rn NN j | | - od - I | I | : i SK Ca ii i i i i od - oa | , ] i 4 KR å [| » "och 217 i städerna. I SK slmåltid ordnar man ' på hundra: och ett sätt "STOCKHOLM - . : > Ett idekonglomerat kulle man ” med rätta kunna kalla den svenz ska' skolmåltidsverksamheten.' Vad våra skolmåltider än är — ensar- tade är de:inte till iyp och.upp- läggning. ,Brokigbet; och olikhet är två begrepp, som kär osökt anmär ler sig, och man får ett starkt in- tryck av, bådadera när, man. tar del qv de. resultat, skol överstyrel- ätnyl s för skilda ändamål, erin- rar överstyrelsen. Framför "allt skall de användas som samlingslo- 1:aler. Enligt det föreliggande ma- terialet används i städerna 20 av de 27. nybyggda: skolmåltidslokalerna till andra-ting än enbart. för utspis- ning. De tas i. bruk vid 4. ex. av- slutningar.- och. ;skolfester, för un- dervisning :- «(speciellt 7 it kvinnlig döjd), filmvisningar; ete.. kväm hålls i dessa loka- sen nått vid en dersökning. rö= rande" denna':verksamhet budget- året 1952-53, .Inalles 232 Jands- bygds- och .' 49 ” stadsdistrikt har. "svarat på av överstyrelsen ställda frågor, och- detta material har. nu bearbetats, i . — Deltagandefrekvens N påfallande hög. Det visar sig kl. a. att 155 Jands- bygds- och 26'stadsdistrikt kunnat | ordna skolmåltider . för", samtliga lärjungar, som önskat delta. däri, samt” att 89,16 resp. 95; 05 av Jan a ler, «.där ges också teaterföreställ- ningar, hålls konserter. m.m... N - Om : personalens sätt, att. "sköta skolmåltiderna. är i stort sett ba- ra” gatt att säga. Bakom ,.sig. har man i de flesta fall någon utbild- ning, man har exempelvis 'genom= "Teått ; lanthushållsskola eller. annan skola med: huslig utbildning.” Men det "kräl glar. tål sig på. 2. vissa håll Det har från. en Bel pekats satt: det svårigt vatt 'ordnä tillsyn: av erhålla fria :skolmåltider. Inom ett . stort - antal skoldistrikt. har, skol- nadshänseende och även ,i andra eleverna under måltiderna, . Såle- des har: inom. 13 Jandsbygds=' och 5 stadsdistrikt lärare i tillräckligt antal" inte önskat :sköta vakthåll- ningen svid måltiderna, Detta har berott på att lärarna anser :ersätt- ningen för - denna tillsyn för lågt tilltagen. Inom 4 landsbygds- och istrikt föreligger -discipli den vid olika + pi in enheter har de utsända frågorna i ” stor ä gällt b enheternå och inte koldistrik: "den i. deras helhet. Uppgiften har lämnats om förhållandena, vid 1,625 bespisningsenheter , på landsbygden En översikt ' över, olika ., nord för'/sk ernas till-. redning och servering ger vid han- + den att man går tillväga efter myc- ket : skiftande mönster, ;På' vissa sa a alm Aliid, «> håll lagar man maten Och serverar - den vid samma” skola, .på andra återigen lagas. maten .centralt och sänds sedan till-ort och ställe. Ett ”."blandsystem” finns också, innebä- rande att majeri lagas dels vid sko- lorna,' dels centralt, I. vissa fall är det, 'en speciell leverantör, som . tillreder. måltiderna och sänder dem till skolorna; - i: andra. fall. är: det både. tillredning och servering” 0. sv. Kostnaderna. vårierar . mycket starkt ' 21410, na är i hög grad ber: de'av - bespis- - ningsenheternas-. "storlek. .::” Drifts-. kostnaderna +". sjunker; vid ,stigande elevantal vid: skolor, där maten la= svårigheter — särskilt i de'största lokalerna ” och . när 7 lärarna inte vaktar, Från ett stadsäjstrilt fn mycket båttre.: Inom 8 landsbygds- "distrikt..har' det: varit. svårt att i olor . erhålla äldramöten |. | tntlands och är enligt sedan. 1947 :chef för land: ppgift: kanslirådet Anders Tottie, nentet; Härovan kanslirådet Tottie vid arbetsbordet,:s.:- "Västernorrlands. Till Jämtlands- : "T denhet = för Kronans . Nr | vidgata T ctsättes STOCKHOLI IM, , (TT). + Allmända förtogande.agen= i jr | av -permänent ” lagt Törtog | kom. Den, nuvarande, tidsk dd ligt ett förslag som ner att ersättas 'av 'eh ny, permanent Jag ven "- remitterats. till lagrådet. Sainfidigt föreslås en hy, icke tidsbegrän= > sad: allmän" "rånsonerihgslag. Båda "lagarna : är ' IL fullmäktslagar. och - $försörj litiskt syfte vid avsedda att användas, - krig, ”krigsfara -eHer. andra ;utomordentliga' ' förhållanden som : in=.: " träffat utom: riket och som medfört knapphet eller bety dande fara för» knapphet: på" viktiga. förnödenheter, - Befogenhöterna - "enligt: den ' nya förfogandelagen , har " både 'vidgats och ” begränsats i. förhållande . till f.| den: nuvarande; Sålunda föreslås att. i fortsättöingen äxare' eller in- kunna ”åläggas 'att förvara. förnö- dare” här Ykfetsen = t i förordnande: om avstående av | för- vändning området: för förfögände- förbudet 'komnier : att : bli mirdre än för det nuvarande” besläget enär bl. ärder avses/ inte i Allo lösta, även "om :den me dikarmehtala” terapin” under? senard är Fiort stora « landvinningar. Kranjppatienten' "möter" därför” åra» och "kanske döverstigliga : hinder på | sin" konstaterar dr .KarlzAxel Melin Socialmedicinsk tidskrift, - Många Mmissuppfattningar och domår- härskar fortfarande röran epilepsin;- "dess , Orsaker, dess ningsmöjligheter etc, Dessa miss. att 'vidtas med stöd: av den ' före- slagna += 1 ,» Förfo- "leder," till : att dé” krampsjuka. många ;gånger på ett Hdeles oberättigat sätt blir föremål ' gandeförbud kommer enligt för- "Slaget "alt "användas ; endast som förberedelser ' till" ett eventuellt Sstatsavdelningen i ihrikesdeparts Jutt Termen: bedag här. bytts ut .mot rycket - "förfogandeförbud.,' An« skapet våga vi väl öckså äkna stiftscheferna 1, Göteborg: > Ett. av; deras' prebenden låg. ju i "Tölö : och hette :Björkeris.: Nu äro ju alla prebenden upphör "da med undantag. för de i Vis-. "Pastoratsbostället inom. 5 Kar: det, inte alltid. gått. att erhålla '. färskvåror.. vs I 7: lands- bygds- och 4 stadsdistrikt har själ- va ..lokalernas.. beskaffenhet vållat vissa svårigheter, ..— Men: det. är inte... bara,” avigsidorna man. pekat på. Man har också från många håll kommit 'med ' mycket positiva. vär- deomdömen. - THORSHAVN: i I. Sandevaag » någon utomstående, son, svarar för Vaagö har: man under grävnings- arbeten. på 3—4 meters djup. träfe fat på resterna av, en stensättning, som man tror är ett intressant är- keologiskt fynd?” från äldsta' tider. Möjligen. härrör sig stensättningen från den” allra. -första bebyggelsen av: Färöarna. på: 800-talet.. . Fyndet skall nu gränskas av sak- kunniga. År: 1917: hittade man i Sandevaag en "runsten, som nu be- varas i bygdens. kyrkomusetim. . by” & stift: > Björkeris: borde ha varit, ”götes” 1 soch Ib » värdigt... Det . Omgavs av en; vacker trädgård. och från landsvägen: ledde 'en : .; allé fram "till. huvudbyggnaden "och gav: stället. tycke - av. > en . ” herrgård, fäst innehavarnas vi" - kedomar officiellt ju inte borde : ha '. värit "av: denna : världen. Dom 'samlade ju i lador på ett " mera luftigt" plan, åtminstone ' lär enligt skrifterna deras her- : . re ha rekommenderat ett dylikt : förfarande. + : tin Georg Wallenstråle bisp i Göte borg. Det'var-då han adlades — han + borgerliga släktnamn - Wallin befanns; för" simpelt ,.och ; ersattes med det för. en. kyrkofurste mera Passande, & .Pompösd ;, .Wallenstråle, Som nyadlad vår han. en tid lärare vid : gymnasiet i: ; Göteborga Bland. hans " elever + fanns” .er.som hade > olyckan att heta något så förtjusan- gas i distriktens & -egen-regi: och. vid de olika bespisningsenheterna. Mat« : kostnaderna : wid; de små bespis- ningsenheterna är. väsentligt 'myc » derna, kan en! 'variation mellanz72| och 40: noteras, och på lahdsbyg .den uppgår. de; högst "derna till 116. och d Att göra "någon" uppskattning av | ” Iokälkostnaderna" per måltid, alltså en beräkning av svskrivningen på investerat kapital, ' har inte. varit möjligt därför att Iokalförhållande- - na. är så ytterst: olika, : Enligt de lämnade uppgifterna är 44 proc, av lokalerna att anse' som: provisori-. . ska, 41 proc. som permanenta men .Inredda.i byggnoder eller utrym-, men, som tidigare använts” till. an= nat änd Enligt utred: terialet endast, 15 -proc, . av. skolmåltidslokalerna : + byggda för. sitt ändamål. - oc Alla. Skolmåltidstokalér men ära, skilt" de. nybyggda” skall givetvis; Böter: för: brott Lagom till julkommers] n "och . som svskräckande: exempel för + "USA:s talrika" jul mot: barnatrön ns -s[för -1954 med jämförelsesiffror för 1953 blir 2,218,0 milj. resp. 4,023,0 milj, Med hänsyn till de olika kvot- pösta och Or tets k e års tillståndsbud, med: ere 45 proc. heter. till; den: del av; beslutet ” om .: ” let: tfria bbostadsbyggandet som gäller" fastställandet av "tillstånds<! : och p för som. "avser servi I .Samfärdsel, vatten- beten. Mi är hu-. udsakligen föranledd av. den fr. ocmi årsskiftet gällande: liber alisé. : ingen av. bostadsbyggandet, vilken medfört att; kvoten för. bostäder . samt den s. k. kvadratmeterkvoten fö te i bostadshus I ledni; motorfordon, vilka fått sin kvotram ökad från 12 till 16:milj. kr. . På grund av att jord- och skogsbrukets byggnadsverksamhet i i stort sett.in- té fordrär :bygghadstillstånd har den härför. avsedda" kvoten sänkts från 6.till 3 milj. Vidare har kvoten för semesteranläggningar "med hänsyn att. den inte längre omfattar sportstugor "minskats från: 5' till 3 milj. Slutligen har sänkningar skett av-.kvoten för' icke statliga kraft- och belyshingsverk från 130 till 120 milj, :ay kvoterna för tingshus och föngvård lter med lact 2-milj. samt av. kvoterna: för. stat- "]liga”förvaltningsbyggnader och för sociala. byggnäfer. med vardera” 2 milj. : 1,291,0 milj. (1,297,0 milj.) därav! kommunikationsdepartemen- tets investeringar ' för :affärsverken och statliga vägar 830,0 milj.:-(830,0 milj.), hyreslokaler m.m, för kom munikationsverken :5,0 mils - (5,0 milj.); icke statliga . kraft och be- lysningsverk 120,0 milj. (130,0 milj.), spårvägar. och, busslinjer: för Jokal- trafik 50,0 milj. (50,0 milj.) ham- nar och > farleder 30,0 milj. (30,0 milj), -serviceanläggningar fö torfordon' 16,0 milj. riga vägar och -anläggningsarbeten, ningar 240,0 mi : (240,0 mi mål, mi m.: 155,0 milj. (159,0 milj.). lt fånevå . tomtar -har högsta domstolen i . staten Missouri avkännat en upp= märksammad dom, : Sam : Button . var under fjolårets julkommers |. anställd söm jultomte i S:t Lauis' största varuhus men han har nu skyldigförklarats för brott mot bå- de b och mot arbetsgiva > "rens affärsintressen, Sam skall be- . tala, 500. dollar i skadestånd till ”varuhusets "direktion samt lika mycket till fyraåringen Gary Lee Roberts, Den vakne och nyfikne ” Gary hade nämligen i fjol frågat ”jultomizn”:Sam Button, hur det -egentligen ä äv med hönum) orm han » verkligan är en äkta juitont2 el > ler bara en utklädd sådan, Och Sam svarade t alt si 1954 på rentes):" Bostäder; — ä 700,0 milj.) Kvadratmeterkvot: — (90,0 milj.) » Jordbruk, milj. (6,0 railj.). milj. 3 handel: oljelagringsanlägg gnirgar 60 milj. jultomten endast var ett påhitt av . de knepiga vuxna och att han får hetalt för att bära det vita skäg- In." ” get och den Purpun öl a manteln E (10, 0 milj. ) för å . följande 12 huvudgrupper Gjämförelsesifror för 1953 inom pa- skogsbruk, fiske: 3,0 Egentlig industri: 200,0 milj. (200, 0 Handel: 81,0 milj. (81,0 milj.) där- av:—) riksnämnden 20,0 milj, (20,0 milj), B) fristående byggnader för skol= och koksfirmor samt (1,0 resp. 5,0 milj.), spannmålsbygg- nader. o, dyl, samt kyl- och fryshus 8,0 milj. (8,0 milj.), grossistföretag 15,0 milj. (15,0 milj), affärs- och der "20,0. milj. : (20,0 milj), reserv 20 milj, (2,0 milj), |. hotell, restauranger o.' dyk 10,0 milj. vård . 90,0 "milj. . (90,0 milj.). Skolor, kyrkor, övriga . samlin, lokaler - m.m: och avlopps- |. inklusive "vatten +' och avloppsled-. Därav statliga: förvaltningsbyggna- der; 20 milj. (10,0 milj.),. tingshus 4,0 :milj.: (1,0 5,0 milj.), sociala byggnader milj..(8,0 milj.), kommunala för- ingsbyggnader 20,0 milj. (20,0 ;' brandvö det 5,0 milj. (5,0 milj. ). civilförsvaret 20,0 milj..(20,0 milj.), hälso-,' sjuk- och sinnesslö- 260,0 milj. (260,0. adelsman, som”-retade: Wallenstråle eller. något annat som, väckte hans veta; En. dag frågade "han. gymna- sisten vårför' han: hette .så' och må han inte "kunde, stänka sig en: änd- ring av. namnet! »Jo”, svarade Strettenberg;', det är inte. utan, att jag varit betänkt på det.” ”Och vad tänker ". Strettenberg '' då : att: kalla sig?” =: ”Strettenstråle!”: Wallen> stråle vart därefter: tyst .som" en mur; om ynglingens namnbyte ”: Man devde under ” pastoratshan- s för Elis Schröderheim 'så gyl- " Han: hade» etablerat grosshandel:' i .regala "pastorat "och tycks även ha haft' sitt finger med i'« biskoparnas tillsättande; Någon annan. brevtrafik än den till Schrö- derheim. direkt vär: ännu' så länge en onödig lyx när det gällde bisko- parna; Kyrkans värdsliga 'anseende var följaktligen ograverat, om man undantar s.att "några ' otillräkneliga : ågade” pponera "sig 'befängdhetér., De hade."egendomligt. nog : svårt få faå- cit. att stämma när de räknade med Mära' kontra leverne; : "Wallenstråle var uppförd på slaget "till" bibkop i Kalmar, 1789, Med "anlednink av förslaget yttrade arheim till: Gustaf TI; förslaget gott. Dåie- Hanska. välstinäd' ;undérsäte.” Wal- lenstråle” har den nåden "att vara känd av 'Ers. Majestät. :Han: är glad och vällustig, alltid behövan: girig; med' ett -ord 'en skop i mitt sinne; Han är & sintläd :i "sin politik och - kanske mest ortodox där.” Man. kan bara; efter en sådan: orlovzt hur” mycket mera Wallenstråle sänt Schröderheim av ssnöd n mammon än Dalérus.: Getingepr: sten' sade hårda : ord om ämbetsb röder | Av en helt annan resning än Walé lenstråle var der med "honom sam- tida . kyrkoherden "och 'kontrakts- prosten i Getinge, Johan Aurelius. Han sökte genom" att. "säga några sanningens saltadé ord när de bäst behövdes, .: ;; motverka "det" dödkött som". hotade prästerskapet självt. Dess världsliga vandel 'var: honom "en. nagel i ögat, Som stöd för de självständiga åsik- ter; för vilka han var allmänt känd, hade han en grundlig lärdom, Som riksdagsman 1786 utmärkte han sig genom att 'oförskräckt uttala" för prästerskapet svårsmälta -'och : bitt- fa. sanningar. Han. vände sig mot att -pastöraten kunde köpas, av' den högstbjudande. . ”Pengar”,.sade han, Puppväga dygd: och förtjänst, Så få vi i våra försämlingar oförfarne legoherdår,: de. där föda :sig själva, då :de skulle föda hjorden. "Ljumhet och kallsinnighet vid den offentliga gudstjänsten ', och < alla ”gudaktig- hetsövningar; förakt och vanvörd- nad" ej allenast' för, den offentliga gudstjänsten, utan också för själva religfonen, s så Guds ord som sakra- milj.). ” Därav eckl mentet, -; ighet och. barbari kor, församlingshem, 10,0 milj. (10,0 milj, partementet '6,0- mi j- (6,0, milj.), milj), '. (15,0 idrot > milj.), » badhus, : ”tvätterier, milj)... . Semesterar) Berngar: 20 milj (5,0, milj. Reservkvol H 356 milj. 050 mil 1 ). a 4 - ” mentet 210,0 milj, (210,0 milj.), kyr- krematorier jordbruksde- handelsdepartemenitet 4,0 milj. (4,0 samlingslokaler . 15,0 " milj. och andra fritidsanläggnin- brytande "sig . in, rtäcka hela landet med ett ohyggligt "mörker, likgiltighet och allehanda ”villfarel- »| ser,” varpå följa" gudlöshet;: Hednisk vällust och brutalitet, grättvisa och alla därmed förknippade laster och styggelser.”- : Av det: 'valspnåk han gar 15,0. milj. (15,0 milj.). «> sig ana att han fått kämpa kampen Militära --byggnader: 205 milj. tämligen ensam mot fiender med (90,0 rmil; både öppet och slutet visir. Val- Diversekvot: ' 22007 "milj. "una språkets slut löd nämligen:. Uppå Gud hoppas. jåg. Vad kunna män- niskor "då kyrkan? inifrån, "från | - låtit sätta över sin dörr. tycker man]. . a öar siidepartemenidt ågor närmare prosentälior | behövs ;inte :om jag meddelar, "att Kronans - för deklassering, Det kan hända att familjen :skäms för sin "epileptiska . tar avstånd från den sjuke, kamra=: | ter; och .vänner drar: sig ifrån - hos" nom, Den. krampsjuke- blir” isolerad,. kanske berövad en verksamhet; som” som” "utförs :för Kronans skall » enligt förslaget utgå" ersät! ning, 'med- belopp som prövas 'skä- > [ligt med hänsyn - till nödvändiga kostnader ee vid. produktion > : eller vi Jagrådet har även. "remitterats ett. . förslag att: bestämmelserria " i > tillåter.” . honom, :depri I ä och. bitter mot” allt och alla: OREEN vara. - vad gäller: öksndlingen av den: ;kratmpajuke. måste" .dehna; om; år let: och: bereda dem utkomstmöjlig- heter i i den. mån deras sjukdom det. - Slagna'; till: slant: är: det" "vårdslagen." gl det. de;tre herrarna ä äro Värmlä £ nas författare, den: glade prästman- nen och erdensyurmen Carl Fred- rik Dahlgren, Fredrek, på Ransätt kallad,” den, bijvande ; ärkebiskopen Henry: Reuterdahl och hans efter- trädare på biskopsstolen i Lund, H, Th der, Inom kan er- De; avser riksvärderingsnämndens sammansättning samt reglerna: om grunderna för bestämmande av :er- sättning vid rekvisition. De före- slås få i stört sett samma innebörd som motsvarande regler i-förfo- del : - intas; om, att det på straffängelset i Varberg fanns. en: bekant stortjuv som kallades biskopen, Han hade fått. detta namn. därför att han i svagt "ögonblick" råkat stjäla Tho manders biskopskors. sö Alltnog, de tre: herarrna, bisk pen från. Varberg stod knappast i herrklass 'och : hör "följaktligen ej till sällskapet, hade sammanstrålat i' Karlshamn, där Thomander vid den tiden satt som 'själaryktare,' De träffades på-ett gods utanför. sta- den: Reuterdahl, som då var 'dom- prost i Lund, överenskom : med Thomander om ait inför Dahlgren, som inte kände Reuterdahl, spela rollen av' vice pastor, i den försam- ligg” där. .sammanträffandet ägde Vä in roll lät han Dahl- saker om livét i. Stockholm, och lät förstå att han gärna wille bli invigd ide ordenshemliglieter han antydde, jade 'genast. läl "Vice; pastorn”. sen "massa ceremonier, som, var, tokiga- « än i; frimurarritbalen, om det verklgt Järaktig'. elev. Dahlgren: fått att. sätta jn i frimurerists mysterier..|- Dahlgren tog honom .hemlighetsfullt. : avsides ' och ry'sade' den .för- .mentz2 Jantp i.en mängd. de mest förunderlig ting. Denne fick, bildligt talat; se förl en. rämna och fjällen falla från sina "ögon, Dahlgren var också utomordeni ligt: nöjd med sin adept. Då och då smög: ban 'sig "bort till" 'Thomander för att meddela "honom" och värden på stället huru, väl det lyckats, ”att uppdraga.; den ;; enfaldiga.'. männi- skan”.. Man varnade Dahlgren: för att gå för långt, men han försäkra- de att det, inte: vore” farligt: /”Den prästen kunde man inbilla allt både möjligt 'och omöjligt, i kväll, innan| vi gå till'sängs, stycke. in. på följande ” dag," men: sista akten. fick. Dahlgren inte svela huvudrollen; Man. avslöjade” honom is stället "söni "styckets bov. Han fö skräckt när värden i huset reste sig upp med glaset i hand och efter ett: för situationen, - Jätnpat tal om den heder som. visats hans hein ger | nem "att få hysa en "så kvick; lärd och vitter, man :som bad att.få utbri inga en skål för den- nes välgång. Dahlgren, som trodde att hårangen var riktad" till hohom, |: hade. redan gripit om sitt glas" för att besvara skåleri men. blev paff då JE talaren” riktade sig: mot den ”enklej- lantpastorn” ”; der tan tacksamme' eley' i frimureriets Mysterier,. och. ritual.| Hade Dahlgren känt sig något ge-|.. neradsöver, värdensiinledningsfraser om... lärdom, vitterhet; etc.; så; blev han nu'alldeles. tillplattad; när .ha fick veta: vilken, hög kyrklig potenz tat han 'trott sig ha haft som. drift- kucku, - "men : själv ; hela : komedien igenoin fått spela denna. roll. : - CAIRO; "Egyptiska regeringen ör: bjöd på måndager all handel med suezkanalgonen,- ä måste - hädanefter innan sme | dyl, oeh-- råvaror får levereras til någon del.av 2vnen, g' de mest; otroliga 1e. i | köping kan: ar ; möjligt. "Det: var en | = A fon större än i illstånd | fortsatte.- Men efter u Idagar eh - kom, och 320, 000. ton: Sockér av. Årets. "skörd =: högre hektarskörd STOCKHOLM : Slutresultatet. . av årets Socker- betsodling lär bli att odlingen kom- mer att ge. ett. gott utbyte för od- larna; säger adv. Ture Bengtsson i | ligheter, > flertalet epilektiker ab- n |solut inte, Men de: behöver allt det... an |Stöd och den: uppmuntran: de kan > få, och de kan i arbetslivet göra: ul märkta insatser. "om de bara bi reds tillfälle hä Aniallen behån: las : med :medici nering, Genom att eliminera patien- tens emotionella ' och sociala "hän=' dikap går det att; förebygga anfälls-. utlösningen; lyckas "man: trots allt” len tillbaka; ” kan sociala. i framåt och väsenilet öka hans möj och : fullständigt” utnyttjas. Mental och fysisk aktivitet är ånfallsföre= byggande; . medan syäslolöshet och möjligheter ' orsakar .: de- ett uttalande för IL en. Där- jämte kan man nog säga, att arbe- tet med betorna varit ovanligt lind- rigt för, denna i sig själv tunga och besvärande. : odling, het id blir'Jön: 2 av I 'Öster- och säl! pression; och ökad anfallsfrekvens, ' Skol-" och yrkesutbildning måste tive';patients situation, : Den, "inte; ä. en påträffade , uppfattningen att. odlingen inte så, god som, man. skul- -"önska, , vilket; äm desto mer, att stimulans för att få till stånd en så stor, areal. att 'sockerbruket i Lin- ”ivad:. skör n gr hektar .an angår upplyser. beräknas bli 1aste :25 proc. mera än 51173 hektar mot.:54,146 det.. bättra skördeutbyte . sockerhalt: "den utvunna socker- | mängden kommä att bli drygt 80,000 |! å 320, 000 ton. det hela ' taget .värit god,' De arbe- tare sor 'anskaffäts genom" ärbets- förmedlingen ” kar. till 30. proc: ut+- F adv.;.Bengtsson,, att, den Den uppmätta" arealen |: ol, men: trots denna are- b jol, nämligen, 315,0007. 2 Tillgången: på arbetskraft härpå ändå -: aldrig kan fö! va och därför ing sörja + sig; vastopol' i "Paris. häri ien liten. vin- v> lokal vid den; illa' beryklade ru de Tiger i gjorts av folk i betodlingsdistrikten, 17 prov. har varit utlänningar, mest danskar, och. 13 proc. . har utgjorts av; v; norrlänningar: Med mäskin "har hela odlingen. land och på Gotland, där 60 resp, 50 prot.säv betoina upptagits” med man skiner? Eftersom betörna. på. grund . väderleken: stått mye- orden har man iår haftj” äs att maskinerna kommer: att förbätt- |, ras. och 'attiallt större arealer komr. mer att” "upptas. med maskin, Det är glädjande: att odlingen ras, ty, även om det att.: anskaffa: kan man, inte” svårare. att. få sådan arbetskraft” "Hill edan man” lyckats lösa ; maskiner. mest |”- konimit till användning"i Östergöt- |: ortsi tningen blir” allt | ska "huvudstadens nyaste fa ekför> sig själva 'och sina' flicko "mot polisens "övergren öch -ÅHojal 7 körikutreris från .dningens styrel eledamöt tiotal av. de b doing? dv énkornsfrö,' som”i år! av hela: arealen; - medförande +: Iransparentér, flammande paroller Pm org "tionstrihet; och. mötesiriket tat ; röka, sedan « de fått, läsa om, hör farligt det är; Det: vat bara ubgex; Johansson; som: Jättsinni tade han, också, 45 od + Jag är Amel gädd att Bli sjuls larade. han, men »get -blev föl dyrt med, sjla .. kamsaferna som bad. om, en. sigarrett, | : & Zärich. Han" yar. i i utarbetandet. av : - ZURICH: a; FN-delegat si Senap Rau avled > måtten, gill: måndagen på, en'klinik . 68 år gammal, " Rau betraktades: som. 3 äv sil lande främsta" "statsmän. Han "spe lade en framträ dieny, blev. själv <t och Arter förfaltnir Y Na ur NEYFIFSFIFITII q An -RTOCKHÖLM. promiem är : anförvant, lärare ..och'. arbetsgivare . inte därmed, alltså att hälla RR . . sidan av riktigt" inställd 'medicine- - ': vinge ett socialt omhä dertagande på ' "så sätt att hans möjligheter riktigt - ordnas och anpassas' efter 'respek=. ldni höver”. te. - beklaga, :som man. där behöver, en utbild ng. -be över” måste undan "gröndat den frans «oc må : pliktade' att” gemnensårit försvara . merade” hallickar och flickor, '£ som ". ” hotar den välorganiserade ordnin: 1]. gå..Inil denne ens RADSMAADDAASALAKADDIAMAA. N An nn RAMA MAA AMA NANA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.