rt YTYYYFYYYYYTETYYY TT - Fem 22 december 1900. Fo ee | | | | : | Den välsj gnade tisgtynsgröten spor: EV a als "Från Siljan till Nile enl AR ve Av Ossie Sandel SS . 4 ; SS U & så, barn, ät nu inte så mycket H av smörgåsbordet att ni inte får plats till risgrynsgröten också, !öd den årligen &återkommaride förma- " ningen varje julafton i författarin- nans barndomshem, Men bur myc- ket man än Proppade i sig av annan mat, fick man alftid plats till grö- ten i alla fall, Författarinnans näst - äldste bror förklarade också varje . gång det var grötdags att: ”när jag blir stor ska lag skaffa mej en kä- ring och hon ska koka risgrynsgröt var eviga kväll” Han är numera | . gift med en italienska, så han höll det. löfte han gav sig själv under a barndomens. julaftnar. Till det traditionella svenska jul- bordet hör, risgrynsgröten och vit och doftande, beströdd med socker N och kanel i lustiga mönster serve- ras den som dessert efter alla de andra läckerheterna . som hör jul- bordet till. : Man : skall då också Primma” till den, och är det ogifta] ungdomar i sällskapet : skall :en ' mandel placeras i fatet och den soin får mandeln blir gift innan nästa julafton, säger traditionen. Kanske os är det genom detta som risgröten fått ett magiskt skimmer omkring sig. Risgrynsgröten skulle kokas i timmar, och det går inte an att rö- | Ta 'om risgröt hur som helst inte, nej, varligt och ömt ska det ske och . "ett silvermynt skall ligga i grytans|- - botten, som det står i ningar och fördämningar s måste hål- lag i fullgott stånd. 'Skulle inte alla hjälpas åt vid fara skulle hela sta- tens risodlingar kunna förstöras. En strid mellan t. ex. kejsare och påve, där kejsaren var svagast, skulle kunna orsaka såväl översvämning som torka, - Det påstås att risfolken ”alltid” utmärker sig som vänsälla och fredsälskande. Därom vittnar dock inte varken vår tids kina- eller ja- panska historia, Detta påpekar K. Haushofer med fullt fog. Han säger att de stora risker odlarna utsättes för när det gäller översvämningar och torka, gör dem fientligt inställ- da soch de fientliga invasioner som deras länder utsatts för har skadat dem: tusen gånger mer än om det var vanlig brödsäd de odlat, "En fiende behöver inte förstöra bevatt- |ningsanläggningarna' för att skada odlaren. Det är tillräckligt att dessa inte hållas rena under ett eller två år för att det på fjärde året skall bli hungersnöd i risdistrikten, Risodla- ren vakar därför ständigt över sina åkrar med stor oro. Den kinesiska muren har sin historia starkt för- knippad med de ”murar” som den risodlande bonden omger sina mar» ker. med. Risodlande folk är syn- nerligen misstänksamma I mot främ- lingar. i Den ”nionokultar” n när r det gällde - hederliga 'matreceptbok, I våra da- ; ',gar tar vi väl inte risgrötskokandet så högtidligt, och inte heller utgör den någon speciell dags rätt, vi'blir . mer och mer ”kineser" när det gär er risgryn, ”. ” Och apropå kineser så åska vi nu "titta litet på risgrynens historia som "här ska begynna i Kina, där ri- - set är "den gule mannens dagliga ”bröd”, så att säga. möt : ” + - Riset: växer vilt i i . Australien "Man" har” i såväl Australien som Afrika påträffat vilt ris, så man . kän'intå tala om det som någon för Kina, inhemsk ” "växt, men att kine- serna var de som först odlade det- samma är ett otvivelaktigt faktum, Ätt riset: senare ”utvandrade” där- « ifrån "till ostindiska öarna, Japan, Indien och" Afghanistån, och "sedan till Ferganadalen, Persien, 'Trans- kaukasien och Syrien, där så Alex-|. 'ander den store blev bekant med | det,' hår dock givit riset ryktet om att vara kineésiskt,:I'Tessalien' od" lades” det så småningom av greker- . na, . men. romarna: kände det .endast ”som en sällsynt Importvara, vilken huvudsakligast. användes | som läke- . medel; vc i I Gamla "och Nys testämenitöt fin- ” ner vi många födoämnen omtalade, men "intet finnes nämnt om riset. | "Ergo drar vi den slutsatsen. att det i Palestina och Egypten. var abso- lut okänt intill det att araberna in- förde det i Egypten, och det är:även . «troligt att araberna förde det :tillj sx Sydspanien,. varifrån riset senare | av Karl V:s arméer fördes till Ita- lien och av turkarna därifrån till "Balkanstaterna, Ått riset sedan även kommit Nya världen till godo är :väl holländarnas förtjänst. Böter : Liksom för ' oss rågen och vetet utgör vårt dagliga bröd är riset för Zz den gule mannen hans huvudsak- - ligaste föda och utkomst, Riset har . lovsjungits i alla tonarter och man kan förstå det när mån konstaterar att ingen brödsäd stimulerarcfolk- ökningen så mycket som just riset. ” I risdistrikten kan man verkligen tala om ”trångboddhet”. I Belgien, Europas tätast” befolkade land, går > "det 252 invånare per kvadratkilo- le meter, på t. ex. Java är det 266. 1 Fi världens tätast befolkade jordbruks- a N distrikt, : Keboemen,'. bor- det per ? kvadratkilomet 903: Ergo kan 'man tillskriva" denna tät- boddhet riset. Det ger näring och d utkomst för: folket och är arbetas . riset, som uppstod i Kina, fann den kinesiske bonden 'snart' vara farlig, Kejsaren: hade "invid "Jordens och Himmelens Tempel i Peking ett ?”heligt "risfält”, som han -egenhän” digt varje "vår plöjde och besådd trädgård. Det gick bra och detta fö- redöma gav anledning till att ko- lonistaterna också började odla ris. Guvernör Smith hade fått säcken i gåva av en holländsk kapten, som var på hemväg från Madagaskar till Holland, Men kaptenen hade inte bara med sig en säck ris, han hade också med sig negrer som kunde odla det. Där har vi hemligheten med sir Berkeley's rissäck. Han ha- de inga negrer att sätta i risfälten, vilket däremot guvernör Smith ef-|'" ter 50 års slavimport var välförsedd med. Negrernas arbete besjunges oftast som bestående på bomulls- fälten, .men vad de utfört på risfäl- ten ligger inte i lä. Det är och blir ett slavgöra att odla ris. Åkern;" där riset skall odlas; ser i början ut som en bricka med upp- vikta kanter, vilken sättes under vatten. Denna åker är slammig och såväl djur som människor sjunker djupt ner i den, : Den skall plöjas och harvas, Riskorra som skall sås skall först gro i vatten, varefter de planteras ut i särskilda trädgårds- land intill det att de skjuter skott, varefter de planteras i åkern, ' Ett par dagar innan minskar ran vat- tentillförseln till åkern men så snart planteringen är klar sätter man på vattentillförseln för fullt, Först vid skördetiden låter man åkern torka, Under två månaders tid pågår|' arbetet på åkern. Från otta till se- na står människorna i dy och vatten upp till knäna. Varje planta behand- las hel individuellt så länge riset växer, På samma sätt som de späda med fem slags olika åkerfrukter: ris, hirs, ' vete, korn och bönor. Riset förlorade dock inte sin betydelse som folkets bösta näringsämne, Risets näringsvärde har stora brister. Det har endast föga av det kväve eller äggviteämnen som våra sädesslag är så rika på. : Vid: skal- ningen av riser går också vitami- nerna ' tillspillo och för de männi- skor som uteslutande äter skalat ris är risken för vitaminbristsjukdomen beri-beri 100: 40. - Risken : för febersjukdomar är också stor, då speciellt när det gäl- ler s. k. ”sumpris”, Denna: kvalitet är sämre än ”bergris"' och odlas i sumpmarker. : Den? mest arbetska? ande: 3 : grödan a | Att odla ris är ”negerjobl ”. In- gen 'av' alla, de växter som tjänar till vår föda fordrar så mycket ar- bete som riset. Varför det i Ame- rikas ”rishistoria” är den andra till landet införda säck ,ris,' som lade grunden ' till Amerikas risodlingar har sin förklaring, Vi ska återgiva två historier somm berättar därom; ' Till guvernören | i Virginia över- lämnades år '1647 en säck ris. Han sådde riset, och. skörden blev 16 säckar: Det blev vederbörligen upp- ätet och det såddes inte igen. Gu- vernören sir William Berkeley var tjurskallig och känd för sin grym- het och religiösa intolerans och det sades att han satt sig emot nysådd, « Femtio : år . senare fick guvernör Thomas Smith en säck ris, som han sådde ut: på en fuktig plats i sin gr J ut var för sig klipper man sedan vid skörden av varje risstrå, alldeles nedanför axet, varefter man slår halmen för sig. 5 oh Risodlingén - I runt - om i världen skiljer sig knappast från land till land. Ligger fälten under flodytans |; nivå är. det lätt när; det gäller be- vattningen, men'i t.ex, Kina: och Indien, där ris ofta odlas högre, får vattnet bäras upp i ämbar där man inte "Iyckats få fram” så "moderna elektriska pumpanläggningar' som i t. ex, Kalifornien, : Den' siamesiske bondens ' ”paternosterhjul”;' "vilket trampas. dygnet runt av :hela hans|' familj," släkt : och vänner, : har sin motsvarighet i'de' kinesiska ””buf- ffelvandringarna” och i vattenhjulet som förekommer på” Filippinerna och andra platser, där vattnet ej har fallhöjd tillräckligt, gande. trädgårdar” -är dessa. risfält rena underverken,. speciellt 'de- som. ligger på' Balis bergsluttningar; och vad. de: betyder. fö änsklighet kan ' inte; statistiska siffror klart, Det "oerhörda arbete som "lig ger bakom. def ris, som vi i form av. "doftande: välkokt. gröt: får oss serverat på julafton,: borde :kanske i någon mån förlika oss "med att det måste. koka några timmar och. rö- ras ömt och varsamt, Riset:är sä- genomspunnet, '- orientens : mystik och hemligheter vidlåder det och även har det fått en ”realistisk nör- disk ” sågoglans” här hos 085. PARIS ara I Reuter). oo Sverige kan väntas få smärre ekonomiska problem på ” lång sikt att brottas med un- . der .1954 och '1955, heter det i ' en rapport från "parisorganisa= tionen (AEEC), baserad på, svar på det frågeformulär som till- ställts medlemsstaterna, >>. Sedan 1945 har den svenska ut- keshandeln i hög grad skiftat från ri hårt med ”risdistrikten är ängen av'ris per person årligen "omkring 182 kilo. Det är inte mycket men man klarar sig år till år, delvis de på hög- "Ekonomiska problem | på. lång, sikt väntar Sverige. under. kommande år. tillgång” 'och efterfrågan kan hålla takt med varandra, talar allt för att nuvarande kostnads och prisstabili- tet i Sverige kommer att fortsätta. 'Huvudproblemet är att Sverige kån öka sir export i proportion till importen. Med tanke på det ”tak” som: finns för. exportvolymen. av svenska trävaror bör Sverige söka ytterligare öka ' produktionen av andra . exportvaror, främst från konjunkturen i samband -med ko- reakriget, delvis på periodiska fluk- - 2 land. knad på det, I. Kina livnär sig”ki i risdistrikten huvudsakligast på ris, Det räknas dock som frosseri att | förtära. för mycket, t. ex. som den välstående upp till 250 kilo per år och även om detta tal kan. sägas va- ra genomsnittet, får man dock er- inra om att en kuli knappast får mer än 100—150 kilo per år och att , det utgör hans enda föda. : psodting förutsätter. vo ”envälde” " " För risodlande länder är det mye= öd på för en av de viktigaste svenska ex- portprodukterna, trävaror." . Under årets första sex månader hade Sverige ett litet underskott på 23 miljoner dollar, beroende på en [12 procents försämring av bytesba- lansen och på minskade sjöfartsför=- tjänster. Medan ' exportvolymen ökade en smula under dessa sex månader, - minskades importmäng- den med 5 procent till följd av mindre import av järn och stål, Ökad export under senare hälften av 1953 väntas helt utjämna ovan ämnd Jerskott. i . ket nödvändigt att ”envälde” råder. I: . Det förekommer därför också vissa "tendenser till" centralisering . och absolut monarki: inom alla risstater. - Det kan i dessa inte vara tal om åttatimmarsdag t. ex, Ej heller kan en risodlare' taga. hänsyn till helg- . dagar. Makten måste därför vara -, absolut och obestridd för att befolk- ningen! om så. fordras skall kunna mobiliseras till kamp mot de obän- Verkstadsindustrin bör öka "sin export. Enligt nat väntas den : kten stiga i snabbare takt 1954—55 än under innevarande år. En växande andel härav är avsedd att ägnas in- vesteringar, ”sprciellt på bostads- ; vod Adiga vattandragen, | Vattenanlägg" bygganilets dsindustrin, framhåller rap- porten, som tillägger att detta dock är ett problem på lång sikt då det alltjämt "finns plats för, expansion kemipristagaren Här ses T Tland. E. Haack med maka a v.) i chargé Tofluires H « med paret Stauding Havet - räddning STOCKHOLM” . Stora delar av jordens be- : folkning lever" på svältgränsen ” eller därunder. I t. ex. Indien men även på andra håll är na- tiviteten : enorm; befolknings- ökningen på jorden i dess hel- : het är alltför snabb för att vi i längen skall förmå 'ge föda åt de . många + miljonerna, Hur skall det gå i en framtid för vår planet och dess bebyggare? 1 samnia: ögonblick -som man ställer, den? frågan anmäler sig en annan: blir det till sist havet, som skall ge oss chansen att med någon" utsikt till framgång - kämpa oss igenom de svårigheter, som el jest bleve övermäktiga I förslgne kan frågan förefalla enbart: reto- risk, men den är likväl djupt all- -I'varlig.; I Teknisk Tidskrift redo- gör civilingenjör Karl Hugo Lars- son för några fakta, värda att ob- servera, N Fan. 4 rinrat om de två som hållits i höst den' ena i Paris, den "andra i Miamö, Florida. "De organiserades av. FAO; -som? paris- kongressens" sekr. fur övrigt den svenske 'ingenjö Olof Traung. ' 1 havet kan man körda ufan må "att så eller gödsla, i f Ör Om”: man vill : dk mänsklighetens; undan svält? bragte många nya instrumeht fö ubåtsbekämpning, ' som: visat värdefuila vid fiske i öppen sjö, för . : fiskförekomster, t. ex.-:i ekolod, slumpvisa '. utsättning av redskap, stor utsträckning förekommer," er-, bedrivet fiske; som syftar till att " av hasard, som tillhör detta" yrke." Det gäller nu att bygga upp”en' fiskeindustri med rationella. arbet metoder. Två speciella omständig eter här hindrat utbyte av erfarenheter: av könstruktion, " utrustning doch | vändning 'av tidsenliga fartyg fiske. och ett rätt utnyttjande” äv den. värdefulla fisken och 'de 'pro- dukter, som kan utvinnas ur den. | Den ena är brist. på samoråning av” fiskemetoder;-' vilket beror” på lokalintressen - hos fiskarorganisa- |: ma: tioner. i olika länder och "fiskedi- strikt.' Den ändra är brist. på kun- : utvecklingen. . ongressernas syfte var bl ; läge, vari jordens befolkning håller: på att: råka ', med ' hänsyn till -livsme- delsförsörjningen” är, det naturligt .Jatt mani förstå hand: "inriktar: sig På” en effektivare” utvinn g Sh ga (med. hög . halt: ; av protein), som finns i havet, , Där kan man” utan att så eller "gödsla, sätt "på "vilket : ;havets”. för närvarande: tillvårat. mycket övrigt att önska ifråga om effektivitet; : Och 'här är ”.det. som teknikerna nu börjar gripa: in. Det är ett omfattande problemkomplex, som : möter i: samband. med" havs- fiske ”av'i dag och dess framtida utveckling, I viss utsträckning-kan man : säga att dessa, spörsmål hit- tills. inte vederbörligen beaktats av teknikens män. - En lång rad frågor uppställer sig 1 detta utövare . det', tonnar ge, . som: kommer i framtiden, och då É utvecklade" fartyg "av nu kändaty- per utan därtill. helt nya” fartygs-]' en ' fullständig - förädlin; [med tillvaratagande ar sker 'på fångstplatsen; fartyg,' kylfartyg för fisktransport; moderfartyg etc; Vissa rön”och er- farenheter '. från "valkokerierna. tillverkarna av, fileteri It avfall i" mare, banktjänstemannen från F.arlskrona " ”långbadare”, Lennart Borg, Borlänge, - att trotsa kyla och dimma i syfte att ta sig sjövägen från Mora till " gånger haft tillfälle att närva- " ”blötläggning” navigering och för bestämning av. :' 1 diskutera möjligheterna att ge fis- : AI "MORGON VID MIDNATT får Svcr nytt elddop i då den vid det här Jaget — internationellt sett — rade svensken senast tvingades Siljan, då han tillsammans med Sveriges i » Leksand -> en sträcka på cirka 35 km... DETTA TLL TROTS har . Wärle signaturens största sym- patier. För hat man några -chauser' för Wä "riga noördborna", emellertid så ra, då dessa långbadare i ett ” hart när otroligt malande tem- "po och i en ensamhet —' som skulle få vem som helst att . känna sig ”lappsjuk? — lägger timme till timme, så ursäktar man mer än gärna, om veder- börande : efter 9—10 timmars ändå begär att få komma upp i följebåten, esenskiper : ENLIGT RAPPORTER sve- luften '--, karlekronasimmaren. gav upp! "gen uttryckte sig: någon, sport — då anser jag att det ä Egyptiska -peraturen 'går upp till-det sikte, t. årstiden mera normala :' "plusgrader: 17 Det är nämligen av största betydelse att axlar- ls nas "rörelseförmåga inte .häm- | s. Öm därför köldvågen hål ler i sig är det nog bättre för ' ” deltagarna," att starten skjuts --upp några » dar eller om det: . krävs, t, o. m, inställer. tävlin- en, ' Det sistnämnda förslaget . a kanske” dock ter sig en smula" groteskt med hänsyn till, att ooSå, Tiges förnämste låogsins Lars Bertil Wärle, ett + ”maratonblötning”, Då sker nämligen starten för +. simningen över 42,000 Nilen-metrar. Den sympatiske blekingebon - T har tidigare gjort 19 starter i långdi- tanssim ning och av dessa har 16 fullföljts. Signaturen hade tyvärr tillfälle att behöva närvara. nog så respekte- : ge upp, Det var on augustinatt på . rangordning gjorde ett förtvivlat försök - per nu kalla vindar fram över Kairo med omnejd och genast är vissa tidningars simskviben- ue > ter redo att tala om ”stigande | " rle och de öv- ” Ingenting är felaktigt detta" påstående. Dessa långba- 4 dare uthärdar nämligen vilka strapatser som helst — utom KYLAN ..! Det kan vara lika; a gilligt om inte vattentempera- er turen är så behaglig, men luf- vå tens värmande eller kylnndo a - . har - däremot en ' i högst avgörande betydelse, DÅ WÄRLE FÖRSÖKTE krossa Siljan var de yttre betingel- asdic, radar och rädiopejling.. Den serna vid starten de bästa, tänkbara, En behagligt varm sensom-= marluft samt i vatinet -+ 19 grader. och till detta vindstilla. Näs - som tidigare skett och som ännu i a Tai Sex kilo fett på den kraftiga Iekamen borde väl ha gjort res= ' ten, Men efter 4 74 timme kom vad” » följebåtens passagerare vän- sätts alltmer med ett systematiskt” "tat. på sedan Wärle en gång tidigare undrat om det inte Den det av kroppen, såvit möjligt eliminera .det moment” "som låg under vattnet 'var alright, men ryggdelen ovanför vat- tenytan tålde inte den kyliga gryningen, Och: som Wärle den gån= s ”när man fryser och hungrar är dot inte längre "> «a sök att.utföra fakir 0 + långdistanssinmar«=. > förbundet har en 19- årsplan Ia Pa MSN v NILBNSIMNINGEN. är nänt= ligen' den första. dusten om ett . 10-årigt vandringspris, Allt som ss | a led i strävandena alt bred«' > = > N . ' denna hittills : egyptent.o= ve | minörande vattensport, Fördena ess skull ivore :det' onekligen skas. so cv | da, om inte kylan gav med sig;++ NH att den ' gigantiska kraft- . mätningen mellan tretton na- tioners . representanter hemmä="" : - hörande" på fyra skilda 'konti- . . enter" kan bli en "realitet." Moa ta M DET HÄR SAMMANHANGET - kan man. inte heller . sticka” : see s under stol med. att erkänna: det vore roligt om karlskronasimma- | |. ren lyckades denna gårftg. Wärle är.' själ n av . medlemmarna oc adeert andre fom ve J yar kallt den förhållandevis nybildade Inter typer, t. ex. fabriksfartyg, på vilka] äv. fisken lotjetånk-]. : torde - kunna hämtas + nen och en framgång nu skulle . utveckling i Sverige, som han tillsammans ' med ,.masen Borg så helhjärtat strider för, Det är nämligen" inte bara betora världen”, ella betyda "mycket. för” denna sporis som varslar om jä ; Även hemma i vårt lilla Sv långdistanssimmarprojekt, Det v "prövat sina krafter i Siljan detta värr försent påtänkt. Nu tyder ” vill försöka, g 2 om, dala-Bords i ge-grabben är hi ÄR il SN "stone två öch : fiskmjölsmaskiner ; måste” an- stränga sig för , att: :frambringa, konstruktioner, vilka passar in i det begränsade uttymme; som står till buds i ett: fartyg. - ” När” på ' det sättet fullvi digd fångstfartyg sett dagens ljus, kan man hoppas få uppleva att fisken. förädlas till sjöss så”att? fn |Här ett par av dem: Hur"är' det "I ställt med. de "båtar "och" fartygs- typer, som” utnyttjas för fisket? Vilken är' den' bästa skrovförmen, hur skall propellrarna vara. be- skaffade osv? Umodiga fiskemetoder : "dominerar än i dag. ' : : Den övervägande delen 'av.. den fisk, som tas ur havet, fångas med små båtar och otidsenliga redskap. Fiskemetoder, som varit i bruk se- an urminnes tider, ' dominerar fortfaande på många håll i värl- den, . Samtidigt finns här och var högeffektiva fartyg för fiske iöp- pen sjö, försedda med förstklassi- ga tekniska hjälpmedel, ' ” Det senaste världskriget , , fram< ifråga om trävaror och då 'efterfrå- gan efter avmattningen efter år 1951 väntas undergå en ökning 1954, -- område. Förutsatt att | fångenskap har kommit hem, och hjälpas iland av Röda Kors-personal vid Meizuru, Japan, z HEM FRÅN SOVJET. Japanska krigsfångar som frigivits ur rysk här ses sårade och sjuka fångar ter en fiskeresa det landade må rialet omfattar: färsk, frusen,' sal tad, rökt eller konserverad Gb kar); fisk i filee, fiskolja, fiskmjöl och" medicinska produkter av: de mest skiftande slag, såsom- insulin; |- vitamin- och: Hormonpreparat. , "Malhows far till ord " LÖNDON: Diskussionen om olika fotbollssystem fortsätter i den en- gelska pressen, Nu har ingen min- dre än Stanley. Måthews , tagit .till orda och han menar att det be. hövs åtskilliga ändringar. för: att kunna sätta fart på spelet, En of- fensiv centerhalv, en. man som sva- rar för förbindelsen mellanyför- svaret '' och kedjan, är Mathews främsta krav. Vad Mathews i. öv- rigt föreslår motsvarar i stort-sett då tivitet och - lingar är välkomna till dei nyd r, som ' lovar r utom Tale Sia Känna til till det, I de, året, GT erige har. man £,. n.. stora pl angr. .p På La as mt Nya ar: nära "att egypterna: skulle: 'ha År, /men ; evenemanget var” tytdt emellertid: allt : på, att '€gypterna '. "I brävad att krossa Siljan. Borlä i ha gjort det Naguibs , gungti- fölla dalasjön — "det finns åtmin- juda Kård kämp och de har dess etYnyckfulla vattnets besvärl STOCKHOLM : Ju mer man objektivt .studbrar vårt nuvarande, skolsystem och dess återverkan på elevernas trivsel, ak- studielust,. desto mer övertygad blir man om nödvändig- heten av, en reformation till huvud och lemmar. Man kan uttrycka kra- vet i så: skolan bör ge »varje elev känslan av att befinna sig på sin rätta plats, att kunna gå i land med sina! uppgifter, att vara duktig om han" övervinner sina -egna svårig- sin 'égen måttstock, Differentierin- gen måste därför gå oändligt myc- ket längre än dualismen i det nu- varande systemet rår med, Det nu- gångna tiders lsätt: Bach avskärmar målområdet och, ytter= halvorna tar motståndarnas: yttrar. "|För kedjan behövs samtliga. fem, spelare och centern skall inte ligga främst som en sorts spjutspets, Ide- -lalet är det spelsätt: som ungraren Hidegkuti praktiserat. Hans insats efterlämnade ' djupt intryck--på:de engelska experterna. Men så hade: han också två inrar med sig, .vilka ]- gav honom idealiska bollar, än fogar Mathews, . «.. t : SOFIA: 99,8 procent av väljar- kåren röstade partiet ”Foster- Iskall inte: bestämmas : t lider äv. bris- tande differentiering. Det tar inte nas I olikheter, Därför förmår det inte; heller, ge den personlighets-| ' fostran, som krävs av en demokra- tisk skola. vå skriver i Sveriges folkskollä- rarinnors tidning rektor Stellan Ar- |vidsson. Det heter vidare bl, a: . Skall skolan göras om; måste en hets- plugg: bal | heter. Varje: elev: bör mätas med] i tillräcklig grad hänsyn till elever-].' Statsrådet Hjalmar Nilson avgick tl som ordförande i Enslövs kommu= nalfullmäktige -. vid: fullmäktiges ” julsarhmanträde. ett Bristande tid på grund av rege= ringsarbetet orsakade: att han inte kunde fullgöra sina kommunala ; ; Till full=: en td åstad- 1, äkti "nye ordförande utsågs hr av för alla elever gemensamma ' kurser, ” det mäste tvärtom bli; så att elevens in- iduella ” fört i bestäm- 1 dsfi tel parla- andsfroni ml ds dagens parlar valet deltog 5 miljoner personer, vilket är 99,5 procent av väljarkå-. ren. Enligt bul 11. 3. gieniskt riktig skola. Xx mer kursens omfång och svårig- hetsgrad. Först när 'vi kommit så fullmäktiges hittillsvarande v. ord=.. förgnde” i praktiken redan år 1953 fungerat som dess egentlige ordfö- ' rande: Ny vice ordf. blev hr Emil”; ; Johansson, Virshult, . - « Den sistnämnde frambar k långt kan vi tala om en IR; far den som 'inte röstar böter på 5050 leva (omkirng 375 kr). : Alla över 18 år är Ilt hindrar att man för de olika årsklasserna ' uppställer kurs- 1 som anger ram för pressen hade före valet en varning riktats till dem som inte röstade att de "skulle betraktas som ”" studiet i de olika ämnena; så har nalfullmäktigeledamöternas tack till insatser Jenne gjort för ”Enslövs ; socken under sin ordförandetid. Xx man ju också gjort vid försöksverk- heten ("1 A. t fiender? von . — "), : AAAAASA AAA Aa Så AR SSA NbRAAASARAAAADSANASASADASRAAR << 4 YET TIFIVTTIYTYSTET! NYYTETEFTETETTYFYSTYSTYT NTTTETITTYN Ragnar" Lingås, Aled, vilken som 2 den avgående ordföranden för: de vs ä / ry ren TTT FEV TV VV YEN AA AM NAR KAN AA AA AA MAA ARANAAMAIRAAMARKAAAASA hAADADARAN. ADhehr NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.