nd PER na vr yrytr TON Yr YrvyveetrervveYrfY TOT YTAN YrvevyrerysTeTeeeTT PASARMMORANAARRAN MAN NNAPAAPMASARA Å MAPANA PIE pA ARM MARSAPRANSPRAR YYYYNITYNYN KN FTV NSP! veyypeeryvYTYYT YY yerervrvererverytT i prefer tiv - n ” Pl EEE ALERS Y ; sel ER é frieri T pve rt N : Ar u . ' - Lördagen den 17 oktober 195 De i 4 — rAHOLNS: TIDNING. : . ige finng on jz h det gen len vad LR grän kan I kan gå med på och: Minnen i ån mar nade Sån nina må få utan ot icke an 1v? Den som nu : > Sabbatsankar förre fora sl sn 7 Den som ma fö: fat I i sås Räv med hjä Pp ker besvara frå fre NN TE ent linn SYESTYTSTTTTEN NYSFSTVETSEIITT Av: körmminister Cuniiar Levén, )- Christine" försardling, "Göteborg. Sa Rom. 1: 8336, Den troendes os tacksägelse. "Det är en märkvärdig " sång aposteln sjunger i vår text. Han prisar Herrens outgrundlighet. Litet vet han om Herrens. in- - nersta planer och avsikter. Ändå kan han lova Honom. Detta är trons sätt att se. . Så handlar den, som väl icke lärt ' känna Guds ' handlingssätt, men som lärt känna Honom själv. . Hans hjärta och vilja. ; Den icke troende förkastar |” Gud i hans ”outgrundlighet.: Han . vill, att Gud skall gå honom till mötes, uppfylla hans önskningar, | besvara hans böner, om han nu -« beder några, och, göra det pål "ett begripligt sätt. Han vill före- skriva 'Gud vägar: och medel: Så och så vill jag ha det. Så och så har jag tänkt, att Du 'skulle göra. Om det skulle behaga det högsta Majestätet att handla på ett "annat: sätt eller att. icke svara alls, blir den icke troende mycket : förnärmad... En, sådan Gud kan han icke acceptera: ' -- Men .den troende underord- - nar sig Herrens vilja. Han har . nämligen fått lära sig en mycket viktig sak — att vad Herren gör alltid är rätt gjort. . Från alla synpunkter rätt gjort. Även när Han inte svarar, Även när Hån . handlar: tvärt emot våra önsk- ” ningar och planer. Även när Han tager något, som är ir dyrbart och kärt. - vt Tog Han, var det för att ge oförtjänt välsignelse. : Vingårdsmannens vassa kniv tuktade ta evigt liv. : . Ett sådant förtroende har den > "troende" till sin Gud. Han har det därför att han älskar! ho- nom. Den man älskar; den litar man på. Han kan ha ett sådant " gränslöst förtroende därför : att - han lärt känna' Gud som den ' gode Fadern. som i-allt ser'på . sina barns bästa, och därtill som - den suveräne Fadern, som har "medel ock” "vägar även där. vi icke se några, + tv Därför kan hån iro på Herren 'och prisa Honom även då Han TI . synes, handla ' underligt. : "Han vet, att alla! varför en gång sko- . Ja besvaras) Den otydliga skrif- frågor ten skall : bli rätt” tolkad Herrens eget ljus. Till: dess>vill, han vara stilla; ”Min 'Själ vän- tar efter Herren' och jag hoppas på Hans” ord”, kan” han: säga: Herren svarar: icke nu. Han dröjer. hos mig, som Han vill ha, bort, Han prövar min tro... Herren förbereder. en' härlig hjälp ; iF framtiden. kommer, ? ren att handla" precis som Han villl Han vet nämligen, att Han| -ser mycket längre än, vi och att Han , alltid har vårt” "eviga' väl för. ögonen.” , När far håller "i tömmarna; ' kan" barnet: ' vara tryggt. Och så kan också Guds barn vara trygt i tron på sin Fa- der, Han kan" styr a. Han "begår inga misstag.” : : Gud förläne Oss denna barna- tro, som ”är till himmelen 'en "Boknytt IVER SOM FICK' NYTT. riv. Sigurd Bikjöor: NYTT LIV. ; Roman. Häft, 12:50, inb 16:— LT: s förtag, Sigurd Tikjora I roman” Nytt” liv” (LT:s förlag) är berättelsen om en by I 1700.talets Danmark och om dess sammansvetsade m- vånare — men främst är. det hi- storlen om den unge. Iver och om de tre: kvinnor som kommer honom nära: den fina jungfru Edel som bereder honom en stor besvikelse, -den . mörkögda : railda Cecilie som går ett tragiskt öde till mötes; samt Kirsten, den temperamentsfulla, . flickan som slutligen blir Ivers hustru, .- Inflätade i Ivers berättelse är |. också systern Mettes olyckliga kärlekssaga med ryttaren, David, och historien om Röde ' Annike som utan att förlora' ett uns' av sin och >andrag' aktning utövar det äldsta av alla yrken, Som alltid fascineras man av Sigurd Elkjers mästerliga för- måga att gjuta liv 1 sina gestalter av hans underfundiga berättar- konst och stillsamma humon 'Trots att romanen har. många - mörka ting att förtälja, vilar det en blond stämning och gott danskt . smil över räv SS om Iver som fick nytt I liv. mm 'sin rätt. ' Även "hallandsforska- Det år kanske något) |: H garna, ki Etter. tecknin ng a av Interiör av Vipp Den som vistats en'tid i ett landskap som Ha'land har sä- kert så småningom kommit att få en ganska klar uppfattning om vad det. är som på något outtryckbart sätt är, speciellt halländskt både i landskaps- bilden och i bebyggelsen. Utan att: man själv kan' egentligen redogöra för. det, får man en viss uppfattning om den hal- ländska karaktären. :- >: "Nu har. man dessutom 1- gång till ett ännu bättre hjälp- medel, nämligen en nyutkom- men bok med titeln ”Hallar.ds- gårdar”. ' Här . möter man: en omfattande och initierad redö- görelse för landskapet3 gamla bebyggelse, . sådan "dea delvis ailtjämt finnes att se runt om i bygderna, Författaren är den flitige. hallandsforskaren :Alb- Sandklef, som 'under mer "än 30 år samlat material till detta verk, Alla arkiv inom och utom landet har utnyttjats och själv har han färdats i a'la socknar på jakt efter det typiska och väsentliga för landskapet. Den danske forskareri Mejborgs li digare outnyttjade reserappor- ter ' om ' halländsk. bebyggelse har först, här kommit helt till ren Joh. Kaléns insaster har infogats" i verket. Has lar i Ysby s / P.G. Vist rand 1885: Ne i Den : halländska bebygge' sen |" bok;av. dr. äl "Sandklef skildras i mycket vid mening. Man får börja redan med skogs arbetet;. då hustimret fälls och bearbetas. ' Sedan ' följes hela byggnadsproceduren från 'grun den till skorstenstoppen: Också alla :underliga ord och termer som man kan få höra om hus eler: delar av hus blir här or- dentligt. förklarade. - De äldsta kända. hustyperna börjar nu! helt ' att försvinna. Det var: ett komplex : med. en lägre stuga i mitten och två tvåvåningsbodar tillbyggda på vardera : gaveln. Sådana pitto- reska:hus lockade naturligtvis konstnärerna ” och därigenom har vi i.bild åtminstone åtski- - liga "bevarade. ve Man. får i Sandklefs bok rik kunskap - "om ' byggnadsteknik och eldstäder, om snickeri och järnsmide;: ja om allt som spe- lar någon roll för: landskapets husbygge. För alla dem som är intres- serade för Hal'and och det hal- ländska --utgör ett arbete av detta slag en värdefull tillgång. Att boken ansetts vara av be- tydelse även i'större samman- hang framgår bl. a. av att den blivit utgiven av: , Nordiska mu- Seet. , Albert Sandklef: HALLANDS- , GÅRDAR, Bebyggelsen på . gårdar och torp före .1900. ju "Piis” '28:—, Nordiska museet. ENETOR tel i FÖ vå + böj ondgård; som jag be sökte & en gång, hade man en tav- ia .med text som bar överskrif- 'ten ;å :; Vilketdera på, ;. vi ve skor ha svårt att i vår tid beva- 'ra tron." De anfäktas av tvivel och otro och bli villrådiga” och att' många männi- tveksamma. 'Men den kristna trons sanningar äro lika orubb- liga hu: som förr. ” Det går att vända Gud ryggen. genom för- : 1 hemmen hade man förr en eller” flera godå andaktsböcker, som man läste i både | på varda- "då man ' hade tid, och söndagarna. Man läste andakts- böcker av: Luther, Schartau. : | Norborg, Arndt, Roos m;' fl. äro de" helt. värdelösa för vår tid? Nej, visst "inte. Människosjälens |: ljupa frågor och frälshingens stora under äro lika tiderna i- genom. Uttryckssätten ' äro ' nå- ob olika -men det är samma frågor som behandlas: Den män- niskokunskap 'och . förtrogenhet |; med ' Guds ord, som" strömmar fram"! från de" gamla "goda ' an- Jaktböckerna är nde. Vår tids böcker, som böhandla rel giösa, frågor, äro i' många fall alldeles för utvattnade och intet- vägande, De behandla icke frå- gorna med tillräcklig tyngd och skärpa, även om många goda religiösa böcker finns: Man skall icke kasta bort de gamla goda andaktsböckerna, som ännu kun- na finnas i en del hem: De äro säl värda att läsas och begrun- nekelse men Guds: ord består - Nr | ka fullt ändå, Kunskapen i Bibeln blir allt som under 1800- rtalet, nämligen gå til! i Bibeln och od and samt sjunga il . I sämre hos folk. Man borde göra! många. gamla sydhallän-! ningar berätta att man gjorde af höjden. läsa ir r la i gå Hl. vårandra och göra, så. På söndagen gick man till kyrkan och, kyrkogången ville man på inga villkor försumma, Men man hade också. behov av att: komma samman, för att dryfta sådana | religiösa, saker, som mar: fun- derat på. Den söm hade större andlig erfarenhet fick ge andra hjälp och naturligtvis var präs- ten i församlingen ibland med. Här följer nu" texten "på den nämnda tavlan. fovningen har moderniserats något. a i Vilketdera. "Där äro två sätt att börja en dag: ' med” bön eller utan bön. Du: börjar din dag på ett-av dessa sätt, Vilketdera? Där" äro två sätt på ' vilka söndagen ”an- vändes: med "andaktsövning: el-|: ler fåfänglighet. Du använder 'söndagen : på ett: av dessa sätt, :Vilketdera? Där äro två klasser af folk: "de rättfärdiga och de orättfärdiga. Du tillhör en av|' dessa klasser. Vilkendera? Där äro” två - herrar dem vi kunnal..= . tjäna:: Herren J esus eller satan, 'Vilkendera? Där äro två vägar på». vilka" människorna gå: den breda eller- den smala. Du -går på en av dessa vägar. Vilken- + dera? Där äro två sätt på vilka människorna dö: somliga dö i Herren Jesus; andra dö i sina synder. Du skall dö på ett, av]... dessa "sätt." Vilketdera? Där äro två. platser till vilka människor- |". - na gå efter döden: till himme- len eller helvetet. Du skall gå till en av. dessa 'platser.- -Vilken- dera? Tänk på dessa frågor. och må du på allvar få full visshet om på vilkendera sidan du” står. Salighet Herre Vishet, 6 Herre Gud giv! oss Textens innehåll talar etf så ko . brukade” s.k gammalkyrkliga” . överflödig. . 3 FIVYTSSVEFE STEVE JVVET EFS IT IG Toa tydligt språk att någon ytterli- Bare är tämligen ör, Vv re i | måste . . rt [till postlådan nicd det. Där stod 3 | folk" .| ning.och ett 'eende, och så fö bete. Jag är väl inget undantag tiden : skall gå' och jbarnen" bli - Det är "Markaryds marknad i "Idag. Dagen började med uppe- hållsväder ' mén.-'snart började det' regna. ; Jag kom att tänka på att jag hade ett brev som iväg i dag, och, cylk'ade i, regnet och väntade på bussen. till. Markaryd. — Barrien skulle till marknads,: trots väd- ret: En - familj kom .cyk'ande förbi. Det regnar i dag sa någon :]till mannen. Ja, sade, han leen- de, och ändå får man inte stan- na hemmå. En mamma stod där med 'sin flicka. : Modern är an- nars om dagarna borta på för- värvsarbete, ' men i dag är det fridag. Jag har så mycket arbe- te 'som jag hade: bort göra när jag nu är fri en dag; säger hon. Jag hade så väl behövt stanna hemma. Men. Mor, säger flickan. Är ' du "inte, glad för markna- en? liner, PRE I en annan ' familj är man o- rolig för barnen som redan fått ge sig iväg till marknaden. Mo- dern kan inte komma efter förr än "senare ' när fadern kommit 'hem.” han. Ha barnen redan gett sig i väg. Kunde du inte styra dem hemma i sådant väder? Försök själv, säger hon, att styra dem hemma om du vil. Jaa, säger han med en suck. Det hade allt varit lugnt och skönt om mark naden blivit indragen. > "Säg inte det, säger jag. Tänk” så ' mycken glädje och förvän-' tan den är orsak till. Låt bar N nen glädjas åt det lilla så ”län- ge dekan. Det går så fort över. Tids 'nog börjar livets allvar. Jag har själv barn som en gång jublade inför marknaden, spa- rade marknadspängar hela. som- maren, och fyllde hemmet med oljud från munspel, trumpeter och visselpipor dagarna efter marknaden. I dag på morgonen "reste den yngste ' tillbaka till: Stockholm efter ett besök hemma. ' Han skulle rest för ett par dar sen men han ville plocka upp pota- tisen först åt oss. Skall du inte stanna: på marknaden några timmar först och resa med ett senare tåg, sade 'jag. Nej, sade hån, Då kommer jag fram så sent. Jag har inte tid med något nattsöl.' Jag tänker hinna klara en, tentamen innan 'skolan” bör- jar om några dar, «0 mr 2 . Men för en tio år sen var det roligt att åka radiobil En” vink- svann grabben med sin resväs- ka vid: vägkröken. Och jag går här ensam i det tomma hemmet medan: maken är borta på ar- från de mammor som önskat att vuxna, och. det är väl rätt för så är ju livets gång. Men nog vilar det ett rosenskimmer över min- net'av den. juva tid: ”Då ingen saknas”. . Man: borde ' förstå att njuta 'av 'den: médan man ännu har den kvar. Jag är själv en av åtta "syskon. som en' gång med livlig : förväntan 'emotsåg Mar- karyds rmarknad, Första gången jag gick dit ensam hade jag fått en - tioöring i. marknadspängar. Jag "gick: direkt till karusellen och åkte, Det kostade fem öre. Men när. jag.steg av karusel- När han'kommer säger” , len > var jag så yr. i huvudet och mådde så illa så, jag hade inget nöje av marknaden, - utan gick direkt. hem" igen. "Jag hade sju kilometer att gå. Det är första och sista” gången jag åkt karu- sel. Nästa gång hade jag fått 25 öte i marknadspängar.: Jag gick omkring: en stund och: funderar de på: vad jag" skulle köpa för min tjugofemöring, Så' fick jåg syn på ett' stånd med hushålls- grejor. : Där fanns trevliga : sås- skedar för 25' öre. Hemma hade vi: ingen såssked, Tänk om jag skulle: , köpa marknadsgåva till Mor. som aldrig tänkte på sig själv utan bara släpade och slet för, oss ala. Och/'så' bytte sås- skeden.” "och "25-öringen ägare. Men ' det. blev! ju marknadsgåva till ' hela familjen och inte' till Mor.” N. " 'Jag var också på märkhaden som nyförlovad,.' Min fästman, ville 'köpa - markhadsgåva” till mig. "Vid; ett. stånd fick jag syn på en snygg duk, Köp den före- ; Mlaa slog jag..Det bir det första vi För SS es Laholms Tidning” avs r Ingeborg Fällhamnar köpt gemensamt | till det egna hemmet. Att. jag skulle ha något personligt . tyckte "jag var onö- digt. Men duken har jag fortfa- rande kvar efter nära fyrtio år. Det , var en marknadsdag när min lillasyster : och hennes man startade sin bröllopsresa från cknappt : : Dom till Ca ifornien för att bosätta sig där. > Bangården, var full med släkt och vänner som ' kommit 'för att vinka av dem. Mor var med, Men när min syster första gång kom hem på besök, var Mor inte mer i li- vet. Ännu ett marknadsminne av äldre 'datum fast ett par av per- Bet vittgående sorierna ännu leva. Det var tre systrar som länge önskat sig ett paraply. De hade sparat pängar öch glatt sig åt att så snart som 'möjligt kunna få sin varma ön- skan” uppfyl d. De hade kommit | P överens 'om "att när den äldsta varmed skulle hon bära para” plyn. Var:det de båda yngsta så skulle ' mellanflickan ” bära” det, och om den yngsta så skule ut i regnväder fick hon bära det värderade paraplyet. På Marka- ryds stormarknad skulle den ef- terlängtade saken köpas. Stora syster fick de -gemensamt hop- sparade. slantarna med sig'i kjortelfickan. och gav sig iväg tidigt på morgonen. Hon hade hunnit mer än utom synhåll; förrän de båda andra började vänta henne tillbaka, och hela dan var det ett spa- nande utåt vägen. Framåt efter- middagen .. kom hon äntligen tillbaka, men 9 vilken besvikel- se — Utan paraply. Och så be- rättade hon att när hon äntligen hade sett ut ett lämpligt paraply och skulle betala, blev hon var- sd att .en ficktjuv varit framme. mödosamt hopsparade pängarna voro borta, och hon hade bara att anträda hemvä- gen utan paraply. " Det är inte bara förväntning- ar utan även olika slag av min” nen knutna til Markaryds marknad Det är sådant som gör traditioner värdefulla. "Några Synpunkter Den . och sociologien . befinner sig överallt . på frammarsch. .. Nu vet . man sedan gammalt att dessa områden icke är 'oprob e- matiska.. Vissa tvivel och far- hågor sticker 'upp huvudet då Joch då. "Vad går dessa veten- skaper ut på? . Vad är denna forskning som tidsfenomen be- traktad?.' Ett par synpunkter skall skisséras här, skriver fil. lie. Boris Tullander i arbetsgi- vareföreningens' tidskrift ”TIn- dustria”, ' Alla känner till € en viss myc- ket . enkel reaktion inför den moderna psykologiens och so- cio'ogiens ' metoder. En humo- ristisk bild, som hör till Lind- grens- artikel, visar detta, En arbetsklädd individ står omgi- ven av en skara experter. Man- nen i mitten står alldeles passiv medan: de andra är ivrigt sys- selsatta' ' med . att ta diverse mått och prov på honom. Tex- ten" under: bilden" lyder: , ”psy- kologer, sociologer; läkare, e- ) 3 P5 moderna psykologien, Hur går det för människan? på den .moderna a SE psykologin. konomer och tekniker kommer att samarbeta i forskarteam”. Kort sagt, det är människan som 'studeras av vetenskapen; eller "som :det brukar sägas: människan är utlämnad åt ex- perterna.— på nåd och onåd. . Situationen är ' välbekant. Den : är kanske ofrånkomlig. Men den rymmer ett dilemma. na kallar sig gärna socialpsy- kologi och sociologi. Men är de sociala? Är det socialt att be- -|hand'a och betrakta människan som ett försöksobjekt? är det socialt att pröva och testa den invärtes ' och utvärtes männi- skan? Där står sålunda män- niskan i all:sin ensamhet å ena sidan och å den andra sidan står den anonyma vetenskapen med sin väldiga apparat och sin « väldiga auktoritet, Hur gär det då för människan?” En viss tveksamhet inför det hela är således ingenting ovan- ligt, Vad, beror den på? Beror den icke därpå, att där någon- | Svenskespansku föreningen har hållit sin sedvanliga höstfest. på Lorensberg i. Göteborg.- Bland del- ADmkå ans AKA OD itagarna märktes bryggmästare; Olof Skantze i Falkenberg, som på bilden här ovan konverserar frå mc > "Ulla Zarebska och lektor Nils Hedberg. ÅA > >. Pyvyv De ifrågavarande vetenskaper- | anden försö an vad det gociala och det o- gociala är, kan var förviser om att få till svar: själ va frå an är ovetenskapligt sg ina Det är en värderingsfr en om etenskapen befattar is cko med värderingar. Men där! 5 t frågan! Det har myc feet konsekvenser. ler sig där. Veten- tä hur man 6 e en viss Ver eller rättar tenskapsriktning' dekreterar vad vetenskap, är, Men vem har rioriteten:' människan e'ler vetenskapen eller Om vetenskapen niskan kan hon mera, mänsklig vetenskapen, det sociala? ' ' icke passar män! uppfinna en ny, vetenskap. . : Ett par aspe ras ytterligare. ; ; rande psykologiska 'och gociolo- giska forskningen arbetar icke blott 'teoretiskt utan även prak tiskt. Människan skall behand- . las mera -ratione'lt, hon skall anpassas bättre till arbetslivet och till livet över huvud taget. En ' av . metoderna är anlags- prövningen. ”Professor -Elm- gren avslöjar en 100-procentig framgång. för anlagsprövning- arna”, heter det i Lindgrens artikel. Orm framgången är så stor eler något mindre, är här utan vikt. Antag att metoder- na håller. Då får man efter en generation eller ännu tidigare ' ett vetenskapligt anpassat släkte. . Men vad skall männi-" skorna anpassas till? Givetvis till det moderna a ltmer meka- niserade samhället — till detta samhälle, - som somliga kallar välfärdssamhä'le men som av andra: betraktas med större misstro, I nuvarande läge kan det tyckas att välfärdssamhäl$ let påminner om en buss, som med trasiga bromsar rusar ner- för branten." Och 'allt detta skall människan anpassas. ti Vi är mycket intresserade av dé - moderna : kommunikations- medlen. Vi vil ha en så perfekt inredning som möjligt och ki- vas . gärna om sittplatserna! Men bussen själv, vilka "vägar åker den på? Den rusar fam" med atombomber i bagaget. ' Den rusar redan fram genom . ödelagda städer och .kultur- bygder. Om då någon reser sig och ropar — nej, icke detta, : vi vill inte att nästa generation : skall få uppleva sanima ting! — hur ter sig då den veten- kter skall berö- Den .ifrågava- ningsdevis? Kom, vi vill testa och anpassa er! Kan' det inte .. fastmer tyckas att just den. enorma anpassningén till den tekniska ' civilisationen gjort människan allt mindre i stånd - att bemästar sitt öde? Synpunkterna kan skärpås Ytterligare — det sker icke för att attackera enskilda riktnin- gar utan blott för att precisera en aspekt av det, hela. Var har ” man tidigare sett den -oin- skränkt rationalistiska männi: ' skouppfattningen? I diktatur- staterna! Där har själva upp- fattningen : ti lämpats renodlat — människan skulle anpassas . till statens, partiets och arbets- : miljöns villkor, kallblodigt och utan pardon. De yttre likheter- na kan diskuteras, men roten är densamma. Det är. den na- turvetenskapliga rationalismen ' i tilämpad på mänskliga förhål- landen. Det är determinismen tillämpad som man vant sig vid att. hylla överallt i nutiden — plötsligt träder den "fr; . am som - ett järnhårt grepp om männi-" es skan själv och hennes utveck" lingsmöjligheter. Ingen vill det- förren det sörjer metoderna för: ' en gradvis fört; inkapsling och, in skridande människan u kvoter. Vad” Aer formler och är människan slälv? 7 Ett knippe anor och at- ityder, sägs det, akgrunden är d sålunda. den modirvetenskapliga. rationalis- en natnrvetenskap- i en. tillämpad . som ' rysuppfattning: - Den exakta ar urvetenskap'; iga forskningen on oralisk. Den moderna ve. jens Den. sätter. en ära i att e befatta sig, med värderin- I RIAKARAA et ARARARANÄAASIMA NAN ar. . nekar : Som : andra vetenskaper '' med Psykologien” att laborera Olet rjirdeomdömen”, säger Men indgren i. sin, artikel. och man glömmer att metod sak. Vetenskan 'icke är samma ] Sker Ikväl något sådant, Fog lion ; Forts. å sid, 8 ; a skap'iga ” forskningens anpass- Snärjning avi...
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.