Tyrfv vyvytfY vyyvevyfyypyry VTT! vev vyrvresvYverP ev YYYEYNY YEN vy vrvYYYYFYYFYYTYYYYYVYYYYYFYYTYYFITT Fr ev YI FÖ VPYVVEYIYSIFEYYVVYYVFYFYYVVY MAdAdg; : : å eeryYtYYYYFYTYYY PTT T 1 SYYSSY VY POE YIYSITYYYSYY SY POS MANA ftyryrerev + sot mn tYvrveeereerYYYFYTT YT: ; Vi befinner, ös - samlade på ”tempelplats biské guide, Mr. Mackmu Pio Ng RT som! -sparbankerna,' ungdomar” som teras: av ungdomarnas em tiv och i dels 1 av d informationer spärbankens' ditektör « ellet : äninan koatakiman lämnar: vid 'rezelburi- dd bundit: sift + ar trädslag” "kri 1 Folke ganiserat + kernas "ida" sarnt inrättandet inom 1 sparbarikans rock” ungdo- spec sella »yékonorniska" "proc nsulefitert i Sven-] äylikt.: isatnarbete ' ppenbart: sparbankernas' verk > hörn; av : världen; ; . gen är ju detta världens. cen! rum, Jerusalem och "Palestina ', kallas i bibeln för-jordens | mil ”telhöjd, : Men "man hat en > . känsla av:att vandra” på? : val" kanisk ; mark" och ingen "vet den ena dagen vad som kan . hända :: den "andra: i i politiskt : . hänseende, Här råder gammalt "groll, nationellt :bat. och fana- ; tism : vilket ibland" tar: sig ut- . , tryck i blodiga sämmandrabb- : I ningar. ”, > Innan vi hann Sämiia. Damaskus ' nåddes vi:ay oroliga. meddelanden | ; "om svåra gränsintermezzon mellan + Trarsjordanlen - och Israel. 56: ara- ber hade dödat? och ett 75-tal så- ” rats vid ett sabotage.av. fanatiska judar. Det spända läget kom i viss mån ; att ändra våra" dispositioner utan. att. dock förändra själva res- '.v Touten. » När vi: startat från: Da- maskus var. Amman, huvudstaden i Transjordanien vårt mål: Mil 'ef- ". ter mil åkte vi över ett stort slätt område som hetér Hörran, Till hör "ger om" oss såg "wi. Hermions Berg som här och var hade evig snö. På vänster sida låg :de' se kl Svarta bergen.” därför »' att bergarten är " svart i till. färgen; >. "Traditionen" vill ' förtälja att'det var här som :Abra- "hams fader Tera dog”och blev. bei graven, : "men. venligt. bibeln 'torde det med säkerhét vara Harran som ligger i Mesopotaminen-' "på andra " sidan ' Syriska. öknen. ;F ”våtje- fall «måste "Abraham en gång kommit ' landet och där vi nu såg hjordar äv kameler, får och getter” hade” en "men, alla var. mycket vär ar 6cR » lät oc passera "efter vissa formåli- he tetérs . ordnåride, Efter" några" tim- ” mar var vi Tyckligt och väl i Am man där . vi: välkorknades på Ho- "tel Philadelphia. Meningen ' var :atf' , vi skulle stannat: här, men av or-|” säker som jag redan nämnt kom vi mit. fortsätta till. Jeriko, ob Där bodde? amnions barn: 1 I Amman betinner vi oss på gam- mal: historisk mark, Här var. ford= om ammons barns område, Ammon var en utäv' Lots. båda 'söner. och han: blev stamfader för' detta folk som ” ofta- var Israel till förfång. "Arman - var även då. huvudstad, Här stod 'en gång:det slag där ko- » nung David sände Uria för att dö i striden, Under romartiden. bygg- des här en 'stor amfieteater och ett sJupitertempel'-vars, ruiner vi hade tillfälle att bese. ärskilt den gam- la friluftsteatern', är: mycket . väl bevarad, ' ; Invid. ruinerna - efter templet: hade. man byggt ett myc- ket stilfullt museum i modern fun- kisstil; fast det var. nästan-tomt på föremål, Ett hundratal meter -där- iftån bodde;- en'. herde; med .sina hustrur och barn i i en eländig jord- kula. (Vi ör -nu i ”månggiftets land och. en: av. våra chaufförer påstod att: han hade sju. hustrur), . Lev= nadsförhållanden, seder och bruk är. 1 stort sett som för tvåtusen år sedan,: och I man här en underlig -känsla av: att Jeva' lång! tillbaka i tiden, Det: som återkallar en till . nuet och verkligheten är den mo- derna tekniken som, man möter här och var, men som inte passar in 1 bilden. Det hela är groteskt på något vis, På landsvägn rusar mo- dårna bilar modell —53 och vid sidan om: går jer med sin kamel och träplog som för, årtusenden tillbaka. . Själva landskapsbilden” är mycket, trist. och enformig, Det mesta ökenartat område och det finns inget av den yppishet och skönhet som -landet fordom äst. "Väzen mellan Amman och. Jevi- Fo går över oabs berg där- den långa me eken påminner, om alpvä-. farna "Schweiz, Vi passerade sohhol, s va "och skådade ut ör + . följde. vi. Himrindalen. ide syn: Framför. oss ligger Jeriko-= | ter : | Kaarians' land." Här, i många särs/fiends serat: höj idpunkten på Mob" berg « "sentanter: f gen Sling I tens a ; dessa sammanträffanden kunde till sn [debått "tat upp» frågornia om dlika ärd de av "det ort när slättlandet öpnar: sig. för, våra. ganiserade.» "sparandet ådar, en. fascineran-" platsérna” Män bör: t, vatt" få till! stånd.ett : löneav= slätten och. längre" söder. Döda | äragsförfarande” samf. ett: verkligt havet. Till. vänster se'vi Pisgas höj-'; aktivt och positivt: ståndpunktsta- der och berget Nebo varifråd 'Mö-' gandes från” -fackföreningarnas; sida, ses fick blicka ini löfteslandet. in]; Besök: på "arbetsplatsen äv. 'spårban=' nan han dog. 1:40 år ledde han Is=' ken Jälv | även: förberedas. -”Dylika: besök" tar ”komima lin "i landet, | inte” lång tid, men de "ger alltid. res Till höger « om” 085: på, andfå "sidan sultat”, : staden'-Jeriko ”.och'| Hittills = Kar." bottom Höjer sig Juda berg bakom | sparbankernia vilka solen just hålldr på att sjun- satiohern. kal Vi :sevredan' härifrån. något! sporåt av. fornen' och tinnarna' av Jerusa- | melferti lent Det; är ett stämningsmättat; fortlöpande ögonblick. -och" det” blir inte mindre"! former ätt. det? gagnar 4 '; allas" intres- högtidligt när : vi" stannar. vid Jor-?"g dan och", vår "arabiskev guide -med upplyskiög och: hög. och "klar "röst: förkunriar att I rande. "En åtgärd, "so här. i närheten. gick Isarels barn” nå "tjära: des ) över Jordan. när : de --intog "landet ” tandet. ä och: ett litet stycke" södeut läger. Gilgal, "deras :, föl nå ingar Inom” bankerna: »| ning med hänsyn till de ökade rö- part b ok tl «hos ung=+ doräsorgantsatiorterna i sin verk- samhet, för : ekonomisk » upplysning "| och 'spårande' bland, äingdomen och .utigdonisorganisationerna an känner h t dekan” ha någonting SA: "bedrivna: livförsäk- örelsen: ; i Tyskland ; praktiserade pie- : 'postsbarbanken r ;:-och; lönsparmedlem- än tsparbankerna? » "Knappast därför - att: 'postsparbarniken” hår 'fler kontor "än "sparbankerna,. knappast därför. att postsparbanken -har säm. ré lokal anknytning, knappast där- ; att. räntan på” sparklubbsmedel i "postsparbanken och abs ”det går så Si”pös sparbanker”, . Nej,” sanningen : är "den , att. post- sparbånkenh verkligen”. satsat på fältarbetet, och "skickat folk "på arbetsplatserna ör att värva 'med>- | lemmar till "de ;båda: sparformernä: En av". de. lärdomar” "utvecklingen givit "är dock den: alt skall: spar- bankerna både" kunna hävda" sig .i konkurrensen :och hålla "sin -s relsekostnaderna, : siså "måste: spar- hark Jesus kom till. honom" för att ”blivas fort i Jordan?” "Men ; tycker att.v; Det” var; av. utomördentligt: stort ' intresse” att bese utgrävningarna "av ställts av professor” 'Gärstang. Man: har fått bekräftat att murarna: föl” 10! de" resultat. man: kommit till ben? styrkt” Bibelns; skildring. om ' huru” sJeriko' blev "intaget!" Vår guide ”vi- Sar ,.- 088” "också "frestelsens "berg?" alltså "platsen där Jesus. fi tad de" gamla” 'stadsmursrna vilka verk=-' iverkå | sämhetsmråde Ne ökar ”inlåninger! "och det” kan 4'dessa -konkurrensens. ti- det: bara ska genom "effektiva ”åt- gärder. Fältärbelét' har: härvidlag en av .de mest. "effektiva åtgärder över Juda berg” gen över. höj ler ppehåll i Betånia "där man tror sig 'h funnit? Laza- ”Tus” Cgrav oc i it det: "alltid: fanns; ett. - öppet i.fi Bets sluttning. över Kidronsdalen, ”som också kallas? efter "sin: långa fasta i öknen, Kan, ske.:det ”vai den" - platsen, : kanske) inte! Det inte: alla . uppgifter mån kan sätta tro till här inte'Guds Ord klart. angiver "fakta; men .nå> gonstans :. bland 'dessa "berg ”måstå det dock: ha. värit, Efter :en hel'det tröttande :vandringar ” ändes- det skönt: med "ett. bad :i Döda: havet, vilket såmtidigt- blev .en' mä lig upplevelse." Vattnets” "salthalt är. in te. mindre än 27 proc och hur:man bar sig åt så flöt; man som-en kork. araben och .plö-. var bara att Tägga'sig på veg för att I godan ro: medit tills N Det är omöjligt. att sjunka, så det Ji tvi. genöm”.S' f ; Heliga staden. Jerusaléni,'du besjungna : stad,' tusende ångtans- fyllda. pilgrimers. mål Tänk” att jag skulle få ' se' dig en: gäng och tram- på den: mark ' som" Frälsårens :föt-: ter så:många gånger: beträtts: Inte |. seende; långt; därifrån. Vi, är: på arabsidan" ock: det: finns' gott "om armod, ' smuts och: tiggeri."Men "de |: flesta » heliga ”minnesplatserna" sfin- nes hi och: det är dem'vi; vil Ube= ;| mångtaliga '; husmödrar Iden ekonomiskå fäktorni”med i Möter. vi någon skönhet: i i yttré avs a 7 [ de kan klara allt: arbetet, Vad”? man, skäll vinhs genom ätt y idare fler” sparformer, ; si "sparbankerna' och [:'7 " Berglund. Det är' Ki er oss åt alla. de fi rgglada inslagen vii ger "Svenska; Slöjdföreningens orötekter Eva Ralf och-Erik" i dag kan: jå int ” grå skålar, "djup åt alla :de färgglada inslagen" vi i ligheter: vi. har, : att. med, hjälp av detta; skapa en trivsammare färg- miljö; och. vilken roll. de små” tingen kökets''stora ytor: planeras numera ofta ingående, mer vi kan inte kom- ma "ifrån att; många 'små föremål, som - alla. har någon färg, kan'förs « Vid'all färgsättning måste man ta hänsyn till förhållandet mellan stor- leken på den yta som färgsättes och färgens styrka. Ju större yta vi har dess. mera ' träder .färgen fram, do- minerar, På stora ytor, t, ex, väg- gar," söker vi: motverka ' ett alltför överväldigande > färgintryck : genom att välja: en. mycket färgsvag färg. Ett litet föremål kan däremot ha en stark" färg utan: att detta berör öss illa, ”Tvärtonr, "vi tycker att en röd panna ser trevlig ut,” Samma röda färg på fyra väggar:runt om oss skulle vi knappast uthärda.e Vill vi låta ett föremål göra sig gällande .de. nutida köken; främst -mani- Rn fostercd: iftillkomsten, av- allt flera effektiva och. arbetsb sparande; mac I skiner och redskap” troligen. den mest framträdand sig fram för att så srmåningöm" upp: täcka att det i'många ”fall- och trots allt. dock går ätt klara sig utan hem- biträdet, och slutligen kommer även den: "man "har "helt: enkelt" inte” råd 'rar för olika orter, I Stockhölm lig- ger. genomösnittslönen vid 275 kr pr » Härtill: kommer eget rum knäppast tänkbart nu för användbärt. och vackert? Det konto ske" räcker att ta fråm två uppgif- ter "som, Fsser på småting i en stör- ré'rumsbild skall fylla 'och som kan | varå vägledande" för färgvalet. Den ena är: att :smälta :in i sammanhari- inte. kontrasterå mot. det stora färgschemat, att undvika: att öka rummets brökighet. Den! andra är.att'vara en. färgaceent som koim- pletterar helheten, som ger. den ett a |Yytterligare bidrag.i färg: Dei första sorten; » det neutrala föremålet /-— behövs därför att vi har så många ting omkring oss; och alla kän 'inte få pocka på vårt intresse.: Vi trivs inte med-att ha för många olika ger omkring ' oss. tiden), en ledig” eftermidd arje vecka "plus Todighet ' "varannan: sön- -För betydde grupper "husmöd- rar och färniljer innebär. frågan om hembiträdet - alltjämt .'ett "verkligt problem. Det gäller sådana hem där man absolut tvingad att lita till är "sjuklig, Det kan också vara frå- ga om hem. med så stora barnska- ror att man inte utan ett hembiträ- "Även om dessa fall inte kan rub- riceras som rena katastroffallen — fast den benämningen: kan försva- ras i en stad som Stockholm.— er- bjuder > de;”. ändå ibland hart när man alla klutar till från de arbets- förmedlande. .organen för att lätta Ftrycket, vilket mål. bl. a: och i en del fall kan: uppnås -gencm anlitan- der av den utländska arbetskraft, 'oöverstigliga' svårigheter, Då sätter. ” Neutrala är de grå fi rgerna mel-] lan vitt-och svart! E fördel 'ställas intill kulörta ting, De kan berika en färgkomposifion, utan räk uppgift att fylla: Även på :ett du- Fö ej ov. som” ämförts > 2 055 ; änder "Senare "år; Misslyckas rian tréts allt:tvingas den. förvär t de husmodern att avstå från sitt arbete, med 'de följder. ekonomiskt kom" ett sådant steg kan föra med sig, ; Vad som Jett fram till det min- ket är här föga, anledning” alt ingå på. Faktum kvarstår: yrket lockar inte överhövan den yngre kvinnliga arbetskraften. Det finns heller i inga tecken. som tyder. på en snar om- svängning i 'synpunktsrna, - .vilket ning. «till denna bana, - na mellan” vitl.ock svart; som, nu efter : samarbete med bl.'a. Stöjds "”föreningen;' Aktiv! 'Hushållning ”och' HFI kommer att.'ge- kök a NY både pröktisk. och estetisk. .gecent. ina karotter'—'vi gläder oss" dag kan "få in i köket, Låt oss fun. dera. litet. närmare över vilka möj- spelar'.-i rumsbilden, Målningen av. sämra eller förbättra "helhetsbilden. - att göra med, och ju starkare färg, att-påverka dess -huvudsakliga ka- +, är, Särskilt :i brokiga, färgrika |, miljöer har de grå färgerna en stor|, kat Bord red alla dess. föremål och Län; hembiträdet därför, att hustrun är /- ; förvärvsarbetande eller wdär husmor skade intresset. för hembiträdesyr- y grå färger- a drygt 60 , "har svensk ha hållsemalj VU huvudsak varit: vit eller : cremefärgad, : I fjol. togs jkä lens Öm fär ning änn på allvar. Det var Koc- kums Emualjerverk; som tillsam- mans med Svenska Slöjdförenin=+ gen, Hemmens Forskningsinsti- tut och Aktiv Hushållning om= Prövade 'färgfrågan ” efter . nya, moderna linjer och stannade in- för de neutrala grå «färgerna mellan vitt och svart och skapa- de den s. k.:månstensemaljen, 1 anslutning härtill berättar en av färgexperternp : bakom - den nya färgsättningen,” arkitekt v Erik Berglund i Slöjdföreningen; om ”de små F emålens”.. förgpro= blem, mening "men att det åndå kan ut ' 5 et” « I mening” gjort bankrutt” över allt." våra. uppenbart. för dé enfaldiga," - verkar. gåtfullt. "LT vE ska leva' beständigt här 'på an . Våra” | ptofossore ahdra sakförståndiga.: män har i höst. diskuterat Jivets'nening. Detta | är om: något 'ett ;tidstecken, även ' om; dé främsta ket! villrådiga.' har", deklarerat” att'lfvet är utan härdas på ett ellér annat: sätt. måste" vara ' rätt. tröstlöst för en | forskare 'i livsvetbriskap' att inte'ha” fått ut mer :av sin veteriskäp. Men lyckligtvis har inte tröm' på livets” Det som ärsfördolt. för'de' visa kan "Förutsätter . män” ått individens” vetå "centrum" ser det säkert. bé= tärikligt ut. men” "för. Cm. som ser” livet självt som det centrala får man ”förklari "på mycket som nu Mar kan. undra : ger tillvaron-av rikedom och skön= -| het fåt man en annan syn på pro=; blemen.' 'Livets mening är inte att” den utan att livet skall få kraft att gå vidare och” bli vackrare än, at var förut genom oss. " Man kan fråga: sig hur det någonsin skulle” bli förnyelse om "evigt. samma män= niskor "skulle trampa. i samma spår, " tillfredsställa”. samma ” önskningar, ' gräla om saråmä saker, begå. säm. ' ma” oförrätter, lida amma "neder« ' lag: or sär det inté skönt för 'stormpis= kade blad att slippa piskas av stor= ge sin näring åt nya blad? :'Är, det inte en tröst för” plågade och-un= dertryckta att: tyrannen inte. lever ; evigt utan att hans. makt skall? ta - slut? > oR på lidåndets 'menirig, men den som upplevt. livets .hårda trängseliutan . aldrig skakats av stormen;och all« tid fått stå i lä för vindarnå,- den förstår. att trängsel och storm kan ha något att betyda för en män= niska också. ' vet inte; varför . färger, kan en- åober grå förg "ofta vara lyckligare än ett färgstarkt för remål.. Även” föremål i' materialets egen färg, t.' ex. trä och glas, har i viss "mån en sådan 1 neutral f färgka- raktär, 3. t s (Uppgift. 'p oss" samt snickerier”: färger, m na blir ådan typ av färgsättning, ancenter. Vi tröttnar fortare på t. ex. å starkt m de! "väggar; Av accenter- na har. vi sällan få egzakta önskemål rer, . men vi vill ha några Fklert:skilda färgtoner att väl- ja på så alt vi'mot varje bakgrund j och i olika- 'sammanhang kan åstad- beträffande, va komma” en god kontrast. T färg (gärna vit: insida)” av den typ som Kockuins” rä presenterar ide Hyä. > hushbällskärlen, : där” färgsätt- ningen skott'i i "samarbete med bl, a. ;I många "kök som har en lab toriernässig. inredning skulle få kommå i in och: : hjälpa, till att gö; | Tysk soldatalmanacka M ; åter utkommen; » FRÄNKFEURT.. 0 Den. tyska soldatens almanacka / återkommit,” rikt” illustrerad med 2 "bilder ' av den": tyska -krigs- historiens: ledare, ' med mångfärga- de planscher - som + visar ” standar och. -fanor- och pittoreska unifor= ”Trher. Talrika artiklar och: anekdo- ter" hyllats den=" och: förordet är. skalk Manstein, tidigare dömd som krigsförbrytare men för ett år se dan frigiven. Ett: 'stort” "föto äv ami- döräd i Närnberg står ned se jande” urnder- ögönblie- Raeder 4 Spändai: vfängelset i "den brittisk o Berlinisektorn Almanac- kan"fekomsmendétar F-de: tyska -soldatäran ör S, flera 'biogra=| fier” om Hitlet" och en: historiebok som”keter från Arminius till Ade- nauer. Bommen. SN s : PENNE + , på renumerera "Vrenumere kunde. leda till en ökad tillström- Förgaccenterna har en helt a annan lfredsställer" vår "öns skan' att få in färg i miljön, De ger digt". möjligheten att hålla ch väggar i lugna milda k. vare färgklickars ket aldrig monotont i trivs även i längden mot lugn: bakgrund växlande färg- all. ädel metall 'måste gå genom . jag vet att så är det.' ifogoferna är inye= M "Professor Hedenius ? i önskemål” och bekvämlighet är - lie | BÅ men -i oändlighet utan få vila och . a sant, man a funderar. öland | : sett ett träd 4 skogen," som” aldrig SS fått breda ut.sig hur som helst; som, . hetta och glöd för att bli ren, men / När man ser os 0 sig tillbaka efter. de dagar i' livet "= +. ' då det gav mest är det sällan sol= ” skensdägarna man stannar” vid Utan mödan 'och lidandet. - : - 'Småbrukare' Johansson och brä gårdsarbetare. Pettersson och deras : ikar grubblar: De lever dag för dag... De... började" när: de var ' små” med : att: tjäna i sitt hem" och sen; har: de, - fått hålla på med att tjäna var de än varit. De har: stora familjer ätt ta ansvar för." hållning.” "Knorrat har; > de säkert gjort, de som vi andra, när. bördan blev: för: tung och" lönen för liten, men varje sekund har. livet häft mening för dem, : sionslappar till posten för att häm> ta' folkpensionen "är. deras liv. inte slut- och finte heller "meningslöst, Inte Keller-är livet meningslöst för. hustrun som varit: medelpunkten "i ett. hem och. 0) lig. för de sina. Hon har:varken fått medalj: eller , beröm för :sitt arbete men hon har: under sina :händer;:' Hon. har inte "| vandrat sina nånga” och tunga steg ;" förgäves. ken; söm da sin: i' nittioårsåldern leder: den” lilla klubb hon bildat tillsammans ". med 'andra som” är lika ensamma meningslöst "där Kön sitter oc : der våt: de" friska. genom: sin -tack- och : tålighet under” pröva. ningen. > En: däm; som; vårdat | en. sjuk bror i femton år, sörjde honom otroligt "han: gått bort » Han ' BE fr kon. bäst" behövt. Han" häde - gett henne en uppgift i:livet.. H; som hon" själv" sade, deh. ende som ' någonsin sagt att hon var. snält och. rar.uMen' det.blev flér sorh sa "det blev: "Kon hela. socknens barmhär.«, tigarsamarit: och fortsatte med: att vard en lycklig människa, ivet som" gör mig lycklig och ger det mening; det är det jag ger åt d et: som ger” min själ- värme och. Zn jämvikt. . Man vinner sitt liv genom att:mista 'det även oni d let. verkar gåtfallt! innan man lärt sig förstå. | Det kräver kanske inte 41 1 > snille -aft bliälskad i etoch ek a nad thär” ens" sista Bort, men det kräver ' när. vi ser järlden ock stblad.: virvlat, godhet... Och: den Stora förvi; i ; $ den stora trös ösheten s världens ledare förstår "vi; att, även om vilinte kan lösa livets gåta för :”oss dag iså är det. do är, den livets sav” ätt hämta ur möj DE har haft bes tydelsefulla uppgifter i landets hus=, / "Och" när de äld= : rats. och : går! med. sina små pen= sett livet' själ växa och gå vidare - FTänkose sen så mycket en sjuk kan . an 'var, : kräver av "Själva" och ” "ändra, deg för... te över livets me= "> "| som : hon, inte heller hennes: liv är var: den ride . som gétt henne det - innän kon dög; ; När: han "gått bort ” livet. och sak=. "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.