FA £ NN Yv niska, Han själv fick kraft ge-" > set: s Guds befallning, : lytt, >. göra något av Sverige, > -, "8. Då Luther. 1517 spikade : : sina” 95 "teser och därigenom "har ” un -Sabbatstankar: : i Av Kyrkoherde Olof Mötk, | . Harrie, ' s Md ” Text: Luk, 3: 115 Då kom Guds befallning till" . Johannes i öknen. CL 1 "Johannes hade flytt ut i öknen för att vara i ensamhet "inför . Gud! Världens "oro och synd hade . drivit honom! — Där stärktes hans inre män - nom bön och fromma. övningar. , Ökenlivet härdade honom, till ” både kropp 'och själ. —. . 2N DÅ kom: Guds befa Ining. Han kände i sitt inre, att, hak : måste gå. tillbaka till männi: "skorna och ropa. Han hade väl helst velat stanna men Guds eld hade kommit i hans själ, . Han måste gå, då Gud kallade; 3. Vi veta ju, hur länge ere- ” miten "Johannes kämpade” e- mot, hur många invändningar han gjorde, hur det oroade ho- nom att möta människors fi "”endskap. Men Gud vann segern över honom, Så:gick. han och - beredde vägen för Kristus, ” 4, Då Johanhes sedan" efter förgjord gärning satt i fängel: i: ensamheten och tänkte tillbaka, då ' mindes ' han. den dag, då. Guds befallning. kom till honom. Hän fröjdade: sig »över att Gud vunnit segern, och ängslades icke, att han lytt Då 'kom Guds befallning til » Guds' Rikes: stormän. = "1 Johannes Döparen har ic- ke, varit ensam. Tiden, då Gud har-. velat ha något uträttat, människor -. förnummit Guds befallning i hjärtat. och "2 "Då! den : "helige Ansgar vandrade: genom ändlösa -'öde- "marker upp. till Birka, var det på Guds ' befallning, ' Gud vil'e, M sände uten ljungande | protest mot missbruket av kyrkans av- lat, då. hade ' Guds' befallning " kommit till honom; Han :kän- "de, ' att" han kunde icke tiga. : Synden, .världsvimlet, -' Leo XI på påvestclen,' (renässansens | härlighet strå ade över kyrkan.) : Mot detta måste Luther; fram: träda. Även: Luther hade'väl|! kämpat med Gud, Han älskade ” Och vördade" den :stord kyrkan: "PDA. kora Guds . Och -hammarslagen Gud blev "honom övermäktig. ' befällning”. i Witten. | berg ekade ut över ”kristenhe- . ten, Och evangelium om bätt.. ring och tro Hög: åter ut till folken, +... > HN 4,” Tid efter ahnah kommer Guds befal'ning . till stora av Gud utkorade redskap, och väg- rödjare, , ; Fl . Få detta sätt har Gud skri vit sin historia i världen. Så har han utfört sitt. Rikes ' gär- ningar i ”mänskligheteh.”" Och människorna hä fått dormg eller - välsignelse av dessa stora, Guds gärningar; till dig och mig. 1. Men: vi vanliga människor, ärd vi främmande för sådana Guds befal'ningar? Har åldrig något av det som kom till Jo-. - hannes och "Luther kommit til ofs. Har du aldrig känt något . äv detta Guds nödgande? Har aldrig Guds befallning kommit till dig, så att du känt ätt du måste mot din: bekvämlighet el- ler mot din vilja gå just den väg, som Gud pekade: på? Har icke Gud" nödgat dig -att säga ett sanningens ord till en med-.| människa eller att upprätta en fallen, eller hjälpa eh nöd! ställd? Helt visst, — El'er du har icke hört Herrens befäll- ning? 2, Guds befallning kom icke till. "kejsar Tiberius, icke till Pilatus e'ler Herodes icke ens . till Hannas eller. Kaifas. Ty:de levde icke inför Gud, ”De vora främmande för det språk, Gud talar till en människosjäl. Mon till Johannes kom det. I stil- heten och bönen hade han lärt sig det språket. "3. Guds befrllning kor icke .till Leo X eller till Tetzel utan till den ensamme: augustintr- munken i Wittenbergs kloster- " fellty denhe håde under 'djup od vi leva alla vårt : | Särskiltrstå vi inför Guds: an- |: : Då kom: Guds befallning. också "En vacker Dingstäagsmorgon i i den lilla, idylliska prästgården i Ginsbach i Elsass ligger en ung student i sin säng och hör fågel- sängen genom. det öppna fönst- ret... Då kommer tanken, som inte velat. släppa honom tlllbaka med förnyad styrka, Det är den obe- skrivbara glädjen ' att få vära frisk,. att få studera och, att få leva. intensivt... De välbekanta men till sin innebörd 'så gåtfulla orden ljuder i hans öron: ”Den som. vill bevara sitt iv, han skall mista det; men den som mister sitt liv för min och: evangeliets skull; han. skall bevara det.” Så tränger "sig nästa tanke på. Den lyder så här: ”Du måste' betala. Den "lyckligaste, : den söm fått mest, är kallad till en mera. di- rekt tjänst. Vilken tjänst? Hur hade Jesus" gjort? Det var. hjär-" fats och handens tjänst, Den en- Kla vardagliga "gärningen att ge ut sig själv, bit för bit, till män- niskor som” inte "rimligtvis kan ge något i ersättning.” 'Tankarna mognar och blir. till beslut hos den 21-årige studenten, Jesus bör- jade sin verksamhet vid 30-årsi åldern, :: Det ' skulle . 21-åringen också göra. så följde några inten- siva år med framför allt veten- skapligt arbete; där en häpnads- väckande :,järnflit utvecklades: Den. junge studenten var Albert Schweitzer, : Han : blev filosofie doktor "vid 24 år, därefter teolo- gie doktor, docent och . medicine doktor , 1913... Innan Schweitzer samma 'år reste till. Afrika "som läkarmissionär hade : vänner. och förtrogna tll honom sagt: -”Det är meningslöst, att du begraver dig "bland svartingar vid. ekva- torn:' Det : "kan andra göra, som inte har fika stora förutsättning- ar som du att; bli Något stört här hemma”. - Ingehting kunde "dock vara me. ra lämpligt för en tänkare: och handlingsmänniska : som”, Albert Schweitzer, -: vilken gett osg de förlösande. orden och. tankarna det ' bästa ' och värdefullaste 'vi kan göra. Det var nämligen i Af- vikas .utskogar, där kampen mel- tad form, som Al- We "fann! nyckeln "på sin. mångåriga. tankemöda. - All kultur, vilar. enligt Schweitzer på en världs. och livsbejakande etik! som "utgår ' från 'att människans verksamhet ' i världen ä är menings- öch värdefull; "Dess grundsats är ”vöj rdnad för livet. nn Del goda är . vecklingsdugligt liv till des: hög- ; sta. värde Det: "onda är: hirimelska rösten, er, I: bönekammarens , och den dagliga andaktens stillhet stod Johannes inför! Herrens ansik- te; då kom Guds befallning. Ett liv' inför Herrens: änsikte är en daglig" övning "i gudaktighet. Inför vår Guds "ansikte 'skola s dagar men sikte i bönekammarenhg ensam- het eller vid församlingens: ge- mensamma möte med Herren i helgedomen 'i i bön, ord och sak- ramént, . Försumma ' vi" bönen vi "snart märka det i vårt per- sonliga "iv, fortsätta vi därmed så skall snart våra närmaste märka; att. det: icke 'står. rätt in med oss, Men framhärda Jå i" försummelsen; så: är" fallet icke långt borta värl- den ska'l se, hur det går med dagliga övningen i gudaktighet. . Då lär sig själen att igenkänna den himmelska rösten, då få vi kraft att modiga gå "åstad och göra Herrens vilja”, bol Så vilja vi "varje dåg skaffa oss en stilla stund inför Guds ansikte och lyssna till vad Her- ren vill säga oss, så att vi kun- na gå åstad välsignade och. till välsignelse "med allt vårt ar- bete." Ett 'Guds barn bör" be- gynna sin dag i bön till Gud, innan de olika” sysslorna" och bestyren tar uppmärksamheten fatt. Guds barn böra s'uta sin dag inför ' Guds ansikte, när dörren stängs och ljuset släcks Guds barn. böra leva. hela sin däg' inför Guds ånsikte. ”Her- rens befallningar äro rätta och ga glädje | hjärtat,” Amen. AFA NANNA aa NESYYNA - missionären, - lä Karen, vetönskopsmannen - och: musikern liv) "skada liv, nämna utvecklings- ' dugligt liv, I 40 år. har den. nu 78-årige Albert Schweéeltzer arbpe- tat i Lambarene vid ”Ogowe-flo- den i Franska Kongo och än fort. sätter Han . med obrutna krafter. Då : meddelandet ' kom att han, mer välförtjänt än många" andra, erhållit Nobels fredspris och man väntade, : att. skulle .komma, fick man. svaret — och det är så typiskt för plikt- ä n Albert att han nu skulle ta itu med en ny medicin för 200 spetälska, som han hade på sitt sjukhus. En. li- ten anekdot :. om. SchweitzZer är värd att "rädda" ur glömskan, Den säger. 088” en del om hans arbets- metoder :och om hans på en gång sånt humani; och i tiska syn på dem, Den ger också ytterligare belägg för att missio. år Sten Lil estrand itzer — och : varför inte. vägvisarna för]. bland allt. Tevan- . doch stillheten” inför Gud, skola ka en kristen som försummar den | Nettan stas oh röt Akta närer är glada - och realistiska människor. Man höll på att byg- ga ett nytt sjukhus i Lambarene. En ung man i vit kostym sitter hos en. patient, som" han kommit för: att, hälsa ' på: ”Hej,”.: ropar Schweitzer under det han är den främste. att arbeta" på. sjukhus- byggnaden, . ”vill ni. inte'ge oss ett handtag ?”.: Mannen svarar kallt: "Jag är, intellektuell. och går inte omkring "och släpar: viv- ke. ”- Det lyser till i Schweitzers ansikte; Han ler 'och svarar: ”Ni har haft tur, Jag ville också, en gång | bli: "intellektuell, men” jag lyckades inte.” : . År 1953 kommer att stå. som ett. märkesår "kulturens och missionens historia” Då får världs missionen sitt första över hela han :' personligen vara jämbördig med övriga kul- turella insätser på olika -:områ- är "det svenska Nobelpriset för fredssträvanden, ' som får ' med- verka härtill. H +"Varslår en ”eddan utmärkelse om att den besinning, som Albert Schweitzer så enträget och. för- "synt efterlyst, .just genom; att tilldelas honom kan. vara också ett tecken på att. kulturen på av- vägar vill finna sin en 'gång ut. stakade väg i det bästa som un- der snart; 2000 är ljudit från zer i Afrika att göra,” säger tviv; laren, En motfråga är + kanske det':: bästa , svaret:' Ansgar ' i det ' hedniska och bar- hbariska Sverige . att göra?” Vår och .nydanare ' i orgelmusiken - m; mi är I. S, Bach; Han har med rätta kallats för den femte evan” gelisten, I höga valv, där man får en förnimmelse. av oändlig- heten," "är det inte någon musik, som svarar mot detta så väl som ställer oerhörda krav på 'den som spelar på orgeln, Ger inte "detta som 'i ett nötskal också .en bild av storheten: i Albert Schweit- 2zers . gärning, då han åtnjuter rykte och anseende som vår tids främste ” orgelmusiker, ; orgelkän- nare och Fachkännare; ; . Till alla” folk" och länder — dä sebok 1: : missionshistoria.. . Gebers förlag» Albert Schweitzer 2 mannen Hermann , 'Hagedorn: Albert :, Schweitzer —' Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag; . Fyrbåken i urskogen —' "Lind blads, förlag. ' z Albert Schweitzer: "Kultur" och etik, '— Natur och Kultur. PR jota lev I morgon "är det "Tucls-fesfer lite "varstans, : och nästan varje ort har 'sin. särskilda Lucia. Till av Hallandsposten” anordnad om- Töstning' utsetts en 18-årig flic- och "med adress Riddarhusgatan 18, henne med följande ord:. Hon är ende som man av tradition fö rerska. -Hon är framstående 'id- rottsflicka tillhör Halmstads boll som ' specialilet 'men ägnar' sig också åt friidrott och sysslar där föresträdesvis med slungboll |' och. diskus,.. Idrotten är :hennes |: främsta fritidsintresse även om en sö dskurs på yr lan för tillfället också tar fritiden i anspråk, Gunnel Svensson är'an- ställd på Östrå Bageriet i Halm-, stad, Till Falkenbergs - Lucia 1953 har genom röstning, som ordnats av -Hallands , Nyheter, ' utsetts Gunnel "Qarlsson -från TJungby, som” ses på bilden härovan, . A D VE N: T. Låt adventsljusen brinna! . | Ack, mänska, det besinna att Herrens ankomst är nära! Låt ”adventstjusen brinna : med klar. låga! - Man mäste något våga ye för att mycket vinna! Matilda Andersson Ar årrek Tu ss ITALIEN ATERKRAÄVER S Halmstads: Lucia har genom en |. ” vid namn Gunnel . Svensson |" Halmstad, HP presenterar |- nordiskt -blond och har: ett utse- |' knippar med midvinterns ljusbä. |; Idrottsflickor ..— och. har. hand- H -| medger es dt ..” RIBBENTROP-SKATTEN, | > Italienska "regeringen ' har på diplomatisk väg av.:Österrikes re, så .. kallade Ribbentrop-skatten, omfattand2 5.090 kilogram: rent guld.: Guldet tillhörde den italien- ska :"statsbanken - Banca d'Italia och skulle "våren 1945 på den na- zistiske utrikesministern Ribben- trops ord2r ha transporterats från Italien till: Berlin, ' Den nådde. al- drig fram till :bestämmelseorten då guldtransporten i närheten av Salzburs.:; Österrike erövrades av amerikanska ' trupper," Amerikan- ska: arméledningen, resp, general Eisenhower, - överlämnade - guld. skatten 'till Österrikes regering i antagandet . att guldet tillhörde österrikiska -staten och bortröva- des av nazisterna, Nu har italien- ska regeringen kunnat bevisa att guldet ursprungligen och .rätteli- gen tillhörde Italien, och kräver att den österrikiska regeringen i återlämnar -den,. Men regeringen i Wien : nekar : till kännedom .om guldets' italienska ursprung” "och affären Hotar till och med de på- gående .. handelsavtalsförhandling- arna mellan de båda länderna.- "enda, störa hopp MALMÖ (TT) ts, Det har blivit ett stort Skott : på Potatis i höst, Jard. 2 bråkarna har | på .många platser kommits in i én situation, då "det ej går: att avsätta fabriks- Potatisen. ä världen "gående ” örkännände att I den, Och det glädjande är att' det. kristendomen, ”Vad har sSchweit- |: ”Vad hade |" kulturs ” främste ' orgelkompositör s den. 'orgeln kan prestera; Detta' och 4 gärningen -— Lindblads förlag. gering krävt uttämningen av den: Jones, Erik Andersson , Jones Erk berättar minnen Framför gårdsverandan, « trån hembygd: och riksdag Få är de Fiksdagsmän,, som un- der. de senare decennierna tilldra- git. sig så stor uppmärksamhet i vimlet "på Stockholms gator, som Jones Erik Andersson från Ovan- myra; Liksom Liss Olof .Larsson på 1870—80-talen .och efter honom Ollas "Anders : Eriksson - Har” även den." sistnämndes. son. Jones Erik fullgjort :sitt riksdagsvärv i hem- bygdens. nationaldräkt, grönt, "gult 'och” rött.' Men även i riksdagen gjorde han sig tidigt bemärkt, inte som storpratare men . genom ' att med" kraft förfäkta. sin. mening. Jones ' Erk. 'har i en nyutkommen bok samlat sina hågkomster från ett 70-årigt liv... Ur memoarsamlingen förtjänar en hel del allmänt intresse. Redan under'sin.-första riksdag tog Jones. Erk till orda för den gamla : att ' rättigheterna skulle stå i förhållande till fullgjor. da skatteskyldigheter. Hans; bänk- kamrat Fabian Månsson utlät sig då sålunda, att ”där sitter ni.på era höga hästar ..och piskar och slår, och vi andra uslingar får bara. slita och. dra.i. vet hut, vet sjuc dubbelt” huf. När Jones Erk då visade: Fabian ' sina « grövbarkade händer fick han till svår, att ”nästa gång får du "skälla: på: mej!” Då Jones :'Erk « därtill förklarade att han . tänkt. sig det" här huset lite för "mer: än en" vanlig hundkoja”, då begrep Fabian att han inte hade red någon” bonde vem :som helst att göra, utan inbjöd antagonisten. omedelbart” till .eiy kopp kaffe! - Så knöts" änskapsband oc och »regpekt den gången. « + När Föbian” fått. tillfälle” att på en åt honom 'arrendefritt upplåten 'gård i Småland pröva på hur: lätt bönder tjänar pengar, ville Jones Erk veta hur det gick 'med jord- . bruket, ”Det går inte 'alls det. Fick |" jag bara: hälften tillbaka av allt jag lagt ut, skullé jag" vara nöjd!” blev 'sväret, "=": 4 vat Men Fabian ville. tydligen ” inte ge sig, Efter åhörandet av ett före- drag om hönsskötsel, gick han fram till föredragshållaren och frågade allvarsam: — Hör du, kan du säga - mej, var jag "ska få tag i en riktig grisa-sogga? Historien förrmäler att Fabians erfårenheter som jordbru- kare' något förändrade Hans: tidi- gare åsikter om yrkets lönsamhet. Jones Erks åsikt om, Fabian blev emellertid, att ser : vs ett lurvigt huvud hade fon, men hjärtat det. var gott! : t | 19411 de mn. ungdomens "och särskilt landsbygdens favör. = Beträffande kvinnans rösträtt hade dock prof. R. en konservativ uppfattning och ansåg att det endast var ”städer- nas ogifta mamseller”. som önska- e den. (Om samarbetet i riksda- gen förklarade prof. R. efter ett föredrag i'Slöinge' — han tillhörde som bekant bondeförbundet — att ”högern kunde man inte alltid lita på, däremot på socialdemokrater- na, om "de lovat: något”. anm). på. ord£f-stolen, Hallén, har. [frid Karlsson (s) från "Vadstena. värvade... memoarförfattaren. Men det). . var före både 1933 och 1951, Sign:s sÄven om prof. R:s. efterträdare prosten Harald Jones Erk ' gott att mäla liksom om: kamraten Gott- Många. andra goda kamrater för- Där- | Extra Svmrälkbing, i Hallands län; 'Statens jordbruksnämnd "vill de 11 januari anordna en extra gvins ” räkning i Skåne, Halland, Skara« borgs och, Örebro fän. Nämnden har nämligen funnit det vara yt ferst nödvändigt att en sådan räk ning kommer till tånd sedan jul- d isk avshitats, D: ena represent i omkring 60 proc. av hela svinstam” men i Götaland och. Svealand, var- ". för tillförlitliga slutsatser kan dras, i beträffande i: landets svinbestånd/: Uppgifterna skall hämtas från ret presentativt utvalda svinhållare”, i länen, . Senaste svinräkninget företogs så . sent som 12 oktober, De uppgifter; som då insamlades, blir av stor be- tydelse' för att "man skall kunna : göra upp prognoser över export kvantiteternas 'storlek, men detta material har. "visat sig otillförlitligt! varför man nästa år kommer "att ändra . formerna, för "uppgifternas insamling 'och "råda, böt på denna ofullständighet. De uppgifter, | som ' då insamlas, avser. emellertid svin, som inte kan marknadföras förrän allra tidigast i slutet på 1954.” Un- der mellantiden kommer därför eh betydande osäkerhet. att prägla - uppgifterna ord svinstammeris stor= lek och åldersfördelning. ” NEN Mc . För alt minska olägenheterna ; av den temporära fläskbrist som upp- stått i höst har Sveriges slakteriför- bund vidtagit vissa prishöjningar på fläsk i viktgrupper under. 70 kg.' Det väntas att denna åtgärd kommer att vålla betydande '; rubb-'- ningar i den normala tillförseln av. fläsk. under det komrnande årets! första — kvartal, : Det ' är givetvis. önskvärt att en så säker prognos' som möjligt kunde upprättas med hänsyn - till de 'exportåtaganden, som Sverige torde komma att bin-' da sig för vid nya handelsavtalsför handlingar, z — Ekonomiskt. Svensk" riksnotering å runmärkt smör, sart. av. Svenska Mejeriernas Ri förening den 10/12 1953 och gäls lande för "leverans" under tiden 11/12-—17/12 1953 — 605 öre pr kg (föreg. not. 605 öre pr kg). > ' Noteringen avser partipriset till mejerierna' för - saltat runmärkt smör ' av medelkvalitet , levererat : emot. är. karaktäriseringen'. ”Ljungskile-killen”. mindre 'nådig. Men .så "har ju den sistnämnde tagit bondeförbundet på entrepre- nad, ett-skötebarn, som vållar hot nom mycket bekymm: Ifråga "om fria järnvägsresor för riksdagsmän moticnerades redan 1925. Då måste J.-E, som talesman av | fritt mejeris närmaste avsändnings- station i hela drittlar. — Partipris för runmärkt smö i Stockholm 10/12. 1953 pris 620 öre pr kg (föreg. not. 620 'ö öre pr kg). — Minuthandelspris för runmärkt smör i Stockholm 10/12 1953 pris 690 öre pr ka föreg. I not. 890 öre; Pr ko). z för det avvisande utsk rösta emot, Den gången var det endast 51 röster för och 108 eraot. Ett 60- tal höll sig borta och 14 avstod, När frågan nästa gång förelåg ha- de han funnit skäl att ändra åsikt. Som ”nykterist” hade Jones Erk hårda strider att utkämpa när det gällde, ”fjärde litern”.; Själv trodde Erk att det berodde på mjölken att han kunde springa så lätt i riksdagstrapporna, Partikamraten i tåre,; om” J.-E. toge sina 4 litrar. Skällbreven efter det beslutet var både-:många och grova, . XY Byggregleringen hade inte Jones Erks välsignelse. Den ansåg han vara. lika ' förhatlig som . första världskrigets . FHK (folkhushåll- ningskommissionen). Därför drog han i debatten historien om 'rätt- viksbonden, ; som fick böta 80 kr för' att utan” tillstånd ha lagt tak över gårdens gödsel: Vä trodde det skulle gå ännu lät-| dalkarlar Kännetecknande.: Föga troende på sin förmåga som talare: blev det först på en hembygdstest! ' han framträdde för offentlighetn, men senare tog honom politiken" i sitt "våld. Han hade ju påbrå och! var en mera studerad karl än de: flesta yrkesbröderna i den nejden. "Från föräldrahemmet fick” Jones. Erk med sig på livsstigen ena varm; ' religiositet och har alltid varit en; idealist och "naturbeundrare, som bevisat detta i talrika dikter. En stark vilja och önskan att göra vad: Lördagen -den 12 december 1953 . YYY? "VY Vv Yr Y yrY YrY YryvY Vv vYrevryeyvyrsY YYvFrrYYFT PE eYtYvV Yvvever? YYETYYYTYTY vyrtYYYSfYYFPY yYrrYYT , YYrfrYrY vv y Md YrvYsYY YrerverYYtvyT PYTT vY oo j TPTEYFYFYYTV TEYYTEPFYYTTYFYrftY TyrrT Y vYryy vv vYvrvYvYYv M ryvtYYYrtTFYYYTYYTYFYYYTYfYYTFTVYYYFEY , | vryryvyvtYT YyrtYtrTY fg yr j rätt 'och sant varit framträdde inte '' minst när det gällde att välja led- sagarinna på en tid då föräldrarna: hade för vand att utse" sådan.” ' Född som ernide' sonen i Ollasgår- den — ägd av fadern sedan dennes giftermål — blev där Erik, ”kron> - prins”. Men honom själv förunnades | SvAdar tade att ”man kanske snart måste skaffa licens för å få. gå på ”huse” också!”. Kammaren skrattade och Sköld satt dubbelvikt i statsråds- bänken. Men' bäst var det ändå, enligt J.-E.: att en . norrlänning hörde”. utrikesministern spontant utbrista? .— Ja, men han har ju alldeles När ”Störa, rikematschen” gick mot Finland, I Som ' vice ordf." L blev Jones Erk ävén god vän med den >, likaled ”nyktre”. Herman och medför stora lagii ”righeter. - a Potatisodtarna i i fomdlnlatrakied hår enligt Sk. D. hemställt. till RLE' i Kan idet. inte tänkas. en möjlighet, sär Ber. man; att exportera en del. po- .tätismjöl till. lägre priser bara för "att få bort överskottet. - "Bäst vote väl att lagra - det i form av bränn- : vin, rien då har man risken över sig ' att det dras av, på "nästa års : odling. I Blekinge Kar "det anmälts ett överskott på 400,000 hl. potatis, om- talar dir. Nils Wixell i Sveriges Potatisodlares riksförbund för tid ningen, heterna för export, men prisernai utlandet ligger för lågt, Faktum är att vårt enda' hopp f.n. står till en ökad bränning, Vin-, och Sprit- centralen köper i år 31 miljoner li- ter, så att dess årsbehov torde va= ra fyllt. Men blir läget svårt,står vårt hopp "till att statsmakterna ökad ” tillverkning. av brännvin. — Jordbruk den vill Vi har- undersökt möjlig. Kvarnzelius. Vid ett tillfälle dela- de sig emellertid åsikterna och då förklarade ”Kvarn”, att han vis- serligen, tilldelat. Jones Erks far medalj, men att scenen hade; föga utsikter att erhålla någon.' J.-E:s svar blev att ”han väl skulle för- söka bära den nesan”,'Det gällde den gången vägarna, och i det av- seendet ' anser -Jones" Erk att utf- vecklingen gett honom rätt, I konstitutionsutskottet hade J.- E. som. sin. förste ordförande "den |- till åsikterna: ganska -Konservative professor. C.L; A,' Reuterskiöld, Ifråga "om den-Värner Rydénska skolreformen av 1927. samverkade Vi arbetar £n. på att skapa en s. kl potatisfond för att med med- len ur denna kunna avlasta över- skottet i likhet med vsä man gjort hi fande bödsäden, slutar di- sektör Wixell, : lysen we gjorde Jones Erk, sitt livs spurt, trots -sina 60 år. "Det gällde att gå 15 .backiga, km. på kortare tid än 2, timmar och 10 minuter, Segraren och Jones Erk nedbringade den ti- den till 1,45,04, Att 60-åringen kun- de följa den 10: år: -yhgre medtäv- laren och lämna ofantligt många yngre efter sig förklarade han be- ro på alt: han ”aldrig haft en to- bakspinne i mun.och aldrig tagit en. sup”, Prestationen väckte stor och , "berättigad -uppmärksamet - i Pressen, e Om dessa och många; ändra håg- komster från sin riksdagstid . be- rättar: Jones Erk Jätt och "ledigt i den ”folkbok” hän, åstadkommit, Mer än annat andas. den dock vad som tydligen varit för. honom det väsentliga i livet, kärleken till hem och hembygd samt fädernas jord. Dessa”. känslor har han alltifrån ungdomen. tolkat j ett otal. dikter, av vilka åtskilliga ingår bland me- mo moarerna, En ut nög vänta och se hur det hela ar- tar & sig, innan den vidtar några ål gärder. Både stärkelsefabriker och bränneriar arbetar : för fullt och | kan ej läita på potatisl: i han av I hustrun inte mindre än sju. ”prinsessor”, "en. synnerligen ståtlig samling kullor, - Barndoristiden . betygsätter”. me-; moarförfattaren såsom ”ljuvlig", ll-årig var. han färdig med socken- , skolan.. Sedan började ”det stora]. 1. J.E fruk- det inte att få någon son, Däremot 3 äventyret” med resan' till Stock; - holm i faderns sällskap till en ev dess läroanstalter. ”Leven” blev en- kel, läxan sköttes först och leken kom senare... När sommarlovet nal... kades skrev han i. en vårvisa, att : Nu bär det av mot Dalom igen, - Dalom igen, ja Daiom igen, Hej, ' vilken fröjd, och gamman, min vän, HO ” hoppfalleri & å ralla; TN Nu lossas alla träldomens band, glatt lämnas detta plågornas land nu bär det av mot Pärtvikens Strand, äl : hoppfalleri å å ralla, Den poctiska ådran har dock] uttryck ' i pr dhustrun,' pris. en egna, hätskheten' mot andra jordbrus: , er första I världs" före detta för! och lov över bon turligtvis främst dq mindre kraftig var leveranstvång och, karnas pålagor und kriget. Han. hade bindelse : ”fasoner” han förda med i ”Bondetåget” . av betydelse, som Hans nu på 1 bok, häft. 11: 50, i "och annat mera ' ban skildrar, inb. 16: —, bör där- ” för kunna ' "Påräkna stort intresse. - "GA J T:s förlag utkomna -:. N Inte >>: med "Sven Hedin, Varg Ömde; men var ”” ue rm mn . - mr ora
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.