YTYFYYFYYPYTYTTYYTYTTYYTFYTTYTV vrvw? N . so dl «. + te " Davidsson tjänstgöra söm ens ”YVYYYYYTYYYVYTYYYTYYYFYFTYN FIT NN , FrerrevrevteTv TYYSTYSTIYYTYYTTYYVTYTYYVYYTTTYTTYTYTTTETFTY TY L LAHOLMS TIDNING r - Jätesil få fängad | BYGGNADSSNIOKAKE SUND DAHLEVIST" GJORDE FN Laholms Tidnings” avdelning för naturens under har sedan länge berättat" om :blommande smultron och -kaprifolium, . om mogna ' hallon och jättecham- pinjoner och annat, som hör -. växtvärlden till. Men på avdel- ningen för zoologiska rariteter : har det länge varit tyst. Men i lördags kom chauffören Da- vid Johansson hos Express med” "den "verkliga sensationen. D. v. s. det var inte han; som gjort den fina fångsten utan han var " bara ' den förmedlande länken och så fick hans dotter :Berit nog så attraktiv bakgrund till ”odjuret”.- ” - " Den . lycklige fångstmannen var - byggnadssnickaren "Sune Dahlkvist på Blomstervägen, i Laholm, : som i lördags morse "fick upp den fisk, som Berit : . Davidsson håller i sina "händer, ” .Och det är varken "en lazöring SN el'er gädda utan helt enkelt 'en sill av jätteformat... Den” var : nämligen närmare en halv me- ter lång och vägde 1.2 kg.,. — där- går islandssillen bet: mån- ga gånger om. Det var en verk. lig. bjässe i sitt "slag. och .yt- terst sällan förekommande' vid " våra kuster. Vi läste för någon | dogörelse ' för: tid sedan i GHT om att en Ilik- nande tagits på spö uppe i Bo: huslän' men den vägde ”bara” "Li kg. Så denna: gången : var vi värre här nere i södra Hal- " land, .Den togs: i. vanligt land- garn : och: förutom" detta fina » fynd fick hr Dahlkvist bara en del: skrubbor, :spättor och mak- "FAN SST. ' Fröken Berit Davidsson ” med ”jättesillen”,' . -I Nordisk Familjebok I hittar vi en sillart, som kalas ”men- haden” och' det är möjjligen ett ex, av denna, som förirrat!sig in i våra farvatten. Den före- kommer vid "Nordamerikas, öst- kust där den är "mycket talrik, Kroppens' . höjd -är omkr. en tredjedel av. dess längd, som kan bli något över 50 cm. för de allra 'största. Till färgen är den vackert "silverglänsande, på ryggsidan skimrande i b'ått och ' purpur. --”Signalementet” stämmer. Men det heter 'också att den inte är vidare till mat, torr och ,benig.. ">; Men - "det rill. . 2 glömde v vi att, b fråga Om. Le - "Cel,” K Förslaget om yrkesskola ind] T Hishult blev godkän Findeberg. . , - Överlärare Nils” Olssön hade väckt förslag om att fullmäkti- ge hos SJ skulle begära, att det skulle bli daglig bussförbindel- se med Knäred, Förslaget vann fullmäktigés bifall, och man be- slöt att ingiva en skriftlig fram- ställning. . Hr: Sixten Lindeberg - hade också ' väckt ett . förslag, som vann . fullmäktigeledamöternas stora. gillande. "Det gällde den indrågna' : fjärdingsmannatjän- sten i Hishult, och på hr Linde- bergs förslag beslöt nu fullmäk- tige att anhålla om att en fjär- dingsman kulle placeras i His- hult. cs 7 > VM les "be "Debatt bl. a. om anslag > till Kornhults IK. Anslag beviljades: med följön. de. belopp enligt :kommunal- nämndens förslag? Can - Följande. anslag föreslås be- viljade: Hishults AIS 5,000 kr, Hishults badhusförening - 3,500 kr, -Hallands nation i Lund 450 kr, Kornhults Idrottsklubb 2,500 kr, Unga odlare 70 kr, Hishults LSS-bibliotek ; 150 kr, Marka- ryds folkhögskola 100 kr, stats- bidragsberättigade 'studiecirklar 25 kr, vardera, 'dock- högst: 300 kr; folkbildningskurs inom kom- munen '300 kr, Södra Hallands förening . för TBC- konvalescen- ter 100 kr, Soldaternas' vänner i Halmstad 100 kr, Hallands Blind förening : 100 'kr, till uppsnygg- ande av. ; Sjöboholm 200 kr, sti- var Carl Johansson i I Damsbygget fullmäktige i Hishult hade i i går sammanträde, vilket drog ut på tiden. De vik= tigaste besluten var väl de, som gällde inrättande av yrkesskola, fondering för kommunalt - : bostadshus och fastställandet av utdebiteringen för nästa år. Debatter blev det om en del - - anslag, om skattens storlek och om vissa kommunala arvoden. : Beträffande de sistnämnda a; — Förh pendier : till lantmanna-, lant- hushålls- och folkhögskolor 500 kr samt till enskilda vägar 5 ö- re per meter 2,700 kr. Kommunalnämnden. hade av- styrkt" en del förfrågningar om anslag, men fullmäktige var så välvilliga att de mot nämndens förslag beviljade hemvärnet 200 kr,» föreningen Norden 180 kr, reumatikerföreningen : 100 kr och Simfrämjandet '100 kr.' Det såg rätt mörkt ut för ”Norden” men vid votering visade det -sig, att . de.» flesta ledamöterna av- stod från att rösta och de övri- ga röstade enbart för anslag, " En lång och'intressant debatt vållade” särskilt. anslaget på kr 2,500 till: Kornhulis idrottsföre- ning. För anslag enligt kommu- nalnämndens förslag talade hrr Nils; :Olsson, -Fritzén och Karl Larsson. Det blev votering, var- vid. anslaget beviljades med 12 "röster mot 2. . Fyra. ledamöter avstod från ått rösta. : SE Hundskatten fastställdes till 15 kr. ss — Traktamenten och. reseer- sättningar. för kommunens ' för- troendemän bestämdes att utgå med samma belopp + 'som i fjor. — : Arvodenga till taxeringsle- damöterna fastställdes till sam- ma belopp som tidigare. - — ..Skottpengarna; fastställdes att utgå med 50 öre för kaja, skata och kråka, 15 kr. för räv, 5 kr för: rävunge; - sparvhök .. = Kommunalfullmäkti; i Knäred "hade i i ÄN kväll e ett längvariét sämmanträde. " ” föredrag : på den långa och ”brä Ordé Edvin Josefs son lämnade först en liten re- c projektet, Den kom ' upp utan ”varning” vid föregående fullmäktigesamman- « träde, och för att få tid att tän- "ka "över ' saken, blev den då > bordlaga. Man hade då tänkt sig . ett bostadshus' på 12 lägenheter. Sedan - dess har , betänkligheter möt ett så "stört hus yppats, och - ordf, ansåg. ytterligare diskus- . sion nödvändig "innan man vid- "tog "ytterligare åtgärder för tan- kens realiserande.-Ett 10-tal hy- ressökande hade anmält sig, och av dessa ville. ingen skaffa ' sig . ; eget” hus, . Till sarmhänträdet hade man ; kallat: Knäreds byggnadsnämnds " landsbygden, si mycket billigt. konsulent "; ingenjör ” B ur ti Stenberg från länsarki- tektkontoret. Denne ' lämnade först en. orientering kring frå- ':7 ,gan om stort hyreshus eller: fle- "ra småvillor. | +” Det ' kommunala bostads- byggandet. i. Getinge började med att man där byggde 13 enfamiljs- hus. Dessa byggen slog ut myc- ket väl. Senare har man byggt tre. större hyreshus. Men hyror- na i dessa blir för höga. Nu pla- nerar man åter ett 10-tal' enfa- ” miljshus, 'började ing. Stenberg. Ett ensamt ' större hyreshus" blir fult i ett mindre samhälle. Vida- re kräver ett sådant hus ändring av " byggnadsplanen.' Att sälja småhus går bra, Däremot är det tvivelaktigt, om - kommunen kan sälja ett stort hyreshus, därest den skulle tröttna på att vara hyresvärd, .. Arskostnaden för en bostadslägenhet blir ungefär den samma i villa som 1 hyreshus. I villan har man dock för samma prig : källare, i regel stor vind samt trädgård. I.Stockholm må- ste bostaden i hyreshus subven- tioneras mer kommunalt än bo- staden i småstugan, omtalade hr ". Stenberg, vars anförande som sy- nes innebär ett varmt förord: för småstugor gentemot hyreshus, . -HrAlvar "Andersson inledde därefter” debatten. in övertygelse » är' att enfamiljsvil- , Jan är den mest Jdealieka EN frågan, särs Bas Pos sade han, då det är a om folk, som ej är bofasta et på en visg: pläts, kom- mer frågan i nytt läge. Vvilla- bebyggelsen ' sköter sig själv. Möjligen kan”kommunen : -gkänka tomter gratis ellér sälja sådana Skall vi bygga HR med, projektet. med beaktande av de sy p -jmunalhus 1 an. började. man redan klockan fem på efter-":' middagen men icke: desto. mindre blev det ganska sent, innan "man kunde skiljas. Det 'till-' tänkta kommunala bostadshuset blev bland mycket annat föremål för en ingående och sak "lig debatt, Något beslut fattades inte utan man uppdrog åt en. kommitté ' att arbeta vidare " Med' tanke. kter, som frå | kommunalt, » vilket” synes vara - nödvändigt, bör det följaktligen bli flerfamiljshus. Det'är svårt, att förstå, att en bostad pr kvm. golv räknat skall behöva bli dy- rare i hyreshus än i villor. Jag' tror inte,. att. ett tvåvåningshus" här i Knäred skulle störa sam: hällsbilden, sade hr 'A., som slu- tade med. att. yrka på att en kommitté skulle tillsättas för vi- dare bearbetning. av ' projektet. ” »-Hr Edvin: Josefsson påpekade, att tanken på ett kom- fått :skrinläggas där- för” att - ett' sådaht hus blir för dyrt. Kunde. vi få en del expedi- tionslokaler”. i ett hus med pro- duktiva utrymmen, vore .det en god lösning äv. lokalfrågan. Det blir värre att ordna expeäitioner i. småvillor., It ; -Hr Albert. Tohans- s on fadn det nödvändigt, att kommunen ordnar bostäder åt si- - tjänstemän, men han var skeptisk mot tanken på ett stör- re hyreshus. "Kommunen kan inte anvisa den som är bostadslös, och - vi "får kanske hyresgäster söm vi ej vill vara värd åt. Pen- sionärer, vill: Helst ha eget hus. Skall vi tänka på deras bekväm"- lighet ' bör vi. bygga pensionärs- hem. Kommunen. bör på försök bygga fyra småhus. Det är ingen risk, ty de kan säljas, Hr Brånalt ansåg också, att'det är bäst, med 1-: -familjshus, Men om: kommunen bygger så- dana, ' kan den bli -tvungen att sköta trädgårdarna. Skulle -inte bostådsproblemet ' kunna lösas med HSB-hus ' . Hr Stenberg: HSB är en fristående bostadsförening, som står under kommunal insyn, HSB kan bygga var som helst, bara det' finns folk som vill ingå som delägare. -Man kan, mycket väl tänka -:sig. ett mindre hus med lägenheter , blott; för distrikts- sköterska, tandsköterska och hemvårdarinna. Vad beträffar farhågorna för att kommunen skall få sköta trädgårdar om, man bygger småhus, så blir det ej dyrare att sköta några sådana än att sköta en park vid ett hy- reshus. M Hr Alvar Andersson: Hr Stenberg omtalade nyss, att villainvånaren får större träd- gård än 'hyreshusinvånaren. Då kan inte trädgårdsskötseln' bli så dyr per lägenhet i hyreshuset. Perisionärshem som alternativ duger '- inte, Vi = diskuterar ett .- ekonomiskt "bygge.sv Pen- sionärshem blir kolossalt dyra för kommunen, ' He Stenberg: Med hyres: hus följer inte bara tomtområdet utan även fritidsområde i form 2 > : : ; t vid" debatten. 2 aven park, Den mäst kommu-' : -nen sköta. Man kan räkna, med att villaträdgården med blott få . undantag skötes av den: som bor i villan. . Jag skall” dock ej:mot;- sätta mig ett flerfamiljshus. .E- vent; kan man bygga ett radhus. Men ett råd' vill jag ge: tänk: er för noga, innan ni bygger.” > Hr Arvid Johansson: Vi bör bygga hyreshus om högst 8 lägenheter. sa Hr Alvar Andersson: Det räcker ej med att. vi byg- ger blott för kommunens tjänste- män, ty vi har för svår hyres- marknad... Den: kan ej tillgodose behovet av bostäder, Villabebyg- gelsen bör som nämnt ej gå via kommunen. ' be .Hr David: Jansson Det är roligt att höra, att kom- munalfullmäktiges hjärtan klap- par för tjänstemännen, Det gjor- de-de ej förut. Tjänstemänn. vill helst bo i eget. hus. Brånalts be- kymmer om 'trädgårdarna. är o- nödiga. Här är vacker natur, och vill man. inte 'sköta blommor, kan man låta trädgårdarna växa: vil- da. En utredning behövs. Om vi får kommunalkamrer, vill han då bo i ett hyreshus? Tal. ansåg att ett. 'par 'koråmun-småhus bör byggas genast. HrAlvar Andersson: Hr -Jansson har nu vädrat sitt vanliga missnöje med korimunal- männen. - Vad vi här diskuterar, det är bostadshus utan kommu- nala subventioner. :Hr: J a n 8 s on, invände, att de statliga subventionerna är större för lä- rarbostäder än . för - andra bo- stadshus, men hr. Anders- s.0o'n replikerade, att kraven på lärarbostäder är större och att de trots de högre. bidragen blir dy: rare för kommunen. . Hr Sidolf Persson trodde, att två 4-familjshus blir dyrare än: ett 8-familjs. Och' blir det ej dyrare att bygga kommu- nalt än privat? . Hr Stenberg medgav, att det blir något dyrare med 2x4 än 1x8. och något dyrare att bygga -kommunalt än enskilt. Men merkostnaden . vid kommu-” nalt bygge uppväges av den hö gre kvaliteten. ,: .L.. Johansson an såg det, felaktigt, att kommunen bygger för den allmänna hyres- marknaden, Det rivs inga hus, och om vi bygger, så att gamla ruckel blir hyreslediga, får vi hit icke. önskvärda personer: HrAlvar Andersson: Det är ej meningen att folk skall bo i dåliga hus bara för att des- sa ej skall bli lediga för icke önskvärt folk. Kronqvist. föreslog, "kommitténs skränkas till. utredning om byg- son yrkade på val av en utred-. ningskommitté, : och ..hr "& k e "att "arbete . skulle | gande av bostäder för blott. tjän stemän. Hr B r ån a 1t tyckte "att kommittén även barde” under-' söka -HSB-formen : för .bostads” produktion... Hr Arvid Jo ”"hansson ville ha ett klart besked av fullmäktige. om vilken hustyp man skullg gå in för, Hr 'G Hessle i tyckte; att man borde göra upp alternativa för- slag, och ing. Stenbergan- säg, att. man av, kostnadsskäl borde" inskränka sg till ' två: ternativ... Hr A.B. Svensson påpe 'kade, att man talat om hyreshus därför att tjänstemän ej vill bin- 'da sig för ett eget hem. Men om de ej vill binda sig för ett sådant, "vill de ej heller "binda sig för an- del i HSB-hus, «vg, Hr Bråna I t: invände, "att - om man skall bygga bara för. tjänstemän, . så faller HSB-för- :slaget av. sig själv. HSB-försla- :jget är mitt alternativ till kom- munalt 12-lägenhetshus, | Hr David Jansson reage ade mot Alvar Anderssons ord oM hr Janssons vanliga miss- Jag talar som representant för en kår,:sade han, men hr Alvar Andersson för- klarade sig avstå från att svara. - Efter ytterligare en stunds dis- kussion beslöt man tillsätta en utredningskommitté på 3 perso- ner. "Valda i denna blev hrr Alvar Andersson, Gunnar - Hessle och Erin Josefsson. "Anslag beviljades enligt följande: Studenthemmet i Lund, ,1,000:-—; " HallandsFolkbild- ningsförbund 400:—; Soldathem- met i Halmstad 100:—; De van- föras kamratförening 100:—; Föreningen "för reumatiskt sjuka 100:—; Knäreds hemvärn 500:—; ör iordningställande av sin stu- ga; bygdeteatern 75:—, . Till ombud i markegångs- nämnden valdes Edvin Josefsson god Sigfrid Carlsson” som: ersät- are, ME AA H - Anslag till Knäreds ' idrottsplats. . . Knäreds IK hade framställt om ett kommunalt anslag till idrotts- -platsbygget på ytterligare 10.000 kr, " Frågan föranledde en lång debatt, i vilken många uttalade sin förvåning över den stora kost- naden jämfört med det. första kostnadsförslaget. Idrottsplatsen beräknas kosta cirka 90.000 kr. "Alvar : Andersson gav en för- klaring till:de ökade kostnaderl na, medan övriga talare stod för kritiken. Ingen yrkade dock av- slag på framställningen som bi- fölls! " Skatten sänktes 50 öre. Laholms Tidning i går med 50 öre, blir 8 kr, I staten som bal, på 553.432 kr. hade följande belopp avsatts? vatten och avlopp 30.090 bostadsföreningen 40.000, skatte- regleringsfonden' 67.559 och till Hr Albert Johans oförutsedda behov 14.190 kr, —, AMANDA AMA, £135,000 in” " Skatten sänktes enl, kommu- |. nalnämndens förslag, återgivet il. varigenom = utdebiteringen | na' leddes : av Sixten : . Yrkesskola skall inrättas. Folkskolestyrelsen hade":: be- gärt, att. yrkesskola skulle in- rättas i Hishult samt att 5,000 kr skulle : anvisas för kostnaderna. Kommunalnämnden tillstyrkte, anslaget" dock endast! med 200013 Mr Karl Larsson ville ha garanti för att inte Norr Össjö skulle misgynnas, men. hi Nils Nilsson: påpekade, att det måste finnas minst ,8 e- lever för 'att kurs skullé' kunna anordnas och hr Nils Ols s o n framhöll att särskilt reg- lemente fick se till att det bleve rättvisa. Han ahsåg att 2,000 kr var för lite, . . Föllmäktige? : beslöt - därefter att inrätta . en; yrkesskola och anslå ”2,000-kr för" "försöksverk- samheten, «Till styrelse för yr- kesskolan fyra "år valdes (suppl. "inom parentes ; Öscar Johansson," Hishult: (Gösta' Jo- kansson), : Nils "- Nilsson, Norra Össjö (Karl Tarsson), Karl Gus- taf . Henriksson, . mankall,z' Svensson, Hishult > (Dida son). eslöts, att läsplänen för "fortsättningsskolans": gossar skulle uppta 180 timmars jord- bruksundervisning "och 60 ti mars hushållsgöromål, :; oo Man beslöt att upptaga, ett 20-årigt- . .amörteringslån > på kr ör den nya Järarebosta- —. Viss fustbcin Kadgre betr. beräkningen: av arvode åt fan jebidragsnärandens” ordf; ” ct Kommunalnämnden hade. reslagit höjt. arvode åt byggnads nämndens 'ordf, vilket :föranled- de shr. Karp: Joha ns son; Damsbygget till en kraftig kritik av "arvodessättningen. Hishult,” sam- . z tänkt "sig att bygga” bostad för ö-.| tillägg på--180 kr skulle utgå "ej latt i stället för.) "Senaste nutt: t| Restaurang GÖTEBORG i i dag. : - En våldsam eldsvåda, utbröt på måndagskvä”len i den nord- västra "längan till' Arvidsviks AB restaurang på Koön i Mar- strand. Branden, vars orsak ännu ej är .känd, upptäcktes strax före kl. 23 och. Mar- strands brandkår satte genast in alla resurser: för att dämpa | Marstrand " | härjad vid. nattlig brand gamla byggnadens : trävirke, En rätt frisk sydvästlig vind försvårade = släckningsarbetet. Samtidigt föll däck tidvis stritt regn. Omkring midnatt hade brandkåren, lyckats avgränsa e'den till den nordvästra: längs an' som inehåller öräkring tio- talet. resanderum. ker för en del, sade han. "Jag tycker att en förtroendeman bör kunna offra lite för kommunen. Den som arbetar utan ersättning gör . det 'ofta noggrannare- och bättre än den avlönade. Nu skan väl byggnadsnämnden ha mer be- talt för att den har hand om av- loppsanläggningen i Hishult, Men alla invånare i kommunen borde ej betungas med avloppet i sam- hänet. Ordf, erirade om att ären- det gällde "arvodet till byggnads- nä ordf, ej avl na- dernas fördelning, och K.G Henrikson lämnade 'upplys- ningen, . att hälsovårdsnämnden även i fortsättningen skall få ha hand om, avloppsärendeng, - Därefter - bifölls | kommunal” nämndens förslag.” : NN stadsbygge. Främst" har . man fjärdingsman;'distriktssköterska [och "andra tjänstemän." ts: Hr Nils Olsson tyckte, att fonden borde heta byggnads- fonden kort och gott för den hän- delse "att man skulle behöva 'an- vända den -till'annat än bostads- hus. HriGunnar: Gus ta f.son framhöll, att man nu närmade sig realiserandet av ett gammalt angeläget önskemål och yrkade . på att pengarna skulle reserveras - "just" för - bostadsbyg- ge. Detta blev också fullmäktiges Beshut, = Det beslöts att ett böstads- blott ' till "ensamstående. pensio- när utan & även till gift pensionär, vars. make” ej åtnjuter pension. '—— "Frysfackfö : : Man höjer för 'en' del. och sän- till ena fond för kommunalt bo ” den s. k, Per Jöns backe, vilken man ' funnit. .vara lämpligare, Fullmäktige gav sitt samtycke, ' Statförslaget .' vållade en del diskussion, "var ; främst hr K acr1 hansgson' som hade an- märkningar. Nykterehtsnämn- dens stat upptog utöver arvodet ' till ordb. ersättningar för över- nattning, resob m, m, Det. är en bluff, sade hr. Johansson.” När jag var. sordf. sköttes” allt i tysta he t. : Det "Jo= Det. abnlystes emellertid, "att nämnda” anslagspos' ter skall tasi ' nämnden "ville hr. Karl Johans-= son : pruta. .Han begärde votes ring, varvid ' hans ändringsför=- slag. dock. avvisades. med 11 rös- ter mot 1. När man sedan 'kom till: > hälsovårdsnämndens :stat;, förklarade hr: J, att arvodet till hälsoyårdsnämndens ordf, förut varit ,400 kr, "därefter sänkts till 200 och :i är: själv” ordf, i; denna nämnd), Fullmäktige beslöt höja detta ärvode- till. :200 kr, ne debatt. 2ofand s ”Komtoynelnårnnden" hade. fö reslagit 6: 75, dv. oförändrad ” Hr” Gustaf. Nilssons. ansåg, att posten' för oförutsed- da utgifter. .— över 30,000 kr — i hörnet av + Forts. å nästa sida : Trygg ger Jantbrukarna ytterlig de års SVäder och vind råder ingen över. Därför vet : den erfarne lantbrukaren, att han måste sam« > Ja iladorna under goda. år för att ha en reserv att ta till, då det kommer bistrare tider.” het att samla i ladorna — att försäkra sig are en möjlig- för- : mot k . förmånstagare, os s 7” vid arbetsoförmåga på : grund « Förti isshet. Den p säkring, som Trygg erbjuder, tar speciellt sik- te på lantbrukarens behov. Från önskad pen- " - sionsålder får denne själv sin' välförtjänta pension, som varar . livet ut. Pensionen är "dessutom alltid Zaranterad att utbetalas under ett visst antal år, vanligen tjugo (garantiti- den). Vid frånfälle inom garantitiden utbeta- - Jas pensionen till hustru och barn eller annan eller olycksfall utgår förtidspension efter tre som inkomst men av sjukdom FFYTYTYTTTYTN LIVFÖRSÄKRINGSBOL / AALSDARAMAMASASANKADAASAR p ger en i: som varar lika länge som arbetsoförmågan, Under den tid förtidspension utgår är försäk- tingstagaren befriad från premieberalning. Den som tecknar en pensionsförsäkring I. - , Trygg kan också under något eller några år ,;- av försäkringstiden erlägga en högre premie - fn den avtalade med viss begränsning betingad ”' av skattelagstiftningen. Denna möjlighet är givetvis ytterst värdefull, då inkomsterna kan | variera högst väsentligt år från år. : Premierna får dras av i inkomstdeklarationen. När pensionen betalas ut deklareras beloppen eftersom inkomsterna då . vanligen är lägre än tidigare blir också skat- tesatsen lägre. De belopp, som förmånstagare lyfter på peneionsförsäkring, är fria från bå- de arvs- och gåvoskatt och i de flesta fall ä även . från kvarlåtenskapsskatt. Med en pensionsförsäkring i i Trygg kan den förutseende lantbrukaren se' fram mot en tryggad ålderdom samtidigt som han för sig ” och sin familj byggt upp ett gott skydd mot de ekonomiska följderna av frånfälle,” sjuk- > dom och YFVITITIVYTITVYTESTYT! lycksfall. Med em p fö Jing i Trygg kan han samla i ladorna, NA : 2 elden som "fått gott fäste i den « . fjor till 100. kr, (Han. | Sr NIFIFIFITTIVERFI VINT TSTIVIVTTT VITT ITII NSTTTVTFFEFE FNESEFOVVESUTTUPFETIUTVEVI YYveYreYTYTYYTYYYTYVYTPrUvTEYYTEEFFFYY RAL YPF
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.