LJ vivvyteryYTYT YYYYYYTINPNIEEEPFFONNAN POOR EPO SINNET STIPE EET TA vevvyrvvyvv yyvryeeryr rer OFTYYYYTTETYTTYTTYTITTYYYTY TY Ft Yr, a Fredagen, don-37 november 1059 "a len som 'y '. Tiden gick ' Nordtyskland sön”, > ”mokratiska,' socialdemokratiska och "leons/ - väl någonstans skönare”. ' platsbildning i än Piazza » ske . arco? Om ens biickar för « de: e an, det; ee Köpa ? Dogepalatset.- eller. ej alla” enästäende ”arkitektoni- k M I Malmömle” liv '. då. skingrades) över land; N angenäm . båttur. imedaån. vi békans tade ' oss kring; dukade" kaffebord. | rt "och det” dröjde inte . länge", förr "var ömbörd” på " kontinenaltåget som askt förde" 085” genom" ”det: yn R ty rden” glo! På i itä ås le der; och medan färjan Deutschland la ”stävade "möt? Grossenbrode "lät, :vi: »085 (väl smaka äv” det berö smörgåsbordet. . dagens lunch ” assigtter ochi fter-'si av ätte - liga” tullfoumällteter såde" SO vidare. genom: ' det. sin skönhet och sitt Ht oohag. :serpeätinvägarna), men: givetvis be i ternara ; | och. iden rolska :skymni broar; Teitk'av. "Jag : och Ringvägen, där en statlig pap- , ungdom, Ett' vänligt. biträde visade "vässar - grann flek ned till hörnet av. Stalingafan] pers- pch bokaffär; skyltar. "med fölr jande ord: Kvalitetsvaror för. skol: mig tio olika sörter av' blyt tspen” e : pennån, jag, "behöver den omedelbart. >; Herinés: hittills”; så vänliga uppträda; de» blev” strama- re: ”Det går int = ”Värför, då” frågade" jag: 2”Dessä. pennor kan in- i ket emellertid . säljer räktestickor 'utan' siffror 'ock ligt och förargat. Jag "gick sedan till dde, statliga" blyertsfabrikerna...; : Ni vet, kamrat, saken” är den . att . speciella : träsorter, en - lav eftertänksam "läggning. som "inte mycket. annat”, "sade ”biträdet ovän> direktören" Joset : Ertler, '.chefen för ”Ja- så, ” blyertspennorna”, ', sade han; Jo] Trots" de "ihärdig för, har har tydligen inte minst världens "ralla:, ferkas . blyertsp eller: av andral « men": detta är |" inte' fallet. i Ungern, Detta är kan- bedrövligt, men Ni vet, vil tills] ipé AT angreppen, some nt: Tiumån Vad: ittes +: något av. sitt goda humör. Här häl- i > "sar mr Truman under sin dagliga morgonpromenad: på Manhattan å televi järnan ”mr J. Fred Mugös”, "en: "mycket klok! och | i väluppfostrad schimpans, som tydligen är lika glad över mötet. Om= ”ikring paret flockas journalister med pennor, och block'i i högsta hugg ;för att höra mr Trumans mening om beskyllningarna, a som, n, viletas ' mot honom, EE ie I AT in= . ande." 30.000 sd Idaior. i användningen" av nya vi pen, ivny taktik och: nyd éer. som sträcker sig: lång i . morgondagens": -atomvi 1d; "skriver: New York Times mili- E Korrespondent > Hanson Baldwin ”på 'måndagen..:7; Då nya vapen som; utexperimen-. teras för Att hjälpa" infanteriet att behi la: namnet; kampens' drottning omtalar. -enligt Baldwin: : 1. En: 106 mm. rekylfri : kanon som, kan: monteras i en' jeep eller på marken. Detta vapen skall kun- na Yörstöra även starkt pansrade stri svagnar på långt avstånd.” 2,1 Ett hytt 'autbmätiskt och halv- automåtiskt gevär, söm "skulle kun- aa stahdardiseras” Stor- brita " 3. skjutvapen "(Bazooka)". med större räckvidd, och större "träffsäkerhet än de” ömla typdsna . vapen skulte. kunna" bli” standardi-" seråt: för USA, Storbritannien". och kanske; most. dramatts a a. "Den " | förändringen - t. infanteriets taktik-,; är. en” "återgång till. första: världs- krigets: begrepp: : .En armé 7” av skarpskyttar, Det andra världskri= > gets metod att svepa över "ett helt ; område, med kraftig artillerield har:”, — delvis soin resultat av erfaren»: heterna från "Koreakriget +.— ersatts av starkare tonvikt. på. prickskytte, : Armén, har lärt sig att. den kom- munistiske . fienden förtsätter att: rycka fram till dessa han, är träfr fad, skriver Baldwin. i - Englands: atomforskare SS i; får högre löner”. | Sir Edwin Plowden, den för någe : 2 ra dagar sedan nyutnämnde chefen - . för den brittiska kommissionen för "oo «: forskning" och tillverkning av EN YÖRK. av Reuter)” Sydafrika anklagar” den FN-: "kommission ">. som, ” undersöker rasläget i sydafrikanska ”unio-- vatt ha förolämpat den måste tänka på vår femårspl vi tillverkar.” pennorna” av: furu eller ändra: tillgängliga träsorter” "Då ville jag veta, varför man inte får vässa "pennorna." "Och så svårade direktören: ; ”Jo, Ni förstår, i -våra Pennor '1 "ligger grafiten inte i mitten av pennan som det skulle ligga. Då man aldrig; vet var 'grafiten i pen- nän är, är det bäst. att inte vässal: uhet dem-i affärerna i närvåro av kun-=|” Gång p ng för a man” hö a att derna.” + Dén " kommunistiske” jour- alla” människor Ppör: låta unde sö- | älta tillägger, att detta 'är sant,| ka. sig orågniligt, av Jäkare "minst varje ord ” ” rös > J 20 gång” öm året. Detta är säkert riktigt. men ändå” "måste" vi "fråga ; När man vet hur: lång tid bara | en ' så enkel 'sak”, som skärmbilds- undersökningen.” av" det svenska folket tegit, när man yet hur stor ögonblickets ingivelse, trängseln ; är hos. provinsialläkare Efter; 30, års > moget | och sjukhus, hur de privatpraktis dligt kvämare" att njuta fruk rden: till vårt: hotel > medföras ,'. till i farpatet Med sedande » specialisterna är upptin- gad2 månader : i förväg och - hur länge" folk” får vänta ”gå röntgen? SJ avde'nivgarna . kan. man inte låta bli att undra hur' det skulle bli om bla "Get :sveska folket - år "Hös. löka oss a ”mortör," Ber h Mont åste .skyfflas. ge- ttagningarna. för. satt Ide som komm på gen. skall få ri Synliga och Tdirekt allvarliga åkommor att upp- visa betraktas nästan som en pa- räsit som stjäl "tid för de allvar- ligt sjuka. ;Det'händer därför att folk" går. och dras. med. åkommor i'åratal som skulle 'kunnat. avhjäl- pas i tid men blir bbotliga Hur det skall' "kunna rättas till under. nu- : varande" förhålla | att förstå, . 'sDe finns: de som ans "lär sämre och sjäpigare.nu än förr. Det är jag övertygad. om; att de inte: är. Förr var det. bara 'så att folk fick dö för sjukdomär” som nu kan. botas. Vi hår: ett exempel i de: många " gallvägsoperationerna. Folk hade' ont i gallan” förr också "men först! nu har" det ? ligt att med' röntgen stö lå exakt jen ny : oper: .skölan har - Lofta- Fa gallopératio hammars 'skolstyrelse "beslutat på ka ofarliga." lärarhäs” i inrådan.: Barnen blev |! förbjudna att ens tfa'in tidningar- na å'skolans : område, : Motiverin- gen . för, beslutet var, att läsning av dylika tidningar distraherar 'skol- ; Förr: måste alla. som brutit lår benshalsen” "bli invalider, Nu spikas benet och" de kan: så småningom ter . röra sig och. gå. Dessa "både elev" trots förbudet |: tegorier av patienter” tar nume- ka" Täraren fråntaga iFa.en mycket" stor: plats på. sjuk- heter det. Så nu är | husen och det" måste : räknas" som Kärl-Alfred i Lofta- | EN :framgång' att de” kan” hjälpas, : . » meri de Tand platser som förr var honom denna; > ningom blev de . ändra dagen: utan: till; allas glädje |. "fick vi göra -resan genom: Schweiz väder med dalar och toppar” belysta. av'sol helt enkelt. facsinerand att ROM: Den" dy <nslånga strejk, N som skulle ha” börjat vid midnatt inom" arbetss, jordbruks. finans=|.. och handelsdepartementen. inställs 1” des i. sista minuten natten till ons- daben.. Strejken skulle ha varit'en "protest ”mot regeringens dri äl " med "att franilägga en probosition " om 'ökade löner. De kristligt " de- republikanska fackförbunden hade > -inte-gett strejkaktione i . kvinna, som kör en stridsvagn:i = MÅNGVER SKING. KONG” pågå vi. England; hiir den tekniska utrustningen sk'all'skötas i än ningarna kan 'mah numera 'ockz emot fall' söm £ r ansågs Fara "hopplösa. ' Lägger man , därtill "att det & sven- ska folket på ganska' kort tid ökat utan. att sjukhusen kunnat "byggas lut i' Proportion "därefter T. eller” lä- OSLO. av INTE) ; Samtidigt som SAS söker göra sig av med sina DC 3-or har bola- get. beslutat köpa Ivå nya plan av 2 Scandia. .& rande har kver'av terräng, lastad med. c:1:1,000 kilo: 5 | när patienterna Te z diagnos. Def har också utarbetats teknik: i från sex miljoner "till. sju miljoner | £ förstår mån att det måste uppstå problem som är 'svårlösta ” "Genom sjukkassorna' och den" kögre” Iev- nadsstandarden har | också : många kunhat söka läkaré som. skul” Je ha fått dras med "sina krämpor. Den fria sjukhusvårdan har hjälpt ofantligt många. Men hur skall det gå när hela det svenska folleet. skall få fri sjukhusvård, der är inte Jätt att förutse, N : Vi måste börja bygga" på en an- nan linje än vården av. de sjuka allenast, vi m te säkert i långt större grad än förr gå in för att förebygga sjukdomarha. I Den "där! allmänna ' un? Sersöknin en av det juruppfödeas e: e> vet hur Belydelsefull kosten ' är. för en. va- relses » kondition .-.och ' produktion. Människans sätt att föröda sig själv genom: oriktiga" kastvanor och måttligt bruk: av” gifter och 'stimu> lantia borde” kunna avstyras redan genom | vår ; allmänna - folkuppfost- ran; Folkrörelserna ' och ”studieor- | ganisätionerna', skulle -ha' en. stor uppgift här: vård till 'större förnuft, Det är inte så viktigt att veta hör många rygg- kotor : eller: Ben” i handloven man har som. att veta hur. man bör äta |. och>dricka och sova så a ; kroppen får: just: det den' behöve skan har inom sig het :som. är svår. att-ö familjen att äta den'och kräver ab. älskling: rätter, . om far riktig mat” envisas sina” ”veckotid- ver inte läkarna engageras för an= nat än genom forskhing och all kunnat förbättras” geriom ' en: tik- tigare” utfodring 'och vå Varför | = skulle: man inte kunna göra något |. "Folkskolorna kunde | "llägga om undervisningen 4 hälso- tt slags trilsk-], er husmor lagar riktig" nåt vägrar H - talande delen. av i i r [= anti-puropeiské ståndpunkt," I Om rapportens” ”rfekommendatio- des skulle det på lång sikt innebära "ätt "sydafrikanska unionen bpphörde att vara en suverän och pavhängig stat, yttrade på månda- en :den sydafrikanske delegations- hefen Jooste i. FN:s särskilda po- tiska "utskott. Rapporten” är grovt i” i Rapporten" som 'har - utarbetats sedan kommissionens tre medlem- ar studerat läget i fem månader i ett I ande att en: sydafrikanska regeringens ras- jåtskillnadspolitik är farlig för fre- iden! inom landet och för de inter- nationella: förbindelserna, Läget i Sydafrika blir. dag för dag allt mer explosivt : och hotande, heter det. "TAtom”; . «I redan; känner "sig tacksamma mot :' i. » klen 'hos stora privatägda industri= ; | packas " | ägandes 'ö, där' allt skall återupp='. atomkraft, kallas numera bara ”Sir . Det är 11,000 personer som , den". nye chefen. .. Sir - Edwin .har nämligen genomdrivit. att forskare . och högre teknisk personal i tjänst hos den brittiska atomforskningen ; hädanefter inte skall avlönas enligt - 7 de lönesatser som: gäller för stats-. =. anställda utan skall få individuella k akt enligt löneförhåll årt innebär ' att. (flera 1 0. kan få upp. til 10, 000 pund, €er. 150,000 -kronor i lön, medan: topp= : rn lönen hittills var något över 5,000 - i pund eller omkring 75,000- kronor. . De flesta av, vetenskapsmännen och . - H e' ledande" "teknikerna ”har; hittills fått nöja sig med löner på omkring. : 15,900 ro! Or etta : . företag. . Detta > 3 : "Elia Ferandibi, ' en jätterik ia mäntgruvägare i Peru, "har fått fö sig-att klä om en liten ö vid' Perus & Stilla ' havs-kust till en- kopia av den "italienska ön Capri vid Nea? pel. Ferandibi. köpte 17: i fiskarstu- gor och 3 gamla hus: samt 1 fis- 7 kebåtar och massor” av möbler och sten på Capri och lät allt detta för- . och. transporteras till sin Tr byggas i originalt skick. ” LONDON (ARP); se En morgonpromenad i S:t Ja- mes- -pärk'. med prinsessan Marga- ret som handlande person har för- tt cheferna av :Scofland - Yard i stor .upphetsning. De sitter 'sedan flera dagar i högtallvarliga sam= den med höga ämbet. från > brittiska nya -grundsatser , r tryggandet av den" kungliga familjens "säker- het. "Det är nämligen sedan 'gam- malt e oskriven lag” att medlém- mar Av kungahusét” utan polisbe- va kning "och utan uppvaktning endast "får promenera inom, Buc- ' kingham" Palaces trädgårdsanlägg- ningar men inte var som helst där "då kanske utsättes för besvärlig- heter, - "Prinsessan ' Margaret har 'mot denna tradition "sedan "flera vår börjat. en modig och beslutsam strid och "det var inte så länge se- dån hela familjen med'hovmar- skalkar och" Scotland sYard-gub- ba r "satt 's domare. över henne sedan "hon utan tillåtelse och utan inrikesministeriet | för ätt — öm möjligt — utarbeta | "Helen Lighibody, e genom" Londons. gator, varvid dock" en civilklädd . detektiv, - alltid . måste följa me ; Utflykterna är alltid kor! ta då det... ' vid den lille prinsens promenader alltid: samlas tusentals människor. Men i alla fall har prins Charles.:: . och lilla Anne fått åka omkring i: parkanläggningarna och ta till oe cr oc . med kortare ”promeneader. För når y gra 'veckor sedan fick. de till och : | . "med besöka Londons söologiska el Åt » brädgård, Visst varade gl ädjen ba- N ita fem minuter och miss "Lightbo- . dy hade” att besvär, få : förmå de kungliga, barnen'att åter- imen de båda bar” fått se , aporna oc i Ah Det kommgr antagligen att drös" ja' länge innan det reformlystna syskonparet med Kertigen av Edin= "> , burgh som sufflör kan få åka om- KE kring på samma sätt som det sker ” i Stockholm eller Köpenhamn: Att detta inte går i London 'beror. inte”: båra på 'den hårda traditionalism oh "hos -hovets & och Scotland, Fards sea | särskilda” säkert ärder "hade » färdats i 'en" bil ': genom : 'staden. Denna: gång var prinsessan Mar- ”gåret slugare-'och," försiktigare. ddelade systern-drottnin-' emi i förväg att han sonen pro- nen! Nu står folk" på älsovård' och "den träning” som "ligger bak tionerna | har folk" inge ska rön förvaltade” ”brledorisfängel- ” set i Oxford här. ett nytt disciplin- Ungdomar mellan 14"och 18 är kan av" fängelsets direktör :dörras till att tyst. och sittande i en skolbänk lFssna på den engelska, radions ny- Port klockan 18.” Denna ny- dhing är den längsta i”pro- grammet” den varar vänligen om- kring 20 minuter. Att höra på.ny- lugnande behandling och samtidigt . Tängelscordningen. söm ; fruktat- straff : för .brott vrålar sig hesa, över deras presta- | heter anses av direktören som enl: brittiska folket uppenbarli nine te är så taktföllt. som folket i i Svez "rige, Danmark éller Nor kungliga ' "inte: besväras av mass- vocera trad tö en Pr d i enl Hovdam”ock tre Hundar längs n” breda "allén "mellan 'Bucking- 3 rn: Palace "och Trafalgar, Square se drottningen var kanske li- | Drotining och prinsgemålen. vill reformer ' Det är” "nämligen så att både "Le drottningen och hertigers av Edin- hurgh? är' ganska angelägna att modernisera hovets seder och va- TS på ett sätt. som tillåter större rörelsefrihet och mera trivsel för e stackare söm ”Kade' oturen 'att tillhöra kungahuset "Drottningen Har redan geromdrivit' åtskilliga ande. barnéns | upp- ns Charles får nu ef former 7 "fostran "och, EN åka ut med sin sköterska, miss P ri : Men? prinsessan "Margaret har nyligen förklarat att hon inte lug= nar ned sig förrän .hon ned:kas«: sen och utan: uppvaktning får. gå oron och handla som det. t. ex, : i ' Hollands drottning Juliana, prinsessan Margaret i våras med : anlednirig av prinsessan Rägnhilds ” bröllop; var i Oslo;'' då fick Hon för - : första ” gången” I sitt:-liv ”gå "och. handla på egen hand” och man . förstår att hon revölterar imot de... "föreskrifter som omger henne” likt: fängslsemurar, et, är nu i alla fall "Sarinolikt. att de långvariga” Förbandlingérna : : i Inrikesministeriet så småningori . skall medföra "att den unga prins» "= secsan i sällskap med. en. hesdam . och ': med en: detektiv .på behsrizd : avstånd bakom. henne, ändå får gå .. AAAR NARE aa sr - FFIYYTYVTEVTEVEFTIVYYN astma FF IEFTVEVVYSTVYVVEVIVTV ET Åk, ut bland "folk och promen - M Lohdons Farker. sn ka FEST EYTYN AABLAARADARANAA Mr ka MAMAA Raa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.