it SFR. mot pan Å -" hastighete ot förströdd" plick: på” Gri YYT? i "rYrtTrYerYtT TY FF YPTYYTT YreveYYrevrY «> KONRAD. Solen går, upp kl. 152 och ned kl. 16.00. : KRISTIAN; co. ' Solen "går upp] kl. 7.54 och ned a 15.58, Dagens; dikt: :o "Vad det är' stilla i länder, där. ingen levande bor! : "Nu spelas av' andehänder . en gammal. viole d'amour,- Du fryser hjärta, och bränner. - Är någon hos dig i dag? Det' förs en skugga, Jag känner in vingarnas slag. (BO BERGMAN). Hitlers sista Propagan-. dist: tappade rösten - I) Möäncekens + djurpark i Hella) brunn Jever :' Hitlers sista propa-' Igandist, -papegojan 'Lora som se- dan sär 1931 regelbundet hälsat si- na beundrare med högljudda ”Heil Hitler”-rop.: Sedan några dagar är Lora ' stum. Den lider av en svår .Juftröpskatarr . och : veterinären I, . djurparken. 'ansec att Hitlers vär "för alltid. har tappat rösten, >. Under det? PAR året har, . sammanlagt. 275 filmprodäcetiter, och filmbolag gått över, till pro=: VS duktiönen av filmer” enbart för té-' äkning, 'De amerikan-, ska "televisionskolagen behöver en- ligt a nä sedvänliga prögram varje år fi mér” på sammanlagt 4,000 tim-' - ller omkring 5 to. m. 10,000 ; långa filmer, Detta är ” gånger. mera än vad - omki . USA:s filmbolag. under de .senas= te" ären "brukat ” producera, Med andra” ord, TV betyder en ny avi sättningsinarknad för filmer, , flera gånger . större” än. » biograferna nås gonsin' vatit, oe Ile Fängelset. i den Lilla franska stan. iden Bernäys är till salu, då det un=" :der de' senåste 22 åren stått. helt :tomt, Ingen. enda: fånge Har mast Kommiunistisk infiltrering Kommunisthotet i Brittiska Guy- ana var tyvärr ingen isolerad före- teelse i trakterna, kring Karibiska sjön, . där kommunisterna de se- 1 in infilt; ktik. naste åren med. synnerlig energij F.n synes Sovjet t. o. m, tillmäta Central-Amerika större betydelse än Fjärran Östern, . Från "Guate- övärlden till brittiska Guyana i sö-; der är kommunistiska agenter med växlande, framgång i HNylig verk- Bamhet. : Britterna gjorde inget mindre än skyddade flanken av ens hotad äng- lo-amerikansk intressesfär åv första ordningen, ' Britterna ' fick , även delbart icke bara ikanskt medhåll för sin aktion, utan har i d USA, som inte synts på länge. Den kommunistiska strategin "går tydligen ut på att göra Karibiska havet till ett tillhåll för sovjetiska ucbåtar i händelse av krig. USA perspektiv, då tyska och italienska u-båtar 1942—43 genom att operera från hemliga baser på de karibiska amerikanska handelsfartyg. Skill- naden är bara den, att de sovjetiska förberedelserna synes vara mycket gängliga. för USA:s försvar måste tränsporteras i' väldiga "mängder över Karibiska havet.” Venuziela är världens störstå oije-' och järn- malmsexportör. Holländska" Guyana är ' världens: största producent av bauxit: Koppar. importeras till USA från Chile, Peru, B "och Kuba: Magnesiurn, tungsten, vana- dium, ' nitrater," socker och kaffe kommer' allt över Karibiska sjön söderifrån till USA? - Utari en så- dan tillförsel och om passagen. av Panama-kanalen icke är fri kan USA: mycket" hastigt; under ett:ev. nytt” krig råka i utomordentliga svårigheter.” Det ä är: därför: ett'mi- litärt: intresse. av, första ordningen |? som "nu tydligen tornar upp: sig Central-Amerika. I' Guatemal här 1 organiserade, : genom” att? 4 pa” follkfronttaltilk | lyckats få makten” helt i sina” hän: | der; Vid senaste val rådde en så- dan . folkfröntterror, "att det: var Mivsfarligt ”att > rösta annat. än på kommunister eller "deras medlöpare. Följden blev att ”kområunisterna nu » behärskar: 75 96 av: KR platser i kongressen och i inne! nyckelposter regeringen." De kon- trollerar helt fäckföreningarna” och presidenten ! TJäcbbo” Arbez är deras lydiga-' redskap. "Tidni na och |? mala "i 'norr över den karibiskal. följd .därav nått en ny popularitet|. är särskilt känslig. inför ett sådant - öarna lyckades sänka över 2,000) mera omfattande än de tyska.” AS ” Oljor och metaller, som är ound- så för USA att i tid avvärja den fara | 2 4 symptomatisk: föl lyckats bäst. ' Några "1,000-tals väll å måmunister: ha här)” a samtliga d "har. på tri marsch på Röda torget. Hör gtidlighållits i Moskva med mik en radiobild från trupparaden:: När” notice äset utdelas blir det "Jinte bara en belöning för den lit- terära,. förtjänsten," det gör också författaren till litterär idol, Av det- taskäl har vi varit rätt funder- "I samme Åtskilliga gånger när nobel + Ipriset-i litteratur utdelats, Det är "naturligtvis inte lätt att kora priå- [skilliga 'tagdre, i ingen är fullkomlig, och in.ertationella intresien måste också göra sig hörda . Många fick en: verklig chock i år menige man vet nog rätt litet om hans litterära förtjänster, vi är in« te. vana att betrakta memoarverk som skönlitteratur, Men när vi fun- deråt en stund: på saken ligger det kanske: något ”i att en författare, mn skriver om verkligheten; också in: få priset Det är nog er fara . ör vi ldens hälsa i det faktum att ; vi" litterärt bara sysslar med dröm- | meriér och fantasier utan tanke på v deni verklighet, som: pockar på att ren tid sedan beslöt frukt- och ”grönsaksodlarna.. i' 35 franska departement att. såsom protest. mot den. allt: större skillnaden mellan t- -och försäljni na under två "dagar icke leverera Den enda följden av aktionen var att” såväl. 'grössister söm 'detalj- handlare höjde priserna på grön- saker, frukt: och andra agrara pro: dukter, Leveransstrejkens miss- lyckande hade två orsaker: , dels är långt ifråri alla producenter orga- niserade, dels hade” grossisterna, så stora mäj är ngdet. väror Jagradé i i kyl- husen..; fatt de utan” svårigheter kunde tillfredsställa. .detaljisterrias som råder”. på agrarområdet i da- : | gens: Frankrike och för: det: miss- 2 irdbrukets nöje som" finns bland man ”en sla a dens, k Son petplanen: Denna” lada? huvudvik några produkter till. grossisttorgen:, [nen a: och... 'som; skall”; gälla 1953—57 | dukter, ' och vidare skall mån ge- ee ta är dock'e en dropped i Havet. Vore det franska jordbruket. något. så när i takt med'tiden, .så skulle det inte blott förmå tillfredsställa :det egna landes behov, utan även Kun- na bidra till att täcka" en del av den ” "europeiska livsmedelsbristen. Som jämförelse 'kan nämnas att medan det, agrara överskottslandet Hölland, har 33 kym odlad jord på har Frankrike hela "13,3. kvm per: in- vånare. Den franska; export av: ag- rarprodukter som förekommer är blott. ungefär. hälften ' så stor” som importen: ocK utrikesKandelns un- derskott ” för . jordbruksprodukter uppgick i franc, » Icke: förty” är - det franska agrarprodukterna :35' Procent dyra- re än de: ;holländskat« - FEMARSPLAN. "SKALL i GE ÖVERSKOTT. TD . Dessa missförhållanden s skall man ni söka' råda: bot på. "Den :z femz splan--$om”- efterträtt MM. tar sikte, på. en effektivisering och teknisering - av: det franska -jord-|; bruket." Framförallt skall: vin-' och]; sd. sockerbetsodlingen":. Hill fjol till 80 miljarder |” na! i detaljhandeln: . Men icke' fö ty, och under hänvisning till-årets rikliga. skörd och: inför: nödvändig heten för bönderna att snabbt: fin-; na .-.avsättning > för den, lyckades mellanhänderna' : pressa + fram "en prissänkning på 30, procent avi de som bönderna såsom, konsum har "av: den lanielska prisfänk? ningspolitiken; får de" alltså betäla med. en förlust. på 20—30 procent il.s sin egenskap av producenter, Me: dan- » mellanhänderna inkasserar vinsten. "Att detta skapat st li observerad.. Det kan inte vara unt ätt låta det centrala i livet a vara älskog och sjukliga fan- tasier när verkligheten är så rikt hövs också.- lighet under de fjorton år det nu +] Varat och dess följder för mänsk- ligheten, "både ekonomiskt, . socialt öck + andligt... har”. varit oerhörda, . | Också vi har varit berörda även om ff vårt, land, inte invaderats av fien-l; d sa urchills memoarer är 'naturligt- |: is liksom alla” författares arbeteri | a hans egna, de ger hans syn på verk- ligheten.” Andra ser den -måhända delvis" på annbt' sätt.' Vad som är betydelsefullt nied hans författar- skap är”att hån för” in Kriget i. kulturdebatten, Det är "verkligen angripa problemet än genom diplo=- Matien.:: "Säkert är att vi behöver komma det så nära in på livet, .att vi börjar: tänka över dess oerhörda : I konsekvenser nu. och för framtiden, » Churchill krigare: och. .stats- |: man" och: känner; både: kriget och det störa” spelet om världen. Krigs- bland bönderna är självkl; ; regeringen av politiska skäl'ön: bevara "bönderna från. de: mest ka- tastrofala "konsekvenserna" av pris- fallet, : har : nämligen”, staten uppträda som köpare,” "De inköpta "1 produkterna lagras. eller ; exporte- ras, "mek kommer i "alla" häridelser, att BE” eri. dålig "affär! för staten, åga > att göra! affärer ju t särskilt givande — för tab i j förmån: för :livsviktigare” tlagrarpro- nom utökning av jordbrukets mar skinpark, ättring av. göd s "Frågan? är ' emellertid om: ipande: inte också "affär för: bönder- te den som har. "undänhål "i allmänhet är inte någon rolig; ”Nitteratuk' men änniskornås. blickar öppnas 'för I. sanningen genom den har den 'sin stora betydelse, Världen runt kring 0gs. kan,stå.i' brand: när. som: helst "vet hur det går till, om iskap om de passi gar för framtiden; Churél Av Märta Leijd ö fär, Churchill blev: föreslagen. Som! å . I politiker är han ju' bekant men facetterad, Lite verklighetssinne be- - «Kriget har varit en hård vork- | något ;;. att. debattera, Och kanske | skall man den vägen bättre kunna |. den", mån I - got mer "stimulerande för mänske. sr ligheten än älskog på var parksoffa” > och bakom var buske, Det är sä. - kert imer än 'en: som dennw gång! tackar” den! gamla” Akademilin för att den någoh' gång bjudit gå en litterär” idol, som håller att ta i. 'som vet något och vill något näver. den vanliga jargongen, . , vil Men ö är det till äventyrs ändå nås: gön som inte är fullt belåten, sä har Norge, när det gav fredspriset åt Albert Schweitzer” gett oss alla en personlighet att se upp till sam är av tillräckligt stora niått' och ab= solutisäkert I Nobels anda, Nan: kan , bara :undrat över, satt han inte fått det långt förut; att belöningarna för de största tjänsterna" i rmänsklighe= ten så sällan kommer när de som” allra mest behövdes och ku ra störst glädje. En medlcinare. 3. el ler kemist kan bli erkänd redan rö unga, "år men. de som i sitt liv och sitt författarskap blivit de stor för. ; i för sin r ning. Bet var » absolut inte Nobels; mening, "> Rv . LAND har inte” upptagits nådigt: rp den. ryska pressen, men: Suomen”. 1 åatti” (s)' tillbakavi anklagelserna för bristande sömar= betsvilja: hos den under; bildande. varande nya regeringen: :- anv För” den: moskvatidniag som i "nästar ord för ord MPPreRnd våra. bildande” varande finländskk "re! : geripgen skulle Ha' för 'avsikt att" hat "mot Sovjetuhioner & Finland motsätta sig én vidgning ” av östhändeln' och "underlåta att iaktta bestämmelserna i ingång- na fördrag, är det skäl att fram hålla följande! fokta; för det' fö republikeris "president; sor beslu tar om ' Finlands” relationer till utländska makter; "och" för det tisk: ”avgörariden fattas ' av . publikens president I' rid med- 4 ningarna For, mån" me sovjettida nuvarande tirikespollt iska. bindelserna' inte får” bero” av ”endäst ”en' man — Kekkonen. hel. na - till > iva et | metoderna « och skadedj ningen :m.-m,; förvandla '80-miljar- ; | ersundersko i. ett 120-milj sertvativ..; "indi "och"; alla radiön ha förstatligats och drives av kommunistiska partiet. Endast kom- munistpropagahda serveras. Guate- mala hade .en välordnad "ekonomi "innan den kommunistiska omvälv-; ningen för 2 år:sedan ägde rum. United Fruit, -världens "största: ba- nanodlare, med stora plantager här "samt: 'en. stör "amerikansk turist- ström, gav landet USA-dollar i överflöd, : Nu : har; United Fruits ! jordarealer till 9/10 förstatligats och i farande är. ; i” bolagets besittning, plågas av "ideliga strejker. strömmen : har - helt upphört och : å länge det går. V vv Från: Guatemala ' har den: kom- ” munistiska infiltrationen nått Hon- . duras och El Salv:-”or; där samtliga | fackföreningar :, redan är kommu- 1 Herade. ; På Jar "som "till helt. nyligen " "var en lugn idyll, har: konstaterats;- att: röd: cellbild- i ning försiggår blan 1 den svarta be- folkni gen. "Kuba har talrika kom- :'munister, men deras ledare sitter sedan några månader i fängelse." 1 . Byggna- iden är från år 1066 och har under isin + niohundraåriga historia varit "fästning, slott, städshus, kyrka och ifängelse; Spekulanten på den -me- i deltida byggnaden är- en -ameri= ljonär.: som ämnar” plocka sönder den och” transportera ste- narna, 'murbruket, ' och allt annat till och med brunnen på gården Vi är [EH ia hälften & äv de or ärna kon "ledda, Och på 'de franska” ögrup- perna "Guadeloupe och Martinique är 23-av samtliga lokalparlaments 'medleminar kömininister.” i Det . är: att ”emotse, att Förenta staternas intressen i dessa 'strate- giska ” "områden, snårt skall tvinga till e Californien, Y där. 1,000-tal: skall ”å L originalt's skick," - vo " ORRLAGT Arthu? , Engberg . och 7; Rikard Lindström .var tillsammans med många: andra. riksdagsmän en, gång inbjudna på middag hos en av våra allra. nyktraste lands- hövdingar. När de' stod färdiga att kliva in i salongen och hälsa kom - Svensson i Grönvik och i n och kafeke SN nde "han att ta si töffosckerna och var färdig: alt stiga över -tröskeln med lessa + och för sig förträffliga plagg p öm”. kastade en| Rikard. TinöttT önvika -föt. fram de :. fö irder mot detta livsfarliga kommunisthot, Situationen är redan'så allvarlig, att om krig nu utbröt USA' i i bästa fall. skulle bli tvuhget att Ånsätta ddelen av sin kri och betydande” flygplansstyrkor för atv skydda sina sjötransportvägar och i sämsta fall skulle röda u-båtar Kunna lyckas täppa till Panama- "del del av plantagerna, som fort-|å Turist- |: + Guatemala får reda sig utan dollar |” 2 beträktar ] « slags mod han” som” ett” hot. mot de; särvätistr som: för Kon tande värld. Det” agrara Frankrike är betydlig! mera: intresserad av att .den .s, .k, gröna Maginotlinjen, dys..det höga tullskyddet för, ag- rarprodukter, fick. bestå -och; man hade :heller ingenting emot avsätt- nings" och" prisgarantier;:: Utform- ningen av: dessa medförde emeller- tid att många bönder helt övergick vinns och", ' sockerbetsodling, staten. ifråga om dessa svarar praktiskt täget hela 'riske : ETT INEFFEKTIVT J ORDBRUK r > Enligt en av ”jordbriiksministörit publicerad" . statistik. ägnar sig var tredje fransman åt. jordbruk.:Men endast;:en tredjedels; hektar är. ge- nomsnittsstorleken" för: de 2,3: mil- landet, -- "En: tredjedel”. av dessa 'är enmansjordbruk :' och"; endast. åtta brocent:, personer, ; ska. konsumenterna Men trots att. de fran- får - betala 1|ter- än vad; fallet. jär, i något: av grannländerna, . är-. det :; franska jor&brukets räntabiltet.. mycket. låg. I de's, k; rika departementen för- tjänar , :en :bondé FK genomsnitt 18,050—19;000 frané i: månaden, Rå de s. k.' fattiga departementen” et dast 5,000 franc, Till” tjänsteman - har en månadslön på minst 20,000 franc. :Även om. man billigt och praktiskt” taget inte be: höver betala några skatter, så är det dock under, de givna förhållan- joner. jordbruksenh ter söm finns il sysselsätter mer än fem]; högre. priser för: jordbruksproduks. 7 jämförelse | kän - nämnas att. den .minste stats-) tar . hänsyn. till. att bonden lever]. Problemet är bara hur dé makt ägande skall.få'de franska bönder- nämligen i hög grad -psy- kologiska. faktorer som inverkat” på franska världen: dé” som - bäst bevarat / sin individualism. Men denna" dygd har i'vissa: hänseenden : gått drift :. hos: : de" franska : bönderna. Dessas' individualism: är! så” extrem att det hittills varit så gott som oc möjligt att oOrganise fa bönderna för nisation : fört att i ett totalt . beroende" offer, för hi ningslös utsugning från mellanhän- dernas sida.:: i Ett' typiskt 'exenip: på den sa” ken kunde roteras i sarnband med gen Laniel'i sina baisse” strävanden framtvingade kning på 5—10! . procent, : finansierar: :nyd "DPramaten- teatern "STOCKHOLM, (TT) , NN : Ett lotteri, liknande det. som , | atordhades : Teatern byggdes, föreslå " terstyrelsén" hos regeringön; för : att finansiera. den aktuella om-" «byggnaden av' tealern. "Pennin "som" sg dena inte så derligt: att betyd de områden fransk åkerjord.lig- ger i träda, på sina ställen t; ol m. förvildas' och'. förstäppas. ' Att den agrara produktionen trots detta stigit med tre -procent i jämförelse med. .de sista. förkrigsåren, beror kanalen och hindra sko na helt. på att de storjordbruk som över Faribiska” havet. an tr jfinns tt en omf d nio-" FR ech mekaniå ring Dif ningen" [ att. svara för: administrationen, an- ser, att: det nyå lotteriet bör, ges en form som avviker fr: in .penning- loteriets med. ett förhållandevis ti-|:V tet antal lotter,' högst 150; 00 meh med. étt relativt "högt löttpris, 100) J för välj fara. med om "dessa planer: | 7 "| arbete. . ockrande., kronor; "Sammanlagda : vin? skulle bli -10 mill Ce hotar att-åter; ty” na bort då det akuta missnöjet med mellanhändetnas press sinter prisbestämmande,. - I organisationsraserie' fressesammanslutningarnas' varv är individualism en' lyx 'Sörh ingen samhällsgrupp har råd till: varje: fall inte de franska bönder na om dé' skall kunna "bestå; självägande bönder. kommer. att "gå. till bara & m tpriopagända som : något av det mi 3 om talekonst'! 3 ” Och vad. folk än:har r uppfätt- så. kan''det. inte förnekas” att han "dock är en sju särdeles karl; en som inte-sätter; sig ått:tjuta på eller. glo på sina spyor eller n äv= ; | föring när. livet frestar 'på: utan: en V sork är villig att'satsa'sig och. sitt så hårt det går för det han tror och vill, Jag tror att den' sundå ungdo- I men av i: dag är rätt trött på "den litteratur, som inte bjuder -på nå- som: 3 var f. d, söldaten Patrick: Lydon; mål Lt $ för. feghetidå” "han . "som 'i'ett. ; d : från Köred återvände till sittekeniland' "England; Lydon- uppgav att I han vid ett tillfälle förlamats av skräck ” och varit ut stånd att; gå 3 wut.icstrideni Här ses Lydon (sittande) få $” . mor, medan hans två susti omstleram »av gi ar och Si ning? om. hans: litterära” förtjänster |. - De må mäåsté"v vila på en bredare grunda, Irtroenide' föv Kelcko=" trots allt en :tillgång," Ryåd ”Operöttréalt”" scn I Bolivia ' LA PåZ; (TT — AFP) ; Den , hastigt, inledda > och . jika - snabbt. kuvade: revolutionen .. på måndagen i. Bolivia fick onekligeh + ett visst pperettskimmer" över sig,;, . Rebellerna passade på: att "lägga: sig till med' president” EstensBoros , residens, Villa Obrajes, några kilo- meter! från huvudstaden . Lä Paz, medan denne .var på ett cocktail party! på amerikanska ambassåden. Residenset återtogs" dock. efter” en.” stiänd' av regeringstrupper under befäl av stafséekreteraren i infor-. matiohsdeparteméntet. Fellm n Ve lardes IE Efter" sökte: rebellerna besätta..den' mili« 7 tära flygbasen El Alto, nära hu? vudstaden, men drog .si snabbt tillbaka . sedan de" där förlagdg trupperna gått till motattack., .re' gick det till att börja: med för Ba, "där de lyckades besätta någ- ra” strategiska. punkter i. staden samt : den närliggande" flygbasen, Deras ; framgång blev «dock. inte, långvarig — arbetarna vid de" 10 kala oljeanläggningarna” samt frak= teris. bönder reste sig som ”en man till regeringens försvar och åter. tog så småningom 'alla' de av" re<: bellerna- - besatta" stödjepunkterna.-- Under maktkampen fick en del kämpar på bägge sidor smärre blessyrer, . Då president Estenssoro under= rättades dm revoltförsöket, ekaka= 'de han beklagande på huvudet och « betecknade det hela som . rena |självmordet; les I Prenumerera först när åren börjar gå mot ikyms nn re i sta ått det enligt' vår grundlag vär "+ > kär, som här godkänts av; "riken, | hv grova lögner' omm att' den Under ' - ér, rätt mycket i um« . .. detta I råisslyckande för aridral rebellgrupper i :Ochambam.: + ;, ter och sa med sin mest" dröpan- de replikkonst: = Här kan :du. allt ta. av. dej galoscherna Svensson, för här är det: torrlagt,- ve NYFEF ESF FETFIVSTEFSEESTYEFFSVEFFYTETEY TTO FYSEVETETN NECFETYTEN sx ARA RA SAM DAR AM ANDARARSARSAGDARAKANDAINOANNAKNASANAANSASAMDAA, AÄMNASRANADADAASADA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.