kV dl vyvYyrtreteTtYfPYYYTYYYYYFYYYTYTTYTYY - YrTY vYTtYt TYPE FEYY FY YT YT OY YT VRTV eo TF FEYVVEYYT EFS VVOYV ESO PEYYYVEFTYEYVYEN , Nu kommer "äter: ett bävedt 2 + Det första Ijuset snart blir tänt. | Hör, hur barnaröster unga - ' fädrens Hosanna a sjunga ett ännu större, jörgen ljus, Nr Mimmie .Bergh-J$hansson. I Av ”kömminis r "Gunnar Levén, "Kristine församl, -Göteborg. Ett nytt kyrkoår och ett gam : malt budskap. '; 2 ” Vi stå åter vid 'porteh ill ett nytt kyrkoår... Där har vi varit många gånger. förr och; ;lyssnat till ordet om "Konungen' som kommer, Mycket har förändrats under år som gått men inte Han som möter oss i Advent; Han är densamme som 'Han alltid varit, Ett nytt” kyrkoår. betyder- för. " de flesta ingenting; Allt blir vid |: det gamla; Gud” är "glömd." Man -har inget" ärende till: Honom; Men för somliga Sbetyder' det " högtid.” Kyrkoåret. består av en rad söndagar,”och de. betyda vi ” loställen för den” trötte: vandra- reh, Det går inte av sig självt att. vara en kristen; "Striden mot de andliga fienderna . blir. mången |:- gång hård: Man: bel ex. kraft, och det gives i Guds] hus och vid Hans ord. ”Pilgrimen. får slå sig - ned vid a dukade, bordet; Han . Je icke bli till-anstö i Sedan, "kän han in i synagogan Där fanns : mycket att anmärka” på. "liga: ”gudstjäristbesökare. gick "Han: dit.> Han ki dragning till Guds. hus gan' fanns ' de” helt och dem: älskade Han; Det gäm- : la budskapet mötte honom] på de gulnade bladen: DS Även ' vi - ha eft' sådan skap. - Evangelium”; kalla: vi 'dét; Det, är ordet om Guds kärlek” i Kristus Jésus." Det" förkunnades |: redan av profeten ' Esaias. I Naå-|- sarets synagoga bars det fråm av : heliga läppar, Hos: oss ljuder det på nytt i.det nya kyrkoåret. >» Gammalt är det, somligå menar '. alltför gammalt, De'se sig om ef- ek annat budskap som kan liggöra dem. I de flesta fall He det köttets evangelium, ; som "förkunnar frihet för de' onda Ju- ""starna, Det kan också bli en tom morallära, vilkens grundbud he- ter: Gör så gott du kan, ..«. > För många, är det gamla bud- skapet ett nytt budskap. Det är ständigt. aktuellt. Det-har: alltid något att ge dem, Vad ärdet för människor? Det är de som. Jesus talar om i synagogan — de fat- "tiga, de: fångna, de' blinda, de förtryckta Kanske känna vi.i- geh oss på den beskrivningen. Vi har förstått att vi icke ha något att komma" med inför Gud, Vi äro ovärdiga Haris goöd- ; het och kärlek, Vi äro bundna av! fördomar och onda vanor. Vi "se!och förstå icke vårt eget bä- sta. Vi ryckas med 'av irrbloss |: sen i världen, Köttets evangeli um kan inte giva sådana männi- skor någon läkedom. Det är som morfinsprutan: Den skänker ba- ra en stunds lindring, sedan är allt lika svårt. - Lagen. hjälper dem ej. Den kan äriva fram dem en bit med sina gisselslag, men den kan inte upprätta dem. Den kan inte ge dem nytt mod. Det kan bara korsets evangelium. Ty det säger till den ångerfulle: «Du får börja alldeles på nytt. Du får tro syndernas' förlåtelse. Den kraft du inte äger får du ta emot av bara nåd. ” Detta evangelium har förkun- nats för släkte efter släkte, Det har tänt hoppets ljus i mången - mörk själ. Det har löst oket från mången hals. Det har visat mån- gen vilsegången vägen till det "rätta hemmet. Det skall göra det också undar -det nya kyrkoåret, äta vare Gud! "Amen, | välkomna ' av. Yortsförbundets. > | allmänhet: . Han erinrade om att med att hålla jordbruksregistren » Jesus : visste vad det innebär |; 7 E att få komrna "på heligt rum, |ske. genom att "avdelningsstyrel- Därför - gick Han Psåsom: hans | serna : : sed ' var” på givande fårses R GVERLANIMAÄTAREN - > D a . om : Södra .; Hallands ortsfi : | möter och funktionärer till ' en talrikt -. besökt. konferens.” på i Grand! bostad i går; Ej mindre är ett sjuttiotal" perso- - ner deltog och dessa hälsades ”Länstörbundets landstingsman "John Johansson, Vrågård inledde "med att tala om jordbrukarnas, fackorganisation i organisationen ' numera ” är så pass gammal, att vi vet vad den: betytt för, oss..Den. har: också ”trampat "ur - barnskopna”: och vid flera tillfällen "visat att. det är genom en stark facklig :sam- manslutning jordbrukarna måste hävda sig när det gäller” att tille. varataga sina intressen; 5, - Den - kampanj, . som nu-föres mot såväl jordbrukarna. som. de- ras , organisationer Av storstads- pressen, särskilt från DN:s sida, ger oss ytterligare bevis för be- hovet av starka. .organisa tioner, lämhade:'; e redogörelse : för RLF';s ' servicetjänst..- Denna har under: senare 'åren utökats -ber tydligt och frågan är om man” 4 längden kan: fortsätta" med den. na. Stora” frågor är, alltjämt o- löstå, men vi önskar understry- ka, att. frågorna angripes efter hand. som tid ges därtill, under- strök tal 7: 0. Ombudsman: Einar "Nilsson. be- rörde-i sitt anförande förenings- frågor, och, gav en del råd till funktionärerna om hur medlems- |värvningen : bör ske, : Viktigt är att, nyblivna lantbrukare" upp- med: i organisationen, underströk, har, och . vädjade även 'om "hjälp ordning, men 'detta' kan endast meddelar varje "ändring som sker ifråga om äganderätten Sö sdra "Halländs RLE:äre. | Foaktiongrarra « di södra: Halland påt den senare . "| tiden och det var i den andan, : 8 - | bund samlat sina styrelse'eda”. .. a .koncentrerad till kl ATIO ALISERING, TIDENS hölls « av''överladtmätare' Arvid Back; Halmstad, som gav. några synpunkter. på ' fastighetsbildnin- |: gen och därmed semmanhängan- de problem. ; bis : Inledningsvi; gav: talaren - en historisk översikt," I: våra' dagar har rationalisering blivit. tidens lösen, och alla strävar efter bätt. FÖDELSEDAGAR " ”' 70 år: + kyller i morgon £. lantarb. Sig- frid Jönsson, Glänningesjö, :La- holm." J. emigrerade 'i unga år till, Amerika, där: han" vistädes några" år, Efter: återkomsten ar- "| betade han en "följd av”år hos. lantbrukare i Laholmsbygden. Han har 'alltid varit -en duktig un och plikttrogen ' arbetare;' varför han . alltid - "varit omtyckt 'öch os värderad" av sina "arbetsgivare, 70 år " fyller på måndåg frö Anna Gunhild .' Nilsson, Eidsberga. Fru Nilsson är född i Halmstad men .kom "år 71893 'i samband med giftermålet med laxfiska- ren :'Wilhelm." Nilsson ' till" Tön-] nersa i Eldsberga. ” fyller på måndag muraren Karl Nilsson, Lax vik, T) önnin-« re utkomstmöjligheter och högre por produktion; Även" på. fastighets- |' bildningens område. har förekom- mit - -rationaliserande .« åtgärder. Lantbruksnäranderna tillkom : år 1948 för "att "verka för jordbri. kets - yttre.! och inre"”rationalise- ring," Detta är. dock, något som |" fortgått i, flera. år, ock redan på 1700-talet tillkom, för övrigt lag-1: stiftning; om- bättre fastighety- bildning. ; Det . nya ' är emellertid att :: statsmakterna . lämnar: ett helt :: annat ekonomiskt stöd än tidigare: -""Skiftesindelningen . ' är den verkligt: stora rationaliserin- gen .på : jordbrukets. 'område, . Re- dan i dé gamla landskapslagarna talas det om skiften, Från början var.. den." enskilda: äganderätten "byn, :s medan brukhingsdelarna «i. övrigt. ägdes gemensamt;: Man kom emellertid, så' , småningom "underfund med det - olämpliga i ägosplittringen, och -i mitten :på "1700-talet kom förordning " om: ' skifte,: men" det gav inte det resultat man hop. pats. I fortsättningen av sitt an- förande ; berörde överlantmätare Back, ik rum.: "Slutligen": N Kom tålaren” in på byg&nadsplaneringen to avstycke |" ningsmöjligheter,'sämjedalningsi” | frågor i-.samt , spörsmål, ' och efter: ; föredraget gavs tillfälle för. deltagarna attTö överlånt- | värre i den vackra plantskolan i'Axelvold- i går förmiddag när der” första? skogskursen inom fortsättningsskolan i "Halland skulle avslutas efter att ha på- gått i sex veckors tid. Förutom de 16 eleverna hade de allra fle- sta av deras fäder, nämligen 14 stycken, infunnit sig för att se vad ' deras telningar kunnat :å- stadkomma på ett så viktigt. om- råde son skogens. Och efter vad vi kunde finna, så vöro. fäderna enbart belåtna.” 5.7 . Anslutningen ökar som vi fidigare' nämnt.; Under, de :senaste sex åren har den ökat med inte mindre ä än 25 procent, Särskilt "angeläget är det” emellertid "att få ut. kontrollverksamheten ” till glesbygderna, : Det - förekommer nämligen alltjämt, att hela socknar i. skogsbygderna : Praktiskt - "taget saknar all kantrollyerksamhet för mjölkproduktionen, Detta. återver- kar även på jordbruksdriften i istort, ty det är påtagligt att denna är mindre - intensiv i sådana : ; trakter, utvecklingen släpar etter och vad värre är '— folkflykten är mest markant där, ; Därmed vill överassistent Pet- tersson ge uttryck för den säker- ligen , riktiga uppfattningen, att kontrollverksamheten utgör en vik- tik faktor i jordbrukets inre ratio- nalisering, som inte endast medför en ekonomiskt lönande mjölkpro- duktion utan därtill är en drivfir der i det allmänna framåtskris idet som "rätt utnyttjad främjar I var, sitt område att gallra, 'Man' samlades som' n' bekant vid plantskola -” där kursledaren, jägmästare r'Tore Tejle höll för- hör och sedan blev det praktisk demonstration av. gallring i ett ”björkbestånd där. pojkarna fick |. "De visade ' sig + också vara mycket duktiga och fick beröm av så- väl lärare som jägmästare Bele Bergström,.s som å Skogsvårds- styrelsens: vägnar. var närvaran- de," - Efter examen bjöd skolstyrel- åen'; på : kaffe i byggnaden: på plantskolan, där: f.ö. alla teori- > Hektioner "hållits... Här hälsade kyrkoherde Hallind ' välkommen och: framb Fl . styrelsens varma tack” till" Skogsvårdsstyrelsen i Hallands" lär, "dess chef länsjäg- mästare. Bele " Bergström samt lärarna jägmästare Tore Tejle nåtts. Särskilt glädjande ansåg kyrkoherden. detta ' vara som kursen var den första i sitt slag i Halland; "vy c:a ” Det är inte så lite som de 16 pojkarna fått lära under den tid kursen varat, berättar hr Å-k e Andersson' för Laholms Tidning) Vi började med plan- tering och : sammanlagt har vi satt c:a ..3,000- granplantor på 'Vallens område. Så har vi haft röjningsgallring på ett stort om- råde -:av: björk och tall där det gällde att låta c:a 8,000 träd stå kvar på ett område av ca ett hektar: I Våxtorps fure har vi huggit, -sågat och apterat tim- mer och en ingalunda föraktlig tid har vi använt till verktygs- ärd -— filning av sågar, slip- ning av yxor och annat. Och så har vi förstås haft teori. -Men pojkarna har. varit duktiga och bygdens liv, - i tr see en RS NYFEEESTYS intresserade. och det hela. lovar ” gott för framtiden. Det lär ock- NYSTESTIVEV skiften. som” ägde Sa 'en:del dithörande lt "| ban försålt detta. inköp :. fyller på måndag” fr Malin Svensson, "maka till ”f; fantbr. ; Svensson, : Värnen; ller i morgon... fru Sigrid Hansson, maka: till lantbr; Her- Hansson, bert : torp. Pershult, » x Våx- RYLLNINGAR s ”; På” sin ”guldbröllopsdag blev. makarna Emma och Johan Johänsson " hjärtligt hyllade” äv barn; och: 'barnbarn;'+ släkt och vänner.: Det blev uppvaktningar dagen lång med blommor, bak- verk,” pengar och. presenter. och dessutorn'wanlände " ett tjugotal telegram. > Högtidsdagen -. firade guldbröllöpsparet "vid bästa” vi- DÖDSFALL . . " Johan - Karlsson; En" gammal välkänd ybybo, . f.' lantbruka- ren Johan” Karlsson; Södraled, ick i går ur tiden efter. en. fler Jämmial;. var född i Värestorp. Fl Inder cirka 35. år har han” inne- haft lantbruk i Nyby och 'sedan en . ”villafastighet:; holmsvägeh.. Karlsson efterläm, nar minnet fav en skötsam. man, som lugnt” och. stilla gått sin. väg genom” livet.” id "båren "stå Som” närmast ande : maka ;; och tre . barn, döttrarna” Ellen : och :-Ally,” som vistas i"hemmet,: och sorien Ivar; anställd "vid Jönssons, Handsk- b oder; bosatt i Göteborg, samt ; nga: s äktingar. och vänner, Strandpromenaden; : byggmästaren 7 Axel Hammai- lund i en ålder av 76 år. Han migrerade: han till U SA där han som snickare var med om återuppbyggnaden ". av det år 1905. genom jordbävning rase- råde San Fransico. Efter hem- komsten år 1908 har han ut: övat - byggmästareyrket i Bå- stad ' med omgivningar, bla. som entreprenör hos SJ. Han har varit med i komminalfuil- mäktige i fera' perioder, sarat vårit.. byggnadsnämndens ördf. i många år, Tillhört brandsty- relsen 'och en del andra kom- munålé uppdrag 'samt. "intress aa rad medlem. i Båstads Mi orgelmusiken. "i Som "närmast sörjande, förutom mäkan, OlI- gi född Romaré, Greta ' gift med fabrikör” M. Falk, Jönkö- ping, Dagny, gift med folkskol- lärare: K,. Nisson, samt sonen läkare vid Udde- valla ' lasarett "Kjell Hammar- lund, - i Paulina Persson. I en ålder av 86 år, avled i onsdags å å Örkel- unga” - ålderdomshem" | fröken så bli åtskilliga sådana skolor Våxtorp : som: visat vägen, slu- tar hr Andersson. FFYVYSTTTSTTTTI >> -QCel ' ARKALAA, BEGRAVN IN a Tidigt kom han «ut 'i.förvärvs- |] arbete” och” redan' i unga år ev församling; där han ofta sköte : Göteborg I- '. efter hand -'men det är dock|' TEEN TTa ra a K i Påulina Persson,' Västra Flinka, Örkelljunga. — - "Fröken - Persson 'var född Västra Flinka och efter moderns död” övertog hon det lilla lant- bruket med tillhörande back- stuga: = "och + ekonomibyggnad. Lantbruket ' skötte fröken' Pers- sån sedan ' ensam på gammel- dägsvis "med ett par kor som dragdjur, men sedan åldern ta- git ut sin rätt blev åkrarna för- fallna " och ' korna måste säljas och då blev det endast födan till några får och höns, Då stugan för: omkring fyra år sedan blev så gott som obeboelig och. frö- ken Persson hand om sig själv fick hon vård på ålderdomshemmet 'i Örkel- Ljunga, där hon sedan : dess. vis- tats "söm. "pensionär. : Fröken Persson '. efterlämnar ' som när- maste anhöriga kusiner. " CDs I Eldsberga kyrka jord- föstes i onsd. stoftet efter. fru Anna Viktoria. Göransson, Pers- torp: Prestaverande var lantbr. Karl” Ludvigsson,” Perstorp, , o Emil-Brorsson,' Froeled. Proces-. sionen. inträdde i kyrkan medan: fönebre vav " Albert 3, varefter leddes ined ps. "Al: kh.' Adahl höll, en betraktelse samt: förrättade : jordfästningen. .| Efter. Fader vår följde ps./.55:4, och .officianten: "sjöng . begrav- ningsmässan med-antifonier. Ef- ter: -Välsignelsen sjöngs' ps. 552: 7-8: Slutligen sjöng organisten Oo, du min tröst av J. V. Frank, och .; till tonerna. av. Cantus fu- nebris: av: Runbäck ,.utbars: kis- inte ' kunde taga l- .| tackar " hjärtlig . föl Den nybildade. aholnissektio- nen av SMK hado i går kväll åter , en lyckad" kvälls- eller | nattorientering. -. De : : tävlande il hade. att köra en bana på nära tio 'mil. Start och mål var för” lagda till Veinge, 'och kontrol- ler" hade . anordnats i Öringe, Laxvik, Skedala,' öster om Halmstad och nordväst Tönner sjö kyrka samt vid målet i Ve- inge. s av ' Segrare i bilklassen b'ev Eg- ron Kronkvist och Kjell Jöns- son 'och i motorcykelklassen Gunnar: Andersson; Tönnersjö, som klarade banan med endast 12: Prickar; s sitt arbete. ” Prislistån: H 1) Egronh Kronquist /Kjell Jöns- son 4 prickar; 2) Rune Svensson / Nils "Henningsson 5 pr.;' 3) Per Nilsson /Lars-Ake . Pålsson 6 pr.; 4). Nils -Larsson/Allan Olsson 8 Pr.; 5) Viggo Gottfridsson /Börje Martinson 9 pr.; 6) Torsten Pers- son/Henry Svensson. Flera före? tag i Laholm hade skänkt värde- fulla. priser, vilket. arrangörerna |' Banläggare tan till graven, de anhöriga frambar” ett'sista tack” till-den bortgångna: -,..- För” , Eldsberga S -avd. talade fru' Anna Jo- hansson,'.Solhaga, samt frambar avd: s tack.' "Vänner inom SLKF der,'.. och ; fru "Anna Johansson nedlade avd:s krans.. Vidare ta- lade;ett flertal vänner till der bortgånignas : 'minhe;. och nedla- de". blommör. För hedersbevis- ningen ; frambar .kh.-Ådahl.de anhörigas tack Akten: "slöt med bön samt ps: S Lär mig min. dag fullända. En, rik” ktlomstergärd var, vägnad den bortgångnas min- Neu vo fana ol tid "och. en. kyrkoherde” tafsson. Hishult, " närvarande. 5 ekipage i bilklassen söps Ua Bilvinnare Församlintsatton' SN ägde i torsdags rum 'i Ling. hults skola; Kn, Ludvig" Bengts-- son, Sk. Fagerhult höll föredrag: och" visade fler& filmer bl,.a. en. . sockenfilm ' från" äldre och nyare från kyrkolivet: i il Bjursås i Dalarna, där B, var i, många år. hults syförening bjöd mötesdelt: garna på kaffe och de närvara: des tack framfördes av kh: Gus-"' Kollekten cirka 109 kr, tillfaller” kyrkliga arbetskretsén i =: Cirka" 70 personer var : Psalmen Härlig är: ördagen -den 28" november 1953. yryeyeeyeeyyrYYYYYTTY t . ; v ; tad, "var" Arvid Korlsson, Halmstad, och han fick en minnesgåva för 2: n utgick.” Lins a jorden sjöngs 'som "avslutning, - : i <-> Walfrid Bäckman äger och brukar en gård på 15 tld, åker och 100 tld skogsmark i Oårdsby socken, Krono- =" ”sxgs län : Gården heter Djörsan och ligger 16 km . mer Rordoat un Växjö, ; Löndstingeman Walfrid Bäckman - blev .» medlem i Sveriges andra SLU:avdelning år. 3 1917. Vid 23 års ålder erhöll han sitt första. : " offentliga uppdrag som ledamot itaxerings” Znämnden. Bland hans kommunala uppdrag : > kan: nämnas ordförandeskapet i: Rottne storkommuns kommunalfullmäktige. Inom ' |; jordbrukets ekonomiska'och politiska för: ”, eningsverksamhet har han nedlagt ett myc, ket förtjänstfullt arbete, Han ä är ledamot av .duella, friheten, 'v Förbund. De ;styrelsen för Växjöortens” Mejeriförent ordförande för Kronobergs läns Mejeriför« ; bund och styrelseledamot i SMR. Vidare När han ordförande i Växjöortens Jordbruks- kassa, ledamot av Hushållningssällskapets v' förvaltningsutskott och :av styrelsen för" Sydöstra Sveriges ' Skogsägareföreningars. odistrikt av v BE, vn ARG ”tänken. Denna idé. väckte entusiasm hos oss, " var unga. »ungdom; är han landstir sedan 1934 och ordförande i i ironobergs som: då jordbrukskris lärde bönderna Grmarbotena. : "betydelse, Man sökte sig till den kollektiva trygg- : "heten, men man: släppte dock inte den individualism, - ” "som av ålder är ett bondeklassens' särmärke. Mesta möj "i. liga trygghet med minsta "möjliga intrång i den indivis..... var mottot för den spirande! förenings- 5 Nu' hoppas. vi, ja, vi förväntar av. dagéns ' - att. den med samma. hänförelse skall byg-' Nn rr "ga. vidare. på "den. grund, som -är lagd. 1 den” mån ne "de gamla. ritningarna blivit föråldrade, sn AtAAD. Ar M ; AMA han i PSAAAGMAMAMAA as 4 a finns det . gott . : Utrymme, för: :ungdomens nyskapande fantasi en ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.