Vv, rä I : sekelskiftet” Fredagen den. 22 januari 1254= ös då även ett parti SEG [rräekasinn ” kv Sn : HANDDUKAR bortstämpas.'' felaktiga DUKAR och Den sbgslitna frågan om hä- radsskrivarekontorets lokaler i ' Laholm är ännu inte” löst och frågan. om. dessas förläggning till tingshuset. har som väntat stött .' på patrull «hos härads- hövding . Henning Nitelius.. Som det 'i 'korthet omtalades i går- dagens ' tidning, har tingshus- > FÖDELSEDAGAR 85 år . : fyller i i dag fru Elisabeth Schultheisz, "Hägersten; Stock- holm. Fru Schultheisz är född i Göteborg: Sin skolundervis- ” ning fick hon bl. a. vid fröken Ebba Bergendahls internatsko- -la.i Ränneslövs prästgård och « vid Anderssonska privatskolan i Göteborg. Hon konfirmerades år, 1885 i Tönnersjö kyrka av sin svåger, dåvarande kommi- " nistern där, P, I. Béen.' Efter upprättade : fru Schultheisz vilo- och konvales- centhem'i Sätila i Västergöt- land vilket hon drev till 1920, "då 'hennes' make f. kyrkoherdé Schultheisz” i Eldsberga till- » trädde en befattning som ”vä- 'kanskomminister i Gunnarsnäs församling i Dalsland. Där del- . tog.-hon aktivt i församlings- —-arbetet. Åren 1922-1935 var hon: 'komiministerfra i Amål|l- där "hon bl; ä. starfade kyrkli- ga -söndagsskolan och även i övrigt” nedlade mycket arbete - och ' intresse på den kyrkliga verksamheten särskilt . bland " barn och "ungdom. Även sedan fru Schultheisz blev kyrkoher- defru i Eldsberga fortsatte hon i mi. sitt arbete bland .de unga i för- —' saml” Barnens söndagsskol- sa ha undervisning både i Eldsberga Ub - r x se; -kyrkoherdehuset - flyttade, Arvid ' och .Tönnersjö sköttes på den tiden till”. större "delen av fru Schultheisz, Hon -är kanske mest t länd som en av de fyra första skol- " kökslärarinnorna i Sverige. Sin verksamhet började hon i Ly- sekil där hon väckte fullkomlig sensation och t. 'o. m. blev fö- .remål för badgästernas intres- Sitt intresse för matlag- ning bevarade hon: också sedan hon lämnat förvärvsarbetet. Ingen fick lämna det gästfria i Eldsberga utan att först ha' smakat på någon av prästfruns speciali- teter på det kulinarsika områ- det. För ett par år sedan läm- nade fru Schultheisz tillsam- mans med sin make Eldsberga | och bosatte sig i Stockholm. e0 år fyller i morgon , lantbr. Jan: ne Gottfrid Jönsson, Edenber- ga 4, Ränneslöv. Jubilaren är sedan' ett '20-tal år ägare till "den gård som han brukar, och som han sköter på ett utmärkt sätt. Han ' har helt ägnat sig "åt gårdens skötsel och några allmänna uppdråg har han inte åtagit sig. Redbar och vänsäll "åtnjuter han sympatier i vida kretsar, "50 är fyller: i' morgon skogvakta- re. Arvid Olsson; Skottorps ” gård, Skottorp. Han är född på " Ekebjärs, gård, Åsbo" Össjö i Skåne, Aren 1919—20 var hän jaktelev på Vramg Gunnars- torp. Därefter tog han anställ" ning vid K5, och där stannade han 'till 1925, då' han' tog av- : sked som furir. '1925 blev han jakteley på Vasatorps gård, där han stannade till 192. Så ” följde ett år gom jaktelev på ' Häckeberga gård och därifrån Olgson . till Stjärnarps —gåra't Eldsbergå, >, där han var jägare ukder åreii 1928—32, 84 följde ett år Då Kolleberga ”gkogsskola vid Rö stånga ' och från skolan kom han 1933 Bom skogvaktare till Skottorps gård och där är han fortfarande! anställd. Arvid Olsson är en plikttrogen och exemplarisk tjänsteman: och en framstående. vilt-. och skogs- Nåtdare, dun dä ss Jerkan od orion "150 år - - går i "fyller i morgon fru Anna Bo- ström, maka till lantbr. Gust, Boström, Egernahult, Knäred. Fru B, är född på Stjärnarps bgård i Eldsberga, där hon 're- dan som 10-årig fick börja ar- beta. Sedan var hon anställd hos handl. Carl Persson i Elds- berga, i Årnarp och Tönnersa och sedan i. Stjärnarp på nytt. År 1931 flyttade makarna till Halmstad och 1943 köpte de ett lantbruk i Knäred: Fru B. var i sin hälsas dagar en duk- tig arbetsmänniska, De senare åren ; har sjukdom blivit .hen- nes lott, vilket också satt sin prägel. på. hennes "förut "glada humör. Men den som lärt kän- na henne under .barnaåren och sedan följt hennes öden genom livet kan med sanning säga att hon är värd en vacker hyllning på sin högtidsdag.” i DÖDSFALL ” Greta Ohlsson, I en ålder av 43 'år avled på onsdagen fru Greta Ohlsson, maka till lant- br. Gunnar Ohlsson, Rännenäs, Skottorp. Fru Ohlsson var född I Skottorp och var hemma hos sina föräldrar til makarna Ohlsson - ingick äktenskap för ett "stal år sedan. Närmast sörjande är förutom maken der en syster och sex bröder, varav en är bosatt i Canada, men just nu hemma på besök. Fru Ohlsson efterlämnar min- net av en mycket duktig hus- mor som ägnat hela sin tid åt hemmets skötsel. Personligen var frö Ohlsson: en: sympatisk person, som skaffat sig många vänner, Gustav Olsson. i den höga åldern av över 91 år avled i sitt. hem lantbrukaren Gustaf Olsson, Ekholm, Örkel- ljunga, Den ' bortgångne . som, var född i Lärkesholm hade i unga år "anställning som skrivbitrå- de hos dåvarande länsmannen i Örkelljunga, Aspelin. År 1889 inköpte han den egendom i Ek- hult 'som han alltsedan dess innehaft och brukat. "Under tjugo års tid innehade han dessutom uppdraget som fjär- dingsman i Örkelljunga.” Han valdes därtill, vid 50-årsåldern och kvarstod till dess han fyll. de 70 år, Såväl Ilahtbruket som fjärdingsmannasysslan - skötte han på ett berömvårt sätt. Un- der första världskriget var han ordförande i livsmedelsnämn- den. i. Örkelljunga, Han inne- hade - dessutom en del andra uppdrag inom det offentliga livet, Trots” sin höga ålder har han varit pigg och duktig och vistats uppe varje dag. Gustaf Olsson" var en hedersman av gamla stammen, Ränneslöv vjälbörga 5) SDUK "hade i går kväll årsmöte under ordf.-skap av Allan Ljungberg. Till ordf. för 1954 omvaldes Ing- | vår Wahlén, Övriga styrelseleda- möter: sekr, Lars Göran' Anders- son, kasgör Allan Ljungberg, vice sekr. Arne Akerborg samt Ilvir Bengtsson och Olle Gunnarsson, samtliga omvaälda. : Revisorerna Arvid Gunnarsson o. Edvin Aker- berg, omvaldes, Efter förhandling- arna följde samkvilm.' Prisyutdel- ning 1 terränglöphing , förfrätta- des: Klass damer: 1) Guhnel Nils- fon,2) Svea Winberg, Klass her- rar; 1) Allan Ljungberg, 2) Arne IQ ONS" als se dei ; följande, : och en vuxen son Ååldrig mo-|i byggnadsskyldige behandlat sa | ken och densamma går nu till Laholms stad för yttrande. Hä- radshövdingens : yttrande . har "lydelse : och särskilt. fäster man sig vid den passus där han Säger sig ha rättighet att lägga tingssammanträdena. till ' Halmstad.” det: betyda? « Södra " Hallands "| Kommunala häradsskrivarekontor . inrett fråga i hög grad berör. härads. rätten, för vars räkning :tings- 'huset dock” tillkommit, torde ett yttrande i frågan — ehuru den- samma får fortfarande anses be- finna sig på ett förberedande stadium — från ' domhavandens sida "vara motiverat, Ett sådant yttrande synes så mycket mer påkallat -'som. förslagsställarna icke ansett det"erforderligt, att ' närmare undersöka andra: alter- tativ.. till frågans - lösning utan tagit som, en självklar utgångs- punkt för sin argumentering att tingshuset skulle. kunna tagas i anspråk för häradsskrivarekon- toret, ec Till en början må, erinras om att tingshuset är den mest monu- mentala "byggnaden. i Laholms stad, och redan av denna aånled- att förorda en lösning med hä- radsskrivarekontoret förlagt . i. nordvästra hörnet av tingshuséts att kontoret bör inredas i östra .de. len av -vinden, Sådana tvära om- kastningar ö icke kan lösas på 'så lättvindigt sätt som hittills ifrågasatts-utaa bör omprövas från grunden. Att. en sådan omprövning 'bör ske utan några förutfattade meningar synes uppenbart, Samarbetsnämnden har,. såvitt . jag kan bedöma, icke ansett sig behöva undersöka något annat alternativ för att skaffa” mera' ändamålsenliga lokaler till häc radsskrivaren, Ej heller den sist- nämnde synes vara intresserad få flytta in i tingshuset, ansett mig böra utnyttja ett an- nat uppslag till lösning av frå- fan om lämpliga lokaler för hä- radsskrivarekontoret. Jag har sålunda sökt kontakt med äga- ren till den fastighet, vari härads -skrivarekontoret f. n. är inrymt, för att erhålla närmare upplys- hingar om möjligheterna att'ut- vidga de nuvarande lokalerna för detta kontor, ' Vid samtal: med denne ' har jag erfarit följande: ' - Häradsskrivarekontoret — dispo- nerar f.n, 4 rum i östra hälften . av bottenvåningen samt 2 rum i ovanvåningen. Västra hälften av bottenvåningen innehåller 3 rum och kök. Denna lägenhet är ut- hyrd för ett-pris av 80 kronor i månaden, exklusive” värme (400 kronor/år); och hyresgästen an- vänder 2 av rummen till kontor och hyr tillfälligtvis ut det åter- est de kommunala” myndigheter- na i Laholm kunna anskaffa an- dra lämpliga lokaler till nämnda hyresgäst är fastighetsägaren beredd. att ställa även denna lä- genhet till förfogande för utök- ning av häradsskrivarekontoret. Fastighetsägaren . är villig att. sätta in dubbelkopplade fönster i lägenheten, måla och tapetsera lägenheten samt lägga, korkmat- :|ta I vissa rum, I köket, som kan användas till Junehrum, kan på : ett enkelt sätt, inredas ett kapp- rum, Härigenom skulle. för ; hä. , radsskrivarekontoret finnas dig-" ponibla i ett och samma vänings- plan 7 arbetsrum samt lunchruin och: kapprum,. I källårvåningen finns möjlighet att inreda' arkiv. ', DA i fåstigheten finns oljeeldning kunna 'samtliga : rum , hållas ' tili- räckligt - uppvärmda även vid' sträng 'kyla.: Den -: träbyggnad, längst . fastighetens östra sida 'som skymmer ;utsikten från de nuvarande -arbetsrummen 1: bot- tenväntngen , kommer att rivas” då Järnvägsgatan — troligen i id nära. framtid —- kollan de pt förläggas » norrut : mellan , den fastighet och järnvågens oörhrade. Fastighotena läge blir därigerdm '” avsevlirt. förbättrat... .: > iMed den vybyggnidsverksam- het som nu räder i Laholm kan det enligt min: mening. icke möta några större savårighetop för då kommunala "myndighoterna , sant = Vad månde. > | samarbetsnämnd liksom härads-|anvisa skrivaren i Laholms fögderi har lämplig. lägenhet 'för att därige- visat stort intresse för att, få ett. nom frigöra för häradsskrivåre- "it kontoret tingshuset i Laholm, " Då denna | rymme;' Frågan om en dylik om- av någon annan lösning än att ';- Med anledning härav har jag - stående rummet och köket, Där-.. Häradshövding JÄIENNING. N TTELIUS" rv örenärmnda hyresg st en erforderligt ökat 'ut- flyttning torde. för övrigt icke vara så överhängånde "att en lös: ning. av: densamma mäste ské omgående, : En jämförelse mellan” det" här senast behandlade ' ålternativet (alt. AD häradsskrivarekontoret:- "på: tings- husets : östra «vind! (alt; Bj" visar följande: : H 1) Alt: A kan genomföras utan några engångskostnader för: det allmänna; ' Däremot: skulle "alt>B kräva en- investering av tingshus- medel — som : behöva upplånas — med troligen cirka" 60.000 kr. Ett. val 'av: alt. B skulle i da- » gens läge innebära ett åsidosät- tände av statsmakternas önskem, att så mycket som möjligt be- .Bränsa de allmänna investering- arna, oc : Ett åtagande av detta slag — i den mån det överhuvud taget är förenligt med gällande kommu- nallag — är. omöjligt att bedöma till sina ekonomiska .konsekven. ser, särskilt för det -fall att en " personalökning På . häradsskriva- alt. 5 vara mindre riskfyllt än alt. 3) " örestagna” lokalerna i tings huset enligt alt, BE måste anses . åsyftade » Och en inflyttning av I. äshus gSnus åa NN merå clämpliga & än de med alt A lokalerna, " Därest be: folkningen i'södra 'Halland har : anledning avlägga personliga be- sök .på "häradåskrivarekontoret är det föga lämpligt ätt — ij an fastighet utan hiss —-— förlägga kontoret till tredje' våningen, Lo- kalerna 'enligt" alt: B skulle: på grund av: det begränsade : dags- . ljuset endast genom djupa vinds: kupor ' bli olämpliga; ' 'sålunda skulle exempelvis i häradsskriva- rens tjänsterum med en: "golvyta v. cirka 25 kvadratmeter finnas ndast en vindskupa med en ljus; "yta av en och en halv kvadrat! meter i rumiméts ena hörn, Någ- a : reservutrymråen : skulle icke finnas tillgängliga för. extra. eller utökad personal; vs " ” Städningskostnaderna : de, bl, a. med hänsyn till att:de ' besökande måste för att komma ;in på' kontoret passera genom 2 vestibuler' och "uppför ”2'! "långa trappor, Uppvärmningen av 10- kalerna i vindsvåningen kån må- hända. också föranled värl ter. : N Med hänsyn tin det. nu anför: da synes enligt min mening över- vägande skäl tala mot att Au lö: sa häradsskrivarekontorets lokal- fråga på sätt samarbetsnämnden båfordrar, ' Lt ses Av de tre lösning. il dande av landsfiskals öller Kärads skrivårekontör i ' tingshuset: an $es. vara "det lämpligaste med årna . böra ' få > fortgå ostörda. Skulle ;. olägenheter. - ” uppkomma för , häradsrätten genom att hy- resgäster finnas i tingshuset. tor- de måhända den möjligheten. bö- ra övervägas, söm föreligger re- dan . nu. enligt nya” rä tegångs- balken och' som även. i s' ut- sträckning tillämpats, näm igen att rättens ordförande förläg- ger . vissa tingssammanträden med Höks härad till Halmstad. Det "torde vidare "böra under- strykas, att spörsmålet om ' an: skaffande av lämpliga lokaler åt häradsskrivaren har föga gemen- "samt med frågan om häradsskri- varekontorets eventuella förflytt- ning till Halmstad; Skulle stats- makterna vid en Översyn 'av hä: radsskrivarorganisationen ., "anse, att en sådan. förflyttning”? är ur allmänna ' synpunkter ' påkallad, kommer en sådan. ändring. -givet- vis att genomföras: oavsett huru- vida 't Laholm finnas för härads-' jd. skrivarekontoret Vämpliga lokaler eller icke. Halmstad” i "Hallands södra Tag. kansli, den 18: januari 1954, . Henning, Ni telius, . Fjolårets: alsta. a skärde "Hallands | läns hushållnings. | dällskap har skickat ut sin sista skörderapport för föregående år och den upptar följande 'siff- ror räknat i kg pr hektar för. de olika. socknarna. . ”Höstvete har gett, 3000 ka i Karup samt ; 2.800 i Ränneslöv; Laholm och - Veinge. Da - 'Höstråg har varit bäst i Ka-| rup med 2.900 och sedan följer Ränneslöv och Veinge med 2.200 ”Laholin 2. 000, Mästocka 1.600: Våxtorp 1.550, Knäred 1.500 och ; Hishult. 1.400, : .Vårvete redovisas i Ränneslöv med 2.400, Karup, Laholm : och | - Veinge 2.200, Hishult 1.900, Knä- 100. 1.400, Våxtorp och Möstocka 1 Korn är bäst i Veinge. med 3.000, Ränneslöv har. 2.700, La- holm ' 2600, Karup. 2.500 "och Våxtorp 1.700: : on Havre, kar inte "gott så skilt bra utom i Veinge som i dovisar siffran 2.600 redan Rän: neslöv har 2.100, Karup 1.800, Våxtorp, ' Laholm 'och Mästocka 1.800, Hishult och Knäred 1.400. " Sländsid "ger bäst i Veinge med 2700 medan Ränneslöv har 2.200, Karup 2.100, Laholm 2.000, Våxtorp och. Mästocka 1.700, samt. Knäred: och Hishult 1.600. .Foderärter' och ' vidker : odlas tydligen endast i Ränneslöv med :1.000 kg 'och vårraps endast i "Laholm, likaledes, med, siffran Lb00, ao Potatisen är värst i i Våxtorp och Laholm som kommer : med sillrän 17.000, Knäred har 16.000 Hishult, Ränneslöv o. Mästocka | 13.000, Karup” 14.000” och Vane] u. 000, + se , :: Sockerbelorna här i gått ä 000, Knäred och löv 35.000,. Veinge 34.000, Låhölm 26.000. ' Foderrotfrukter.: Kprup med ; 45; 000, Ri redövisas ', i Flarn ad. 000, Veinge ' 40. 000,” Knäred 35.000, ; Laholm :34 000, '- Våxtorp 30.000,” Hishult 18.000 och Mä- stocka 13.000.” - - Hö från odlad jord "uppvisar ovanligt varierande siffror: Mä- stocka leder överlägset på 11.000 Ränneslöv, har 6000, och Våxtorp 4.000, Laholm 3.600 Knäred och Hishult 3.500 samt Karup 3.000. Centrum; Janne i farten, Inte är det precis så hédrande för svenska folkets filmvanor att eri sådan film som ”Janne Väng- man: i farten” både kommit till öch' ges för fulla 'hus överallt. Ty det hela är, som den talrika publiken på Centrum kunde: kon- statera i går, en tämligen torftig anrättning där den enkla :komi- ken gjorde” sig mycket bred En klart : skinande" ljuspunkt fanns dock —' Adolf Jahr, Han är den verklige ”Löpare-Nisse” 1 utstyr- sel, åthävor och talesätt, Han är ön frisk fläkt och sörjer för mån- gå! godx skratt och gernyt i'fil- men 1 övrigt, säkerligen.en.av de bästa gubbar som Jahr någonsin |. gjort. De. övriga figurerna gjorde inte så stort väsen av sig men skötte sig 'skapligt, Gränna /flic: kör fanns det också' gott. om och te mindre än två stycken såda- nå får man se 'bäda utan en tråd på kroppen. — bara det .bör ju tillförsäkra filmen en stor publik En skaplig underhållning och av- koppling. är: : betyget, a NN i Sit : Hishult- ö m, fl. bya s "sjö- - slinkningsföretag " hade - sngstöketa årsmöte under ordförandeskap äv lantbrukare Henry Persson, Jenaholm, I sty- relseborättelson . meddelas ' att rensningsarbetet är slutfört och vänneslöy detta. har.draglit sen: kostnad. av. :varjo. ärr rensa, genom: pjöatnan framkoömråit .- under : "senare" år | måste det senast framlagda an- 4 hänsyn ' till "att : fättsförhandling-] Veinge | bli «| dérn, att ringa lasarettet i ISenaste nytt: Preliminärt STOCKHOLM i dag (TT) ; Preliminärt avtal träffades i morse mellan Väg- och Vatten- Byggnadsstyrelsen och Svenska "vägarbetareförbundet om nytt avtal ' för arbetare sysselsatta . avtal klart. med vägunderhåll ' samt väg- och brobygge. Överenskommel- sen inhebär, att det gamla av« talet förlänges med vissa ju- 'steringar. 10; 006 man berörs direkt, . Tr NY EPOK I SJÖKRIGFÖRINGEN: = - OR Den första: Reuter) - ” En ny epok i sjökrigtöringen började på torsdagen, 'då Mamie Eisenhower reste till :'Grötn - Connecticut för att .döpa ett av de egendomligaste "fartyg | som någonsin har skådats. Hon sjö- såtte, världens första atomdrivna ubåt, Nautilus. - här. 'sjösatts' i NEW YORK i. dag (TT: fä 7 -atomubäten "Amerika. "Drygt 12. 000 personer 'v var när- vårande - "vid sjösättningen - och ombord, p2."Nautilus”. befann sig 60 'av båtens 80 "besättningsmän tillsammans - mé . befälhavaren Eugené Wilkinson, Fartyget skall - frdtgställas under det. närmaste ; : | Stockrotar. dag.” Sn Jogdbrukskalkylen . . kommer ae fråntas | sin direkta verkan på prisbildningen' på jordbru- kets område "om 'den' kommitté som utreder denna: fråga får som. den vill, Förslag i antydd riktning väntas föreligga un: der första halvåret, omtalar. i | I Meningen inom, "kommittén synes vara 'att staten skall ga- räntera att prisnivån inte. över? skrider ett. tak liksom att iön- såmheten för jordbruket hålles på 'en rimlig :' nivå. - Mellan dag morgontidningarna. : + mäximum och mänimun ”skulto emellertid ' priserna” få. röra' sig : fritt: efter marknadsläget. fungera fordras emellertid ett. gränsskydd . mot” billig impo t: t; ex. äv, margarin och ' sm Deätta : :kan /tänkas ske' endera, genom” ; importreglering : eller: också genom tullar, Jordbruks: kalkylen skall inte helt avskaf. fas, utan avsikten torde i stäl let vara att. deh.i bakgrunden > Bärnaföderska | i vägrades hjälp 7 | kunde fått svåra följder. för" en moder och hennes nyfödda barn; gavs i måndags av en fastighets- ägare, och. hans hustru i Hun néberga, : vilket i korthet som: nämndes i Bårdagens di ning: En; lantbrukarhustfu Id. räds” "gård" i Hailösa" märkte” på kvällen att hennes stund när- made sig Hon trodde ' emeller- tid inte att födseln var omedel- bart förestående, varför! man inte brydde sig om 'att” beställa” am- bulans." I stället" erbjöd sig. fru Brita Lundin, maka till hand? :|lahnden i: Haflösa, att köra mo- dern till lasarettet. Man; håde medelbart, förestod. Fru Lundin stannade. då” bilen, och läntår- Jbitaren gick ini; ett hus vidi? hétsägaren, AN man i 60-Arsål- Lund frågvisa och -vill veta allt -möj- ligt”: Lantarbetaren gav honom då" telefonnumret, som han an- tecknade och gick in i huset. Ef- ter en stund kom han tillbaka. Utan att.ha ringt. ”Visbryr oss inte öm det här. Det får ni kl: ra på annat si tr. Det "fänns” "inget annat fru Ländin - att göra än fortsätta. Man hann till Gårdstånga inran barnet .kom; och. medan: födslen Nn 27.000 kr? Kassan balanserade 'på 31.900 kr. med en' behållning på 5.540 kr. Till ordf. omvaldes Hen- ry Persson, Jenaholm,; och i sty- relsen invaldes Faubin Svensson; Smedhult, Erik Persson, Lång- hultsbygget, Bernhard Niklasson, Gert . Persson "obh "Håkan 'Olan- dersson, samtliga Norra ; Össjö, samt Artur Nilsson,' ”Pormans- -Ibygd. Suppl blev Petter Häkans- son, 'Tormansbygd, och Nils Nils- Ison, Norra. Össjö. Revisorer Ver- ner Kjellberg och Arvid Mellberg, Norra "Össjö, med Erik 'Jakobs- son, N, Össjö, som :supph "Års- imbtet beslutade att stängsel skall uppföras längs - kanalerna och särskilda :" vattningsställen. "för djur ordnas, Buskbekämpningen utmed kanalerna". skall: ordnas genom besprutning och skall man i 7 Ett: fullkomligt Otroligt = exem- pel på oginhet,- brist på hänsyn och medkänsla, som i värsta fall |- Ilyser icke komma i fråga som y suppleant för "den: förstnärande; . efterträdare till hr: Nils Larsson, at FN E ; i hästare Nils”. Larsson skulle Vflytta från Laholm till Borås! ch att: keramikarbetare Hi ding Svensson skulle efterträd höriom.i stadsfullmäktige, En- - ligt vad Lakolmfs Tidning in- hämtat' är det åbsolut "ingen- ' ting bestämt om byggm. Lars-.- sons : Det är därför ännu, för tidigt att spekulera om :vem som ” atdsranmäktig, dj Säklagatemielare K Kal” Wes erberg, ; som närmast står > : : , ; Imäktige. Vid "valet Bik | socialdemokraterna fram. två listor, "och Nils Lärsson hade ' icke Hilding Svensson" till. här- : t F vad.. initierade :personer 1 a pågick : körde 'fru' Lundin in på ' en gård, till vilken hon ' blivit visad av én vyklist hor passerat, ' Cyklisten,', grovarbetare . Söder- - berg, larmade under"tiden lasa- fettet, - och ' hans, hustru . kom ; barnbföderskan” till, hjälp med två rena lakan och en filt. Man , kunde "inte få ut kvinnan ur den trånga bilen, och, för att få - litet". skydd : körde . polisman Berndt Sundqvist :in' den i ett gårage; varefter hån kallade på. översköterskan, fru Flinck, Hon : vär lyckligtvis hemnmia, och kom : till platsen 'och avslutade. för-. lossningen med hjälp av en sax och en bit snöre, Först därefter kunde man föra över, modern och barnet i i ambulansen för vi- ' dare, transport till 'BB. " -Både moder och barn befinner sig nu väl men stämningen i orten mot det ogina paret är mycket upp: rd, ; "Polisman, 5 Sundqvist talade när hade fortfarande inte några än- dra ursäkter, att komma med : lahtarbetaren.. ' so N "För : att detta system skall: ” rhastade. spekulationer om = allt var, över med paret, men de + ' i morse för vägarbetare | skall göra. tjänst som, en reger ' " skall. bli hans' efterträdare” Ty äv avflyttning från staden! ; + / med te > än dem. mannen .uppgett. för oo
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.