i -" den, gräset och kon inte skapat sig » ha någonting att invända mot ladu- " ifyllas efter vissa spelregler, "Torsdagen den 21: januari.-1954 ” a Cd x I. LAHOLMS TIDNING . > Herbert: Connor: nt Den ? n ledande man inom , den tyska . bonderörelsen yttrade nyligen vid ett samtal med . undertecknad, att så. snart bonden ger upp k 1. Jelsetanken, blir han mera materi; N oe distisk än den mest materialistiska 1; 'gtadsbon, I detta ligger my Jag tjänande landsbygden IN och ångesdyllds undergångsstämt ningar. De'ägnade stor flit åt att lära sig automobilkörning och in- vecklade'. kortspel och ägnade "sig drömmande "åt att lösa' korsord — är medveten om att ord som, .”kal- + else” och . ”tjänare” skorrar' illa i öronen hos alla dem som. är vana . vid”att bedöma saker och' ting 'efter rent: sinomvärldsliga Principer... Men . handen på hjärtat: vad hjälper den c ” finaste : om "det inte finns bränsle "att elda möd? Den som funnit sin livsktal- lelse "bejakar helhjärtat de: förhål- landen, «' under ' vilka han "arbetar "och söker se sitt. arbete sorn en del "4 det stora sammanhanget, Men gi- vetvis . måste "samhället tillmötesgå - "honom genom. förnuftig planering. Man kan tt; ex. inte begära av landsbygdsbefolkningen -att. :den skall slita ut sig för ”en 'lön i him-/ . Jen”-medan'stadsborna har göda in-. - komster, ordnad arbetstid och nöjen $i överflöd, Det är samhällsplanerar- nas, politikernas sak 'att se till:att Jandsbygden får: det ansikte -vi. alla hoppas på. Men vi måste vara på det klara med att det inte enbart räcker med decentraliseringsåtgär- der och 'storkonimunala' skol-: och bygdegårdsförslag, ” Människor "är dock; något, förmer myror eller bin,” Esotn även se är förträffliga samhällsbyggare. "Den moderna ve- tenskapen vill visserligen göra gäl- lande att vi inte är mycket mer. än däggdjur, resp. biologiskt komplice- - mekanismer som med:en ma- skins'"lagbundenhet reagerar på vis- så yttre retningar.' Men. det måste, såsom : den” kände. engelske. astro- nönten Fred Hoyle med rätta fram- håller, vara en: ganska märklig maskin ' som 'kan tänka över sig själv och-sin ställning i universum. ra : stå did uppfattning! Rättvis åt landsbygden — detta betyder att mån skall ge landsbyg- ” den samma rättigheter att bestäm- ma och utforma: sitt öde som man ger städerna.” Detta i sin tur bety- der. bl. a." landsbygdsbon skall'ha " möjlighet att välja fritt bland bild-|,; ningsmedlen utan, att för sitt' vals . skull bli bedömd som mindervärdig, "intellektuellt efterbliven eller fram- stegsfientlig. Har någon inte Just att se franska sängkammarkomedier "eller triangel-fraser, skall vederbö- rande inte behöva känna detta som en skam: Han tycket kanske i stäl- Jet om ”Himlaspelet”." eller + ”Det stora äventyret” av Sucksdorff, vil- ket inte heller är dåligt, Vill vissa s. k. avancerade kretsar göra gäl- lande att det är omodernt att tro på Gud, skall landsbygdens folk fris modigt svara, att de' inte har'för vana att bry sig om det senaste mo- det utan fortfarande anser; att jor- själva. Skulle någon 'mot förriodan gårdslukten, kan man utan att rod- na upplysa vederbörande " om, att både ladugårn och: den ej pasteu- riserade mjölken är många gånger renare . än” vissa chefredaktörers måste lära sig hålla en egen” ingen utan att med illa dolda mindervär-' deskänslor snegla till höger och vänster för att lära sig "vad den skall tycka. En bi och träslöjd är träst inte sagt att' vad som helst passar för vem som helst. Om en del av stugornas folk skulle visa 'sig vara mer intresserad av köblbyämnen än av boklig bildding, bör de ha rätt ait utveckla sin egenart utan. att för den skull deras bildningsintree! så dras i tvivelsmål, Det är det rätt och modernaste ångbåten'5 döden, 'å smärtan, svälten, kyrkan, inte något råd hos anden. Dessa människor som ' läste "så många artiklar och hörde så många föreläsningar, unnade 'sig inte tid och möda att göra sig starka mot fruktan, att bekämpa dödsångesten inom sig själva, utan de levde skäl vande för dagen utan tro på mor- gondagei ; Denna 'skrämmande nedvärdering” av ordet väckte en Ioroisk-es'clsk moirörelse, till en börjar i små' och djupt hemliga kretsar, men inom kort synlig och mäktig och bildande utgångspunk- ten för en ny självtukt och andlig värdighet.” mm = Ingen I anledning till ; förhävelse "Det finns "landsbygden, att förhäva sig på sta- dens. bekostnad. Därtill har den andliga . krisen 'i alltför stor ut- sträckning satt sina spår även på stora delar av landet. Men det finns anledning till. en självbesinning i syfte att förebygga en ytterligare åderlåtning av. människor på. den svenska landsbygden. . Endast den bonde, den hantverkare, den kom- munalman 'som känner ' sitt ansvar inom den lilla cell i samhällskrop- pen han är Kallad till att verka för; kan hjälpa till att återställa den balans som tydligen gått förlorad i det moderna mekaniserade och an- delösa mammutsamhället. 7 Hotande kajras - i Götebörg - j ” GÖTEBORG (TT).- .En oväntad sprickbildning i i kaj- planen vid äajplats 108 i Göteborgs frihamn k åt- ty de stod nästan skyddslösa inför de fann inte längre någon tröst hos |" "ingen 'anledning för | Svensk diplomat i Wåshington: Snö är i < hinot pr ven : se en diplomat komma skidande till" vid svensk Det. är det I dagens ' arbete,” > , "det starka snöfallet nyligen och väckte. . morgonfrisk spurtade iväg på lagJarna Tiden lär också ha varit. ganska god! rat ef stort uppseende, då' han ' in mot. stadens centrum, be na av: höstoljeväxter o. hö IVäxtodlingsplanen > KO är återigen aktuelll'. Av Iaborator EWERT ABERG; Lantbrukshögskotan I ett nyligen hället rädioföredrag, som inom kort publiceras i Försök | och Forskning, ' framfördes några på - växtföljdspl gen med särskild hänsyn till den moderna: tidens krav och 'de bio- logiska faktorernas betydelse, En planering efter de i föredraget framförda synpunkterna avser att skapa möjligheter för bevarande av våra jordars pråduktionsförmå- ga för framtida behov" liksom för en god produktion i den nu rådan- de situation, Planeringen för varje speciellt år kräver därför Omsorg, vilket > skall ihågkommas, särskilt när rent tillfälliga . fördelar av.vis- sa grödor 'vill skjuta dessa' i för- grunden vid Uppgörandet” av” vårets växtodingsplan; : Odla, inte vårolje xter nära höstoljeväxter, I år liksom andra år har. man att beakta de redan sådda, arealer- äd, De är i stort sett 'normla. Den kon- |] irakterade . arealen höstöljeväxter är visserligen lägre än ett år' "tidiga- re, men. den totala, varealen' olje- "NVeckans- dialog ” Vad menas ined inavel, Olle? Du som läser om”. allt möjligt, vet väl det, . Na — Inavel, det är avel mellan be- släktade individer. Vanligen bru- kar den ge dåliga individer. Men om man korsar två sådana inav- lade : individer ' från olika släkter med varandra, kan avk blil. - LONDON (AEP) i Enligt en "av briitiska sk ji : k utförd . ; förfogar folken" k dersök idel ole väldigt bra, t. ex, när man får fram" den där högt avkastande Nybridmajsen i Amerika. : —' När man har suggor av v lant- rasen eller tvärtom, då är väl det också en sådan dä; korsning, som ger fin avkomrna. — Javisst, I första generationen å Sedan klyver: de. ur- skillig oro. Man upptäckte på mid- dagen 'en 40 m. lång spricka i ytbe- läggningen av smågatsten cirka 10 m, från kajkanten och fruktade att ett allvarligt" kajras var. på färde, Man fick brått att avlägsna en del tungt gods som stod uppställt på kajen, En pontonkran rek- virerades och' med hjälp av denna kunde man forsla bort bl. a stvå stora ångpannor. "Män vågade inte använda 'de ordinarie kranarna på kajen med hänsyn til risken för ras, Av allt att döma har en sätt= ning skett som orsakat sprickan som var omkring en cm, bred, Man tror att sättningen orsakats av en läckande vattenledning, > : ATHEN: Ett jordskalv skakade grekiska - sydvästkusten. I staden Pyrgos störtade flera hus samman. Flertalet av invånarna föredrog att tillbringa" natten utomhus trots vin«= terkylan. ' Pyrgos ligger omkring 50 km. ös- ter om ön Zante, en av de Joniska öarna som härjades svårt vid jord- på måndagskvällen stora delar av] sprungliga rasernas egenskaper ut igen ”i-:en del av: avkomman och man vet inte hur resultatet blir: ”— Men varför blir det bätte in- divider efter en korsning än: då man har rena raser "och linjer; kan du säja det? . in - Den bästa förklaring jag har hört om den saker var i Hagedorns bok ”Avel..och avelsmetoder” » Där stod det, att man kan tänka sej en korsning - ungefär ', som : när man hänger två gamla och på vissa stäl- len trasiga rullgardiner över var- andra. Det är då troligt, att den ena är hel, där den andra, är tra- sig. . Resultatet blir, att man får liksom en hel gardin. Vid en kors- ning kan alltså den ena linjens brister täckas av den andras för- tjänster. — Jag har hört, att en korsning mellan leghornshöns”och rhodeis- landshöns ger väldigt bra värp- höns, ” ” för Javisst. " Det är t. korsning mellan: olika riser,' Det var ju svinkorsningen vi talade om förut förut också. Sådana korsnin- skalven i augusti i fjol . ve gar kan ge bra resultat. +" Poe vo Nord, Md bild av Beklädnadsbranschens olika led med undantag av väverier- na moiser i stort sett det nya året med tillförsikt, konstate-. uppfattade arbetet, kallelse-arbetet, som alstrar bildning, inte tvärtorn,! : Vad söm i vår tids storstäder kal! 12s bildning, "är ofta endast en: mycket tunn ' fernissa. - Herraann Hesse har i ett kapitel ”Den feuille- tonfstiska” tidsåldern” i. sin' sam- hällsutopiska roman ”Glaspärlespe- let” på ett mycket , snillrikt sätt denna pseudo-kultur sin ch visat dess rätta ansikte Så här skriver han vid ett tillfälle: ”Tusen och åter tusen människor, mestadels med tungt arbete och ett bekymmerzamt Jiv, gatt på sina fristunder böjda över rutor och körs av bakstäver, där luckorna skulle 1 skall aktå oss för att' ge enbart.det löjliga och befängda i en sådan sak eller stanna vid att håna den. Dessa " människor -med sina barnsliga gåt- lekar och ' bildningskåserier, var nämligen ingalunda några oskyldiga barn eller lekfulla naturmänniskor, "De satt tvärtom fyllda av ångest, mitt uppe $' politiska, ekonomiska | pm; och "moraliska omvälvningar och jordbävningar, de förde 'en mängd it fruktansvärda inre och yttre krig, och deras små bildningsspel var inte bara: vänliga, meningslösa barnsligheter utan motsvarade ett i rar ”dammodebranschen”. . Be- . redskapen inför en hårdnande I . Konkurrens "om kunder "och köpkraft är i dag / påtagligt bättre än för ett år sedan, och jolårets minskade höstfö ning väntas i, form av upp- kjutna inköp ykomma årets omädtning tillgodo, " ; Talermän. för yllefabrikanterna : amhåller dock att industrin 1953 | kar utlämnats till en med varje månad alltmer kännbar 'konkur- -rens, möjliggjord genom de I jé förelse med andra europeiska än der unikt låga textiltullarna i vårt Jand. Utlanéskonkurrensen har va- rit 1953 års stora problem . för svensk textilindustri över huvud, och inom ylleindustrin har den va- rit särskilt kännbar för kamgarns- väverierna. Ylleindustring främsta önskemål för 1954 är en snabbrevi- dering av”tullarna, Ett andra öns- kemål är en stabilisering av” mark- naden. Det myckna realiserandet inom beklädnadsbranschen ger all- änheten en felaktig uppfattning om både fabrikanternas och der taljisternas marginaler. En ljäspunkt i ylleindustrines si- tuation just nu är att mönstringar« na ay herrtygerna för nästa höst-. Realis ationerna” ger en fel textiimarginalerna ger ” yllefabrikakten om att kunna våga sig på en smu- la tillverkning på lager, varigenom leveronstiderna bättre kan hållas. Ytterligaré.' en ljuspunkt är att man för året tror sig kurina kal- . | kylera med! stabila produktions- kostnader, » Trikåindustrines utsikter. bedöms i stort sett ljusa. Orderstocken är god, och vad eyscelsättningen an- går har man på sina håll behov av tompletterende kvinnlig ,arbets- kraft. I prisutvecklingen väntas inga större, förändringar, Konkur- retiser, utifrån varierar inom olika grenar av branschen men är 4 stort sett inte så kännbar som inom övrig textilindustri, Konfek- tionärerna finner i stort sett ingen anledning till, oro för 1954, För- säljningen för våren har varit till- fredsställande Noch ' man har där- med full sysselsättning under de närmaste tre.månaderna, ”- Detaljhandeln räknar med stabil ing men: hård konk I höstag minskades. konfektionsför- säljningen i sin” helhet främst på grund. av det:varma vädret. Det är ett i och för sig beklagligt faktum, som dock väsentligt. förbättrar ut- sikterna för i hös Vad fon på detaljisthåll hoppas av året är ett bättre samarbete med sina leverantörer. "Man är 'be- redd på hård konkurrens | men hoppas att den I att tas upp Det är ju så man gör, ras Och.parar med galt av engelska : förhöppning ” undedat. ' i; övér ' följande” andel av 43 7 proc. av inkomsterna Högst bland. "dessa är Sydamerika” där- 43 procent av Mänskligheten har tillgång till.:3,5 av jordens av-' kastning, I Arciens — Sovjetunio- nen icke medräknad — är 55 pros sent av, mänskligheten bosatt men di Ilighet, to- > ' tala årliga tillgångar: | : > : Nordamerikas, d, v, s. USA:s. och Canadas folk, utgörande 7 procent av jordens befolkning, svarar. för 43,6 procent av heia 7 joräbefolkningens inkomster, >> ' Europa utan Sov: etunionen sva- rar för 16,6 procent av jordbefolk- I, ningen. och äger: 27,3 procent av jordens .: tillgångar, ' Sovjetunionen omfattar 8,1 procent av 'mänsklig- heten och äger: 11 procent av till- gångarna, Dessa: tre. geografiska resp. politiska områden äger, sam- manlagt 81,9 procent av världens alla varor och livsmedel, fastän de endast.. reprezenterar 31,7 procent av jordens befolkning. Utom Nord- amerilta, Europa. och: £ovijetunionen är det endast Oczanitn; omfattan- de ”Australien,' Nya Zeeland: ech en del av' Stilla-havs-öärna som förfogar över större 'andel av värl- dens varor än deras andel av vä dens befolkning är.'Oceanisn om” fattar 0,5. procent.av mänsklighe- ten men äger 1,5 procent av värl- dens tillgångar och är därmed ef- ter. Nordemerika 'det' näst rikaste området ' i världen. : Varje. nord- amerikan har tillgång till mer än tex gånger fler varor än det mate- matiska genomsnittet för. hela mänstligheten, Samma relativsiffra är” för australiern 3, för europén 1,6 och söovjetryssen något. över 1,3. Detta innsbär att genomsnitts- ryssen så småningom kommer. upp till samma standard 'som genom- snittseuropén, Det måste visserligen - | tilläggas: att Europa i denna bet räkning omfattar också de fattiga balkanländerna samt de sovjetry- ska vasallstaterna, vilka drar ned den beräknade europeiska. genom- snittsstandarden till lägre nivå än den som är representativ: för Väst- suropas folk, Ya De flesta under medel: > . » standard 'De övriga geografiska områdena lever under den för hela mänsk- t -endast" över 10,5 - procent. "av "världens varor. Med andra ord: G 1 utvecklingsbetingelser och bestån- | tersom vårvetet av. 1954. års: skörd |[missanpassade växter 1954 torde väl i det när- JUSA:s avhoppare” i Korea —- svårt” > e NEW: YORK (Ar). : ska maste "komma att motsvara den önskvärda, ungefär 109.050 ha, Är då oljeväxterna 'väl fördelade på olika områden 'och olika gårdar, kan detta sägas innebära. ett steg emot en stabilisering inom områ- det ifrågaN Ändock bör man på varje enskild gård se upp med att Oljeväxterna inte : återkommer för ofta i, växtföljden, och "att vårraps eller vårrybs inte odlas i närheten av, fält med höstraps eller höst- rybs, detta för att undvika upp 21 av kommunisterna & uttalat sig för att vilja kommunisterna, 21 där antingen, båda eller äldrarna var död, eller iljer. mentets psykologiska experter har genomfört en utredning rörande de fångatagna "amerikanska -soldatar som vägrat att bli repatrierade och Enligt utredningen växte. 14 av de soldaterna upp inom, ”broken homes”, icke-fullständiga. familjer, Sex av te= Korea tills ' stanna hos en av fi inom skils- ARE DE 1d: förök ih g av skadedjur, so Korn och vårvete lämpliga Ve "grödor I Både” höstoljeväxter och höstsäd Har under hösten 1953 haft goda hade inte ens kamratskap det vid vinterns. inträde var 'sådant, 2t god övervintring kan förväntas, såvida inte speciellt. svåra förhål- | sk: landen: inträffar under den sista v vintern eller under: vå- red. Man kan räkna med att dessa arealer av avsalugrödor . kommer | e dan själskonflikt, skuldkänslor på grund tterlä har aldrig utövat någon idrott och direkt aversion mot var'e sorts kroppsövning. Fyra av avivon4 parna var kvinnofiender, de hh aldrig haft kontakt eller umg flicka; En'av amerikanerna har se=, . sina yngsta år levat i svår .. Han tyngdes ned av mor avlidit vid förlossningen. Sex med nen av att hans av: soldaterna har genomgått svåra . vå i? sjukdomar vilka .hos, dem kan ha: psykisk ' att' kompletteras med vårvete i ic-ITyå av ”avhopparna ke ringa utsträckning och. därjämte med korn. Det är inte mycket att säga. om en sådan "utveckling, ”ef- soldaterna kan säljas 'till ett garanterat pris och kornet jämte vetet” synes hä goda möjligheter för en eventuell port samtidigt som det är lämp- ligt” till fodersäd. Lägges därtill att av i såväl vårvete som korn finns goda och högt avkastande sorter som kan skördetröskas har dessa båda + vårsädesslag ' ett företräde framför (andra vårsådda grödor. När. en, planläggning ; efter dessa | rationer på både mor o skrives som--”förläsen” bookish). fångatogs under år 1950 och varit der tre långa år utsat' munistisk. ska mili från” lungsjuka föräldrar och fem hade alkaholister i familjen, En av: 2 skadades ' vid: födseln, som lyckades enbart tack vare ope+ > av 'kommunistsympatisörerna .. be= Alla . 21 soldaterna tilla av kommunister redan ' propaganda, Chaifnbers . har med. anledning av . ' denna utredning förklarat att ' de else, härstammar mo mere ch barn, En tsomewhat således'un« . ta för koms ,: General . linjer -ligger - så nära till hands, skall. man inte glömma bort,. att både vete öch korn lätt angripes inte tillräckligt förstått: soldater skaffa får bar en femtedel av. de:varor som, enligt deh matematiska rätt- visan vid fördelningen av: världens tillgångar - skulle ' tillfalla . honom. Litet högre är afrikanens standard. | Den ' svarta "kontinenten hyser -8,5 Proc: ent av, mänskligheten och äger. 2,6 procent av "årsavkastningen. I Afrika” äger emellertid en liten vit- rasig minoritet en orimlig stor del av' kontin bruttoavk så att negerbefolkningen hålles på samma "låga" standard som” asia- söka - tt x "på: Sumatra. ; DJAKARTA (AEP);: ..Bland Asiens nya och stora själv- Si stater är Indonesien med 72 milj, invånare 'en av de största, men om Indonesien vet man litet både 'i-Eutopa - och Amerika, "Det har således knappast blivit omtalat att "indonesiska "regeringen sedan fem :månader är invecklat i ett be- svärligt inbördeskrig mot två re- belliska st: på ön t jändig: +." | korn kan i en del fall' komma. att ..] kastande -sorter.. "Igen av produkter för-export ge- av växtföljdsjukd " När " de alltså kan väntas' bli odlade Å rik- lig omfattning under den komman- de, : vegetationsperioden, bör - de emellertid : placeras så: att ensidig odling: av- vete ller ko. undvi- | kes,. och att direkt omväxling mél- Jan korn och vete ej förekommer. De vibetföljäsjukdomar som 'an- griper + bådad sädesslagen är nämligen I i stort sett desamma. , tt nas, vallarnas och Havre” och andra foderväxter ternas. Den ökåde odlingen av vete och sålunda. : medtagas' medföra en minskning -av arealen havre.' Man: frågar sig om detta är riktigt. Liksom av vårvete och korn finns ' i vårt "land goda, högt av- av' havre, ' När man, - samtidigt med framställnin- kerbetor till avsälu; ' nom” svensk växtodling; frambringa : - hemmaproducera der för våra husdjur, , kan då inte havreodling i många fall..ha; ett stort "berättigande? .Man kan "utan tvekan: svara;satt. detta är. fallet, Havre i renbestånd eller :i:bländ- ning med ärter till mogen skörd ger en . god avkastning 'av fodersäd. Baljväxter till'mogen skörd ger en . den. sådda arealen växter; Man bör då. eller dessa närstående" god avkastning av:fodersäd. Balj- Eb. Isäd nordligaste delar, St Atjeh och Gajo har i september gripit till väpnat. motstånd -mot landets 'cen- trala och lagliga regering och re- bellerna. har ,under blodiga strider övermö ”Tillfå ive från sitt territorium bortjagat'. de reguljära ' poliserna och soldaterna samt övertagit provinsens förvalt- na stammar är kända för sin okuv- liga frihetsvilja och har både urnider det holländska herraväldet och" se: dan Indonesien" blivit. självständig ning, Dessa krigiska och efterbliv-|" bör i så' fallf sam- mansättas ,.så att ;för sådden-an vändes 75: proc. av: havrens. intsä” desmängd pr hektar och 25 proc. av ärternas, "Blandningen 'med är- ter ökar »äggviteproduktionen fopr hektar, . En sådan blandsäd av hav- re och ärter kan med fördel skör- das med självbindare, När ett ökat" - de just -nämnda avs Mansbör ha' i minnet växtblandsäden, bör inte: glömma bort behov av 7 hemimaproducerat foder," synes föreligga, bör man också er=' inra sig. de rena baljväxtodlingar= Åoderrötfruka . betydelse i detta avseende : och därtill lägga dessa grödors värs de: ur växtföljdssynpunkt.' i växtodling planen. De goda rotfruktsskördarn: 1953 "bör f, ö,' ha sporråt "många, särskilt: de -mindre->jordbrukåtna; till "en ” ökad = foderrotfruktsodling v- och i de trakter 'där sockerbetsoc ling är möjlig också odling av. soc-"", Växtodlingsplanen är nu a nell. höstoljeväxter med" deras till sy- nes: goda - förutsättningar. för över vintring kaa komma att komplette= ras. med: inte så obetydliga arezler åv'vårvete, korn och vårsådda olje= att lämna plats även åt foderväxter ” väl lämpar sig för omväxling med ” herftimaproducerat foder från balje de rena baljväx- terna och rotfrukterna, och man de så .värdefulla vallarna och. göra” det på ett riktigt sätt, : na att för sina tm mrs De bör rn höstsäd och " vara beredd grödor, som: alugrödorna; ;< behovet av '! att anlägga. republik gjort motstånd mot varje handa " civiliseringsförsök. ; Under" "| kriget av japanska styrkor måste japan: na likaledes "avstå från att” sin. makt över :Atjeh- ock, Gö; Central ligheten gällande d den, har nu ökat sedan 'm Potatisöverskot tet vållar bekymmer: MALMÖ (TD). t Det stora' övarskottet på potatis ger anledning till allvarliga - be- kymmer, och man. befarar att sto- ra kvantiteter - kommer, att ruttna bort, om det inte blir möjligt att finna någon lösning ' på avsätt- ningspri oblemet, , > Enligt. en i dagarna genom RLF:s försorg företagen inventering upp- Kar " överskottet: uppskattats”. till trakten, och i. Österlen till. cirka | 340,000 :. hektoliter. och i Blekinge hår vöverskotet. » uppskattats... till 312,000 hektoliter, Utsikterna:atti år öka brännvinsbränningen eller stärkelseproduktionen synes vara mycket små, Det vore f, ö. tekniskt omöjligt för ; .brännerierna , alt ta emot , ett så' stort överskott, Det motsvarar cirka 10 miljoner liter brännvin, - dvs, en "tredjedel av den ; normala + årstillverkningen. Några störte möjligheter till export synes . ej finnas, och, att använda isen” till. utfodring blir med och vintersäsong tenderar att bli djupt behov av att blunda och. fly Sen skenvärld från olösta problem väsentligt lugnare. Denna sväng- ning mot mer stapelbetonade varor på annat sätt och med andra ,me- del än: prisreduktioner,' od hänsyn till de låga fodersädspri- serna oekonomiskt, "Ari högre ämbetsmän och "officer tjänst, ” samtliga här stammande från "de båda, rsvoltes' rande stammarna, övergått till re bellerna. De organiserar nu en full- ständigt självständig > förvaltning. Antalet invånare som behärskas av. revoltmännen "uppskattas « till: ett” par miljoner, .,.-: - minskar i | BERLIN, Kevv korr.) Nn Enligt en officiell östtysk - "rapport listiska enhetspartiet nu i runt tal 1,2 miljoner mot knappt 1,3: mil- joner, då partiet grundades i april 1946. Juni 1948 räknade det nära 2 miljoner medlemmar, ++ En stark nedgång i medlemsan- domsorganisationen ”Fri tysk ung- dom” har påtalats av dess ordfö- rande Erich 'Honecker, Ar: 1950 räknade orggnisationen inkl. ”Unga pionjärer”, > som . samlar ” 10-—14- då Sumatra var "ockupera i är antalet medlemmar i det socia=|& talet i den kommunistiska ung- 3 2,3 miljoner medl men trode nu på sin höjd ha hälf] ten så 'många, N : og rälreroma, -sa dagar härjat Mellaneuropa. Lokföraren, som såg lavinen »glog till bromsarna och hoppade av tåget. Genorn sin snabba real. ” tion väddade h han sitt eget och passagerarnas liv, vari emot loket blev "svårt ramponerat. ; På bilden från Schweiz ses ett elektriskt järnvägståg, vars loko= > motiv kommit i vägen för enav de många lavinerna, som i des- - komma, t v v sa LAHOLMS TIDNING -- ENDA TIDNING SOM UTGIVBS LLAHOLM FRE ANS RENNURNN IE! shah,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.