen inte lite. " den tel till. tag- ning . av - långsamma . och ' förtlö- pande naturprocesser ' uppfunnen. Ott konstruerade också-: andra apparater med vilkas hjälp det är honom möjligt att filma och för mänskliga -.. sinnen förmedla, de mest dolda naturprocesserna. ' Flugan: 'som bley' : + en elefant": - ” Sätt galoscher på en fluga och Jåt » den, trampa. på en trumhinna. Det ! skulle låta 'som en elefant i plåt- stövlar. — Yttrandet är docent Len- nart Holmgrens i ett inledningsan- förande till en programserie i radio -]k. ordför Att vi slösar med träet när vi eldar med det-kunde man. nog förutsäga men att vi har en all- deles för liten kemisk industri var däremot mera nytt. Vi som ändå trodde att Mo-Domsjö och de. andra norrländska storföre- — vad är det? Så) då kunde 'man 'kanske med Martini Luther fråga sig inför gårda- i: Laholms Hantverksförening.” "Men att” det var' intressanta" saker och sär- skilt. "för -hantverkare givande ting, som gårdagens föredrags- kanske främst den "ovanligt stod kring mötet; + I gar. .. OVANLIGT TREVLIGT FÖREDRAG I GÅIKL | +. ">. HANTVERKS FÖRENINGEN, od åt Perstorp i'Skåne som enligt man " kan hinna mycket längre sa han' visserligen, inte, direkt men det. var" säkerligen under- förstått, -- 5 ct i -— Vad pa” nära, nog det mesta inom julosa, givetvis, men lignin var ett annat intressant ämné, . Att | framställa. träkol ur trä var enl, adjunkten ” rena 'rama vandali- seringen: men trätjära var han mera intresserad av: Den gav i alla fall en del goda biproduk- ter Träsyra » och metanol, som träspriten numera skall heta, är oerhört — värdefulla produkter och .”av ättiksyra gör man ace- ton, det som tar ut fläckar. Men: så nämnde adjunkt Stoltz ett namn -— Carl Daniel Ekman. Redan 1878 löste denne man i Delary i Småland cellu- losans problem genom att koka bort ligninet. "Denne man har men han vägrade att ta patent på sina fenomenala uppfinhin- De ' tillhör. hela världen, sade han men dog också utfat- tig i London år 1905 — han kunde varit världens pappers- Att träkemin är ett ofantligt ämne men samtidigt oerhört in- tressant ämne fick man klara belägg för i föredragets fort- sättning, Men det skulle föra allt för långt att referera mer. De starka applåderna vittnade om auditoriets stora intresse och tacksamheten 'underströks "yt terligare av hr Hägerström. Och till sist följde som vanligt en trevlig supé med samkväm, som vanligt" väl ordnat av'hantver-' tagen voro så med sin tid. Nä, karebrodern Malte Ek, "På måndagen hade Hallands Rödakorskrets kallat till ett s. demöte i södra Hal- Y I s a a - M : | : T as Aa oa - : . - . - 2 + - s : ; i > S Sås - . i . > . ad . i AN fö ; To é FR > SS v ; / | | ; jon ” ” Anden NUET ETETIFTTTIUETTd NISSEFITFFFERFIOTS TITEL FEITFTFIITELE a mA DA A NEFOTETTT NNA LAHOLM N - S TIDNING pp land " men det var både ordfö- randena , och andra :funktionä- rer inom kretsarna, som hade infunnit sig på Stadshotellet . när v. ordf. i distriktet, fru Dagmar Olof-Nilsson, Halm- stad, hälsade välkommen. Sam- manlagt var det ett. fyrtiotal .ombud, som hade mött upp och, förhandlingarha blevo trevliga och givande, inte minst tack va-=" 'lare att inställa sig på att beta. : kanske betytt mer än” de allra ' flesta för att få fram papper hans "mening ' hade hunnit, rätt så långt på detta område — att ' "gör man då av trä? ' gav föredrågshållaren förr - sitt. oreserverade ' erkännande , Hen moderna kemin.. Mest, cel- ' RK-insamling till Lagabygdens - barnkoloni har Iyckats bra . VÄLBESÖKT RÖDAKORSMÖTE I LAHOLM.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.