”. al a i dre än 8 procent. av. den vuxna be- . imyndighe [g Kl. 16.44. + . Solen går , kll 16.41, . Solen gårki. Kl. 16.39, "> , Som vilar, ' r 1 höjden, » WALLIN. ) C »degala' ble kalabalik: 1 Elis go, "åcrabethville,. "Belgiska Kon- gisk-frngerade' eri påpasslig bel- stor mnsk . modefirma en' med nekängipaganida 3 förberedd ' man: mer, Alppvisning” för : negerda- största "rangörerna hyrde stadens ta.. mocmöteslokal, men de svar- talrikt sedamérnaz infann sig .så tansvänttt det: snart blev en fruk-: de pol ;kälabslik :med tre såra- med 11'smän på > slagfältet och föras tilnegerkvinnör som måste före må sjukhus. Redan en kvart : gatan 'svanekänguppvisningen var. re vackart av vackra och rmind- "dem kom'2 negresser. Många. av A och i varit från det: inre: av" landet till fots ockpå. väg i flera dagar, "na oxvagn ned tåg och med. si- 16 släppa” + kvinnor ” än ”bristningsgränsely ; redäh. till fyllde Iokalen, poliskedjan, både. ör från lokalen. Er, P2 0 och kastades avväpnades 'o; pryglades av de. rasande 4 hab vinnorna.. : En och' en v tim” striden ne varade den ursinniga kades Atlls: tilkallad "militär 2 årerställa- ordningen, er ; Hägg. berättade, att han match på :5,000 meter vid ISA- besöket - mot - Ricey- amrisen - psykiskt; Han vill: Rice, klämde på lår- Och sat » kväckte gick in muskeln & dre... I varje fall an-' för cirka 30 år. sedan: endarisk bollspelare” i Södra vid namn "”På- ing « spelade högerback a ecialtrick var följande. helt nakenfcherna » brukade - han. bröst och | och. med sitt håriga blicken, som Inågot äv vansinne i ä det gä sextra attribut stiga in: . vändes dei av en 'le Jönköpings larn”, Tra i morgon utan också nä ": > till. Hallands Men pa-; hans : böcket - återberättas filmdukarna. Ett belägg härfö "| har / vi. fått under den tid hans Centrum i ståndare Emil: Johansson -omtar lar, att biografen 'var'fullsatij vid varenda föreställning, oc återberättas' "på Laholm, ' Bioföre- & "böcker. det var:många som inte lycka des komma över en biljett. All$ som allt sågs filmen av. :2,5067 personer. : Hr. Johansson 'omtaj lar att ”Vingslag i natten” kommer om en månad. Ett par: personer: har" samtal ' med LT: förklarat, önska . fler matinéer. på 'biof graferna. Hr "Johansson omt3& lar, att det blir matiné inte b söndag. På torsdag 29 okt. bi det premiär på en film som” h samma . namn som: en kär barnvisa, nämligen ” ”Dansa' docka”:>; Dock ingen förestä ; ning ;: för. barn. utan en s.å thriller, åstadkominen av. Ni A Poppe: - För några dagar sedan ät; gav vi i denna spalt en spe d lation om ;betydelsen :av' 13, Y skapsnamnet Halland.; Vår och medarbetare författare Anker-Paulsen har "med. ån ning därav” sänt 088 följ ade rader: öv ij ' Ja, det är ju det konstiga det, att Holland kan betyda lågland och högland. Men Hojl i Holland är naturligtvis' lå] det. Holeby är högby; Men by. är: också' den Jåga b konstigt är det: | Naturligtvis betyder stenlandet. Det har Elof Hellqvist och "Jöran Sahlgren' rätt i. fast dom. är" professorer. Den om- talade « irländska ”'floden” 'Lag- gan ' är : döpt på gammalgälisk. Betyder vatten bara. Men så kon- |. stigt är det; att Numedalslågen som löper ut vid Larvik betyder Laugaren och Laugaren är, ju det samma som Lögaren,. stedet där Laugen en visa står det: sig' där förbi, i den skal Ifierden falle, (Sinclarvisan av Stén.) ÅA " Men rär herr Sahlgren åskriver, att Hovs Hallar i Skåne äjr ntmn- givare - för. Halland, 7 då är det prat. Till och med då HåÖvs Hal het 'ors Hallar, kjära professor i Dean meka avi kan förfålska jen. ganska avsevärt, säg. Je 'Anker-Paulsen... ör detta nya bidrag etymologi och minng. med något av salknad i Anker-P u'sens väldiga sam- mandrabbning. för rågra är 9e- dan i LT:syspalter med en) lun- daprofessor Den gången gällde det hur. det amla namnéåt: på Laholmsbukte; ::Lovefjj ig rden, hade uppkomunijt. : Fo Nar for ohörd många år SE Vi tackar — I så till sist ett kitet kli St Ti: ia I. Gullbranästorp i Halla a pot två måkar-— vaktmästare] Pari- dön Karlsson och hans fru ] Anna — som har ett märkligt håndlag. med djur, varav följer att! hem- met alltsomoftast överflödar. av p ur omk ring g med en min å' rumy' se sig a lagets omk läd det som. "spelar - Vem 9 VÄNSTERYTT ;, I regel: gj inte mycket vå tiden heller. RIU sen av sig på den Dans låsövhing” Der er dukket have hart för. >. Han gik, en dag gi med en kgbenhavnsk ikke var i mindste tvivå- om, — forfatteren 'altsaa store — den, der. raekker den De kom forbi "huset. hva, Andersen :har, boet, og skoti. CH: til mindepladen,. der er sat i aa dl ;de vänsteryttrarna' n Storm Pp hi- . storie op, som jeg ikke: mindes at, nem a Nyhavn orfatter, der at han ill den store. bergmmelse den helt a dg- 00 tama harar och kajor m; in. sä- dant. En ”upphittad” ”kankriefå- gel, som byggde bo i fru JAnnas kaktus, och en gris, somlföljde husse till stationen på kvällspros menadeny, har också hört til idyl- len nus Asea . iMakarnas määkdigaste tyrtota bekantskap var en hare. gn' dag Halmstad -och ute: vid flrgfältet fänn han en hop kråkor, vika ha- de väldigt roligt med något som de” kastade med näbbarnd-unpe- fär som. en boll "mellan sig; « När hr Karlsson- tittade efter ordent- ligt var det en harunge, tom var tilämnad en kvalfull did. Nu blev det :i stället hr: Karlssons rockficka .. som ' blev. en fristäd, och den haren :sprang setan fritt -|hemma i trädgården hua. som- maren. Husse .kunde t,' 4 m. ha ten kopplad söm en hund när den mu- ren i den' enledning. Forfatteren färdådes i omgivningaria.. .nikkede hen for sig' oz sagde oprigtig riysgerrighed: : - zi. ”0— Hvad tror kommer -til at-staa paa det ihus, "hvor jag har boet? å Storm smilede bredti. =s-&-,. — Du skal se, der kommer" 4 |ställer världen. staa noget som; Lejlighed kil vara möjligt, frågar de 1 lagpara- at Neje! eve Analfabetism i i USA: Wyoming är. USA:s mest efter. Abtivaa delstat coh där är icke min= : ; analfabeter. - Statens for eheter beviljades 25,000 :dol lar ör ett propagandafälttåg: bell jsmen, - Propogandan att det nu i avlägsna ar och E ifischer' förkunnas? 'kan läsa och Sevan, besök aftonskolorna! > Vid: Riksteaterns fföreställnin- med "du, der orda [8 gar på tisdag och onsdag i La. holm kommer en '7-ärig: (ja, det är rätt, 7-årig) laholmsdam ' att debutera '.på de tiljor, som före- Hur kan detta grafernas irrgångar bevandrade. 1 | Barn får ju inte uppträda offent- ligt+ ' Emellertid är; det en roll, där flickan får vara vad hon är, nämligen ett barn, och vidare kan let omtalas, att målsmans, . bar. favårdsnämndens och länsstyrel- sens -tillständ inhämtats. .. wWems flicka är. det som' skall spela -te- Dy ater, frågar förmodligen. läsaren. An För, att inte gå händelserna ' I förväg skall vi inte avslöja det än, 'men- vi röjer nog inte, för inte: | myckbt, .om: vi omtalar, : att. hon och läsa |lare är dotter till en av. de skådespe- som - varit. med. om Lagé- ich > din ;inkomst' kommer, att pkar holmsspelen. Petrus. | blev tre. veckors semestér re- A AS och vackert att skå- . medan tankarna. de flyger till sin Hålland I man både badar och .Avättard och - kom > hr » Karlsson cyklade: till |: . Det här blivit även i vad re- sor beträffar så olika nu mot förr, och isynnerhet sedan det seg det som aldrig förr. Det eg- na landet räcker nu. inte till, fastän ' där. finnes så mycket da, nej nu skall det vara utlan- det och jag klandrar. ingalun- da rTeslusten; det. kanske. bara är nyttigt. att. vi. lär oss att. vårt eget- land: och folk över- träffar, icke. a'ltid” alla. andra land och folk såsom våra skol- | böcker för 65 år sedan sökte in pränta i barnen; Dock, det går- nog lite till överdrigt ändå med, våra ' utlandsresor. . Engelsmän- nån, reser också mycket i ut-.| landet men "de hålla ändå, eg- nå landet mycket kärt och jag tror det kan kanske: intressera att. höra vad en "engelsman ny- ligen skrivit i denna sak? Nil för tiden: folken! resa. til de | "> tusen fjärran land, pyramiderna dem ' vill: man 5. > byggda uti ökensand. : Peterskyrkan likaså i det minnes- «cv rika Rom, | men för mig är dock min hembygd Va . en, än större helgedom. rå > Tänk vad: :man i Burma” svettas ;>-, under i het; ekvators sol; och i Grönlarids Thule: fryser invid : jordens norra pol: . 1 "Australien man söker” efter i minsta skuggas hägn, - hembygds. svala regn. , Mausoléer man beundrar som äe "vy mäktiga har: byggt, men pä” HKembygds - kyrkogården ;" 1, Sova. fäder lika tryggt under erikla kors: och vårdar; or pss kånske tanken också går ut” tin Högen där. som : viking ..' sovit. mer än tusen år. gator, :> Walparaisos trottoar, - V Söderhavets öar under ee himmel blå och klar, öv medan tanken den flög hemåt. til "7; en näckroskransad sjö. i värs mitt så skön och fager låg vv T.ycksalighetens Jag har: skådat: "månge folkslag. som "det; skall: vara : men : "inne! hållet tior jag är klart förståe- ligt. Och-nu' ville. jag förtälja litet.:om riin ovan nämnda”se- mesterdag : - - Vid "”järnvägsstatione fick jag ” och.. min följeslagare: en taxibil som” körde oss cirka 8 kilometer : inåt . skogsbygden. Väl där fick. chauffören order att köra hem ty nu skulle våra apostlahästar. tagas i anspråk. Förövrigt. voro de trakter, vi nu, skulle besöka sådana att ingen bil.där kunde taga.sig fram. För "det första skulle barndomshemmet. besökas, för det. andra gården; där jag bör- jade" i ”småskolan”;, så skolhu” set där jag började. i ”storsko= lan”; för manlig lärare, ”.... 7, Jag fick se, ängarna, jag På. dessa. .ängar | fick -jag. också. börja. deltaga i. |.vildgrässlåttern men: till att” andra aborrarna och å , åter: lÅtervändande t till den. jord, den bygd: och det. folk, dör barn börja med ville äpetsen på lien allt för, ofta: borra sig ned i marken. ' Även en och annan sten fick sig ett hugg så: gni- storna flög omkring. ' Ja, så kom vi”till vägen . fär jag första gången skul "agéra ryttare, det gick : någorlunda bra tills det gulå stoet, börja springa, ' då slog jag. båda år- marna öm dess: hals, så: med den; ståtlige ryttaren, var det icke mycket” bevänt.' Så' kom vi- till torvmossen, Till att bör- ja med hade jag rul at bort den skurna torven på en skottkärra till: torkningsplatsen, men det var” en stor »dag när. jag fick en: spade och. själv 'fick. börja skära ”ut' torvorna. - Omsider kom... vi. till. . grannens potatis- äkter där ' jag förtjänade "oro: "pengar på potatisplocks ning: 25 öre om dagen och där. till inaten: Jag såg också logen där. jag lärde mig tröska med ' plejel, till: att” börja med. slog jag ibland mig själv i huvudet med | slägan I stället för att: slå den på axen, Stundom ville: slagan. stå i rak> linje. med den det; äv plejeln som man höll i. När: se- dan tröskverken kom till, b'ev det : min. lott: att : köra - hästen | eller korna runt. runt därute på . | gården, , : Så" kom jag till; bäcken | där : | jag byggde kvarn och såg och till. den, lilla å där skvaltkvar- nen fordom stod och den ”mur- rade” "så. be'åten när ' en : fick säd i "bingen och" dammluckan öppnades, - i : Vid sidan om kvarnen > var: ålkistan' dit vattnet; leddes när kvarnen" icke "användes. Vv När höstregnet. föll rikligt och-det' var mörka nätter. då .kom det flera, stycken ålar:i kistan, A- len var ju på vandring ut' mot. lekplatsen där ute på: djupet i Atlantiska "oceanen... På. vissa. platser i 'ån höll mörteti till, å lyckades man bäst fånga I i garn vilka sattes ut i små vikar på våren då gäddan gick ini dem för att. lekar sv os : Vi.-kommo. också. un boke- | hultet : där vi om våren repade | nyutslaget boklöv” till "korna som de åt. med god ' aptit. Strax jätill den ; låg hjortronmossen översållad med" härligå hjort- i' kom" föri bärabacken ag ver med. 0... plockade lingon. : I. den gamla svedjan växte' smultron stora' som små jordgubbar. I det stora : sten- röset växte hallon och så. var vi vid blåbärsbacken och björn-1' bärsstället, + +. « Vi träffade” folk, "vid ”gårdar-. na men det. var antingen söner eller sonsöner «till min: barn- doms bönder dock, det var an- märkningsvärt hur släktdragen kan 'gå igen gehom många led. Det kördes in säd på flera går- dar, men nu var: det inga kor, | oxar eller hästar som drog sä- deslassen uppför: de ofta: bran- ta' backarna ' hem ' till.” gården; nu var. det traktorer, På flera gårdar hade, man nu åkrarna stenfria.- Man "kunde se" stora - Hatet: må ikke stå i lor. . "Kristus, 'sier, dv cicke skal, Även 2 des Va Slår: du, så " . Kristus hår” Du ska) al ih ke: håte. din egen Bror. | : selv om: häns synd "Hot ikke, lyder ett. bibelsk ord; s hatets ogräs i bjertet grör, 2 det. skal du "Tuké med omhu stor. Se N elske din naste, det er "ditt kall," | - gjor due ei det. skal du stad for fall. ee DT dUDSONNEN sier: SIå ei Hjo. : ul med mordere: spendt: till en 1 anger-pel, . Du skal ikke tro, det er tonime ord, a äypt t äitt” hjerte, den gror: og: gror. c s Fe Plukle da den: sändhet i. hjertets vå, / : : : jordiske/ bror, og du skal få se Iyset, som: skinner fra Korsets: Tre. a skal du:få. lodé og del” ot ment dém, hans sandhet bor I. .Anker-Puulsen. AAAAAMNAJAAA NRA NN jag: lekt höstackar som fordom legat i åkrarna, Nu tar man dem" dana som de är utan att sprär nga dem; man icke: hade vetat om tra tro att en: jätte varit -här.: till det branta backstupet där vi om vintrarna åkte kälke ut. för i virvlande. fart. Strax” här: intill låg den om vintern isbe- lagda, mossen . där vi själva två kunde åka mycket fort när en sköt på. Om somrarna hade vi en 'ungefär likadan” framme | vid gården, i Ävenså kom vi till den. jä na släta byvägen där vi på. fri tid : ”slog :trif'e” av hjärtans: lust.” Vi. såg också .det stora stenröset där vi barn. byggde |> varsin stuga. Till tak lade :vi några brädstumpar och ovanpå: dessa ' några grästorvor, väg- garnå” dv stugan tätades : med mossa; inuti stugan murade vi upp en öppen spis och en'skor- sten så vi kunde elda 'och steka suräpplen söm vi hittade ute i vången; på golvet hade visfi na” mattor "som vi” flätat av Säv. i Vi voro "också ägare ti och oxar med störa hörn som täljde ” til av "furugrenar; Höstar hade' vi som köpts för len: semesterresa till barndo-; Imens "land, den idylliska. byg-. ;den vid Krokån i Knäred, I de ” :rader han här:'skrivit —- och” än mer mellan dem = :' lyser Idet fram, att hans hjärta bor. br denna bygd, där han för en ikort sensommardag . ”trampa- hade män kysst; många gånger när: man :på. eri bunta 'säv sku" 2 äde att” "sova "uppe på" ”rännenå””I Köet;, så högt uppe så vi' kunde ligga och kika in i svalboet till de .gapande hungriga. ungarna, & Vi. kommo också till rävlyan » i skogen under den stora jätte- , stenen och till stenröset. nere vid "ån. som” vi hade rest till minne av att vi.där hittat ett andrede, ;. Ävenså . kom. vi till singerbacken. ": som vittnar: om att man i bredvidliggande mosg- se hittat myrmalén i: gainla: der. Vi kommo också till: Höka- klippan där sign. en: gång hit- tat ett hökbo; Nu förvånar jag mig. själv, över hur jag. vågat klättra..upp: för: detta. stup, ty: hade jag. trillat ner;och»brutit armar: och-ben skulle ktappast någorl kunnat hitta mig; långt : | som: det :vär in i vild otillgäng- lig. terräng. 206 0c olösta Vi kommo: också till spången över ån söm. jag somliter par- vel icke vågade gå på, men; en snäll: farbror. bar :mis' över, dock. jag minnes'huru söm jag slöt: ögonen; och. våga icke se ner. i: det forsande vattnet-och jag tänker på att så har det 'senare-' också "livet .kommit stunder i ens liv då mani bild- likt-talat' måst sluta ögonen"'o: helt och hållet ånförtro sig åt eri allvis "skyddande: god! högre makt; son Ja, allt detta och mycket mer sågo vi under denna semester- dag, och när vi kom till järn- vägsstattonen och satte oss på tåget voro vi visserligen trötta men 'storbelåtna med vår dag, ty vi hade trampat helig mark där som "skalden säger: nt > Ingen kungådryck kan smäåka som brunnens vatten 'på min fa- ders gård: av "Jag skulle kanske också näm- na att när vi på slutet av vår ini tressanta .- semesterdag : började känna.oas trötta i benen, så stäm rösen av stenar stora som små. ÅA och -med traktors'” hjälp , forslar. bort, dem. Om! ST tors kraft skulle man kuniat Vidare. på vår färd kom”vi: snickrat till en karusell. varpå -l andra i Hishult. med 8, omtala . den: förstnämnda” med: åtta. del- «| Kursledare” "bir "I som: träta "Ver samhetsår. Sju studiecirklar är” redan klara, :och: de flesta & dem 'har redan satt igång, Yt terligare ett par cirklar är un set: står” sig! sälunda I i Hishult; vi har två ”nybörjarcirklar | I klädsörminad,, den ena i Korn- hult"med10' de tagäre och den för” Laholms" Tidning "sekretera- ren "och ”stidieledaren i His- son, Linghult, Vidare. finng det” nad,: denna givetvis: för mer ar vanceräde Å Den: : hålles” i, Kornhult.' Lärar- inta i samti iga sömnadskurser” är. fru Essie Olsson, "Kornhult eV har. en nybörjarkurs . oc en: fortsättningskurs i engelska tågare och den sistnämnda med Sex: Dessat kurser" hålles. också i Kornhult; Lärare , för dessa cirklar är folkskollärare Len- nart Svensson, Hishult." '.'.: "I vävning har yi en kombine- rad i i kurs. e'med tio ide" tagare: Den iskall; när: den: börjat," hål- läs i i Linghults skola. Vävlärar- Hi Lindkvist, Högalt: I Tårb blir: det blott; sen mnsjkr ” gtudieCirklarna i i Hishult har' - nu inlett siff tjugoandra verk- NN der förberedande:. Studieintres-". | hults LSS, fröken Edith Bengt- KK starta: en - teatercirkel, vartill en-'del: anmälningar redan före ligger. Vi. har hos'hushållnings ' Tsällskapet begärt att få anorda'' ” na"två kormbirerade cirklar, en '” i husdjurens sjukdomar och en oc om”. ögräs . och, ogräsbekämps" ; : . | Ning. Något besked har vi dock vi ännu 'åinte"” fått. från hushålls": ” ningösällskapet;. rksamhet [ siHishalt SS EDITH BENGTSSON, shånghult, studier are. "cirkel, nämligen. en, dragspels- : i kurs, Den har åtta” deltagare, och ' lärare är Sture "Johnsson, Spånstad, Svenssony Pershult, - och : ledare” Sven. : Vidare har vi plane; på att ; vå orps 'SLKF-avd, z »” . Ne ioraa FEGT SR ” ” . i hat:haft: möte hos fru Hildur Pettersson, Våxtorp,. Mötet, som... var; mycket! välbesökt, leddes, av, . välkommen." Fröken Lilly :Nils- son, Varberg, skall hålla. föredrag > man kommer .underfund t När rmed att även bland:vanliga rejä- la käring' används, inte bara om är till mödrarna,: blir man:litet un- drande;' skriver: folkskollärarin- ran. Signhild Mellin, i "Sveriges: ”folkskollärarin- nors tidning: ställer frågan! .: Är artighet: omodern?” -och" svarar:” Den som Har sin dagliga' verk- shmhet "bland barn" och. ungdom, rå tatt, artighet” och vänlighet bland Aessa” åldrar står lågt i kurs. Ber" man” några småungar, som ”lekér' på: en trottoar, att. flytta sig litet får man oftast ett nosigt”: svar, ibland” interfolierat av: en svordom," .> : När. de små "barnen "så. "börjar skolari! här. de -allå"' sina 'kantig- heter : med sig; förmaningar hjäl- på; prop torsdagen den 12 nov. på em, Mö-". tet Kring kaffebordet. Vidare sjöngs . en gel, sånger. a Sr ”skolflickor uttryck som” dj-a|- rarinnorna > utan.som tilltalsord |. kom. na lösningen, "Det gällde. ”Säterjän- "> fans > söndag”. - måste tyvärr: ständigt ', konstate- |: hjälten, men var ska" vi träffas i kväll? en lt På styrbordssidan av kaj när det slår fyra glas! era ndamötet. som: hålles -avslutades med samkväm: SATT DIG, JENSEN. 5 I Från ; Danmark berättas öm | gamle Jens Ole som kom in. i. en” 3 rousikaffär och bad "att få köpa: en" grammofonplatta. som. ”hetfa pat dig, Jensen; det är Bendag”, : Den hade man inte -—'men så” ett" intelligent biträde på | TROLIGT -. 2 Ar: det "verkligen Bant; fatt du aldrig? "haft. "sällskap med: en sjöman förr? =" Ja visst, sa flickan. "Härligt, sa den' unge" Bjö- U sr jo per. föga. Tjänstvilliga" kan nog särskilt. flickorna - vara, när de kommit: några. klasser upp, . men denna tjänstaktighet bottnar of- tai en önskan att framhäva sig själva och hindra andra 'från att vara förekommande. .I tretton- fjortonårsåldern ' överväger tru- ligheten, uppkäftigheten är på- fallande. En hälsning av en 15- åring blir för det mesta inte en nigning utan en vårdslös nick. - Pojkarna är naturligtvis inte ett . dugg : bättre. .Ger :man en grabb en tillsägelse i vänlig ton, nonchaleras dén mestadels. Det förefaller : söm ” om man; måste ryta för att. vederbörande skall förstå aft ran . menar allvar. de. vi upp vår "ungdoms -exercis- trall och sedan' gick v) som:20- åringar, traller har en vers soni lyder så här: Ja vi skall Bygga oss en ) hydda rar där” som "näktergalen - sina (drillar, slår, ärillar slår och» där månen lyser a förtroliät - och ' förargligt ibland. Och löven. prasela, trasten. slår,” Samtalstonen ” skall vi inte tala om. Hur vanlig mängden av svor- domar är t. ex. på en skolgård är nästan banalt att påpeka. - ” "Allt detta är- välkänt av alla äldre, särskilt lärarfolk. Vad £ all: världen beror dessa :fel på? För, tjugo—trettio. är. sedan. var dock tonen en annan: Utan "att hermfalla åt odelad beundran för den "gamla- goda tiden” ' att "mitt bland alla förbättringar . som genomförts ' har likväl en hel Hänsyn till äldre från de ungas sida är nästan obefintlig. "Är det Inte möjligen frihet från; fostran som här ger sig 'tillkänna? | det tidens allmänna jäkt. som in-: verkar -— har man inte tid att svara. hövligt eler; hälsa artigt? mäste man ändå medge del värden : gätt tillspillo, 2 Är , Det, är- sådant . som kallas ut-- jämning, De sämsta destruktiva elementen, har tagit .överhanden - och präglar 'de. etiskar och moras iieka. normerna. + Idealismen ' och ideal har vräkts överbord. och då kan resultatet inte bli-mer-än ett; förflackning: och råhet. a oc
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.