i Ne - ERS 8 YyrveceyvYrYYYTYPEFYyve . 3:o sönd. eft. frettond. ' -. >. Sabbätstankar oh Av -- kommini ter Knut Voxtorp, "Växjö stift.- Joh on ou ” Text: Matt, 8:14—27. i ”Han' tog på sig våra" krank- heter, och våra sjukdomar bar han”. Dessa" profeter Jesajas ord äro hämtade ur söndagens ” text. Det :är, den "heliga profe- " tian om den kommande Frälsa- ren och Karakteriserar hans I frälsargärning. ”Krankbeter oca "sjukdomar är något, som upp- fyller världen i lika hög grad i våra dagar som på Jesu tid. Det finns sjukdomar av alla slag och "många : äro de, som ständigt är fjättrade vid sjuk- bädden. Men det är rent förun- derligt, huru många av 'dessa lidandets människor kunna fin- na sig tillrätta och uthärda sin sjukdom och till och med gläd- ja sig åt livets små glädjeäm- nen, gom bjudas dem. Förkla- ringen kan endast vara en. De ha fått kraften från ovan, Ty den människa, som. blir märkt av. lidandet, får också kräft 'att bära det. Ingen prövas Ö- " ver sin förmåga, även om det underetundom kan synas så för OBB. Eropisligt. lidande kan. vara Bvårt nog att bära, men det själsliga lidandet kan: -dock va- ra värre. Vi leva i själssjukdo- marnas tidevarv, Hetsen sätter gin prägel på tiden, Pengar och njutningar, . det är det enda, som för de flesta nutidsmänni- skor ha någon betydelse... De ha förlorat: fotfästet i”tillva- ron. Derae liv präglag av hetsz- jakten, varigenom "de få 21 känsla av rotlöshet. De jaga efter lyckan, utar att kunna finna den. .Om de någon gång bli stil.a inför sig själva, skola i de inse, furu tomt och inne- hållslöat deras liv I själva ver- « ket är, buru söndertrasade. de- sas själar ha blivit, huru oro. kamp och vånda är ået känna töeknandé a för, deras inre män- niskn. De längta eftu: att bli lyckl'ga, att frälsas. från den . MONingsliea . tillvara, som de Iremieva, on Orsut en till deres misslyc- » kande består i att de tagit mis- t, om vägen till lycktn. Ty det . Bure endast em sota kan skän- > Kn menn åt tillvaron och st «+ VA sycka, glädje och frälsning |rm : åt ett frälsningssökande släkte. Och det är Han, som själv ir tillv one . mening” och mål, Irrson Jesus Kristus. Det är Hah, fom har kommit för ati frölun det, som var förtappa"; och hela det, som var sönder” | vi sörg.. "Han tog på sig våra för: sextio. . Nyårsdagen 1894 överraska" des Laholms invånare av en bitande nordanvind, som, fort- for följande dag, Den var desto mera . kännbar, som blidväder varit rådande mellan ja, och nyår. - > En av de” första” dagarna i januari annonserade” bokhand-, lare Rådberg: i : ”Helsning från "Laholm. : " Godt linieradt Brefpapper med vyer af Kyrkan, Torget, forsen vid broarna och Karse- fors säljes för 5 öre per ark i Herm. :Rådbergs bokhandel.” > Huru ' mytket motsvarade: 1 krona år 1894 i nutidens mynt? Svaret härpå blir: ” « En sammanställning ' av: 42 uppgifter, som lämnats av'So- clalstyrelsen ocH :Myntverket, visar, att: penningvärdet ' år 1894 förhöll sig. till penning- värdet år 1953 såsom 125 till 27. Härav framgår, att 1 krona förstnämnda ' år - motsvarade cirka 4:65 kronor enligt sist- nämnda års penningvärde, Un- | der de 'sextio åren fr. o.'m. 1894 hava" prisen alltså ökats med 365 procent -— en så oer- hörd, ökning, att-ingen någon- sin kunnat ana dylikt. '. Till jämförelse kan meddelas att år 1894 voro livsmedelspri. sen 'T procent, märk lägre, än år 1834. Detta framgår till full evidens, av Myntverkets årsbe- rättelser,” Under nämnda sex- tioårsperiod : hade ' livsmedels- prisen således icke alls ökats, utan i någon mån minskats, :: . Efter "denna avvikelse åter- går jag till Laholm med' om- nejd för sextio år sedan, . I början av "januari företog stadsfiskalen R. Palmgren — i egenskap av. tjänstförrättande kronolänsman en ' razzia bland handelsbodarna i Veinge socken ' och 'lade.-bl.' a.' beslag på fotogen. Han ämnade 'oför- dröjligen uttaga stämning för olagliga ; vikter; olagligt foto- genupplag och olaglig försälj- ning 'av margarin..." : Den 5 :i' samma "månad ut- gick ansökningstiden till en le. dig folkskoläraretjänst i La- fränkhetet; öck våra” sjukdo: rar bar: ban”, Dessa ord gälla var, och cn, Bom tager. .Frälsa- al ån. var, så kan dock a. Och om vi bli över- alla människor, så a vara: säkra på att vi om ha en vän, 'om vi blott ula ver till och förtrösta på Timaom i alla livets skiften. Laholm med omnejd Nä | holm. år sedan. : Blott en sökande hade anmält sig, nämligen tillförord- nade folkskolläraren därstädes J. A. Kjeligren, ' ”Höks + härads ' " arbetareför- ening ”gammanträdde i staden söndagen den "7 januari; - Vid sammanträdet ' beslöts, att be- gravningshjälpen skulle höjas na från 30 till 50 kronor och sjuk- | hjälper från 1 krona. "till 1: 25 kr. per dag. I månadsävgifter. inflöto 75:50 kr Den ” svaga. isen på Lagan |! hade lockät ut åtskilliga ung-' domar, varvid den brast under, fyra pojkar. Lynckligtvis ble-. vo de räddade, > - > Nyssnämnda' ”ärbötareför- ening anordnade en bal, 'som: ägde rum på Stadshotellet i Labolm lördagen den i3 janu- ari, började kl. 7T sm. "och slu- tade kl. 2 på natten. Inträdes- avgiften var 1 krona "för "herre och 50 öre'för dam. siken utfördes av amatörer (violiner,' flöjt och bastuba.) Tyvärr vår] balen tämligen fåtaligt besökt, men" dansen gick med liv' och lust, varjämte skålar för” för- eningen . och ör. kvinnan, utr Den a5 i samma, | månad kl. halv: fem; em. ; sammanträdde Laholms" sparbanks huvudmän i Rådhuset" för att välja ledå- möter i styrelsen. Därtill - ut- sågos' handlandena 8. P, Ahl Ej. Henriksson, : H. ”A.” Lars” son och N. E. Nilsson, fabrikör ÅA. J.” Dock,” bokhandlaren FH. Rådberg pot karen Ferd. Hansson. : : Nyssnämnda .. dag var iven första . inställelsedagen i avlid” ne kronolänsmannen J. AA Sein- knechts : urarva: konkurs, Bok- handlare ' Rådberg” valdes till god man och 'stadsfiskal Palm- gren ' till rättens ombudsman, Tillgångarna' uppgingo till" 187 |: och skuderna till 1147 kronor. "En morgon i mitten 'av. ja- nuari "gjorde. en lantbrukare. i Flintarp, Hasslövs ' sockeéh, en mycket '. obehaglig upptäckt, Han fånn nämligen, att en räv varit. "inne i hönshuset samt bottagit.. två 'tuppar och" tia hönor.: Lantbrukaren : hade :tö- regående ' afton tyvärr' glömt att stänga dörren till hönshu- set." ” i Åv en tidningsnotis framgick att. Rådhuset i Laholm hade uppförtg år '1794 och alltså år 1894 kunde fira' sitt hundraårs jubilewm; Samtidigt meddelades namnen , på. de borgmästare, som staden sedan sin tillkomst hade. haft. Bland dem må här | mästare : 91 år, I borättar: ' En äldre "man, Min farfars f dig, han. vår Kal Joan när Nopaleon vid Joan lå där me pladra på de värs men portarna va komme inte ing. te kaftinen, där du nå'n 'sjusärdeles P Jo då, sa kaftinen, ja född i Ysby, hjälp han kridde: mod Löpsi portar. Kal ta hah konne, Jöckta, 'så daj flyglen — de ä en re jäkel. el Då ble Modig frumkallader; å så sir Kal Joan: Du sar varke- ae — trör du de te, å gå fram å rita en vi ring Iof I ligen modig ut nöglahåled -' (nyckelhålet). ortarna —& så flydde han Mo-.: z dig en bid krita. Ja, Modig va:: inte förfärader- udan masa åsta fram ' te. portarna å rita den: : viaste' ring: han konne” kring nöglahåled 'å sin va” de- ingen konst för Kal Joan å ramma så portarna ginge opp å så måtte 5 Napoleon te.å gi mä se. :- Sin” blaj Modig” så” "hedrader ar, som hette .Mo- ' d hela sin här å - Modig va: Har.? ålitlig kar? | har korp- ; " terst Då: vänstra ; 2 . rat Modig yt dig bastant v ana Korp Modig” på frommärsih utå. Kal joan Lå generalerna, å Kal ' Jog! sa så : höjt så allt] krissfolkt hörde det: - Du Ör: min sju yde för ditt namn lodigt.: Joh. Sjunneson. tjänstetid verkat | i "Rädhuse Magnus Fredric . Corin, borg- från , 1796. till 1830, A. P, Ingemarsson från ; 1830 till 1877 och E.: F, Lundeberg från 1877. Nedanståend vande publicerad :”Stadens laxfiske i Lagaån bortarrenderas. på fem år från och" med innevarande” årg” fis- ketids '- början mot . ett årligt arrende i, penningar. Skriftliga anbud därå må af spekulanter ingifvas innan .den 23 dennes till. Drätselkammarens 'Ordfö- rande Apotekare Ferd,' Hanson som - därom Jämnar närmare upplysningar: . Laholm den 15 Janvari 1894 : "> Drätselkammaren.” : Den 19 i samma månad ' kl. 6 "em." sammanträdde "stads- fullmäktige i” Rådhuset. > "Till ordförande ' återvåldeg 7 landen. H; Henriksson och .till vice ordförande fabrikör ÅA. Dock ve avge be : Ordföranden hälsade de: åter- valda. ledamöterna och den nys valde ; ledamoten 'stadsläka" ven C. Borgström välkommen; därefter 'vidtogo' förhandlingar- na; Bland de ärenden; som ber handlades; . må: följande” två omnämnes: 1) Förslaget att i rätta ytterligare ett brännvins- försäljningsställe. avslogs” röed 12 röster” mot 6. 2). Länssty- relsen hade infordrat stadsfull: mäktiges' yttrande” rörände en av herrar Th; Gyllensköld, 'O. [nämnas de, som under hela sin 'E” Hallberg” och Olof" Anders - son ./ SÅR Kungl Maj: tt ingiven |: anskan . om: Lagans kanalise- vg vid dess mynning. ”Stads- filmäktige" beslöto att fö rorda nna ansökan med hänsyn ; till väl” behovet” av en: båthamn sont i”skets förbättring. Herr August Hammar . höll an Langvåls- föreläsning”. i i Stadshotellet "adagen den” 2 januari med pörn kl; 8 e Hån skildrade vit "slag" landsmål" och ”uppläte humo- ristiska ; berättelser 'påhygde- mål, Inträdesavgiften var. ct WV rimligtvis inte ha haft någon be- :Upprustningen av. nykterhetsvården ett absolut:krav: ”'— Nykterhetsvården har varit och är underförsörjd, poängterar : Lördag en den 23. januari 1? så Skattebesv - ökar nu i allt' snabbare”. takt STOCKHOLM Många" medborgzie ans wo" ; den talad: ka tåligheten inför elsens chef, ek: tör Ernst Bexelius i en intervju och understryker mycket kraftigt de anslagskrav som framställts av skilda utredningar under senare år, av remissinstanser och inte minst av Socialstyrelsen. — Enligt den hittillsvarande ord! ningen har kommunerna varit hän- visade till att ta på sig den huvud- sakliga bördan av nykterhetsvår- den, Statsbidrag har under senare år utgått med ett belopp av högst 1,000 kr och en sådan summa kan tydelse annat än i de' allra minsta kommunerna. För städerna och de örre landskommunerna har ansla- gen närmast tett sig som allmosor, > Mänga kommuner har 'trots 2 det myndigheternas "mer eller mindre visa beslut under senare år funnit anledning - till : Man vädjar, ber och bönfaller. Om gälla om inte skatterna, konstate= + rar Elake Herrn och däri har han . rätt, ty det är just skatterna devär fråga om eller mera korrekt ut= tryckt: skatterna sådana de i Jas pidarstil framträder på den kla= gandes skattsedel. De högre: -be= svärsi vi har -tillgång till här i landet, nämligen kammar-= > rätten och" regeringsrätten, har följaktligen på senare år fått se sin inte tidigare räknat med. på vår förfrågan kanslirådet Harry Siemer, som är chef för finans= regeringsrättsav= rbete på men det klart att de starkt begrän- sats ilsin verksamhet genom för små - medel " och möjligheter, Det förefalleb också ' ganska naturligt om de kommunala myndigheterna reagerar mot denna ordning enligt "det ofta hörda resonemanget: ”Sta- ten tar. alla: spritinkomsterna -— därför är det inte mer än rätt och billigt att staten även, betalar nyk- terhetsvården : '— Det betecknade ett stort fram- steg när" länsnykterhetsnämnds- rganisationen tillkom, men även lenna har i anslagsfrågor behand- lats med njugghet, Det kan näm-. nas att' länsnyktert fullt hinner vi inte avverka alla inkom= och följden blir en alltför stor ba- lans och en olycklig eftersläpning. Man kan sålunda slå fast att an=. talet -besvärsmål :de senaste. åren ökat anmärkningsvärt, ett förhål- lande som både kammarrätt och ” regeringsrätt fått en stark kän- vecklingen: a Under år. 1953 "inkora., till rege- ringsrätten 'inte mindre. än '2,454 dylika mål, det högsta antal som ' hittills ': registrerats, : "Motsvarande ännu inte efter alla dessa år upp- nått, det anslag som vederbörande utredning föreslog. Det : betyder bl, a. att långt ifrån alla länsnyk- ”kerhetsnämnder ännu "kunnat -an- ställa ' heltidsavlönad ombudsman, vo Ett: nykterhetsärende i en kommun kan naturligtvis ofta vara av. mycket känslig natur, och” inte minst. i sådana fall är det av stor öre för herrar och damer sat betydelse att. det finns en 'läns- [rsanisation som kan: gripa 'in, 25 öre för: arbetare och' barn. >, | följande” hand-' Imed början kl. 5 em. och i Rän- Tre dagar "därefter upprepade. han "”Landsmåls-föreläsningen” i skolsalen. i Tjärby, och den dagen i ”pedagogiens forna lokal i Laholm, '; : Organisten . i. "Eldsberga Ö) sämling : musikdirektör J..B, Stenhoff > gav ,.. en " konsert i Veinge kyrka den 26 januari neslövs' kyrka två ;dagar. sena” re med början : kl. halv: TA em. Programmet upptog ; andliga sånger 'och orgelnummer; Sten= hoff.; var: skicklig organist och |' god. sångare. ' Inträdesavgiften var: "densamma "som sid Ham: mars föreläsningar. ; gen den 28 januari 1894, "Ent; 50 öre, "EL Eliasson.” å soner, som önska- Forts, å sid,.8./- t N ” >" ”hattvarden, Även treenighetens symboler” fanns: "Lammet 'med Korsfanan, den. Heliges Andes duva och i mitten Gud Fader. + i älten' mellan de, olika” sgenerna är ”utfyllda med” moln,” :De målningar, som förekomrho ” i långskeppet över "triumfbågen, , fe som tilldri ager sig den största ippmärksamheten Där” sitter" - Gud Fader på tronen omgiven av två halveirkel'o É ” värdera sida om honom med. de 24 äldste" knä | "ställning", i "Nederst i är en kortusch med Änskrif "I Helig, "Helig, är "Herren Gud Allsmäktig, som var och som är och som, kom > mal skall”, Innanför" detta, närmare Gud Fader, står "de fyra allegoriska ” väsen, vilka” äro bevingade och som symboliserar ve evahgelisterna. Överst till vänster om Centralfiguren., står Jo- . handes, som symboliseras av Ö: nen, "till höger Matteus, sym-. boliterad av Människan (ängeln). Nederst till vi för Lukas och till Höger Iejonet' och Ljunghoff 1948). Det ges en förklaring hur dessa symboler haft en astrono- är sc Fig, 4 Läktarbarriären med de målade fyllningarna och ”Hel- - "Socialstyrelsen klagar till sist liven föregen, sedan flera år tillbaka jen Aden erhåller för. lite medel för sit ilyterhets- vårdsbyrå, Vi har "inte Pp nal tillräckligt . för 'att kunna utföra" inspektioner och ' kontrollåtgärder som -är, av nöden och vi har inte heller. möjlighet att: genomföra den utbildningsverksamhet som behövs. "Ö På” detta "senare område har Centralförbundet för : nykterhets- "undervisning utfört ett mycket för-. tjänstfullt arbete, men tyvärr har det av brist på medel inte, kunnat få den omfattning som vore insk-' pe Kommunerna, länsnykter! ets- d Istyrelsen Har kunnat. utföra åtskilligt med de in- strument som stått till förfogande, 'men det är långt ifrån tillräckligt, "| De kommunala nämnderna. måste ha möjlighet att ingripa mot miss- bruk på ett tidigare stadi vad som nu kan ske. Vi är itygade om att därigenom , mycket elände 'skulle' kunna stävjas i tid. Vi har: otaliga : exempel” ute: från bygderna på missbrukare som full- ständigt terrorisrat sina familjer i åratal, men ' som klarat, sig med någon enstaka fylleriförseelse, Ha- de nämnden kunnat ingripa tidigt i sådana fall, skulle" mycket ha va- rit vunnet, - Därför behövs emeller= tid möjlighet att få fram kvalifice- jrad större personal och medel. att driva en utvidgad och effektivise-1. irad nykterhetsvård, : s .— Givetvis framstår dessa krav ännu” mer accentuerade om och när '. nykterhetspolitikens utform- ming ändras enligt nykterhetskom- éns förslag, Det gäller emel- lertid att i. görligaste "mån upp- rusta ' nykterhetsvården. i god Hd > innan"; ransoneringssystemet. ” krisen, i första hand verkstads- : flatfes. : industrin, : - Årets. statsverkspropositiori |. Inom' vissa delar av näringslivet -— Te innehålla första tecknet till jen ljusning, men det måste sam- jtidigt understrykas att de ökade anslag som där förebådas inte på "långt när täcker” det verkliga ber "hovet. Me St. Lawrencefloden 'skall- göras farbar - för atlantfartyg! antal ick under 1952 till 2,016, för 1951 . antecknades siffran 1813 och får 1950 1,968,. >.<: skattepolitiken, + alltså de' enligt flertalets' mening ' alltför höga 'skat= terna, : som' medfört denna våld= samma ökning av besvärsmålen på både. kammarrätt och! Fegerings= 4 AV rätt? ne rö Ja, det är. man i nog utan vi- "| dare. kunna påstå. ".. : » Ett: drag ' har. naturligtvis alla dessa klagande gemensamt, nämli- .. gen att de vill ha sänkt. skatt, men där. upphör , också likheterna, : Ty börjar man . granska .och' sålla de skäl, som , åberopas, så finner man KE att' de är :talrika som, fåg= larnyander himlen. : De s, k. skön= taxerigarna ..; blir :, har. å reduren., hunnit hyfsas. till - När nu. i dgeringerätten kommit upp, iren avvekning på 2,000 mål om året så inss lätt, att svårighe- ter. möter för 985. att hinna: .:med; en balans på. 506, föreligger, och; när vi skall. komma ifatt, "det. är. en fråga som jag ”fktiskt "inte! vågar svara på. Regeriigsrätten har fått sin .”kapacitet” > öfad, dvs, personal... har nyanställts, nen detta har ej hjälpt; vi” brotias alltjämt med än . | mycket. stora och ibland till synes ' oöverkomliga svårigheter så Svår kamp mot tiden. > Skogsindustrir n: 'kan I goda tiskt på den närmaste fram: tiden, skriver Finanstidnibgen. Frågan är om inte en viss åter” : ; hämtning snart bör kunna väla- fas inom de delar av näring: - "livet, som fått hårdast. kännin av den internationella ”konkur= rens- och produktionskostnads- blir väl en löneuppressning .ofrån- komlig som reczultat. av den pågåen- de avtalsrörelsen, men inte gärna fara, Snarare finns ' "anledning att räkna med en långsamt vikande prisnivå. under trycket. av den allt- den. ' internationell konjunktur kan vän- tas 'stimulerå näringslivet, Tidigare högljudd :, klagan. =” vad då? Ja, vad skulle klagomålen. "+ arbetsbörda ökad i takt, som man .” — Nog räcker arbetet till, säger SS åslning. Med bästa vilja i världen .' mande besvärsmål i önskvärd takt, - ning av. Ett par siffror torde i all on sin knapphet ganska väl belysa ut" . + Har man rätt att. säga att det ” kort och” gott : är den. nuvarande 7 ta » inte: "särskilt , : framtråande i regeringsrätten; de i älten, > så stor att prisstabiliteten sätts | jämt hårdnande konkurrensen" så- . väl hemma. 'som på världsmarknar . Sådana” "förutsägelser gäller dock” SÅ bara för den tid-då en gynnsam misk-kosmisk betydelse: de ha' betecknat den makt som om- spänner hela världen i alla de fyra väderstrecken. Men dessa symboliska figurer ha icke alltid betecknat evangelisterna, de omtalas hos profeten Hezekiel såsom bärande Jehovas tron. Även hos de gamla babylonierna finns samma symboliska figu- ot rer, vilka alltså ha en urgammal tradition och där symbolisera de fyra väderstrecken Icke förrän omkring år 200 e, Kr. sattes list i förbi med dessa symboler. I Johannes | uppenbarelse omtalas de såsom stående omkring den Högstes i > tron. Ett par hundra år därefter lät kyrkofadern Hieronymus - "> införa dem I en kristna kyrkan, inom vilken de så småningom ” blivit traditionella figurer. De skall erinra om Johannes med örnen, därför att prologen om Joh liet stiger mot hn höjden: som en öm. Matteus-evangeliet börjar med Jesu släkt- nont 0å Car! Nybj på na » och delså ON NITEEESVTTN a a . vetet”. på gavelrösten,' av C. - Holtz 1800-tals foto. ok ich tavla, Lukas” med oxen, därför att 1, Lukasevangeliet kommet först berättelsen .om Sakarias” cffertjänst i templet, och: slut- -ligen förbindes: Markus samman med lejonet, därför att där . först talas cm den. ropande röster från öknen. Den senare -kristna betydelsen har inte uteslutit den gamla astronomisk- Där samr nältas de nu med varandra på så sätt, att de fyra allegoriska bilderna bli symboler för Kristi världs- omfattande rike och för hans gudomliga makt, - I valvet förekom på båda sidor bilder av de & åtta salig- hetema i Jesu bergspredikan. Under varje änglascen. fanns en kartusch 'anbragt med de bibliska orden vad bilden föreställer. ” Mellan dessa olika scener är det utfyllt med blå färg, förestäl- lande moln och luft, där även stjärnorna kommo att framträda. 95 | WASHINGTON (TT — Reuter) Scnaten godkände på ons- dagen ett lagförslag enligt vil- ket "USA—Canada gemensamt . skall göra St. Lawrence-floden farbar för .atlantfartyg ända fram till de stora sjöarna. Saken har diskuteråts i över 50 'år och förslaget har ännu inte god- änts av representanthuset, Presi- get sitt fulla stöd, framför allt med tanke på försvaret och de ekono- "Imiska fördelar det skulle medföra. Ident Eisenhower har givit försla- ansågs ju en avmattning i världs- konjunkturen sannolik redan om- nes depressionsfaran — att döma skapen från USA — ha dragit något längre: bort i den sv er Sig skådliga framtiden. NNE INCHÖN; 23 m ras ha omkommi sion mella; ar iogoldater befax it. efter en kolli- n en. båt med ett 50- tal ett landstieninget gar som Flon cs meddelar den” a och med få ån= Fa mås, fart Fant Amerikanska hotvan, s kring mitten av 1934, men nu ay." av de övervägande ljusa nyårsbuc- "” år genom- é
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.