oj Å " genhet hos ”Skräddare-Jannen”. . poral " Hinggren . " undantagsstuga för bonden och " så att disciplin uppehölls, Var- ” Lundquist. -Tullgren' var" visser- rädagen den 18 fendart 1054 5 Hink v, mtd Ir tue ul i. "på 1880- och 1890-talet” var kyrkbyå i Knäred" centrum. för socknens liv, liksom den- det. är våra dagar. . Där, var ch prästgården; här ..; kyrkoherden Johannes Bratt. med ' sin älskliga frw Ani 'nalisa./I: kyrkbyn, bodde” vidåre Ja : klockare .: Wadensten ,som" hela sitt; långa . liv förblev ungkarl, Under ' de ; båda. - kyrkbyggena gjorde han, socknen, många tjän- "ster med skriverier och räken- skaper, som + han, icke, ville ha . betalning för: I byn bodde vidare folkskol. lärare ' Wilhelm Wallquist som sign, ' visserligen fick en rung- ande örfil av men jag hade ; ännu. « tjänt den. genom - att: icke” "ani mäla "att en av mina kamrater levde under» .middagsrasr ten, då ren .var bjuden till ” ett ställe i .byn att äta . middag och jag 7 hade fått uppdraget som ”or mingsman” under, i den. Mai undrar inte på om.tå- lamodet kunde tryta ibland för. ' denne lärare: som hade "3 skbl-. - hus i-olika delar av socknen'— Körsvéka,:-'Brånalt : och Tage- red —-att: hålla' skola it ochså måste gå till fots varje "morgon och >kväll : till occh från: dessa 'skolhus' till" sitt 'hem'i Knäreds ” by, 7 medförande” sin middags- » mat liksom vi barn i en korg eller i ett -knyte. i I kyrkbyn fanns" vidare: ipost- kontoret”.". "Poststationsförestån= dare 'var J. A. Johänsson:som också hade"lantbruk samt: byns finaste trädgård den tiden. ”Po- » sta" Karlen”. i. Svängen ”kördé' " posten mellan "Knäred "och Ve- a inge järnvägsstation. H färdingsmannasysslan andrade; rna Av "Haäntver! Ti två skomakare, Carl och Sven "Peterrabviskräddare. likaledes två, 'Janne :Johanssok" och" Nils fanns” i byn liger"också”skräddare men drev yrket i mindre skala ty han var -tillika extra kyrkovsktare —åt- minstone ' minnes :' jag att han trampade orgeln.. Den ordinarie kyrkovaktmästaren + hette -iJo- hannes "och bodde i. Björkereds "ängar. Barnmorskan ' hyrde . lä- . Fjärdingsmannasysslan gick vill jag - minnas, omkring på socknens bönder. Ett visst an- tal bönder voro ålagda att hål- la - en båtsman som tjänstgjorde vid flottan. i Karlskrona" en: ko " tare tid varje år. Sign. minnes en. del av dessa båtsmän: kor- i Blankered, Mg fer Malmros ' i Bollalt, Modig . Myllehyltan, Magnus Kärman, Högberg mfl :vya Småbarnsskolotna .- voro för- lagda än i den eria byn, än i den -andra, Man hyrde in. sig i nå- gon... bondes storstuga. där. det! fanns en lillstuga eller en ledig hans familj att bo i under tiden. I socknens norra del var, en So- fia Wahlgren lärarinna, och. sö- der. om ån (Lagan) var Sven Larsson, ”Hagabygget, småskol- lärare. Denne Sven Larsson ha- de en mycket missbildad kropp — om medfött eller genom sjuk- |. dom är sign. obekant — men icke förty. förde han rottingen je söndag såg man honom in- om skranket på läktaren, där han . Sjöng av sina lungors fulla kraft. Om han 'nu hade sångröst eller ej skall jag låta vara osagt ,men man bör högakta hans goda vil- ja. Han brukade "också vid be- gravningar'i. byn där han bod- de, hålla ett litet tal och sjun- ga. en psalm innan den döde kördes från hemmet” till kyrko: (gården. ; ve é A N Vsocknes hantverkare, När 'vi' nämnde hantverkarna i Knäred, glömdes de som bod-. de utomkring i socknen,- Bland skomakare må nämnas ”myllte- " skomakaren” Sven Pålsson. och ”den' döve” på Åkehansbygget. -« Av skräddare fänns det ”skräd- ' dare-Andersen” i Lagered som sydde , mössor, dem han sedan sålde på marknader och torgda- gar. ”En . annan skräddare var :| var" Bengta Bengtsson, . sydde i .| Hinneryd, kopparslagare . från :| Laholm, a kring i gårdarna och sydde klä der. åt 'gårdarnas ”manfolk”, Tyget var vanligvis hemvävt vädmal, men han sydde. också skinnpälsar av fårskinn där det ludna på skinnet vändes inåt. Denne skräddare var kick än leverera en ”sittopp” bondens barn inte : uppförde sig mot honom med den aktning och vördnad som han fordrade. ; Ävenså fanns det sömmer- skor: som sydde åt kvinnorna i gårdarna. En av dem vars namn hemmen "icke blott i socknens norra del utan'också : i ahgrän- sande socknar såsom Veinge, Vrå, Torpa och Hinneryd.' Hon hade en eller två fickor” med sig till bjälp." At + Totgdagar. tva" gånger SL "om "året, "Men nu'-vända vi åter til kyrkbyn. Där, var det torgdagar fyra gånger om" året, och dit skulle" de flesta av socknens folk, de äldre och barn :på för- middagen och ungdomen ' på ef- termiddagen. fn Men det kom”. också en del folk från angränsande socknar och. från Laholm.” Sålunda såg Laholms. Tidning Joäl Paulson | man. kaäramellhandlare "- från ”. lerkärlshandlare . från -samma stad. m. fl. andra, ”Att- ingens” - August från Seglaber-. köpte - upp. harar,. orrar -och tjädrar. -« Johannes...i Lagered köpte ' upp. kalv- och fårskinn. Nils Nilsson, - Wångadal, sålde rivor' och lieskaft' av egen till- verkning. Janne Ludvig Svens- son från Laxhult sålde kålhu- vuden m' m. Bagerskan Nilla i Lagered - m., fl. sålde skorpor, bullar och 25-öres ”söttbröds- kakor”. Carl Larsson, Putsered sålde huvudsakligen kostymty- går. Isak i Laxhult hade också ett välsorterat manufakturla- ger, : och kredit. lämnade han Somliga lansverige Fram . midnatt”; "många ' kvar . ty. pojkarna, den ené efter den; andre, hade: följt "sin flicka ett-stycke. på: vägen till hennes hem. Det syntes som 'om pojkarna söder om ån tyck- tes med förkärlek - välja nordbo- flickor. och "pojkar ' norr om ån sönnerboflickor, senast ' nämnda .. : pojkarna var bropengarna ett: "aber, inte just för « pengarnas - -skull; men . den som.. uppbar . dem fick. ju så bra kom I sept, 'okt.,. prästgården och Pilles Jacobs- gården på båda sidor kantad med nötkreatur 'och folk som ville sälja eller köpa sådana. .torgdagar hade Nils Peter Johansson passat på att komma från Öland någon dag m | förut med. ett 20-tal . ölänninga- hästar som han hade på sin gård till beskådande och till salu. Den ' Jacobsonska : firman drev ganska stor partiaffär med tyska oljetryckstavlor' som såldes till ”knallar”” som sedan i .sin tur vandrade "landet runt och sålde dem. . och november månader . var" det - många knä- redsbor som reste upp till Mel-' och : Norrland ' och sålde strumpor, vantar, tröjor . och kalsonger som kvinnorna i Knäred stickat för hand av få- ull.".: : Dans på kvällen. ; ” Men nu. åter till torgdagarna. . på: eftermiddagen . kom socknens - ungdom : som uppma- nade "dem som bleck- och kopparkärl på Pilles Jacoba :”gröning” att snarast. ge sig. iväg med -sina grejor -ty, nu , skulle det dansas. Man hämtade skräddarmästare Nils Lundqvist "och, August . skomakare”. -som kommo med sina "dragspel och reda! på ' när -pojker främ "på småtimmarna kom : :Omigen. ' Varje" midsommarafton ' restes en hög midsommarstång"' uppg på Skansens krön och där sam- lades' för. övrigt socknens ung- dom hela sommåren på: lördags- kvällar . och söndagseftermidda- gar. -- Amerikafebern « 'grasserade väldeliga; mängder av-det unga släktet reste till USA. Exi del "tillbaka ” men” de! aldrig. Tack för att Ni rat er hembygd och Ert land. - Bilkännedo 16' ELEVER KAN NU BYTA” I OM DET Bilen, och: "motorcykeln "till hör "inte längre ”överklassens njutningsmedel”. som ett kvick. huvud en gång för länge sedan I döpte .' dessa motorvidunder till... Tvärtom har det i våra dagars Sverige snart sagt. bli- vit var mans egendom, Mjånga håller . sig med bil för : nöjets skull och kanske är fler ”skina knuttar”. för. fartens tjusning. Men 'en mycket'stor del av.det svenska folket har nytta av bilen -sitt dagliga liv varjämte det är mycket tjusigt att kun- na. ta” sig' ens semestertripp. i egen . bil. eller : på :sin;.ägandes. brett ut 'ler, hoj -. med. ”fj ällan: å > bönpal: dansen" fortgick till framemot leror. H I < FP Men då var det inte ” Men” då” svenska. folket moget” för: en så intensiv mo- tortrafik, som nu blivit fallet? Man kan kanske svara både ja och nej. Det finns hänsynsfulla bilister "men" det ; ; finns också motsatsen och det är ju de för- ra. söm får lida för de ' senares synder — det får man" se när försäkringsbrevet "=! kommer Men. låt: oss> göra det: bilande svenska folket. till perfekta bil- ister var ABF:s motto när man : I tog "upp trafik. och” bilkänne- dom på programmet," sh ABF: s energiska Iokalavdel ning "här i: staden: nappade snart på kroken och i höstas satte man igång med sin förs- Men. för de blivit "lyckad '— ja," vi vågar knappast fråga de. intresserade I nade "till : förkunnelserna”. nere i Bil-" och” Traktors verkstad gärna samt sade att de fick be- tala när de ville och kunde. .Handlandena ” i Knäred, Nils! Peter Johansson och Alfred Ja- cobsson — hade också flyttat ut sina.. 'månfrestande textilier på torgdagsplatsen, i tält eller. il. någon av de träbodar som fanns stående där året om. Inne i sina butiker hade de ”fullpackat” med att Jacobsonska firman hade an- | ställt en man som stod utanför butiken. och sålde ärter! .Eryn, mjöl, : malt, salt sill m.m. kr Nils . Olson, hade . också fullt med folk i sin butik men även- så i stugan och i kamrarna, ty såscm gästgivare i Knäred, sål- |: des där kaffe och ' läskdrycker, brännvin hade de: marknadsbe-|' sökande - kaffedrickarna själva | med. sig i en fickplunta. Denne "Nils Olson hade 10 barn, 3 poj- kar och 7 flickor, vilka ”alla för- blevo' ogifta — utom en — och föräldrarnas död. +. «1 : Handlanden Nils Peter Jo hansson hade också 10 barn men de av . pojkarna flickor, ryd, Hishult, Mästocka och Ör- kelljunga: : Ännu en - affär fanns det i kyrkbyn, innehavare var Elisa- bet Wadensten men den drevs i mindre skala. SR ”Nordborna” fick betala” "+. -bropengar. >: Till Knäreds bys! bofasta hand- handlande kan man också räk- na 'J. 4. Svensson som hade sin affär vid bron över Lagan, Han uppbar också bropengar. 2 öre av varje nordbo som ville över bron'— ty nordborna hade icke hjälpt till att bygga brön.. ' För att nu återkomma till ”Skittes Sven” som gick' om- torgdagen så var vägen mellan folk från morgon till kväll, trots Klipp här! > här var "det '7 pojkar och 3|. flesta blevo'. liksom fadern affärsmän |'- på skilda platser såsom Marka- |: hade " gården gemensamt efter | : | sn tak” « som avslutande "nederst med en kraftig list, ovänpå” "den : var utstående pinnar som, användes som. ljushållare, denna ar- betskostnad var 350 dir smt, ' Här ingick . dock , 12, 000. ekspån ' på taket, "Hela Jeparatfonskostnaden uppgick det året till 966 «dl smb. osv ; rf : : Det var ett omfattande snickeriarbete med det församlingarna den tid arbetet pågick i Fagerhult. > sr Ovannämde flyttade från Mårlösa Nr. 5.i Voxtorp till ”Hig- id SS hult samma år, 'som' han utförde. snickeriet för Hishults' kyrkas räkning och övertog Oshultskvarnen på arrende under general- Om han möjligen har sina anor "från His- hult, har jag ej lyckats att utforska. Han dog i "år den 29 sept. 1779 i lungsot. Även hans, barn ' dogo i späd ål -. "der förmodligen av samma sjukdom. ' ”skan. Rosenstjerna. So mm AA AAA KR AA ARMAR RA AAA En bild från demonstrationen av hjulbalansering. vid bilrin- gen den ene av kursledarna, instruktör Sture öÖdling. Bred- : vid honom från vänster til höger: . Svensson och Gustaf Karlsson, nytt ämne ii Laholms ABF ta kurs i detta ämne; Har den |. elever, som så andäktigt.-lyss- |. - ren, Pstofferat loftet och listorna med löfverk af åtehilliga fär-' ger”. Men inte förrän 1697 hade kyrkan råd att "bekosta nytt ' : loft i "långkyrkan och vapenhuset.; Även dessas utförande var i. flammor, liksom -kyrkdörrarna.. För' hela denna arbetskostnad -, | erhöll. snickare: Per Larsson inte mer än 80 dir smt,. NEN 3 År 1764 anskaffades en ganska stor kvantitet furubräder av” : N olika dimensioner för eri kostnad av 478 dlr smt, vilka året därpå skulle användas: Ingenting finns emellertid som har något. bes" stående värde: ”Den gamla himlingen (loftet i flammor) i 'kyr-' | kan som af ålder varit förfallen; Ett nytt 'brädevalv, såväl i Kyr- kan som i Coret skall. I uppslås = at höflade och spontade bräder ” 5 s med fina kornicher”, sv... ; vå . :Den mästare, som utförde den välvda himlingen med hyv- ” ''-lade -bräder var en ny snickare, Sjunne Holmgren,' vilken sår . ' 1763. utförde samma slags arbete i Fagerhults "kyrka, där dock . . kostnaden inte var mer än 180 dir smt i arbetslön, beroende på, ” "att kyrkan var mindre; Denne timmerman, som han benämnes ibland, var bosatt i Voxtorps sin och hade skjutspengar mellan i en ålder av.55 Ivar Johansson, Sve 4 m: populärt "TÄNDSTIFT” ocH RINGAR: KNIPER. Ä om dagen gjorde ett litet besök där... Ty frågan' föreföll. OSS, 0- nödig. Det pågick ett par praäk: tiska lektioner där, en av Jar rarna demonstrerade; vinter- rent praktiska saker medan en annan öll - "på" med -: -motorn, tid att-svara på frågor: Men vi får så måningom en mer honom på pulsen; 16 det tagare är, vi, berättar hän, då av tre damer som ingalunda är de minst intresserade. En hel del teoretiska lektioner har "vi haft i folskolan "och då, har. vi fått"; lära oss trafikregler "av alla de 'slag." Och sådant lär man då bldrig för mycket. Att omkörningen är det allra far-. ligaste- 'inpräntadé körskolelä- raren; Sture - ödling i” Anders” sor 'bilskola,'. som; varit vår lärare på detta gebit, >, Nu har vi praktiska: börjat. med de av "fabrikör Stig Nilsson ' Bil-"'och' Traktor, Här har körning, däcksbyte och. andra | dess funktioner och verknings: | sätt. Och man hade knappast | earn av eleverna" avsides och: kläms 5. ta - demonstrationerna. och . här "har -Ödling 'haft hjä > | Korsorden i. Laholms 'Tidninga julnummer Hade även ' denna gång 'samlat : ett mycket stort antal deltagare. För att nu börja Jmed stora korsordet så ser det ut : som ' om korsordslösarna hbe- traktat - det "som ' relativt lätt. Dock var felprocenten stor, För att plocka -ut fyra riktiga lös- ningar för fördelning av priserna måste vi sålunda åra” och. bryta inte": mindre . än nio" "svarsbrev. Det var nära att första pris gått till en dam i Brånalt, men hon hade haft oturen att på 26 våg- rätt skriva MO i stället för SO. Det var för övrigt : just på det ordet, som tre andra av de här nämnda felaktiga lösningarna, klickade, Dessa tre korsordslösa- re "hade 1 stället. för SO. skrivit KO, vilket för all del också skul- le kunna vara: riktigt. Det ord- språk, som nyckelordet åsyftade lyder emellertid ”Om man skic- kar en 'sö till Röm, 'så är hon en so, när hon .kommer tillbaka” Och när det nu fanns” "så många riktiga lösningar — vi får ta för givet, svaren de: flesta vär riktiga. ansåg. tävlingsnämnden sig icke kunna” godkänba KO. Några stickprov ur: skörden av lösningar . visar, att” en' del korsordslösare : på 21 . vågrätt rivit SRB: Fast det egentligen ra har fått. lära oss hur man -by- ter en ring och 'ett” tändstift och : vad det kan vara för: fel på "en stoppad motor. Sånt är några -bilreparatörer : utan en- dast att inte 'stå alldeles hand- fallna om det skulle hända -nå- got. '- Och wi äro' alla mycket nöjda : med, kursen.” när. man ser intresset. Det kan kanske nämnas, ' att: detta var så stort; att alla anmälda inte kunde: tagas emot. Men den ”"tövlingår a avgjor | Tra, att bland” de hundratals | c | oerhört "mycket: annat, i... :| som "man kan :ha. nytta av, Vi vå - Det ;. förstår: man ju snart |” vt orda Skulle ” vara RB. måste den förstnämnda förkortningen god- kännas, "eftersom "även den är korrekt," Men med förkortningen knytande lodräta orden, MO Prislistan: : 1D. berga, Ränneslöv, gen, Laholm, 3) Rune Johansson, Box 20," Skottorp, - Därjämte har tävlingsred. Be slutat." utdela ett mindre extra- serna 'tillställes" vinnarna Pr "post. En korrekt lösning har följan- de utseende: vägrätt: . 6, Idala, 11. Karse- fors, 13. Er, 15, Gök, 16. Alm. 17, Ås, 18. Kor, 20, Gisle, RSB, 22. Aska, 24 Nyby, 25, 26, So, 27, Sota, , 31, Anno, 35, Farup. 37: Udd.” O. P, 39, Eh N Ränneslöv. 45, Sälda, 46, Alvar, EN vu” 1 Hylte. Lodrätt: : 2 Y. K.3. - Lag, 4, Trög. 6. Es- kil,.6, Ifall. 7. Dole 8 Arm, 9. La. 10,. Vekar 12," Ysby. 14; Rosto 17." Asbonde, Red RIK. 21. Ry, Aga. 24, Noa 27, Stop 28 Ta: 29, Vakna, :30, Lussa.” 32. Nu” Odla. ” 35, Kind, 36, Pall 39. Si 41: Löv. Å3, Rå, 44, Varv. : Barnkorsordet - nyttigt att kunna "men mening-|- 2 en är ju inte”att görg oss till. störa framgången gör, att, ABF fått; lära "oss. förgasare och tändning, växellåda - och kopp- kommer igen med: en .ny.: :kurs i : samma ämnen till. höstens; 3 i SLodräta drd;:' 2) Äron. 2 Ge, 4) Anno: 5): Höganäs. JT): Dag: ngr ling, MNuddämpare och luftrena- välvda i inner- Rå. + med'5 st rundjärn , i höjden och lika många i bredden samt” rin- Ak dag: 'sin bok om "Hishilts - dal fönster i- väggarna till. följd av med att omtala att församlings- latt läskunnigheten pritts' bland j' Sborna fick. göra fönsterna:s större. församlingsborna Mér ns I i Kyrkan. Nn ; kunde se att läsa i psalmböcker- na. Vidare behandlar för- Fig: 2. Kyrkan etter 1800- talet. 'Träsnitt av "Zander Edvin SS ot . Jacobsson, : le : Från. första Början har: uset i "kyrkan varit ganska spar. "det i räl na, att något - "samt. Den första nytt | fönster” skulle insättas i kyrkan var 1675. Det angives så > här: ”Västra Kyrkovinduet, omgjort med ny ekkarm med glas, och bly”, "förmodligen blypröjsar, vilket brukades, då de' inte Storleken var 2X3 alnar, sålunda ” kostade "mer, än, 4 dir smt. ganska "stort för. den tiden. Förmoddligen ett. gavelfönster. Nästa gång kyrkan fick nya fönster var 1697, då det var 4 | st. fönster med nya karmar och bågar. Karmarna skulle kryssas ' a "gar om kryssen. Även kyrkan har behövt: + gardera sig mot in- N brottstjuvar, . SRB 'stämmer inte två av'de an-" .Helge Andreasson, Eden . 2) Göte” Nilsson, Mänstorpsvä. . pris. Det tillföll Almina Johans- - son, Gamlebytorg, ' Laholm, Pri- . 9)” Bulor: -11) Yrsnö; 16) 16 PA NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.