«!+ var dåliga -0C . I röntgenbilderna YrYTrYYYXYY MLY YYYYYYYYTYYYYFYYYYYTYTYYTYYTYFTYFTYTTYFE Ar Yttre YVETTE TFVUYTtYYVYTTTT IYFYTTYTYTYTYYYTYYTYYYYTTTYTYTYYTTYYYTYTYTTYYYYT TY YTYFYYTTYTTFEYTYTT TITT Y TT kl | Morgondagens "namn: . BARBRO. : vill, « den härjas, oo nom "bärgas, ty den hör evighetens" rike. till,: ve: (VIKTOR RYDBERG.) ' > Också ett sätt... Jonssons ' söta' dotter Inga, år, kommer skrikande runt hi net med” grannens "pojke efter” sig.' Jonsson springer ut på. gar tan och hejdar de två.. — Varför:springer du dtter lil- la Inga? frågade -han barskt, .) — Hon: nöp mej, klagar: poj- oj ken, sen ” "Nu vänder Jonssén 2 till sin 2 SPA Får. Jag fog bå hokom hall jag göra Niskfärs av 9 i — Neh hon är on for p, FR. - " Hungerkonstnärer [ Nyligen meddelades ätt en gräl 7: hund, som, halkat ned i en 20 gar, under: vilka han varken få! vått eller torrt, En skribent i 5 berättar på:tal häronr om andra > |Iseglivade varelser. . Det finns ex emplar av lax och -haj som leva över 100: dagar utan att ta till si fnågon näring, Och en sköldpadda "| förmår svälta under'500 dagar u tan att ta. någon skada,' Alligator. ungar äter ingenting under de för sta 7—8 månaderna' efter ' det: krupit ur ägget,' De ligger i eti slags: dvala hela denna tid . Man har gjort försök: med gro: dor och funnit att. de utan att någon skada svälter. ett helt år. Huggormen ” lär kunha klara” ei utanyföda i 20 månader, djup klyfta, räddades efter 10 da-! Solen gr upp k 8.37: och ned Vad rätt du tänkt, vad du i kär- "Je vad skönt äv ad mt, kan ej av ti det är en skörd,: som undan ho: boaormen Läkarna, Förste - > utr Denna ”iet H provinsialläkare ' Nathorst-Windahl i förordnats att under december nad uppehålla den vakanta: provinsi 11 äkarijänst 1. | Hallades allierade England och dess premiär- län, sr Hy fas i USA:s ikespolifik "För någon tid sedan höll utrikes- minister Dulles ett tal i Cleveland, i vilket han gjorde en principiellt viktig deklaration di Helge: fra « För- 3ovjetunionens erövringar ald- "4 skulle erkännas- av Förenta "terna gtt omedelbart syfte, vars add inte riktade sig mot ryssarna itan mot Förenta Staternas egen minister. New, York Times avslu- tar sina komimnentarer till Dulles tal med att säga, att hans uttalanden -Imåste ställas mot Europas större villighet att ”skriva av” de av rys- sarna underkuvade staterna för att därigenom köpa sig. en illusorisk fred, : Den kulan var nog riktad mot . Churchill. " Amerikanerna är stånd till priset av att västsidan enta ' Staternas utrik litik, när- dkä de ö ika satellit- I mare bestämt dess inställning till de av Sovjetunionen ockuperade tion har Jol trin? icke deras i återfått” sin herravälde, 1. dan av Monroe- och Tr nerna, vid sina olika tidpunkter de bärande grundvalarna för Förenta] Staternas utrikespolitik. ah Vad innebär då denna Dull Förenta Staterna ' Sovjetunionens, ockupation ' av och herravälde över Polen; Tjeckoslo- | vakten, Ungern, de baltiska stater- na m, fl. länder. deras lagliga regeringar. Sovjetunionen - väckt ett stort intresse i Förenta Staternas politiska kretsar och den stora New Yorktidningen New York Times, som intar en välvillig håll- ning till Eisenhowarregeringen, har funnit Dulles uttande så viktigt att | den vill ge det namnet Dullesdok- trinen och alltså ställa det vid si- kår. j till sovjetbloc- ket, Är Dulles uttalanden sanktio- nerade av den amerikanska rege- ringen och' godkännes 'de sedan av kongressen lär väl därmed käppen definitivt . vara . satt. i hjulet för Churchills :, förslag om "ett möte mellan öst: och väst på ”högsta | . nivå”, Eisenhower måste i så fall vägra att. deltaga och om Churchill skulle umgås med planer att ensam möta Malenkov kan han inte räkna Joh på USA:s välsignelse, om' han inte på förhand avvisar alla uppgörelser med Sovjetunionen; som skulle be- tyda : ett . folkrättsligt kä d rädda för att Churchill vill få en) uppgörelse med Sovjetunionen tilll. : ULRIKSDALS-KAPPLÖPNIN GARNA > tillstutning; Här. är. striden "hård ända a 2 awake, Noir, segrande in på mållinjen med fem] Fästar i-bredd: Fr, v. Uaguar, Kitty; e "överraskningen Jakaranda och La Pailette, ' de bägertoek med stör publike" [ Sodalvårdspraxis' kh nisation, får improviseras, . ny-lag. fördröjd” . Den standardförbättring av skildh sociala förmåner, sum förestår eller redan har åpt .rum,; avser alt belria ytterliga. > re storå Stopper av vårt folk | från "tvånget att anlita Jtattige, 3 vården i nödsituationer,” Dessa” : PS därmed betydelse. för frå om den, limpligaste organisationsformen = för den : kommunala socialvården; och - stor utsträckning nyligen om hildada , kommuner :, utnyttjar - den nuvarande lngstiftningens möjligheter till rationell orga= | Detta besked erhöll hr Hagård (h) av Sar ialministerm,. på sin interpellati av' na i patel- , den skulle betyd frihet, . ända upp till 27 Men vad är detta mot en CA in sekter, Det finns skalbaggar, so ledigt svälter i 1,200 dagar. Och de arna till'vägt k [I OM: RÖNTGENFOTOS TVIST OM TOSIDAS BYST. ' Tyå romläkare har stämt den väckra lerskan Gina. hon vägrar Fo oorie röntgenfotografier «, båda läkarna to; + numera värl na tycker. . Lollobrigida, visa mot: hennes vackra ”bal- ; kong”. men, . och så blir :t avgöra huruvk också är: bara klåpare, härda ut fem eller sex år utan att få ; tillfälle” Mment Fig något, italienska filmslkådesper LÅ tt betala för en se- som de g av den skönas dsberömda' byst. Gi-, att :röntgenbilderna nh inte gjorde rätt- jäkarna menar att är: naturtrogn? domarnas sak al vida röntgenläkarna |" goda fotografer eller yilket” Gina påstår. : öv öv 1 "icke erkänner USA godkänner den. faktiska annexionen av dessa stater utan betraktar de regi- mer, som rådde i dessa länder före Pfolkdemokratisering”: : so! Detta är och. för sig ingen hy'princip i amerikansk utrikespolitik. Förenta Staterna 'har aldrig erkänt de kom- munistiska regeringar, som nu styr |i' dessa länder utan upprätthåller diplomatiska förbindelser med de- ras gamla regeringar." Så långt in-| 'nebär ' Dulles /uttalande ingenting nytt, Detta kan emellertid få den största betydelse för Förenta Sta- ternas : utrikespolitik" om denna politik strikt kommer att 2 | följa. Dullesdoktrinen, ' klaration. skulle nämligen i prakti- ken "betyda ' att: Förenta Staterna aldrig kommer att träffa några all- | männa politiska "uppgörelser med syfte att minska spänningen i världen, så länge inte 'desgs nuvarande: i framtiden, Dulles de- sateljitstater " bar H New : York Times säger ; vidare, att. Dulles: uttalande innebär ett klargörande av den s. k. befrielse- politik: ifråga om de ryska, satellit- "staterna, som Eisenhower och hans rådgivare talade: mycket om; under presidentvalkampanjen och i början av. hans presidenttid men som man mumera sällan hör talas om. Eisen- 'hower'och Dulles förklarade då, att 7 |" Trumanregeringehs politik, som in- nebar motstånd mot ytterligare för- sök. . att - utvidga: kommunismens var "för negativ. var inte tillräckligt med motstånd, 'de fria staterna "måste" gå till mot- attack och söka ge de ryska satel- itstaterna friheten åter, . dock inte tillgripa krig som medel för, att befria dessa stater, hette det, men hur det i så fall skulle gå till lämnades aldrig några besked om. Nu säger Dulles. i sitt eleve- ländtal att Förenta Staterna måste sätta 'strålkastarljuset på frihetens fördelar och uppmana de 'av Sovjet härtagna folken att arbeta.för sin | frihet, icke genom att använda våld men ' väl > passivt motstånd i den ö att det 'ryska'slav- systemet är dömt att' bryta sam- man, Förenta -Staterna själva får under den tid denna oblodiga be- "frielsekamp pågår icke tr träffa några Man: fick ja, att mm Det Dulles med Sovji nen, varigenom annexionen av des- sa -stater godkännes, . Ja, detta låter sig sägas, men blir Eisenhowerregimens befrielsepolitik klarare . till, sin - innebö d genom litstaterna, DN v ” Nu har emellertid Sovjetunionen plötsligt och överraskande föresla- enta'. Staterna, England, Frankrike och sig själv. . Förmodligen åsyltar git ett fyrmaktsmöte 'mellan ;För-|" 35 under ti "och al . brobyggnadsverksamheten var bland. de ämnen "som diskuterades ' ” inter bli a debatter i rik tern svarade i ändra kammaren hr' Hagberg. i Stockholm Ck), att ” " han: först ville se det förslag som. arbetstidsutredningen väntas . "lägga fram inom de närmaste månaderna, I innan han tar upp det stora om fi ). "Utredni förk ing har.sådana d torde föreslå ' : vissa : partiella arbetstidsförkortningar, men frågan om en generell samhällsel ryssarna / en rens, som västsidan' två gånger i år föreslagit men Sovjetunionen avvi- sat, Enligt västsidans förslag skulle endast . de tyska och österrikiska | - fredsproblemen ' behandlas :' vid en sådan konferens. Men om ryssarna nu: skulle önska en allmän diskus- sion om .de: brännande världspro- blemen, skall -USA då tillämpa den nya Dullesdoktrinen? Fil ÄR De produktiva I krafterna "i samhället som man populärt brukar benäm- na. den arbetskraft som är. syssel- satt i den egentliga produktionen, har . minskat : starkt. under .tjugo- årsperioden-: 1930—1950, ' Samtidigt har... förvaltningspersonalen + för-' dubblats. . Antalet "arbetare i" in- dustrin sjönk nämligen från 1,9 tilll. 1,7... milj. . och." förvaältningspersona- len ökade från, 426,000, till: 835,000. Företagareantalet är. däremot "oför-, ändrat. 2 AN Förklaringen" till" "denna utveck- ling 'är.i viss. mån : en synvilla, skriver en kommentator i' Indust- ducenterna. själva. försäljningen, sina produkter i långt större u sträckning än nu, varför den.star- ka: -ansvällningen ' av tjänstemän inte är detsamma som att tjänste” . skilda 'sociala förmåner har ägt rum I dänröjts" och det" har blivit. möjligt verkningar, ” att den :kräver en speciell utredning innan, några definitiva om- > dömen "kan fällas. .. Interpellanten fann :svaret positivt ”och' var ' att y ini e öka för / : övertygad om att' det k femdagarsveckan, - - TILL HR HAGARD 0, so som ef terlyst ett förslåg angående lag om socialnämnder,..sade .hr Sträng,. att. ett. omfattande arbete pågår inom hans departement. rörande samord- ningen. av: olika. socialpolitiska åt- gärder, : En -.standardförbättring.:av eller förestår." En del - hinder : för strävandenh till samordning av den sociala "kommunalvården har un- ']för kommunerta att genomföra en rationell."organisation, . Hr'Hagård (h) ansåg, att den hk hala so- så. Saldsänsliga har”! bvgivit ett 'bec tänkande: som håller på att slutbe- handlas i riksarkivet och.det kom- mer "inte ' att" fördröjas "i. departe- mentet; sade' hr. Persson, Hr Håm= mar (fp) upplyste han om att stu- diebidrag vid folkhögskolörna :en- ligt riksdagens beslut inte skall ut- gå till" elever ” som ' går på kurser kortare än fyra månader. Däremot anses elever som ått. vinter- drag: även. förs sommarnånar | dernai nns hn Sv : /STATSRÅDET- HJ ALMAR. NIL- till. att: det utlovade. förslaget an=: gående: lag om sociolnämnder inte framlagts. Vid början av'1952 åra I riksdag: angavs att en, dylik Propo= - sition ulle komma, , men, det kan därför inte sägas att don ut- lovats, "sade hr Sträng, I år har -| riksdagen behandlat ett förslag om, tölsättning äv vissa tjänstemän in="' OM den o nen påpekades, att nu. endast en. provisorisk reglering borde " ske, ILEnd, SON ; svarade. lutligen hb? Birke (h), att någon proposition. "med an= ledning, av. vatten-" och avloppssak- kunnigas 1951: avgi nom " avlägsnades : ett hinder'för : strävandena till samordning av den kommunala socialvården. Det är av inte”. rde kunna ”framläggas'; för nästa års” "riksdag, De sakkunniga program ' var "mycket . omfattande och skulle: krä va, stora investerin=- gar :och. många: lagändringar, Ett 80-tal. myndigheter; och. organisa- | tioner har lämnat ett vidlyftigt re- missmäterial < och "i ' flera ; viktiga |? punkter” "råder >» delade . meningar, De nya. synpunkter kommit fram": har: gjort” deta ni ändigt ätt ytterligare. överväga : centrala : frå= geställningar' och” väsentliga" jämk- ningar: -torde: erfordras innan :frå- gan "kan: föreläggas riksdagen, Hr Birke (i. «beklagade,., att det skall Sl rörande + fattigvårdslagstiftningens : del 1 stor y nä . snart får ta' ställning till. förslaget" omdaning 'och' därmed också" till : frågan om socialnämnider. Inom .so= '," |cialdepartementet pågår ett omfat tande arbete rörande; samordningen: av olika socialpolitiska, åtgärder, .' Det är mycket ' glädjande, socialministern, att det gamla pro= blemet om. . samordningen . mellan - sjuka. och , yrkesskadeförsäkringar= H na i princip har. lösts. vid. årets riksdag, och jag hoppas kunna fö . : "ve även av frågan om det.statliga moa . dröja: fyra, år: mellan. betänl och och att I kurs och ' i' så" gott som pmedelbar anslutning . till - den fertsätter” på sommarkurs berätigade att få stu= dnande i sjuke försäkringen. I den mån. ytterligara 'oblem . utöver” dem na" följaktligen: sunder.” ytterli någon tid måste! arbeta under svå- Ia förhållanden. ; : cialvården -borde - ha. organiserats, nades, men socialmi te övertygad: härom, a äv I: FÖRSTA 7 KAMMAREN. håde Sven. Ohlon (fp). interpellerat, med anledning lunds ' kriti tenbyggnadsstyrelsens brobyggen. Statsrådet Hjalmär Nilson framhöll, att, man här kommer in på problem av så svårbedömbar :teknisk-veten- fristående från "parterna; Det' har tyvärr visat sig. svårt att komma i köntakt 'med utomstående expertis, men frågan ägnas all den uppmärk- samhet .som:; dess vikt kräver. Hr betet ökat i: grad." Här skulle" 'alltså föreligga en arbetsöverflyttning. Dessutom har måssor: med produktiv arbets- kraft vandrat över från jordbru- ket till. industrin och ' andra nä- ringar:” Jordbruket är utomordent- 13 ligt restriktivt när det gäller tjäns- temän: och räknar: endast ett par procent jämfört med den produk- tiva . arbetskraften, Inom . industrin äri motsvarande . siffra > 15 procent och. i övriga näringar 50.; En: bi- dragande faktor till denna utveck- ling är den större länsamheten in- om industrin, "som + särskilt: under 19405talet gjorde att man var. ge- nerös ' ifråj inrättande: av tjänster. UNT . För vår. egen del. rar vi. om inte. > jordbrukarnas”:, traditionella motvilja- får: tjä älde haft Ohlon (fp) tyckte,:att man bör, äg- na : hängbroar "större intresse, och inte: bara :satsa på betongbroar, I Norge- och Amerika , är häng] roar vanliga! och ' amerikanern världens främsta broexperter. våras; om! 5 instruktörsarvoden:; åt hemvärnsofficerare, hemvärnsun- derofficerare: och ördinarie instruk- törer "vid i försvarsområdesstaberna inte” éffektuerats med betänkligheterna mot . att; 1 Be innan” "kommunindelningen. nyord-| ' t-mot.;; Väg och - vat-I- skaplig art att” de bör granskas av] ”|särskild sakkunskap som är . helt]+"t VATT FIKSDAGENS BESLUT, ilb « sammanhänger | 9 Fe t uppstod, i Me : SAT diades under mån- dagen" Hill djupa” sjöar: vid dert'svå- fastighet," > tillhörig: föl des, I fastig förvarädes' "ett ostlager, .som värde- rades till 50, 000 kr. Elden örsaka-' ”paraffinmassa, i käl- s. Hela, huset jämte inventarier o ch bohag förstördes. Vid teaterbranden' i Skara, som e K. raste "över 3 som Ärabbat |. Uddevalla i högt, 'n 'meddelas/ till GP. Den hårda. västliga vinden medför- de rekord tat högt va tånd hamnen, ;-ocH -hela': hamnområdet. med "hamnstationen-i-centrum lades under a halvmeterdjupt vatten. På station "steg 'vatinet under ef) M och; | som ' redan "lösts. föreligger mellan - sjuk=, och yrkesskadeförsäkringen "Jå ena sidan och arbetslöshetsföra . .. ; | säkringen :å den andra, , ävensom mellan folkpensioneringen och ar=« betslöshetsförsäkringen, . torde det ' härmast " ankomma på den” arbes ': tande utredningen rörande arbets" -Iöshetsförsäkringen , att . framlägga erforderliga förslag. : . oc cs, Hr Hagård.: (hy konstaterade 'att-socialministern som svar på en - tidigare fråga, 1952 om socialvåra dens, komrnunala” organisation föra" tlarät' att en| PM höll på att ut«' årbetas i. socialdbpartemoentet : och skulle "komma på remiss, Någon FM Håf v'epdlertid, inte kommit på Femisk,. i varje fö Nu inte till kommu= nerna och; det är därför jag frågat ig Je. "framlagda förslagen om : tillsättande; av tjänstemän 'etc. kan inte” vara 'detsanitia som' den" ut=;' lovade? PM! -Om” dessa delförslag ': skall bli” ”lill'hinder för lösningen av helå. frågatl. hade. det varit' bättre ; 1 att de. aldrig kommit, Jag. konsta= =; terar j också, . "att '”socialministern |” var stadens: centrum "starkt ”hotat i den hårda blåsten. Elden började på vinden, där tidigare måleriverk- stad” varit. inrymd, Härifrån spred sriabbt till teaterlokaler- militär "personal särskild för arbete 'utöver. ordinarie 'arbets- tid, ; yttrade försvarsministern: som svar på en fråga av hr Ståhl (fp). :j Denne var. alls inte nöjd med be- "Iskedet. Betalning för varje gång in= struktören är:iute stimulerar på ettj' annat sätt än årsarvode,: 'sade han, en gynnsam; inverkan när det gäl- ler den. starka:: begränsningen av antalet! tjänstemän" inom näringen. Med: tanke: på. utvecklingen. i stort synes denna inställning > ha vissa förtjänster även om vi inte- tillhör dem som vill driva” den in absur- dum, > Men förutsättningarna för hela vår d- är: dock Försvar - replikerade, att han! satt in; all sin kraft: på:att be= gränsa v.« försvarsutgifterna. : Inför man "arvoden "på" visså områden, ings4 träbyggnad,: Efter. ett par: timmar var hela östra delen av teatern. förstörd, medan mån efter hårt 1 arbete: Jyckades "rädda "den andra - delen, Själva. teatersalongen |" blev ödelagd, =vioc7, "I Tibro härjades Ljungaqvis färsfastighet vid Lilla torget. .Här började elden också på "vinden och spred sig med rasande fart.i det hårda . vädret, Ett intensivt. gnist-|, régn hotade starkt den intilliggande kan: krav resas från andra håll och resultatet "bli nya utgifter på tio- tals; miljoner kronor," FRÖKEN VINGE, - (fp) fick; av. de produktiva " krafternas — och framför allt: då de i första Jedets dessa uttalanden av Dulles? under. den förutsättningen. att ut- vecklingen i Sovjetunionen går som förutspår,” att-' det. ryska - Ja, detvittring, y att ramla sönder 'genora inre sön- "Är detta en ö stämd utveckling så har de östeu- ropeiska folken endast att vänta på sin frihet och själva söka på- skynda denna utveckling utan ' att gripa till väpnad revolt. : Men. vem | kan, garantera att Dulles får rätt i sin tro, .: Ingen kan förutse fram- tida händelser och, även om sovjet-|P systemet har stora: inre' svårigheter desbe- att brottas med, så vet ingen om] dessa till slut kommer att bryta ner d Den ska befrielsepolitiken är lika oklar nu som förut, . Kanske. hade Dulles förklaring AN < mellan” dessa o och- själva överbrygga naden — förvaltningsapparaten. — måste vara: god, annars kan aldrig samhällets - samlade resurser ut- nyttjas effektivt. Och. det är just]. detta som ' bestämmer den enskil- de samhällsmedborgarens ”levnads- standard.. Risken för. snedvridning minskas, . emellertid om :; arbetsin- värde och - all: social: nedklassning bannlyses: Just : dessa synpunkter förtjäriar att. uppmärksammas, ; ty duktiva .och, för siga: TE i samhället. Sa Prenumerera satsernas värderas till sitt realal. de spelar en-stor, roll i strävande-|. na att uppnå balans: mellan den - eck -höra, att nya bestämmelser” om .. gallringen i de att sättas i kraft vid årsskiftet. Åt- statliga arkiven troligen kommer| t men man ly begränsa .brandens spridning.-I den eldhärjade byggnaden inrymdes fy- ra "affärer, bostadslägenheter "samt . köpingens ingenjörskontor.. Se Uddevalla härjat gärder för att. förbättra den kom-1 munala arkivvården"övervägs ock=. a av. översvämning > Stora- delar a Uddevallas "södra ärifrån. till en. tillbyggd Hos "I kommisison som arbetar med pla- | Han” säger i uttalande för” "Morgen-' '.- | bladet att ovannämnda förslag: en- I rarnä på Telångenbarian fick utväx- 1ag:> med «;landsvägsbussar- medan godstrafiken - helt: shåsté «inställas j fick med, att pumpå läns, sina källare. Uddevallas VV väntade man sig "linder” tisdagen « också. ett-.drygt arbete; med ä TI dehna "gång inte är så. positivt in= ställd 'som förra” gången, Det, voré fatalt, om samordningen på detta område” skulle förhalas. Många med" , mig har undrat över. orsaken, till nisation på den kommunala 'social=" . . KOREA: får. EV centralsjukhus IN, 'meni: gen: "ätt de skan-.:: = dinaviska länderna 'skall, överta, : två mindre sjukhus i Söul sopa: en tid framåt får spela rollen . av centralsjukhus med alla ers iD k och; Finland. ww . Socialministern' repliker: de, att. régeringen strävat: och str var efter samordning av de sociala förmånernas' - materiella '' innehåll. Jagy vill göra vad jag kan; saderhr - Sträng, ' men, det, gäller, ju att se till: att det inte. blir för stor. skill :Inad' mellan. den, perfekta organisa= . . tioner på papperet och bestämmel-. . sernas "tillämpning. men man. kan också sitta så länge id . uppger dir: : Caspersen - Rikshospitalet i- Oslo,-- -— - "Dir, Cåsperser är "medlem i'den nerna spå. ett skandinaviskt sjukhus i, Sydkorea "och som nyligen har haft sammanträde i Stockholm; hälligt har tillstyrkts av de skan-|, iska lä tepr i: kommissionen och att det nu skall . behandlas” av” regeringarna, De överordnade befattningarna vid centralsjukhuset i. Söul. skall an- förtros åt skandinaviska Täkare, och |? även översköterskorna skall: häm- tas från Skandinavien.'” : "latt man £ i socialdepartementet. och. jag. har : [vit övertygad om att den inställ= ;. ningen är fel. Hr Hägård fick sista repliker, Han yttrade bl a. faktorer som kommunindelningsre= : . formen” — varje ” nytt tidsskede tiden och-det an= =. ser jag att socialministern gjorde i ' ' detta fall när saken inte ordnades före — kommunindelningsreformen, - På detta replikerade socialmi-- nistern att man. väl. har: större-- möjligheter att bygga upp en ra- tionell socialvårdsorganisatjon, se= dan” kommunindelningen :, nyord= nats., Det har vi i varje fall ansett inte genom hr Hagårds inlägg bli- att man inte bör uppskjuta ting som dessa med' hänsyn till sådana För ju med nya detaljerade förslag är ännu ej slut- justerade; men en rapport beräknas|' kunna överlämnas till de skandi- naviska -regeringarna ; vid vecko= ävrigt har ju storkommunerna fun= - - nits under både 1952 och EN i ”HÅAG: Sex människor skiftet, upplyser generalsekt; Bee? [ja på söndagen när deras bil slirada io i Svenska Röda Korset i en kom-lned I en flod nära Waddinxveen i mentar till Oslo-meddelandet, Han lsödra Holland, Efter allt att döma "> I Bekräftar att” TA - fa jmpgiften Bu en jag föreställer mig att, våra. a ans och : därige= ' | tv sade "4 - reslå. nästa ' års. riksdag lösningen = "| våra svårigheter att få god orga= =." vården "jämfört: med: förhållandena > H | Hr Hagård (h)'inflikade att >, >" f försiktighet visserligen är en dygd, + I . - TYTTF rEnN + 3 | D 2 VO evo : . - HK " - | FOR LAMA AS ÅA Sh RIDA NYSEITET AN KIIFFERL I SIPPESTSFER OT L Ja MAA AADAR ; NIFErI : = or / FORS TEST IT NNYNYT TERS TYTST
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.