usa] NYTTIYPISTTT » spela" " Det "är 'å ena sidan den s. k. bi- . skopssjukan, . medagerande ; i - hos politikens, Sea ort TTANITTYYYTY TY TY YYT TERS TE VY FEN YYVEYYTYYYFTTT Fyr TT r Det. Process mot biskop He lander, som f. n. pågår i Uppsa- .. la'är allt'annat änsen arigenäm såk för svenska ”kyrkan.: Detal- jer -blottas. om' förhållanden och intriger . vid | biskopsvalet +.i Strängnäs, som djupt. bekymra , kyrkans. alla” vänner, 7: "oc. - Det: är ett'sorgligt faktum, att - Val; 'de' må : vara politiska eller kyrkliga, ofta ha ett förspel, där mänsklig .-- fåfänga, . maktlystnad och. strebertum. göra sig skyldi- ; >se ga till förfärliga orgier, ”Vidbiskopsval.— jag tänker nu - här närmast på dessa — är det: två faktorer; som kunna "mycket: + "sorgliga' roller. som-;kommer till synes'hos en del teologie profes- "sorer” och andra. ”framstående” prelater och som verkar äcklig | » hos» varje ärlig åskådare. Och å den. andra är det politiken, som gärna vill ha sin smutsiga ;hand med i "spelet 'och genom.en, orätt=- färdig ; utnämning .:utmanar :. allt vad anständighet och: ättskäns-;. Ja heter, ;.. => "Vem, bär skulden till sådant? - Svaret”. kan: egentligen: inte. bli. annat, än detta; det.är alla de,. som på ett eller. anant sätt äro ävspelet,:' de handlande” Personerna. alltså, de söm agitera, "intrigera och fatta: beslut, un komma. fram eller för att hjälpa vänner och ” Bartibröder att nå köttgrytorna. Det är ”dessa "och ingå andra som syndabockarna, " . finnas; "hos" kyrkans olk eller Det är därför abs tigt att kästa skulden elände på kyrkan i dess helhet, såsom kyrkoherden i Halmstad nyligen gjorde i ett beträffande innehållet mycket olyckligt in- tervjuuttalande”? till Aftonbladet, ”En sak kan man åäldrig komma ifrån, -1”Helander-drarmiat: 'skuls; den” finns . hos kyrkan”, 'säger han enligt tidningsreferatet. Det är sannerligen att taga munnen för full; och: att.se ytligt på'sa- "ken, när 'mari-koramer "med: ett dylikt yttrande! Det finns många präster och” massor av. försam- Irigsmedlemmar som. aldrig på något, .sätt,. agitera! "vid något kyrkligt. val. De ha låtit ett så- dant gå sin justa gång utan att på: nå öt. otillbörligt sätt ingripa om de personligen varit "mycket , intresserade och med spänning sett händelsegån- | gen; Dem har man därför" ingen |! att. klandra, här präst-, och " biskc psval. urarta till'att bli re- Vrövarsynoder”. "Att skära ering, och en sådan är alltid förljugen; 3 mer eller mindre. Som präst borde väl denne kyrkoher- de veta, att det i vår Herres ha- ge” finnes "både får "och getter, som "inte "kuhna 'dömas lika. Den store domaren ' gör skillnad på ” dem; och” det. får väl en präst också | ära sig att göra. Den ; "påtalade 'generalise- ringen är olycklig, även ur en annan. synpunkt. : Den - ger kyr- kans "fiender. en: lättkommen vind i "segeln; en lättköpt fras i ”Ja, kyrkan är, usel, "för det har en "präst själv sagt”, kunna de härefter lätt säga. På det hållet är man, som bekant, iinte"så” noga, med "logiken. . ' Det är 'så enkelt, kanske" ock- "så opportunt, att: kasta skulden på ' en ' sådan allmän institution som kyrkan, som”inte är en per- son som 'kan' försvara sig ellér ställd sin smädare till ansvär in- för någon domstol. För ett:an- -grepp ' direkt 'på syndabockarna själva; på de”, Präster och bisko- ' par sor intrigera "och fult agi- tera för sig eller sina vänner, när det gäller val — för ett så- dant béhövs det ett personligt mod och en stark rättskänsla — tyvärr alltför sällsynta 1 denna "Helander-affären be- å håde den kanske helt star = eller åtminstone in- te fått sådana proportioner som u —, ifall Helander icke blivit utnämnd till biskop. Rätteligen hd "han inte ha blivit detta, domprosten Lundström och. "kyrkoherde Danell ber större tal än 'han om ag nu. ; förens allt för föll Från” ”der Lunäström ha Hatt "platsen, enär han hade" de:' flesta rösterna. Kyrkoherde Danell kunde” ock-. så mycket väl hå kommit i frå- ga,. utan att ”demokratien” på något. sätt ” lidit förfång. Ty | minns" jag rätt, hade han. även vid ett föregående” ”biskopsvaliI fått ett betydande antal "röster. Och i ett. sådant fall: som hans här" det förr ansetts som god rättvisa att utnämna" den, : som bestått ett. väls 'skärseld mer än en gång. Men fast det låg så till, blev "Helander ändå utnämnd, beroende därpå, >såsom : det framgått - av vittnesutsagor, att herrar vid fakulteten i Uppsala rest-ned till Stockholm 'och ”pra- tat i' kull” ecklesiastikministern, så att denne utnämnde” Felan- der. ? FINNE Det här fallet är inte, tyvärr, att jag därför måste vara kyr- koskriven där, "Ah, det tänkte han nog. mani oci -Jag skulle inte; Ka berättat detta; om det. inte varit. så all. mänt känt; att .Stadener, liksom Helander nu,' var ”bis juk? till det yttersta; . Stadener fick som straff en offentlig tillrätta: visning "av" ärkebiskop Söder- blom, när han' vigdes till biskop |: i Strängnäs; han fick ju: höra: i talet, 'att det. till ett: .biskopskall behövdes större ting än biskops- I sjuka”, voor 1 Under: min tjänstgö ingstid: Å I Norrköping var. det. biskopsval | för Linköpings stift; Man disku- terade .skarpt"om karididaterna: En och annan präst generade sig > inte för att urgera, utt man skul- le välja en beskedlig mes till bi- skop;' så att: man fick; göra som det enda exemplet på hur intri- LAKDLNS TONING ij NEN WANGÖ ++ ger. och beskäftiga förespråkare många gånger: spela :störré än meriter dch — röstetal. Jag kan” hi berätta ett: par episoder: från de tre tillfällen, då jag själv sett li- tet av biskopsval på nära håll. Det har under min långa; tjänst- göring ”slumpat X sig så; att det i tre olika stift rustat sig till bi- skopsval,. medan jag var bosatt i dem, nämligen - i Lund, Linkö: ping "och Stockholm. När jag var i Malmö 1924, dog. Gottfrid Bil- ling, och det skulle "väljas ny biskop i Lunds stift. Professor Rodhe och kyrkoherde Stadener voro de två främsta kandidater- nå; och för, dem "verkade ”val- makare” på "olika 'sätt! Jag kän- de - Stadener:' sen. gammalt; :ty han,< var. länge kyrkoherde i Ystad, och jag skötte några år kyrkoherdetjänsten - i Sjörups och Katslösa pastorat, varför. vi ofta träffats på kontraktsmöten. I juli 1924 hade jag emellertid blivit utnämnd vid Norrköpings högre allmänna läroverk. I slu- tet av oktober hade, jag ledigt ett par dagar och reste då ned till Malmö för att hämta en del |” saker, som ' blivit lämnade. kvar]: där. När jag med mina paketer kom in på tåget i Malmö — jag tänkte den dagen endast résa till Lund för att övernatta' där —, satte jag mig bakerst i vagnen för att lättare kunna komma ut med kastade då en blick inåt vagnen och ' fick se Stadener sitta där. Innan jag visste ordet av, köm han och satte sig bredvid mig. Vi talade om litet av varje, om min utnämning och min resa. När vi kommo till Lund, tog han » och . mer meriterad än jag. Men vi hade inte tagit ett par steg, : vänster om mig." Jag var snart till. vänster igen, men han var ännu snabbare att komma till vänster på nytt. Så gick det den korta vägen till bagageinlämnin- gen, , mina ;; saker, inåt staden; Jag hann: bara gå ett par. steg. till vänster om. ho- nom, innan han var till vänster om mig, och nu sade han: ”Du vi mötte gamla bekanta, bl, a, ett familj, som . även 'den kände Stadener ' sen "länge, berättade jag händelsen och sade, att jag inte. kunde begripa, varför Sta- dener varit så' artig den dagen. Då skrattade man åt mig och sa- de: ”Du 'vet väl, att det snart är 'bisköpsval i Lunds stift, och din; röst kan vara bra att ha.” Jag -inte låta bl ätt i alla. mina paketer i Lund,” Jag] snabbt de flesta av. mina pake- |: ter på" sig, och vi gingo ut. Ne-|: re på perrongen gick jag genast H så, att jag komm till vänster om |' honom; han var ju mycket äld- |.” förrän . han : kommit till|: Sedan : jag blivit av med a fortsatte vi gatan sö kan väl låta mig gå här, ty det |: vill jag”. Så gingo vi hela Klos-|.. tergatan fram, men situationen]. var för mig rätt så genant, när ,. - par professorer. När jag senare : på em, hälsade på i, en bekant |; 'svårade' då: Stadener'vet ju, att |: man ville och inte hade över sig sen sträng herre, som lade sin när sa i blöt i allting; En dag "kom ett par präster till mig och sade: ”Du, . som kan skriva och är ; gammal lundensare, du får hjäl- pa oss, Vi tänkte sätta i gång en agitation för S., dels genom in- "sändare i tidningarna, dels ge- nom tryckta" cirkulär "till präs- terna, Du” ser. ju, hur den andra : parten” intrigeras' "och" väsnäs. Jag" svarade, att jag tänkte rösta på den ock'den och den = man skall ju rösta på tre <= men "att jag . inte: : ville ha" hågot finger 1942, det första" i det nyå stiftet, voro också en del ” ”valmakate” i farten," så”att det'n tan: osade hett. :' Jag röstade" "inte alls. vid det . tillfället; . ' ty valet. var på sommaren,. och jag låg då nere i Mellbystrand. Men ' före' det kommö. ”påstötningar”” med. 'po- sten, så att det märktes, att ”an- darna” voro vid liv. uppe' i. hu- vudstaden. .. Valet + fick" gå min röst, förutan; men. det var, egen- dörnligt, att min röst — eller nå- gon. annan skolkäres kunnat | & Aulén och Manfred . Björkquist samma -antal röster, så att lotten ten - — den föll på "Björkquist, |; och han blev också utnämnd till biskop i Stockholmsstiftet. pe : På flera ställen i vårt land har jag hört även allvarliga: kyrko- medlemmar säga: ”Fan är inte hemma i dag, för han är borta på prästval,” ” En lägre. värdering Klipp här! : | frörelse fick, bestämma platsen: Och lot- |: Nn kömmer ” "till. uttryck, ka kel. LT, torsdags, i' vilken omtalades, att den Kullska fas” tigheten "vid Laholms Stortorzg event. kommer att få en heit ny fasad, återger vi här ovan- stående bild, '. som stä'lts till vårt förfogande av apotekare Egron Hanson. Fotot är taga vid" en marknad i Laholm” den 7 oktober 1882, och inom Bar rentes kan omtalas, att' fotot togs. samma. dag. somj, Egron Hanson föddes, . alltså. f år. sedan. + ce SN :; Apotekare. "Hanson "här gott minne för”, gångna. tider och lämnar följande kommentarer. om: "fastigheterna, ' som, ”kran- sade”. torget: ' i +. Fill vänster på bilden "synes en "fästighet, som, ägdes av en hr .Wennström' Ränneslöv. Nertill i fastigheten" håde händ landen 0. E; Andersson afförs. samt" bostad'. :övantill. Fastigheten. brann : 1888,” och Anderssons familj,” där barnen låg? sjuka”. i scharlakansfeber, hånn med knapp nöd rädda sig. sen iges som: bekant numera av köpman” Bruno Jönsson. Fastigheten intill; vilken + nu in- nehas äv köpman Hugö Andrén ägdes d&. av ”doktormnan;.F gare,: och på denna gård brö- kade - under: marknader - karu- eller och skjutbanor häl: till. ;; Vidare: synes gaveln av: in: genjör Ragnar” "Jönsons' Nn ra ombyggda : fastighet, då "innehades äv: kamrer a ästval, öch is] opsval "för. den delen; än den, vi näppeligen" "tänka fr verkligen på tiden, 'att alla 4 san- | na ' kristna i kyrkan ställa åpp] till kamp och'strid mot. den in- trig- och: valmakarhydra;; som-i i | skäftig än någonsin, våra ' dagar" :visar sig mer ber mokratisk” synpunkt borde] + cf I sär, [ jag fHyttat till Norrköping och |, Une TänRra BONET KAD Ar BR ALAA SAMA AA SMA AA MA AA AAR AMMA A AMA MADAM MA ÄAA ASA. ov Gaara I - a König dr sd. var 70 rdr smt, en för den tiden ganska stor summa, varför stor” leken på byggnaden varit, rätt ansenlig. SN Taket på kyrkan har ursprungligen från äldre. tider varit ber : or : lagt med bly: Enligt räkenskaperna för 1683 var. 'södra "sidans ">" blytak då förstört. varför det togs. ned och. lades i' förvar: Denna ' del av taket blev därefter ersatt mid ekspån ånmärktes & att. bly saknades till ryggningen på kyrktalket. Blytak ; förekom på den södra sidan, sor fordrade ett hårt tak. 1778 la: des 18 längder bly upp på västra, delen av östra sidan” av lång- : kyrkan 'och vägde över 13 skeppspund och kostade 192 rdr Spec, -.! 17å år därefter såldes blytak' och annåt. bly på auktion för 224 rdr. > Sn i spec. Dess: vikt var 12 skpd. 5 lisp, och 3 mk, (1 skeppspund, skpd,: - Ly ou motsvarar 20 lispund eller 400 skålpund, viktualivikt' = S "1 kg. 1 lispund? motsvarar: 20 skålpund eller 8,5 kg. viktualivikt,' 1 . > skålpund” = c:a 0,43 kg.). Men kyrkan hade Ännu mera bly. på >> ” taket, ty 1844 såldes åter sådant, . Takbeklädnaden tarvade ganska - me > dyrbara omkostnader genom åren. Det. vär "ständigt reparationer: na Och påläggning av. ny: spån, som också 'beströks med, tjära..' visar r sig däremot blytaken, ha haft längre Varaktighet. KOR | (fader, till framli d biskopsvis, 1746 - Pehrsson. "Man, skymtar även På .. bilden : den + :Frummerinska affärsfastigheten, + och redan, då .. hade släkten” Frummerin | affär där,” På fotot: ser: man "vidare den fastighet, som: fru |! N. Rosengren lät. riva: för: att | i ställeg bygga ett modernt: hus på. platsen” Nämnda ;fastighet ägdes på den tiden'av en för-|' mögen köpman vid namn Olan- der, vilken var far till doktor-' innan Flygare" och" den: senare var mormoder ; till "bli. a. bröa derna Hugo och Carl Andrén i ön I: fastigheten : ÄNLYM? | m es i nedre botten till "vänster én speceriaffär, som innehades | av framlidne sparbankskåmrer NE. Nilson. Och tili höger häde”' Matilda” Bjuvström . krogrörelse; På trappan i sam. ma hus brukade alltid två ka- kegummor” .”Kake-Neta” ' och ”Kake-Pilla” ', hålla. till, ". Den förstnämnda” sålde käkor. för, Tådrman :O'ssöns bågeri' och den andra för: fru. :Norenbergg. ba- geri. Kakegummorna” "voro som. - man kan'-förstå” arga konkur: |: Den: inya fastigheten på plat- 1 ders 7 fastighet: och rande Kullska, av: handlanden: kerskan. Tora Simsson)”' "fanns en -: trädgård, som : senare: be- byggdes; I den Simsönska fas- j söndagen : i, Laholm anordnar Luciatåg F på. lottornas | I morgon på den stora skylt Laholms lottakår : sin traditio nella - julmarknad, vilken även i år hålles "på rådhuset; - Det blir ” servering av gott kaffe och' "hembakat = bröd, - tombola och amerikanska lot- terier med en mängd värdeful- la "vinster, av Fika kan: näm: nas hemvävda och hemstickade saker: såsom trasmattor, | där, "koftor m.m, Ä Unglottorna svarar. för bla, vett: stiligt "luciatåg. Lucia blir unga - fröken : Solvei jSvensson ||SOm: ses på bilden här bredvid, en: bild som fyr ö.: togs vid ung- kväll. för. Tuciafromträdandet.; 18,30, i morgon I morgon är "det julskyltning i Läholm och på flera andra. plat- ber i:-våra trakter, ' Våra affärs- män har: nu under. flera kvällar arbetat med att ställa ut vad de har att sälja, och i natt kommer många av "dem att. fortsätta med detta arbete. Tidigare har de vi- sat -sig ”kunhg oréna till alande och: vackra - skylthingar, och" vi är övertygade om att.resuitatet inte :blir: sämre i år, Att-titta i N j skyltfönster > är alltid trevlig, och en rundvandring -till den eg- na ortens affärer är' att rekom- me ndera även ur den synpunkten att 'den kan ge. många goda tips till julklåpps. och : andra - Ove "Halls "örkester re '' gästspelar . i kväll i Strandpa- viljongen, Skånes' Fagerhult; Näå- gon. närmare - presentation . av denha : förnämliga orkester" beéhö- 'j ver: väl inte göras. Som. vanligt . | finns det olika basarnöjen och en förstklassig servering. vidare: lottornas generalrep, i" förrgår ' Lucia , med: sina: stärhor, vika: är unglottor; "kommer kl. 17 0. . | nerligen trevligt.:" ningen ' av” den lyckade festen . Laholms-. julmarknad. - - Ränneslöv Äl iyckad Rödakorssoapé, » Ränneslövs Rödakorskrets ha- i de på torsdagen en ovanligt trev- lig och lyckad soaré 'på Solbac-' ken. Festen var besökt, av 350 Personer - och - ”sångkvartetten Gnäggers från Halmstad; välkän. 7. - da från många framträdanden 'i | bl. a.'radio underhöll: på ett yp- ' perligt” sätt med trevliga sånger, .. »lÖverlärare Tage' Nilsson, Vallber- : : ga, hälsade välkommen och vän- de sig -särskilt till. överste Chri- : stian Nilsson, Halmstad, 'som ta- ' lade.” orå . Människan i flygål: ' dern”; Det var ett ypperligt före-' drag och det framfördes 'på ett. givande och": humoristiskt sätt. Att-det uppskattades visade ock- > så de starka :applåderna:..T: paus: . serria mellan:de olika Pprogram- punkterna "hade tombola och a-,» rherikanska. lotterier en. strykan- ' de åtgång och 'det hela blev syn- .Bruttöbehåll-. blev 2,103:78 ki bi missionshus .G. Henriksson, lörd, > 170,, 12, I Då; var den nerblåst och var i behöv av lägning; daler. smt. : Där fanns den emellertid inte kvat när' "Vapenikuset . revs. "Möjligen är det" 'denha flöjel, som har'”i "överflyttats till kor-". takets östra gavel och bar. årtalet 1724, På långkyrkans/ östra s gavel fanns däremot kyrktuppen, som bar årtalet 1692. Vid bi-:. 'skopsvisitationen 1746 :saknades :' spira .på kyrkan, Är 1768 var” ; den gamla takstolen | på vapenhuset så förfallen, att'.en Dy blev: a nn kostade. 18" : uppsatt med nya spärrar och Jäkt och h belagd" med ekspånj, vilket ostade 157 dir. sm... 3: Enär kyrkan saknade torn, "uppfördes en n klockstapel Okloc- > kehus”) vilken låg ett stycke från kyrkah; Om denna klocksta-' pel 'var uppförd av ek- eller furutimimer är obekant. Den be-' : skrives i vara”. klädd med bräder på sidorna och med” lister och” » spåntak. med 'en spira på toppen. För övrigt får: man ingen riktig" uppfattning om. dess stil, men som 'utgångspunkt har man haft Fagerhults-stapeln, vilken man kan förmoda, har haft en likar-'' itad karaktär. Därför kan man utgå ifrån, att den haft likhet med vå "vad fig. 1 visar, « ? > Denna : omnämnes För - första "gången i iäkenskaperna 1692” : fån benämnes för ”klocke. husset”);" då den förbättrades med en' ny dörr och luckor. Även taket ersattes med nytt. Sedan dröjde - "det till 1730, då vissa reparationsarbeten utfördes, men då näm- - sor nes den för ”klockstapel”. Nästa utförande bestod av omklädnad och bestrykning med trätjära, vilket företogs 1766. Efter denna” . : tid är det alldeles tyst om den gamla klockstapeln, men den ”lev= ' de", dock seklet ut, innan den: skattade åt förgängelsen. Nu YTYCEYVIVETTFTTSTYSTETEIVEVTTYTTV TN FIVETEVENYTETTYTYTYTET TN , 4 NEYSEIYSEIYST YYTYYTTEYYTYTYFYTTT TT "YFTE YTYTTYTPYYTTTYYYTN? vt EE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.