0 TS £ SRA MASMAMAM H i LJ I > ”” vete, hälsas med öppna famnen"i - > er inte ville bedöma andra folks AR MADAKAMAAAKÄA frit ey rar ea te RA SV RA GP EEE RET YrYrYyYrtYeTYYVYYYTV TAHÖLMS "IDNING" verevveer? Yrereervoervyet Ye PeerY reveveeerYeYYT YTTER YT P YTV SPE YT VTY ryrv f . Söndagens program. ”Nordiskt . Allehanda” började med en. idyl- " Jisk vy från Kongens by, där jul-] kommersen redan är i' full 'gårg " med Strögets glittrande: ljusband «och Rådhuspladzsens jättejulgran som naturlig medelpunkt." Men " snart förbyttes denna idyll :i sin ra= ka motsats. när den danske mot- ståndsrörelsens ledare under, ocku- pationen framträdde ochi skarpa ning -av rättskänslan benådningen av de fyrå sista tycka krigsförbry- -tarna' .i Danmark- fnnebär. Hela Danmark," sade: han,. är upprört över att Kaj Munks mördare till- - med en bödel; söm < har 107. människoliv" på sitt sam=| " Tyskland och. äv press och» myn- .. digheter «firas som ”hemvähdande krigsfångar”... Nazismens -många offer i Danmark, de av tortyr sel 7 misshandel nédbrutnä 'deh' lerilås tade måste känna denna ömvärde- riny av” ryfelsernas allvar som ett slag i ansiktet, På detta angrepp svarade. def danske |justitieminis- ” tern, att Desmark med frigivnin- ” gen endast. följt Noiges och . andra ordalag brännmärkte' def kränk«| - "vid en vetenskaplig demonstra- tion: härom dagen visades resultå- tet av Mo och ' Domsjös länge vän- tade nya. bromsvätska' Modebroms. Mödebrorns. håller. alla de hormer ; i Modebroms - skall 'föras i marknaden av A/B Alfort & Cron- holm; som anses ha lämpliga kana- ler" från svensk industri till verk- städer och servicestationer, . " visar fö: v. "direktör Axel klickät. : hälsar då sin ne ar Tidningsströjken : od New. York slut NEW YORK fv = Réuler). Tunnelban spassagerarna i: New York " kunde på onsdägsmiorgonön | med välbehag på avi äykå ned i er färsk morgontidning på väg till sitt arbete, Klic garbetarstrejken & är äv- blåst och de sju störa tidningaraa sta "sidor sina lå- säre med rubriker äv typ: ”Hej på | Er! Roligt att ses igen”, (RE Elva dagar pågick strejken och den avbröts först när, arbetsgivar- parten gått med på provisoriska lö- nejusteringar. '..: 'Écess ia "Helgpermitteringarna - » färre i år än i fjol. STOCKHOLM. (TT): "4 oi Det blir avsevärt färre helgper- mitteringar i år jämfört med förra jul- och.nyårshelgen." Efter" preli- minära beräkningar; som gjorts av k relsen; kan man s Främ- Martin jande, underströk, att. man med Mode- broms äntligen Hoppas kommå ifrån Hlåskild; is t plötsligt de; olycksfall; där brömsår på grund överstelöjtnant Åke af Winklerfelt, NTF; såmt chefen för Biltekniska Piovningsanstalten . tekn.."dr. Nils tysköckiiperadé länders i €xérmpe : Avgörande. för "oss, . framhöll ban, "> "är att vi I lkibet med dessa lån- vr: förbrytare på 8 sammä sätt som «de är motta=|]. rande; .« Vi ärd' skulle "bidra till en avspänning, I stället | "> lorna' genom att ”. massmördare ', som" 0 fer för len danska justisen, : Ila Att de fyska' kri ” mottagande. blev som det: blev/för- vånar 'inte den' som närmare kän- ner: till tyska förhållanderi + :Den tredje världskrig förefaller mer td avlägset, dess tydligare. visar sig i USA ett ävtagåndé intresse "för Handet bl. öch' värld: i. Allt högljuddate töster hörs för en ned> skärning av: utlandshjälpen; "som sk ;betalarna i längden inté kun- skriande, bristen på. allmän upp- ”Vysning. och den tyska "pressens lå-|i ga nivå gör det lätt för vissa kret- 1 ha acceptera”. Samtidigt stiga de rikespolitiska ' : problemen: i för- gränden. Sekreteraren för föfsvars- sar, att' åter fi å fiska I "grumligt vatten. - Landet” Tunt ”-progrominet” bål håndlade denna gång den aktuella mjölken, och' att itsändningen in- te föll DN i smaken kan” man för- stå eftersåm rättviseprincipen var Pr led Lars Mad led- dépårt Wilson, är redan på det klara med att militärens nurme- rär skall skäras hed ined 10 96 1954 — besparing 1” miljärd — samft' ätt en nedskärning i övrig: försvars- utgifter på minst 4 miljarder skall kunna pressas fram? På hemmafronten. går senator McCarthy fråm: med 'sina under- stjärna. Det gjördes ingen: hemlig- - het av att det finns ett fåtal syn- "dare som slarvat red hygienen i . ladugårdarna. Men det sades klart Y och tydligt ifrån, att man inte fick " bedöma den svenska mjölkens kva- litet "efter; klass ” "fyra”leverantö- Md rerna, som f,.ö, fr, ov m. nyår kom- mer. att. hållas :eftér "ganska -hå Prot, Nils Lagerlöf pekade bl.a. | de senaste : 20 '. årens enorma'för- « » bättring av -husdjurshygienen , som ökningskomrnissionér > "och: det är verkligen hårresande saker i kom- munistiskt spioneri ' och annan po- Ci) tydligare så ävmattande >k junktu- terna; som bekymra. Nästan varje dåg avskedas :1,000-tals arbetare. i någon - del av -Uniohen. Detta har nu pågått i rhånader -— utan" att det synes i den officiella. arbetslöss hétsstatistiken! Detta har för'mån- ga framstått ..som "ett mysterium, men för sin förklaring av att Fö enta has arbetslöshetsstatistik endast redovisar ; dem, som anmäla sig som arbetslösa eller: anhålla om arbetslöshetsunderstöd. Nu, har det uäder'överkonjunkturen '; varit ' så, att idels en och sarnima person skött två "sysslor och "dels så att giv vinnor i en tidigare i USA 'okä omfattning > a tagit arbete.” "Det KR enligt DN räkna med att det blir ungefär hälften så många helgper- mitterade i.år, eller 35,000 mot be- räknåde' 65,000 i. fjol. Efterhånds- kontroll "vid. arbetsförmedlingarna -| visade att dét förra året i verklig- héten. var, över, 67,000 hel je "Hos en industriföretagare! i en av våra mellansvenska" städer kan familjens vänner och gäster i sa- longeni beskåda ' en klädkista. av verkligt "impontrande rhått.' Kiss tan är i och för sig inte märklig, ménh'” dess : väldiga lock; har sin historia, om vilken värden ' gärna berättar. Berättelsen lyder i kört- het" så hä : : En ”förnätalig dörr och ' "dess underliga ' öden : - För ett antal år sedan bilade in- 'dustrimannen och hans: familj på svensk ' landsbygd. |. Vid et? gård gjordes uppehåll, man åt mat och hade sig: på bästa, sätt. Gårdens ägare kom tillstädes ock visade be- redvilligt sina domäner; Industri- mannen, som är en karl med huvut på skaft, fäste sig vid en tingest, som stod” upprest mot lagårdsväg- gen, . ”Tingesten” 'såg ut som en dörr '— och en sådan var. det myc- ket riktigt — och trots att den var illa 'medfaren av den s.'k. tidens tand; förstod vår man ögonblickli- gen att han stod inför ett fynd. Han frågade sin tillfällige värd: "Vad är det där för slags åbäke, — Jo, sva= rade 1 det där har varu terade, För det stora flertalet helg- pérmitteråde' i.år: torde det röra sig om ledighet från och med jul- afton till och med tri dörrn te hemlighuse, men nu ä han så "skaven att ja fick lov å byta pg es -— Får jag köpa dörren? frå- — Den kan sannerligen | förrhånligt ått vara kroppsarbetare "i ett kapalistiskt land. En universitetslärare får nö= ja sig med 14 av dessa”. löneförmå- ner, > Men: liksom 'all annan a omåttlighet har även de överdrivna lönekraven sina risker, De. st | a tona tvinga svaga” företag att stän- ga, medan de stora och starka kun- na rationalisera ytterligare, Resul- tat i båda fallen, 'avskedanden. Man får hoppas, att de finansiella” åtgärder" mot depression, : som nu- skola visa sig effektiva. I en situa- tion som ;den innevarande' kan 'det då mycket. väl hända, att utveck- lingen leder till. ”goda tider”. för främst derpgifta . kvi : "män t med en idi med två jobb och ungdom .som: fått avsked, Den första kategorien ' får nöjå sig. med en. syssla, kvinnorna tivt Stor .arbetslöshetsärmé; som tar sitt levebröd ur Fälg understöds- fonder, SR varande", administrationen” utlovat. rela= |" i fan då te skänks om han bara tar'n bort härifrån, blev svaret. Nå, jag lat härmta ”åbäket” och sände över en hundralapp som betalning, be= rättar industrimannen vidare.. Om dörrens "tidigare öden vet jag inte mycket, men det är ett 1600-tals- arbete' av "utomordentlig kvalitet. Konserveringen kostade mig ytter- ligare några hundralappar; men det var det värt, för jag har experti= sehs betyg att. här var det fråga om en verklik raritet med hänsyn till både teknik ' och 'ornämentik; det finns förresten. folk som "påstår att man. överhuvud taget - inte ' kan i pengar värdera denna dörr, som sedan länge alltså , tjänstgör. :som lock. till. den stora; kistan - ni ser a La bygden, st "och antikviteterna U Jay « så där kan det. gå till på ”Antikvitetsjakt påsvensk: «landsbygd éj längre löhande svensk landsbygd. Tyder denna lil- la bgrättélse på att man på lands- bygden . har mindre begrepp” om och förståelse för . antikviteter i största allmänhet än bland städer- nas befolkning? --.. > — Nej, det vore inte rättvist att här. komma. med . generella omdö- men, säger på vår förfrågan hem- konsulent Karin Fjelkner i Kalmar. Fröken Fjelkner håller som bäst på med : förberedelserna - för en stor möbel- . och textilutställning, som skall äga rum på Ölands folkhög- skola framåt vårkanten, . Bakom dess ordnande återfinns både resp. hushållni ällskap,- och: Kalmar läns ' fornminnesför- ening. Expositionen vill: öppna 'all- mänhetens ögon för det vackra och värdefulla i gamla familjemöbler, samtidigt som man vill få till stånd én inventering av äldre möbeltygs= mönster, - Nu låter act ju säga sig att den här ovan omnämnda". dörren inte till "sitt ursprung varit en möbel, det blev den först sedan eh kännare tog sig an den, Men den lilla histo- rien om förnedring och upphöjelse tangerar ett större problem, ' det nämligen : som handlar om folks inställning överhuvud taget ' till ”det gamla” vare sig detta utgörs av möbler, textilier eller: husgeråd. Och då kan konsulent Fjelkner gö- ra en direkt summering ' av fakta: ” Låndsbygden ej mer ett : Sehlaraffenland för. uppköpare Trots . decenniers klappjakt" på ahtikviteter rymmer / " landgbygdsa hemmen ' fortfarande åtskilligt av gamla vackra möbler och utsökta prov på en gången tids förnämliga textilkonst. Och bäst av "allt: vår landsbygd är inte längre det Schla- raffenland för allsköns uppköpare, som den en gång var, Visst finns det ännu alltför mång ägare till mycket vackra saker och ting, som inte har den rätta blicken och det rätta - sinnet > för värdet hos det gamla — det är sålunda tyvärr allt för. vanligt att någon snickare :el- ler målare i ovist nit totalförstör gamla familjeklenoder, "Men ” det har likväl bättrat sig betydligt un- re blir det ”Undan för undan 4 i takt IR med "att fändsby äskefölkninfen : et görs uppmärksam på ätt dét gäller" ” att se upp; Det är också - mot den” bakgrunden, som” . den: stundande « . , utställningen bör. $e5 och uppfättas: ” den vill vara bäde. en 'vädjan: och en maning, : vt Vår känslå för stil och i slit: 1: arter föga" utpräglad bo "Den svenska "allmänhetens känsla a för stil och stilarter är däremot föga ' utvecklad, ett omdöme" som i lika , hög grad gäller- städer och lands= bygd. Ett exempel: när en gång, det ursprungliga, vackra ' tyget på - rokokostolen var utslitet, ersattes ” a det med någonting, som inte alls passade, När sedan färgen började :- tg bli sliten degraderades stolen yt- terligare' eller utsattes för en ”re=s z novering” som gjorde mera” skada '. än nytta. Överhuvudtaget bör man, t menar konsulent Fjelkner, överallt i vårt långa land, sträva efter 'att på expon och utställningar ge lo åskådliga bilder av olika stilarter co och textilierna i anslutning, därtills =. - o-- 2. Jag .kah ju nämna att vi under hittills företagna. inventeringar i «+ " de. områden, jag kan överblicka, .« d företrädesvis Kalmar och Kristian= stads län, påträffat verkliga rarife— " ter från 1600- och 1700-talen, vilka : ägarna inte själva förstått att rätt uppskatta. Och helt visst förhåller - det sig så överallt annorstädes" i ' . landet. Det är sålunda på tiden. att - män gör vad som kan göras för att upplysa svensk allmänhet om de värden,' som eventuellt finns för- borgade' på gårdar och i hem i form av: antika möbler och gammal för- nämlig textilkonst. Sådana föremål ” bör. temporärt samlas, till. utställ- - ningar för att därefter" återgå till SS sina ägare, Kulturhistoriskt är så- 3 dana initiativ av stor; betydelse, | det är ett räddningsarbete, som nn borde kunna skänka intresse . åbllt oe både den enskilde och åt bygden.” sa Ledande. isländsk: kommunist” :höppat :s REVIJAVIE (fr - RB), der senare år därutinnan, och bätt- Ntisk korrumpti som” framk mit; Bland de 5 miljonerna judar i då de flesta Personer. som McCar- thy belagt med. spioneri: för Sovjet eller, annan. politisk ruttenhet ha a av skickligt" lagd medfört att våra. besä gar: AX motsats till vad fallet är i Eng mot: honom, ', lika | våldsamt Populär. har han blivit i Mell 'Västerri: Det finns en hel "och Tyskland "prak. "ov tiskt taget: är: fria: från Fästsjuka och tuberkulos, : Hr, -Westlundi Selånger trodde mera "på? berson- . liga, besök hos". jordbrukare. som. ej sköter sin mjölk bra än. på Jay drag. Men majoritete; n uttalade sig för de sistnärinda., Hr, Torsten Hansson. från Stockholms Mjölk- 2 central förordade t mi avstäng- ning. Beklagligtvis " sorg, vilken Få SLU-håll-lä på « fävlingsverksamheten,' som ju är en viktig led i strävandena att få fram! så goda. produkter. som möjligt. I stället fick -lyssnaren föl- + oja me till, ej Hiten" mönstergård i . Sörmland söm i 18 år levererat p pri- Ett Piltofeskt ihslag i var ett besök, i västra är jordbrukare hör . Som, ej är anslutna + till Mejöriblhds- Riksförening, "Ostvännérnd - upplystes om, ätt det gamla fina osten inte 'alls mår +. brd av den modertha hyglehen - längtat -efter "bakteriekulturer, > v : har « gehdm: våra möjetier fåll ån jämnare" ploduktion med likartadé kvaliteter, + Men "”spedialitetérna, topprestatiönerna, iyser "med sin frånvaro, Vilket: inte” "hindrar, "att affärerna > kan hålla sig med ett "större sortimeht, ' Det' finns å femtio sörter & öst att vö miedje före: HåIDg i serien "Vilhelm Mobergs -dramalik? var der hittills bästa, ”Våld” har gi- . vits tidigarå 1 fadio,' senast i se- rien "”Äktenskapsdramer” 1848. Pjäsen, $om är precis 20 år gåm- - mal, "Kar - hållit sig förvånansvärt aktuell och levande,' Fötfattaren påpekade visserligen I Sitt, inled- ningsanförande, att han, kände detl, som om någon annän: skrivit - -styc- ket och att han. säkerligen skulle skriva det annorlunda nu än 1933. Men samtidigt påminde han om get stora antalet skilsmässor i vår tid "ock nödvändigheten av att hålla sit levande genom alt kämpa «med sina problem och inte bara låta sie drivas, ”Vålds" styrka Nicsger i det faktum, alt dess nroblematik är : tidlös och att dess djuplodande re- - Bonemane ger våra unga giftasmog. - na kvisnar och män minga tillfäl. del /.folk,:som nu redan” tro. att MctCarihy "på grund av den popu- laritet: Karis kamp mot kommunis- ternas: underjordiska .: verksamhet médför skall”. kunna svinga sig fråm" till Vi huset ' i nästa prösi- | dentval: Även om detta synes osan-' " ndra sidan, våd som, helst i land som "USA: Att ulle ha nås | got ätt frukta i ett sådaht händelse t förlopp ; är. knappast troligt, men. däremot r det. uppenbart,. att Mc- New. York märks en uppenbar oro; |- nolikt: för en "objektiv bedömare, så | 2 ätervänder hem. och bli husmöd ar och? 'ungd; n:. återupplar, i. stort” utsträckning de: studier;;:' som de måla” "ärbetarstammen här ännu] full utsträckning sina” arbeten kvar, f'stor utsträckning. hå:de” hittills]: Trots att deh officiella. "arbet hetssiffrän” f.n: är så låg som. 1,4 goda konjunkturerna tidigare fres- |]: .tadé a att avbryta” Den ”mera.”nor: Det + var. på våren 1985 som miljoner — eller nära bo! är - -ddt lätt att. räkna ut, att över 700, 000: petsorier ' mist sina arbeten åls= och Folk a. ivet ifonskivör, berättar dr. Hedblom, de senaste” '6 "månaderna. Med "en årbetsstyrka IF på nära 65 miljoner är dettaerqellertid ' inte - mycket, och oroande kan situationen . inte bli r 1930: hade”. ; USA: 12 betslösa på ön "arbet utan éndast er lind- Cårthy. 7 ar; men Å én extrem form, som redan honom förutan håller; på att göra sig bred. Även iW. hi + körreklion; 'scm vppskattas” till högst en' 10- produktiv » Helt nyligen” förklarades vid en presskonfereris i" State" Departe- ment, att USA: under' de senaste 8 åren" skänkt. Europa : A0 »miljärder dollar och att enl. planerna ytter- ligare 12 skall skänkas bort under dé' närmaste åren, Allt dettä med enda résultat, att ”europeerha bli allt kyligare mot USA ock allt me- ra hågade att lyssna till ryska lock- toher”., Det. förklarådes helt enkelt rent ut, att: Europa » hållet - på att ”isolera” sig från USA! Amerikanen är nybörjare som. ledare av världs- Politiken och :han här ännu ' inte lätt sig' inge-att' detta öftast är "” oförenligt med pPopuläritet; ' Oför= mågan att hålla de: politiska käns- ”Tlorna kalla gör att amerikaheri blir både; riedstämd ' öch idsande och slutligen isblåtionist då andra. folk inte uppskättah! välnenita poli- tiska inänbyrer Se "Dold arbetslöstetstöfsäkring . Herhmä” Har. amerikarien fullt upp 3 med egna Problem, Utom Fo mullvad: k är det de den senaste. tiden. allt på den äktenskapliga samlevnadens kräv på ömsesidig hänsyn oth för- ståelse, Radioföres ä Henrik ; Dyfverman förtiänster och män hinns inied nö- ja Gunnel, Lindbloms och' Herman Ahlsells uppgörelse före vigseln, Berta Hall hade en stor scen ifjär- de bilden. Just så känner och talar ena Kvinjia" som efter: 20:års äk- tanskap, skall kastas på sophögen. len. att: sfördjupa sina synpunkter on . =. Contenn Def är ändå en hel del faktorer, som peka att ned- gångens storlek är (omöjlig ätt för- utsäga, Och :trots att regeringen lovat ställa samtliga Sina sam. lade maktresurser till förfögande för, att Bindrå en depression, kän« ner sig allmänheten ' icke ' alltför övertygad, Icke . därför : ätt rege- ringens löften i sig själv betvivlas, utan:- emédan : Fisenhoweradmini- stbationen visat sig mycket lå IN delvis förändrade. former: för, det fortsatta fältarbetet, a Fo-ig nedgång i-derl industriella] IÄspelningsteknikens håstiga -ut= veckling under. de senaste åren har emellertid skapat en ny epok inom denna' gren av den dialektologiska och ;. folkloristiska -, verk började sina upptagningar av did-F. iekter och. folktraditioner:på gräm-| gråmnioti I början - åv ss elektriska BL. av har trådinspelningar gjorts med. gott : resultat . och: varslar. om "De! förstå försöken att 'spi åk. vetenskåpliga ändamål med nieka- niska. - hjälbmedel + reproduce héns dialekt i regel. är: ålderdom- gbre,. mera .oblandad och. för miktofönen. från 3 till 106. : "Gamlingarna som dantag r rhånga år här ofta varit 2 tacksämfmnå sagesmän, som 'kunnat könsten- att kerätta om gamla ti- der, seder. och bruk. "De yngre på gården har kanske: inte på tlänge . I gjort sig tid att lyssna på den gam- | . es berättelser; om ”gamla, tider”, 2 Poet har han med glädje hälsat ”tokstollarna” som kommit just för att lyssna på det han har att be- räta. ere Ft on Svenskt rekord i berättande, vill dr :Hedblom tro'att en åldring i södra. "Gästrikland har, -En' regnig ikroforien? . Blir de inte ofta Åt blyga eller irriterade? så svenskt dialektalt tälsprak gjordes här i Sverige redan 1897. Det vår en Edison-fonograf med vaxrullar som "då kom till användning, men resultatet blev :.irité, alltf möintranide ch under det fö årtiondet fortsattes inte i — Svaret är nej, säger dr: Hed- blom. De gamla reagerar i inför den. nutida tekhikeri bå såm- må sätt söm dör moderna s. k, kuls turmänniskan, De berättät.söm.re- gel lugnt 'och . naturligt, Det allra bästa: inspelnt et får män garna i nämnvärd omfattning. :iPå ledande håll inom :diglektforsknin- gen var man dock på det klara med att fonografen, eller ”grammo- fonen” som samma apparat även som , hjä del i Vändningarna och fruktan därför föreligger att 'de välinehade och välmotiverade ,'stödåtgärderna " för när äslivet: Komma att” företagas för sent, arbelarnå gynihade Redan. vid "detta laget har Pro- duktionsindex . nedgått från toppen 234 -i-duguistj till 228. i-- oktober. Samtidigt » har > stålproduktionen hedgått till 87,6 9 av kapaciteten, televisionsproduktionen till. 50 7, bilproduktionen till 82 2 av kapa- citeteny Nybyggnationen . ligger, 10 0: under fjolårets nivå 0. s v. De höga: "lönerna ha . också. gjort att USA:s export håller på att stagnera och importen ta överhand; ett för- hållande ,som inte förekommit se- dan. 1936/37, Som ett: exempel på i:| de superkolossala löner arbetarna fordra kan den just pågående tid- ningsstrejken illustrera, Tryckeri arbetarna komma i' medeltal upp till en veckolön (5 arbetsdagar) på 191 7 $ (inklusive övertidsarbete) och ha ändå gått i strejk för en 15 dollars förhöjning på grun tjänst. 1914 grundades .Lands- målsarkivet" i bppaala sc och .sämma år skrev professor J. A. Lurdell i en handledning för. Talektuppteck- nare: ”Idealet. vore ätt rent meka- niskt,' såsom sker med grammofon, återgiva. verkligt förda samtal, Det låter . sig: emellertid icke göra på teknikens ' nuvarande ståndpunkt. Man. kän icke utan. vidare i en tratt. uppsamla vad två eller flera Personer säga; och man kan ej ha den tuhgå grammofonen' 'med . sig överallt, i skogen. vid milan, eller på åkern vid en rast; på logen el. ler vid majstången. Komma vi.där- hän, att vi kunna ta upp orden talande (helst utan att de märka det), liksom mån nu kan med en kamera knäppa en situation då blir det en annan sak, VR Landsmålet inköpte - att par år senare en fonograf och på, denna spelade man under . de följande åren dialekt. och folt på: ett kallades, 3 > hade framtiden, för sig utan att på något sätt besvära de|l' of män lyckas samrmänföra flera sagesmän och låter. dein prata fritt vid käffebordet. De talande stimu- lerar varändra. Även bårnens språk har vi då och gå. spelat in, Vi har dernas dialekter och folkm ttre, det bevisar i dåg korn. han med inspel- ningsbilen tål en ' åvlägset: belägen gård för. att göra er inspelning: hos gårdens farfar; Inspelningen börja- de ;i skymningen ,vid. tvåtiden på eftermiddagen : — det var. sena kvällen. när , den , ätelfrustöe tekni- kern, som satt kvar i inspelnings- te då tekniska de- taljerna, äntligen fick komma in i värmen. Resultatet hade blivit — 32 grämmofonskivor. "Allt den gam- 1e berättat var av intresse, Det var 5-4 levande skildting från tider in- nen: håller på katt dö ned båra åldringar. Men ännu finns det en del. gamla kvar som talar -byg= -' dens uråldriga språk, som minns: gamla sägner och: bruk" och. kan " konster att berittia. Ått dessa åld: gar. ofta är strålande. berät- | gått till Hålsingböre. n krs-vins i senäste I gationsdragningen : | hamnat här. en film är den lyckligast männen... i filniståden. Addison. Oakléy, s - När. sex-Pinglans ' dans. nä sig den gräns, då det väntas börja - | klia i .censorernas..saxar,. Svéper » . kameran över till Addisons, ahsik-. te: På” dettas saliga, uttryck. kan ss ligen smycket, väl förestals tt . Bagdads é vbare, "| varur - bilden” på. Mari Blånchard ' ; ovan "år hämtad, är Åädisond bästi SS film ”sen » Rita "Hå i kungliga” period, han tjänat sitt dag! . - Tta behagliga sätt, och Bagdad SER vo å övrare, . som. hårt Victor Mature. I. ” den rhanliga huvlidr ; 4 200:e Film. + | E ra vintrar, om ärbele vid älven och , I skogen. I : N Laridsmålsärkiv ': ådeligen från bombygdstöredigar, 4 Provins museér och olika lokala orgän!i tioner, som ännu inte förvär vat hår fr | gon Luxor. Magnetori & é | åttiotal röllan; IHeepelningatna är efter nutida mått mycket skrala, men har ändå sitt givna värde då det dialektskick de a nu d. v. s. en ungefärlig förhöjning av 11.70 på totalavlöningen, Det, är sedan länge är försvunnet. och är i kivet i Lå ålst - arkivets' fönogräinavdelning i Uppsala. Denna moderid f ini institution uträttar ett betydelsefullt ärbete; Den nyå "tidens kom- , radion, filmen. etc. för ändrar :språket mycket snabbt sialel - och Folk av vapen, Tack: vare hö - Oc en "med tiden. Follmålens främsta fiende. är den moderna tekniken — folkmålsförskningen fö söker därför slå ”fienden” med dess egna aljer "kan; man nu föredigd. dialikter: och folknininen. På Femingens chef, få. dy. Folke Hedblo gra: bilden ifonogramav- . « Det skulle dröja en hel del. år in- 2, vid: ett av. ins 14 diona senaste förvärv, en Luxor Magnefon. möjligheterna att få inspelningar Sa gjorda i respektive" Bygder för ätt åt fråmtiäen. rädda dialekter, tra« - ditioner, berättarkonst, musik. o 5 NM v. Så långt man kunnat, har män, försökt tillmötesgå ' dessa önskemål 5 och pågår. ett för. "båda parter gi- vande samarbeté. MA . H NA AAKAÄAAARAANÄRAA, ra - . : FFTTETTESTFVYSTTVTYYN N ASANARAARKADAAA AANRADAAMIADDIAADASADAD FEFFE FESTFSTESFEOTSESTIT AsAAKASAMADANAMOISARDAN. " T MAKSAADAASANA A M t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.