LS ferrev a ee " " 22 år gammal, Hon är otroligt ele- Yyreerryvet I i terrvevrvT rectitvevtYYtYveTYtTYtTYTYT PEPE YEYPYFfEYFEEYTE Per TEPE FET PYT ”Måndugen den”19: oktober 1953 Sol och vårdrottning:” | (Hon RNE hade. sju äkta män! H RIO'DE JANEIRO (AEP) - i Visst är” ”det "övanligt' ”att en kvinna ”sol-och-vårar” flera" män. - Men att det' skulle "lyckas ' att samla sju äkta män som inte vet om ” varandra, det är säkerligen ett ovanligt rekord i branschen. Rekordhållerskan heter Maria Pia Narvez och är brasilianska, omdagen dömdes hon tillett fängelse villkorligt i Rio de Ja- neiro, Både domare, åklagare och . icke minst-den offentliga opinio- nen - intygade ”att' de aldrig ens hört talas om ett liknande fall, Maria Pia är vacker, rödhårig och gant och självsäker, Hon 'satt i de anklagades bås som om hela sa-j i ken hade gällt en modeuppvis- > « ning. Hon bara 'smålog mot be" : - kanta och ”behärskade " domstols- : förhandlingarna med humor och ' vn slagfärdighet, :: : / 2 » - Saken började” så att en” 20- » 1 friga vackra frun år: 1941 lämna-: Der deg i sticket av maken Pedro Nar- Na gez efter bara sex månaders äk- - ” tenskap, Maken ' försvann spår- H -” löst, Varken Maria Pia eller poli- pe sen kan ge. upplysningar om hans : : färder ' och -: uppehållsort, "Maria | Fia stod då” inför. problemet att "7 förtjäna pengar, Hon anmälde sig som' försäljerska hos ett ameri- " kanskt bolag, som 1 Brasilien sål- "oe. brasoch Menade a pengar, « -Hon : ” hade'snärt en vacker bostad i Rio och 'en liten bil med vilken -hon körde omkring 1 hela landet. Hon sålde dämrnisugare och kylskåp: I ; staden Goyaz stötte hon ihop med . en rik affärsman som erbjöd hen- ne att bli hans hustru. - Ibland uppehöll, hon sig också;i + män 'som förälskade: sig i henne, - öva yrket bara 'en vecka per må- " nad medan. hon” under månadens de sex "föllighet. Maria ”Pia. behövde en . de'sex ansträngande äktenskapen. ' med” de sex äkta männen; :den7 sjunde; den förste, var fortfarande |" försvunnen. Och så fick Maria: Pia sin' post 'på 'postkontoret' :'under mit på; Men det var .bara Maria Pias : sexfaldiga z äktenskap.-- Inför | 7 a len vittnade'den Jens alla städer, också de mest avlägsna, fick kontakt med den sköna ; rödhåriga. försäljerskan. Ibland -var hon hemma. i. Goyaz en: , vecka "hos andra mannen, ibland ; bara -för.; + några dagar. den lilla hemtreyliga bostaden .i Rio. Men för övrigt var Maria Pia alltid ute i- affärer. Hon var fan- tastiskt . elegant, - mycket « sfram- Y Förädling och konservering STÖCKHOLM VN "Det svenska låntbrukets produk- tion” har: nufnera gått förbi kon- ås éd :resuiltat att. vi. fått ett över- ä knaden,. : Detta. ö torde: dessvärre också komma att öka” undan: för” undan, samtidigt som det” blir: allt svårare. att häv- da oss utåt, eftersom våra produk- tionspriser ligger ', över :: världs- marknadspris k lant- gångsrik och > det. var . inte. alls förvånansvärt att det fanns andra Och under' de. gångna åtta åren har Maria Pia gift sig i ytterligare fem brasilianska städer, med fem | bö a män, och I; "varje gång har hennes enda'vill- ] välbärgade :. och kor varit att få fortsätta iried af- färerna pr flyg: ” Försäljningen gick så bra och de'sex äkta mänz nen var: så generösa, att Måria | Pia till slut nöjde sig med att.ut- övriga 23 dagar delade tiden med "äkta männen, rättvist, kor- "som god. . Det bela språck genom en ll- liten vila; en liten semester från Hon 'bodde en vecka i Rio i den gamla och hemtrevliga lägenhe- ten. ' Hon. korrespornderade-:'dock sex. olika” namn, Postmästaren ” rapporterade: : fallet till polisen. |” i : Polisen trodde: det ::var: ett stort upplagt -spionage- som den kom- mästare Stig Karlberg ärtidskriften]! ”'Maskinteknik :: i! jord och: skog” Han har. några positiva: förslag att bjuda men” framhåller” till. en som n många” sfekommen- är vatt plantera: skog, på en del av den sämsta åkerjorden samt förbättrad + -odlingsteknik | £ produktionen « på :x den jorden, : Detta: låter bestic- en; vid. närmare ”grahsk- ning.finner: man -att de arealer. som myndigheterna ., ; möjligen ..; skulle kunna godkänna för, utläggning till skog... knappast : kan: påverka : det stigande överskottet -av ,jordbruks- produkter.:; Dessuto + måste folk Jord. och, sina £.Det finns 'andrä sutvägar.: att förädla och konservera I t l I H | | : "> Maria Pia under föruts + 7 att hon skulle få fortsätta i yrket : -. som 'försäljerska.: Den, glade: och "- rike mannen köpte Maria Pia ett - litet' sportflygplan och tyckte att | oe '-" fruns ' affärsduglighet endast "var vå en tillgång för dem båda; Det var I "" år 1945, Från och med, denna -tid | - | har Maria Pia 'sålt sina ' kylskåp | och dararasugare pro flyg.” Brasi- i + ska" kylskåpsfirmans. direktör: till förmån för Maria Pia, 'Aldrig har |: . bolaget haft någon mera pålitlig « och + bättre försäljerska,' Ock'.de "äkta männen vittnade' också,.De förklarade att de älskar Maria Pia . Straffet -blev villkorligt. och att de var lyckliga med hen- ne; Och så föll domaren till Öga. | fördel. sär oljeväxter: sämt ;konser- verade” gurkor: och ärter. Exempel på förädlingar, som exporterats, är j : | öingsdslatr om :30—50; hektar! är. Jordbrukets: exportchans att subventionera -spannimäls- och ningsproblem bör kunna och måste lösas dels Y genom att produktionen förbilligas, dels genom att. konser-| + I verings- och förädlingsindustrin tar hand om :produkterna: och gör dem till": konkurrenskraftiga . exportva- orskare, , ingenjörer, , affärs- 'och" jordbrukare måste i in- timt'sanfärbete" bryta nya vägar för dets svenska Jordbruke och dess ligt nya.undersökningar: av statens jordbruksnämnd: har” antalet :bruk= ningsdelar helt:utan [mjölkproduk- tion. ökat från 5,4 pfoc: år 1949 till nära '10' proc. i' fjol: Det är"på: de allra minsta; och de” största gårdar- nå', som "man: mest "lagt av mjölk- produktionen, Den” största relativa ökningen ”, mellan ". ären ! 1949 'och 1952 1-antalet brukningsdelar utari 7 | mjölkproduktion + NN redovisas , 1. för Östgöta-' och Vä- i Ett av de vikt | man försöka plöja .de styva. leror- "IT nog: bra” att plöja : även : om : de I skulle pli? ”starkt vattenbemängda, »| skördetröskorna i" på, 837 prog. av bruk | proc samt på 188” proc,” av. br Jordbruk utan mjölkpro- duktion inellan. årert 1949-52 ökat il nä cet gäler is delarna om 9 ”Fektar och - från 74 till 16 proc. :",18,2. .proc,:;av ide minsta : delarna ; (mol 11,3. 'pröe, Av förv, "Gottfrid Carlsäön, Ultuna oktober är. höstp jningen, Allde- les särskilt bör. alla fält, ' som ska vårsås, blivande. helträda, är, åsikterna nå- got; varierande. Det finns jordbrå- kare, som' anse, att det är bättre | . HN att: vårplöja ' helträdan. "Har man vunnit "sådan erfarenhet, så bör man - fortsätta. med vårplöjningen av. trädan.' Risken, är emellertid, om våren blir sen, att trädans plöj- ning kommer att förskjutas till en alltför ' sen” tidpunkt.. Något till-" fredsställande : trädesbruk. blit det icke under sådana förhållanden," "Få vi regnig: väderlek; så - bör na, innan de'blir' alltför våta. De lättare jordarnå äremot ' går. det Höstplöjningen” var lättare tidigare, när 7 man' företagit skörden med självbindäre, Numera” användes stor . utsträck- ning, och det är icke lika lätt att få :plöjningen väl utförd efter de- samma; Man" tar. nämligen betyd-, ligt längte' stubb' än vad-falliet Mar, när. man, använde" självbindaren, Framförallt. vill gärna maskinsta-. ett sådant" fält väl | är ogörligt. Ska "man" få stubben -- väl: : myllad. och 'det . är väl ändå] 7 önskvärt," å bör; Stubbhöjden icke a stubben omöjlig bet; ning . ningen. Det finns knappast något red- skap, som: lantbrukarna. slita ut:så väl: som: plogen, och". med, -en..dålig plog 'kan icke ens. spécialister plöja wäl, Frånsett: vilka -plogar' man: än använder,.så "måste an :sa till, att > skärpta 'samt att billspetsär icke äro '-höstplöjas. / När: det gäller ee + - -Jordbruksaktuellt Spansk anierikansk pakt - kn ee min > Arkofascisten Franco un Auriol” och Chiirchil : +, mina demokratiska bröder att vi slänger titlarna. —' Får jag "föreslå vn 4 brott i det viktiga 'plöjningsarbetet | lätt uppstå. - Sedan: h tplöjningen slutförts, tillses att möligeter för ytvattnets har "utvecklats" väl Där | man har «en kraftig växt, kanske ett par de- I cimeters bestånd, så kan man bliva -frestad att på något sätt tillvarata ' göra, ty, då blir vallen så pass till- bakasatt, att avkastningen nästa år avsevärt ' nedsättes, . Först. sedan växtmaterislet frusit ner, ska' det avhuggas, hopräfsas och bortköras. Att man icke bör slå detta foder grönt för att nyttfa det till -ensi- lage eller direktutfodring, veta nog flertalet luzernodlare. Däremot. an- se. en del, att en del av växtmas- san; t. ex, halva 'växtbeståndet kan avbetas,' Den åtgärden" är nästan ännu. mer. riskfylld: än att slå av materialet gr Som sagt, ingen avhuggning förrän” materialet fru= sit ned om man vill ha en bra och IN) år: 'Helgonbild i i Iofdon - : grät honung”. härom dagen hanide, I Sankta Ursus la-skolan 1 London ' Hetgonets bild av' gjutjärn började . Kyrkomyndigheterna ' och : polisen - lyckades lösa -undrets gåta, lösnin gen: var helt prosaisk, I den heliga hälle slagit sej” ner och tårarna var äkta honung. Helgonbilden” skada=- des under kriget genom ett bomb splitter som rev ett litet hål i helz rikt” . avkastande ; vall nästföljande ” 4 Det" var, närapå ett' under som ” | gråta och tå". rarna 'smakade "till 'på” köpet" söta, Ursulas järnhuvud hade ett bisam= ' YeeevevevevyreeyteryveYYTPYTYFYYYTYFTYTYFYTYYV Yrvereerevyryvyy VE TYFEFYVTYFPPYTEr gonets högra öga. oh od.” -den 'sinerlkänskas krigs ven H Er ser LTöwell tTho: | oe FrAgi | Ö P verate” Lawrence, ' ' Pm fönte kung? » =. SÅ bina föredragsburnéer och 5e " Inen av Fräjre Orienbens rät ulle man” ökulle göra den dit Sn IRedan? under: sin 'bärndom: ber han: intresserad av arkeo ”Ynglingen väckte” omerika- nens uppmärksamhet, och gav: Å da ingen ro förrän han lycka. des få närmare upplysningar honom.” Vid ott besök på den brittiske” guvernörens äm... "betslokal, fick han plötsligt ayn . .-bedvinprinsen",. Bör” satt Det blev Thomas som genom » [nare genom en bokt om Bina min=': tila "för den storå allmänheten : free okände Lawrenocé till! en Solkhjältt av legendariska mätt. > "3 'Egendomligt: nog'. hade” Ed« : (ward: : Lawrence, ökenkrigaren, ett. yrké så vitt skilt från det militära som väl gärna ä är möj- 2 "Jada ständigt gå klädd i bedu= ligt; han: vår råedeltidsarkeolog. ' beläst "och ett s, kl skolljas, ” (en vantrivdes med ratinmäs- . Biga studier och alit som lade Nn fbs och historia, var "ovanligt . an. .pröstatio joner. I Hans kanske” mes au framträda : blev: bang” ämnesval för "dok örsta gången reste "till 'Orien: ten, närmäre -bestä mt till Sy- ” fotvandringar, så väl med lan 1 Btervände. och” "tillbringade" tri år som deltagare ien utgräv ” ” binksäxpedition' vid Eufrat. V7 " t Han fick omedelbart kontakt med. de > arabiska" "årbetarnå, fascinerades i av deras mentali tet och primitiva livsföring; de ras sinne" för” poesi och fata-. indräkt, en vana'som han" 'ses å > don kom att följa? genom alla : 'sonli i Wales; dit familjen Myltat Från ' I - Arland. och där han föddes 1888 År, Axaberaa å sin sida upp "skattade" som eu god vär, som tog dera "stället ” för SME Profeten: fr Under studieårén i Oxford - Tien.' Han trivdes, trots” hettan” + ; Huss öch alla gfrapatser under sina kort. besök - hemma i "England : . listiska" mod. Snart talade” hån "deras. språk flytande och bör- mÅdm oerhört” och parti mot de dryga” tyska ine: hängare brukade rent av svära , band på hans Personliga frihet. i Pvid den: engelske herm? i Gärna: ' strövade Han: omkring ” på ålngn e ensamma vånbipgan, . + å ti éer, bört: turkarga från”s "redan från stärte =» i toritet, nen: "det var hang pers genskapör "som ” blev": . Hån utgjorde . så att säga a Bjärntrosten bak-- snart började de räkna honom: ; om: bedninernas raider i öknen, ' Strategiska ' kunskaper : : inponerads. En engelsk general genjörerna., Hans i ivrigaste an» | har rent: av yttrat att han var: a en av historiens främsta fält- herrar.” "Men den kanske. för- Li ”-nämsta” orsaken till hans fram- ”gligär vi var att har rv vallinänhet - : utslagsgivande; 8-r z häng"! ST "uppror: 1 Eritopa” orsaken" till/ ”att' han ',; "bland: araberna” akulle kunna N den "mäktigaste arab- farsten grep till" vapen och" drev: i "lerade” ”kiigsimåkten' både” han s tr dra É ch", hals brytande kamelritier; vär "också om” beduinerna > dvinkvinna ringssätt ”»honöm>, 'nopalt Ed Allenbys : sonsstaden” "Akaba "vid: Röda a "gen för en: : liten” ty de: turkiska vaktposterna ”ahsåg det under sin "värdighet ' "att hej aren 'dam 3 — eller också försökte de inleda en flirt med ' nad sv: skägg gjorde förkläds naden illnsorisk; Ma vern lye- : -kades'altid; had og sig fram hundratals! kilometer på det fi ”entliga > området: "och: lyckades skaffa oer! Iysningar,' tack vare” arabiska träppernå" och gene- Palestingäriné "slätligen" lyckades bese > Bandet' av den” turkiska” & gatni- " "havet. De kunde. nu uppnå kon» » takt: Hed "de brittiska. styrkor« - = säwrences ovanliga oo : . spenslighet och -totala avsake'' | s dolme! "sina Ika de I i i” som höll på att kosta honom I vet, Men: hans serbördg vilje- - kruft höR henvm uppe, och när "Jerusslem TN t december 1917, na i Egypten; . Företaget - hade ln : -Iyckats- tack” vare" Lawreiices eduintrupp kade, an ridit i en -vid: båge" II genom" öknen' för att turkarna . inte pkulle' ana vart dev var på "skede. -slut,' och" kampen orå By- = red pch Palestin skulle ta: sin Örjan: Fawrences Prestige has, kats ockbä' i bärs lands: "mäns Ögon; Kan hade utnämnts ill viajor för sina" insatser i. + béduinernag "guerillakrig . och | den : berörde sgeneral ”Allenby : sökte samarbete! imed' honi i : "Raiderna blev: allt ”längvari un - gate; -strapatseria :vnder -de "ändlösa kamelritterna genom öknen” allt "svårare. Under en. . + Fekoggosceringsfärd Bjey) LAW» rence tillfångatagen av furkar- » söm trodde hohori” våra : "han fick "genomlida. ett. ohygg- Ngt, Prygelstraff.! Kort tid ef- ; terät rymde” han 'och klarade - trots svårt nedsatta ”krafter en "titt" på rekordtid genom öknens ”-retalet' tills ban avled genom: ex motor. ' cykelolycka 1935, | ' tillfällen gjordes fö honorna att återgå till” politisk Sv verksanihet; han erbjöds" fram: . stående poster, men” avböjde [ Ny.var, Hrabkrigets” första ;” obevekligt, Hans ösvike JE] alltför. stor. I det” sedermera indragtn. fö Hill sitt mohyné tala verk dm arablriget. 285even. ” : lars), som" "samtidigt är:en rö. - ”maxitikers och! poets" skildriög pr i "av ett Jand och ett folk söm står”. " - ” honom nära, säger had E "ville skapa” en vy nation; älla! förlorat inflyfande; för 20. ”niiljoner, Vi voro berusade äv. en, gryende världs mörgonfrisk«. SS het, vi voro. fyllda av idéer som” ee voro obeskrivliga och dim iga 'men värda att slåss för ee men när: vi nådde vårt. mål och - den nya världen" dagades! ko ja "mo de ganila männen fråm gen "och logo vår seger att gö : om efter mönster av den gamla, - "värld som" de kände tilla.. ANARSALALAA NYSEFSTISEFETITY i ör rYTEYTT Ar Aa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.