YYTYYA, po TYYTYYSTYVYYTYYYYAYEYYVYTYYYYYYYYYTYYTYFTYVYTYYYYYYLT YT ATT Nn Medie den 24 I november 1953 ses veveverev "> LÄHOLMS TIDNING == + 0 00 a, r ej måndre! än fem och en | stämma. med Södra Hallands 2 hann man också med en hel del . på den tiden, både att dela ut Priser och: diskutera förenings- rörelsens ekonomi och mejeri- spörsmålen — de båda senare mycket ' viktiga historier. Ej mindre än c:a 200 RLF-are ha- da infunnit sig och det var tyd- « ligen ”mejerifrågan, : som var- den mest Iockande; " "Ortsförbundets "I oräförande "Artur Pålsson i Snöstorp ”häl- re tider på jordbrukets område "och att. det framför allt behövs sämmanhållning, ” varför han fänn::" det” särskilt"? "glädjande; - attså många hade infunnit sig. Därefter . delade han' ut direk- tör. Wennerholms , priser till två |- högt. : ' förtjänta". ; jordbrukare; nämligen: Gustav”. ; Lundgren, Täppesås,” Östra "Karup och Jo- han Johansson;, Brännarp;' var efter han till deras resp. fruar överlämnade blomsterbuketter. " Ordf... framhöl, att. det varit ' många: att' välja på men ' just dessa hade gjort sig kända: för föredömlig jordbrukaregärning « "Till att leda dagens, förhand- lingar” valdes Karl Arvid Måns- son, Vårvik, ”Ahla il Inatskapitatet . "+. oi Cningsrörelsen Dagens första föredrag av: revisor. Harry :Ruhne, 'Göte- borg, som talade om andelska- pitalet. i jordbrukets ekono- miska ; föreningar. Han". ställde ; först. frågan om 'det. var nöd- vändigt att Ha 'något. sådant och; besvarade frågan "jakande. Det - behöver dessutom” "uppgå till c:a"50 ä 60 pr: ent till- ( gångarna. Som. "det: nu är. här mejerierna 28 proc., "slakteri : nå 43, central. och lantmanra- föreningarna 13, äggcentraler- na 26 och skogsägareförening- arna” 31 proc, av tillgångarna, — I'den: nya föreningslagen : här: det krävts en viss fondav- sättning i de ekonomiska. [ör- 'eningarna ty dessa redovisar ju - ingen vinst, yttrade hr Ruhne vidare, Enl. lagen skall 5 proc. av efterlikviden läggas till re- ”seryfond men detta kan mån ju undgå genom att betala ut så stor likvid under året, att det inte blir ; någon efterlikvid: Men skall man sedan se saken” ur. medlemmarnas ' synpunkt, "så vilket är - billigast.sett:i skattehänseende, --' Margina' ; skatten har räknats ut så, att föreningen kommer att få be- " tala c:a 50 å 55 proc, i skatt. Men beräknar man efterbetal- ningen som insats, så blir det ävenledes skatt för den 'enskil- de jordbrukaren och . detta kommer att hålla sig mellan 40 och ' 44 procent.” Sålunda blir det ingen nämnvärd skill- nad i de o'ika fallen och i vis- ga "fall: kan det faktiskt. bli samma -skatt för föreningen som för den enskilde jordbru- karen,. - fo -— Nu kan man L dock riskera, att” "röyndigheterna tar skatt på annat. sätt, exempelvis på omsättning eller driftskostna- der. Finansministern har näm- ligen gett en kommitté i upp- drag att- utreda denna fråga; som inte gäller bara de. eko- nomiska '. föreningarna utan' i lika hög grad bolag och en- halv timmar varade gårdagens > ortsförbund "av .RLF. men så oo sade välkommen, Han konsta- | terade, . att det nu råder bistra- | :| pengarna , Ia bövemberdiset FJigger "Hal Den : leende och vackra anblick, som - UKARNA SJÄLVA SKALL KI MED KAPITAL.. KARL-ARVID MANSSON, : Vårvik, ledde. förhandlingarna. Skall insatserna åter. -: betalas? . ställde "révisor. Ruhne > Sår nästa fråga och detta gällde gi- vetvis medlems avgång ur för- eningen. ' Det har varit. lite o- lika med:den saken... Central- föreningarna... har återbetalt andelarna medan mejérierna i vissa fall. hållit dem inne; När föreningarna” voro nya fanns det ju en viss risk men nu är så inte fallet och man får nog säga, att det är i princip. rik- tigt att de. skola. återbetalas. Det betyder ytterst lite, för en välorganiserad -förening medan ' kan betyda mycket för den enskilde jordbrukaren. :— Hur stora skola insatser: na” "vara är också. en aktuell fråga. Det har räknats ut, ur alla. möjliga synpunkter .men det' bästa' är att ställa dem i relation: till åvräkningen, då följer man automatiskt utveck-' lingen. . Hur:"-mycket: behöver föreningen ?. Ja, det kan vara olika .rhen, bäst är nog att: gå en .medelväg med både insat. ser- och lån, Många gånger har det hänt att insatserna. betalts på 25—30 år men detta är al: deles för länge och-då får i praktiken föreningen "inte mör än hälften. Då är det bättre Isatskaptat och mejerirationalisering -- a debattämnen på RLF- stämma i går "ENIGHET OM "Art JORDBR ALLA SINA FÖRENINGAR X "att begränsa inbetalningen: till c:a 10 år varigenom" 80—90 proc. av beloppet kommer för- eningen till .godo. s Återbetalning villkor. Sedan Karl Arvid Månsson tåckat föredragshällaren utspann sig en lång och livlig diskussion. Denna inleddes med att hr Ruhs: ne meddelade, att såväl de fem proc, som går till -reservfonden som de 95 proc; av efterlikviden, som” lantbrukaren får, bli - ke. skattade. st Hr Axel Kristiansson, Häarp- linge: Man bör taga hänsyn till hur. det' kommer att verka på föreningssolidariteten'. om - man höjer insatserna allt för kraftigt nu och det säges tyvärr ofta man ..ocH. man emellan, att man bara kan räkna pengarna, som man får ut från t ex. slakteriet, Då tänker man inte på” insatserna. Man bör undersöka: även" anära möjligheter att:skaffa pengar. Hr Algot Hantoft, Torup: För- eningen skall vara ett medel för Oss, ej ett ändamål, Det svenska jordbruket. kan icke klara sig .u- tan föreningsrörelsen. "Insatska- ”pitalet utgör en viss påfrestning särskilt . för 'en nytillträdande jordbrukare och dagens "jordbru- kare bör ha råd att överlärana insatserna till kommande genera- tioner; Därför : är det bäst att skapa -fonder hu som man kan ha när man skall skapa an ägg- ningar, N | : Hr Johan Anderssoni,; Hldsber- ga: Föreningarna äro' ett. med oss själva 'och vi kan inte skilja oss från dem, Därför måste.'vi också förse 'dem 'med -det 'kapital, som de behöva, men våra” insat- ser måste vi ha' tillbaka: den gån gen vi lämnar. jordbruket, Disponent Alexandersson; Halm- stad: Hur mycket kapital: >ehö- ver "man, sett på längre sikt? Medlemmarna skall. ju hålla oss med insatser. Men man kän. ock. så ' gå avskrivningsvägen, man kan göra " kraftigare fondering, man ' kan' betala, större insatser, Men vilken väg man än' går, så är det medlemmarnas varumängd som skall betala. det hela. ..;:,. Hr Axel Kristiansson, Harp- linge: ”"Lånevägen bör i vissa fali| undersökas, det kan bli'svärt för yngre: jordbrukare, att'klara in-'] satserna, s.s . Hr Hugö. Lärsson Veinge: Det är bättre, om vi själva kan bhål- la. våra föreningar med medel liksom NM Kooperativa ” förbundet Forts. å nästa sida '- FÖDELSEDAGAR ' 80 år ” fyler i dag fru Johanna Jo- hansson, Öringe 8, Veinge, ma- kä till hr Ludvig Johansson: Ma- karna har tidigare varit bosatta i Oskarström, men kom för ett 15-tal år sedan till Veinge, där de inköpte en fastighet, 733 år fyller i dag fru Matilda Ni's- Son, Hertered,.: Enslöv. Hon är född i Hylltofta och ingick äk- tenskap 1924 med lantbr. Gus- tav Adolv Nilsson. ' Makarna flyttade till Hertered för ett 15-tal år sedan, närmast från E'dsberga, och förvärvade "det lilla ställe,: där fru N. fortfa- rande bor. Hon blev. änka för ett par tre år: sedan, : LYSNING: 2 LA .— i' söndags första gången i Hasslövs kyrka mellari snickare Tage Ragnar Nordström ' och Gunni' Mariann ' Nilsson, båda från Hassöv. ” ; — i söndags första gången i Våxtorps kyrka mellan: ma- skinist . Hartvig' Evert Johans- son, Stavershult," ”Tåssjö för- samling” och Gunni Lilian Irene Pettersson, Våxtorp, osati "0 i söndags första gången .i Östra Karups kyrka mellan lantbrevbärare Hans "Ingvar Bengtsson, ' Hishult och Arna Ingegerd Ahlström; Karup. 2 DÖDSFALL Alfred Dock. I en ålder + av fy gick bort efter en svår sjukdom. Vallberga'.. tre års tid; varefter han innehå- Energisk m man förvandlade gammalt landsåsen' mörk 'o; "dyster, i vanliga fall möter bilisten när man närmar sig denna Hallands - sydligaste utpost; lyser nu med : sin frånvaro och det är bara de 7 mörkgröna fläckar, som bildas . av gran- och furuskogen, som livar upp det hela. Men vi ger oss likväl upp för. åsen, denna gång inte på den fina 'västkust- : vägen utan vi kör mot Eskils- torp och där tar vi av upp mot åsen På lingt håll ser vi vårt mål, det ryker friskt från ett brygg- hus eller dylikt men att hitta dit är ändå inte så lätt; Vägen är ” smal och eländig och går genom en" bäckravin 'där sidorna äro dubbelt så höga.som bilen. När vi så kommer upp på sluttnin- : NS 'odalmannabragd GUSTAV LUNDGREN. gen... måste ' man göra en extra ' sväng in på en grässlänt innan vägen bär rakt bort till Täppes- ås, som är vårt mål. Att bo här på sommaren går väl an — men hur är det när snöstormen vi- ner och hålvägen upp är fylld av skilda. + > snö? Är. Ni "redan själv Det är snart 1 dec. och :tid att:förnya Eder månadsprenumeration ; +, på LAHOLMS TIDNING — ortens egen tidning. + - : d ant så rek håll. + Som vanligt e ra LAHOLMS TIDNING 'till vänner och bekan- ta, vilka eventuellt ej ha LAHOLMS TIDNING. Md : Pris kr. 3:25 för dee, «0 000 > alla d nl 'an- . terna gratis ett trevligt Prenwimerationspriset för nästa år är Åförändrat: pr och gediget julnummer. SFTETESTYV! Helår kr. 31:—, halvår / 16:50, kvartal 8: 15," " Net ” månad 3:25, v ng : = 14 y.. STECTETITTYEFIFSTISTEVIYTISSTYFSTYVSVTEV IS TIA "Men det skrattar bara 'den trevlige herre åt, som vi vi mö- ter här uppe. Han o. hans ställe är vårt mål o. för hans skull har vi gjört färden. — i dag skall han få: en ' förnämlig belöning av Södra Hållands Ortsförbund' av RLF för ett välskött jordbruk. Hans, namn. «är Gustav Lund- gren, , Täppesås, och det är nog värt att komma ihåg.: Han och en av. sönerna är just i farten med att spänna eft par. vackra hästar för en "vagn, som -skall köra med säd till. möllan. Här uppe på åsen går det inte med traktorer. Och trots att hr Lund- gren inte är så särskilt förtjust i att komma i tidningen, får vi dock en trevlig pratstund. Det är ett gammalt torp un- der Hemmeslövsgården, som hr Lundgren friköpte för jämrit 30 år sedan, Då var han bara 21 år och är sålunda nu 51 men med ungdomens friska mod gav han sig i. kast med de steniga och NETEFFEFEEISN TIN lorp på. Hallandsås till mönstergård Ett besök hos, lantbrukare Gustav Lundgren,” som i går fick pris för sin beniga. åkrarna. här- högt: uppe jord i allra bästa kultur om hans flit och dessutom har han' och hans duktiga hustru fostrat nio + barn till goda och samhällsnyt- tiga medborgare.” Att det inte varit så lätt: varken för: Lund- gren . eller hans fru att klara detta eller för barnen att gå den långa vägen till skolan i ur och - skur förstår nog var. och en, : Men: frimodighet, ' ett ”'glättigt sinne . och en bestämd föresats att” övervinna alla :svårigheter lyser ur Gustav Lundgrens blick när han" tittar på den vackra gården och de stenfria gärdena Gården var som sagt ett gam- malt tom” men det har helt om- . byggts : :som förbättrats. Men det skall bli man skall se till) ått man får den - utom boningshuset, ett : nytt 'sådant också då| underbart vackra utsikten just framför sina fönster; En lycklig fåmilj i vacker miljö, enkla och anspråkslösa, så torde den' bästa karakteristiken ' på familjen Lundgren lyda. 5 7 - Men ' att barnen äro duktiga och arbetsamma, ser man inte bara på deri unge man, som just är farsan. behjälplig med att spänna för hästarna. Ett mycket stort och vackert hallonland är också barnens verk. Där' häm- tar. man själva sina 'fickpen- gar” och där trivs man, Som det så ofta sagts — specialodlingen hör småbruken till, allra helst där man har egen arbetskraft. Vi : tackar - hr. Lundgren för den. allt; för korta titten — men ligen ” fyllda” 75 "år avled i går lantbrukaren Alfred” Dock, Or- mastorpsgården, . V.” Broby. Han har :det senaste året lidit av o- hälsa." Även om åldern tagit ut sin rätt, tog det hårt på den nu avlidne då han i fjol vid denna tid "drabbades av det-hårda sla- get att förlora sin” son, 'som då Alfred : Dock ' var född i La- holm, I unga år genomgick: hah laritbruksskola + + och förestod "fabrikör" "Löthmäns” eg- endom + Nya: Kungshult -under de befälsställning vid 'sockerbo” lagets egendom i Brogårda i he- på åsen. Nu vittnar 22 tunnland |: a . a la tjugo år. Är 1927 övertog D. Ormastorpsgården : på arrende. Den var 'då i sockerbolagets, & ägo, Men tio år senare inköpte han gården. Bakom dessa korta .da- ta döljer sig emellertid en livs- gärning av icke alltför vanligt slag. Den bortgångne var en he- dersman av "gammaldags lägg- ning. :Med tomma händer -hade han börjat sin levnadsbana, men Senaste nutt: stor export GÖTEBORG i dag. -Det var ganska glada siffror, som handelsminister Ericsson hade att komma med då han i går kväll talade vid Svenska hande? 'sagenters förening i Gö- teborg. Han yttrade sålunda bl. a,, att det bör finnas goda med målmedvetet och idogt ar- bete hade han skapat sig en god ställning. ' Närmast sörjande vid båren ” står maka; fru Elvira Dock, samt dottern Ella. BEGRAVNING. .—" Under högtidliga" former vigdes i lördags stoftet efter antbrukaren - Carl Knutsson, ILyckås, Båstad, till griftero i Båstads . kyrka. .. Vid.- båren prestaverade "direktör . Tage Henryson," Karlshälla och direk-| ” tör Yngve Henryson, Karlshälla, Vid orgeln. tjänstgjorde” musik- direktör, Albert ' . Runbäck, Bå- stad," vilken som ingångsmusik spelade" Preludium ” av : : Händel, varefter .hr..Gunnar . Rosenlund, Båstaäl, till. ackompanjemang av dir. Runbäck sjöng dennes kom- position ”Herre lär oss betänka” varpå ps. 306 följde, Kyrkoherde Samuel Adrian, Båstad, förrätta- de -jordfästningen. och” höll ett i.5:e Mosebok ' 31: 14 ”Se tiden närmar sig att du:skall dö”. Ef- ter de tre "skovlarna mull och Fader vår sjöngs ps. 21 ”Härlig är jorden” som församlingssång och därefter "utförde officianten begravningsmässan,... Den: -hög- tidliga: akten i kyrkan avsluta- des::med -ps.' 600: 7 "och 'hr Ro- senlund sjöng ”Min del evinner-; ligen” .- av. A: .Runbäck.'" När kistan fördes ur kyrkan till den redda griften' å' Nya -kyrkogår-|” den : spelade direktör Runbäck Sonatina . ur .”Actus tragicus”, Vid graven hölls korta minnes- tal och nedlades kransar av den hänsovnes son, Nore: Knutsson; Malmö för barnen, fil. stud. Hans Dybjer,. Lund för, barnbarnen, Herman : Knutsson," Petersberg syskonen, direktör Yngve Hen- ryson för släkt och £. lantbruka- ren Arthur. Johansson, Båstad, för, . Hemmeslövs havsbad, ' Fil mag. "Jöns. ” Lundsgård, Lund, framförde " på ; -anförvanternas vägnar ett tack för den heders- bevisning, som ' visats den bort- gångnes minne" och läste 'slutli- gen en psalm; Till "båren' häde sä ts. en riklig blomster ärd:' Biograterna i Våxtorp « och. vall rga cd har "denna vecka premiär : med början i kväll på säsongens stör. sta succes ”Vingslag i natten” ett mäktigt filmepos efter Ssljes roman även om man inte spårar så mycket av den för: Salje" ty- piska jordbundenheten och karg- heten, I ' stället har tonvikten lagts på den på samma gång ski- ra och . mörka kärlekshistorien mellan Gerhard och prästdottern. Pia' Skoglund och Lars Ekborg gestaltar ”huvudpe; na på griftetal med utgång från orden |” : utrustningen, + 143.000 liter medan det: i : boxarna förhc gar om att den sto- ra exportvolym, som uppnåtts innevarande "år, skall: kunna hållas även nästa år. . . + — Siffrorna för utrikeshan- Glad handelsminister: även 1954" deln under tio gångna måna. ' der betyder på ett betydligt ' bättre exportresultat än man tidigare vågat räkna med, an- tydde” talaren, ' Under oktober uppgick exporten till 740 mi'j kr, och importen till 730 milj. kr. För femte månaden i "följd . blev det exportöverskott, vis- serligen' bara 10 milj., men i importsiffran 'ingår - SAL:s Kungsholm med 45 milj. kr. - STOCKHOLM i dag. (TT) I Stockholms stadshus hölls i går kväll ett' stort opinionsmöte med anledning "dZv häradshöv- ding H. Nitelius” förslag till. nya grunder VYör fordonsbeskattnin- gen. : Av diskussionerna fram-|: "Motorfolk i Stockholm är mot-Nitelius förslag: gick, "att -motorfolket icke: god- tar förslaget. -Det framhölls, att ” detta måste vin: a i klarhet och kompletteras r ad detaljutred- ningar. En mycket talrik publik hade infunnit sig, till mötet, .) | Fiyskonserveringen är tidens lösen —-— vid åtskilliga tillfällen har vi i Laholms. Tidning talat om detta och på landsbygden har fryskonserveringen. nått - en enastående -- popularitet. Fråga husrmödrarna” som har varit i till- fälle att .stoppa in sina - varor: i ett paket och sedan frysa in dem hur: fint, bra och billigt det. hela är. Och vid : åtskilliga ” tillfällen har hemkonsulenten Greta Pers- son talat om: fryskonserveringens fördelar .här neré, "Södra . Hallands landsbygd: har varit föregångare på detta, om- råde medan vi: här i staden fak- tiskt har saknat en rejäl kylan- läggning. Men nu har - direktör Carl Jacobi beslutat avhjäl- pa denna brist. och det har han gjort på så sätt, att han anlagt en. ypperlig anläggning: på sin tomt, strax. intill IC:s' bensinsta- tion ute på. Värnen. I går hade Laholms "Tidning också tillfälle att titta på densamma, som. man bara kan: 182. de anra: ästalov- hans "son Karl Gösta har jämte . medhjälpare själva" : byggt hela" änläggningen under "teknisk "kontroll den ryskfödde ingenjören - chipt- jenko, - hemmahörändé "i Malmö sedan 14-år ” men ' anställd hos ingenjörsfirman "Almkvist 'i Känls hamn, som står för den te "Det. är : en: stor och mycket förnämlig anläggning, däron man mycket snart-övertyg: gr. Själva ." frysrummét - omfattar rTymmes' mellan 14 och 15.000 'li- LAHOLMS FRYS: sätter i igång i: morgon ter, Väggarna är reveterade men är invändigt: klädda 'med 20 cm, tjock kork. Denna kommer från Spanien I men har förädlats i Dan. ' mark; ' Själva ' inredningen : är gjord av, vitbok ty det gäller att. få dels en mycket stark sådan, ' dels trä, som inte luktar, Sammanlagt” blir det närmare” 100,boxar och de allra flesta blir på '100 "liter. Flertalét av stadens charkuteriaffärer. har också hyrt boxar av. betydligt : större. mått. Varje box är. numrerad och får speciällås.. ; samtliga . - med olika nyklar,” sö Men innan man kan lägga mm något i de olika frysfacken måste det snabbfrysas och det sker i en . hörna med en temperatur på ej mindre "än 35. ininusgrader. Se dan" lägges det in i förvårlngen och: vill "man ta. det hem" i egna frysböxar, så” ombesörjer hr, Ja- cobi” ;nedfrysningen för en billig . penning,” ”. : Att: det” hela” kömmer att. bli" synnerligen '. ekonomiskt förstår, man då varje. box pr år i hyra endast kostar 60 kr' medan en hemmabox - kostar lika mycket I” ärlig. "äriftskostnad.. Då räknar man inte med” anskaffningskost- naden;': amortering och' ränta Därför förstår 'man att. hr Ja- cobis frysboxar . varit synnerli- gen : eftersökta, Två tredjedelar. är redan uthyrda och det gäller att .passa” på om man vill ha. någon, Ty på onsdag sätter man igång för fullt." Och .staden och orten har fått. en nyttig anlägg- ning, . en bön Ce.” Skogabyorten får fryshus I ” Kattarps "skola hölls i går kväll ett 'informationsmöte i frys husfrågan, Ett 20-tal personer infann sig, och de hälsades väl- komna- av lärare L. Rosén, var- vid han framhöll, att det är inte bara : männens ' arbete som bör ett vackert och :intelligent sätt. Samtliga roller har för övrigt fått. goda framställare, Allt som allt en .betagande svensk film; - Angående dagar' och föreställ- ningstider hänvisas till annoris i dagens fianing, H > ” Knäreds biograf ger . onsdag den krutröksosande Wilda västern-filmen ”Montana- ligan” med Jane Russel och Ge- orge ' Brent i huvudrollerna, ': Den rafflande handlingea: skildrar en av. Amerikas mest ökända gang- sterdrottningar vars liga på sin tid hölr en hel landsända i stän- dig" skräck. Filmen är inspelad i färg. På söndag kl. 17 blir det mati- né med trevliga Kalle Anka-fil- men ”Kalle Anka på tapeten”, ett kortfilmsprogram £ora hör till det bästa Disney gjort. or Kvällens program utgörs av den svenska filmen '”Kärlek” ef. ter Kaj Munks skådespel, ” > ” Hasslövs biograf [ ger onsdag vid tvenne föreställ] ningar ”Alla tiders 91:an Karlsi son” - som blivit höstens stora skrattsuccé, Gus och Holger som 91:an och 87:an har sin trofasta publik, och filmen utnyttjar pål passligt ” alla tilfällen till roliga” som han är bly heten själv skulle han - helst 'se, att han slapp komma i. tidningen. Men det 'går ju inte när nu RLF i sö- dra Halland beslutat sig för att hedra honom på ett särskilt sätt. er Cel. eat deAd er rn ; + . Se annons i dag. Fagerhults blograt : ed visar i morgon onsdag ”Tea' for 'Two” en sång- och dansfilm i SE med smittande melodier 'och lansnummer i hög klass, Huvud- rollerna spelas ; av Doris Day, H i " | förening, Minsia antal ansåg tal. "I Gordon McRae, Gene Nelson, Pa- as utan även kvinnor- nas i hemmet. ':- Så överlämnades ordet till in- génjör Hellse, Hälsingborg, sowi redogjorde för kylhusanläggning- ar och: vidare för hur många delägare det behövs i en kylhus- bör vara 34, Kostnaden vid detta al blir per d 920 kr., vari ingår amortering av an, läggningskostnaderna, räntor och driftskostnader, . Tal, bildande / av en ekonomisk för. ning för uppförande av ett frys- hus,- Den gamla kommittén "ansågs ha fyllt sin uppgift med den ut- rednihg : kommittén hittills före- bragt, varför en ny valdes. Valda blev lantbrukare Artur Östring, handl,: Ivar Nilsson och lantbru- kare Göte Bengtsson, samtliga" i Kattarp. j Elva personer tecknade sig "genast som delägare i det plane- rade fryshuset. MM a or Hishult by I dag för I hioktftsborna tillfälle att se och diskutera den nya / trice Wymore, Eve Arden mfl. + Växtarpa biograf - a fortsätter i dag tisdag kl. 8 samt -förordade ]. Strandbotellet I Wellbyst rad > - itarrendeat = a Direktör > «+ 7 > C, BRODIN - Få Ägaren. til den kända sommar- restaurangen ' Strandhotellet "i I Mellbystrand, direktör Bror Fäh- re, som även är chef för de väll bekanta Färeindustrierna i Sibb- hult, har för en tid av tre år ut- .arrenderat restaurangen till re- staurangchefer "på. Frimurarho- tellet 'i Malmö, Carlåke Brodin. byg! "> för byggnads Ingenjör ' Stenberg, -: Halmstad, som gjort upp försla- get kommer nämligen att före- , visa och förklara sin plan. Den, som - är intresserade. bör infinna torsdag - kl. ':. 6,30 och 845 med Baljesfulmen ”Vingsleg i natten”, sig kl.18.30 & kommunalrummet. . sv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.