vyveverv vv vYvrfYrY verevetevYefrrevYyreYyr ME , vev FTV vverv -Markaryds-bygden"” "Laholms Tidnings Ilokalredaktion: Markaryd, Villagatan > Redaktör Sven B. "Jönsson, Tel, 150. "> I sn | Li I samarbete iicd tätortsfråg MN um Hr EE — re VE gorni oh Nu. inkonimétt . . och 1 en "efter slora injer upplagd motion vid årets riksdag si osmidigt och dyrbart. Likaså ak RA t - Strum or") m.m, ” :Jer Land förbundet under ' riksd prövning mycket vara vunnet om" det nuv j Stort "vårt ty Hen, Sportby " äskor, p ” hela det väldiga proiierat ex, som till: brukar beteck rande by dl: utét kun. ågor, vilka mer och mer håller på att bli eit mn. Partiet begär efter eh utförlig och starkt' I dokuméånterad motivering en'alltomfattande ' utredning - av, :lanids- 7 T bygdsfrågorna,: I mqt'ont . understrykes, med kraft, att. man inte " längre utan stora” vå dor. för samhället i dess, helhet kan, tolerera - den. allt starkox ;eacentrationen av bebyggelse och näringsliv. till :. ilkef medför allvarliga ' olägenheter såväl för ; den allt mer san natränganda tätoptsbebyggelsen som för de allt-. mer uttunnade .giesbygderna, v de ersättas . med en form ' för de=r taljplanering . som i' sig rymmer] byggnadsplanens' fördelar men ej .J belastas med stadsplanens : nackde: : lår och kostsamhbet, Man "påpekar | också att 1947 års byggnadstag tvin- gat -fram' en bebyggelseplanering, som "direkt främjat tätorternas' ex- bansion till nackdel för glesbebyg- gelsen, En snar översyn av .bygg- . landsbygdens framtids. ” gigantiskt samhällsprob! HN sKtt OSPAR) : : Utrörsäljes" i Var iputiic: i ”Märksryd ” på fredåg den” 29” ”ahuäri : Nn : med början kl, 10,00, . Pustighetsré= ns TT: HASTIGHETSREKORD. Det' duggar tätt méd vetsrems. mn för rea-planens Nu senast har överste Willard Wi Millikan SS ve + » sptt ett nytt transkontinentalt hastighetsrekord jt USA geno N.8. - avverka sträckan Los”Angeles—New. York på tiden 4 timma TT minuter och 5 sekunder. Planet var en Sabri-jet; F 86," ne fr: stridsutrustning inklusive beväpning: Här-ses överste Millikan, ko han landade med sitt plan på Floyd Bennet Fieltd i New. York. ar At Obs. Endast en dåg!. — Passa på Köp billigt! Priserna å är r så låga, att det är en. given” vinst” för . varje " + » PRISEXEMPEL Cen. in | Kopptyger: Ylle' dubbelbredd :-;''. | som kostat 22:50, nu 13 ireåse av första ord ingen. Man kan emellertid inte tänka sig att ett så- dant jordbruk skall kunna upprätt- hällas om in: inte joräbrukets fol Ik fr sentligt : att. villkoren för” företag- Dessa problem, sägs det. i-motio- é nen; har delvis: varit "föremål för kterna: het och beslut, som t. ex, ifråga om bostads- politikens utformning; :k : -' Yle dubbelbredd . som kostat 20: 80, nu 12 sr >» föl bör i 0 ar föl H +". > Ylle. dubbelbredd Angora som kostat 36: 50, pu 12 veg : samhet mäste. bli likvärdiga över. garft nn a: r i" att .". Även tunnare och billigare finnes, ' . > I eialt. och kultorlle avseende or allt, + förutsättningar i övrigt EE, and) har råga es > Klänningstyger: Enf, ylle" — som kostat 21:50, nu gen och jordbruksplaneringen, men | samma trivselmöjligheter som and- finns företagsamhet, Genom en|=Ea fästen nesliv Int] olka råga 5 Svart Crepé. som kostat 13: 50, nu någon tillfredsställande lösning sy- rå. yrkesgrupper; Ett. - livskraftigt ådg Ag Pp sådan utjämning vinner. företagar- na: ökad frihet i "valet av ort för lokalisering av. företagen, De gener . Clougé + » 8om kostat.” 14:50, nu 3:—". H Konstsilkekvalit 6er och Ymånga ” andra” : prisbilliga tyger till bottenpriser. : . råden ' o.:s. v. 4 Nyetableringar | inom "näringslivet bör stödjas, Det bör utredas huru- jordbruk, som i och för sig är ett livsintresså för hela samhället, för- utsätter sålunda en levande lands= nes "icke >kunna åstadkommas 'uv hela" "problemet;' förrän. "frågan om samhällets bebyggelse och närings- + Sporttyger: H a :50, 2 25 kr. Ett ”äntal Gosskoctymer! 13-17 är som. kostat 8 = Vindtygsrockar goss strl, 1—15 år som: kostat. 1 Herr-skjortor nu kr. 9:50 | > Ett parti Damstrumpor' extra' billigt! 2 par ; för 3:90, | ot Axelväskor .- — Städrockar - — Handväskor; mm, DEN: VERKIIGT. Till klänningar och kjolar: mycket. "billigt, st Bomullstyger: Såväl ufärgade fom mönstrade ; utförs jes = mtr. BILLIGA DAGEN. I struktir tas i upp, till di -Ina vill att i bygd, NE "och. rella : åtgärder 'som är' nödvändiga hela sitt sammanhang. . Motiohärer- kterna skall ta ebygg måste ordnas på ett sådant sätt, att befolk "på "landsbygden får itu. med hela, bebyggelseproblemet på samma sätt, som man 1942 tog itu'med och så småningom ;skisse- i rade' dordbrukets framtida utveck- ling! is bodde, 4,0; miljoner : människor på : ländsbygden och 1,1 miljoner i i stä- derna, ; Vid ,senaöte , årsskiftet - var rika kontaktmöjligheter med tätor- ternas affärs-' och kulturliv samti- digt som stadsbefolkningen får ökad beröring med landsbygdens arbets- miljö och rekreationsmöjligheter. vil höver lösas i - Ifråga om jordbruket som lands- bygdens - huvudnäring : framhålles, härför bör det ankomma på den blivände utredningen att diskutera, men motionärerna pekar” i fortsätt. ningen 'på en rad Problem; som; be- Et berg som rör sig! en meter i timmen har wi panik bland människorna "i, en dal. nära Modena. ' Berget varit på marsch de senaste 72 vida icke nyetablerade företag un- der en viss tid, lämpligen under de sju första åren, borde beredas möj- lighet att nom rörelsen utjämna k " under-' och överskott; att sammanslagningen av. småbruk stora frågekomplexet, ur försvars- 1 punkt ;: och, yker med skärpa att tätorisbebyggelsen vid en timmarna och hittills har tre hus i det närmaste krossats.” Dalens invånare » har ' uppmanats ' lämna sina hem, Småföretagsamhetens Iokalfrågor Bör prövas och statens möjligheter att stimölera tillkomsten av ;hant- ligen ”förutsättningarna för en 'ar- bets=": och levnadsmiljö, som har lknin; ha stå ide h tätorte; n 3 nar er kshi ki sht : Det ”marscherande berget” ” ” - Befal soraflytiningen: - för och a stä er oc tätorter r av c 1 alt få tiga följder verkshus undersöka as. De i själva verket " ett olössalt > landsbygd till städer belyses med j[för o ? prdning, ; för landsbygden ur befolk K frågorna — ägnas jordskred, vars fulla omfattning en "omfattande statistik, "Ar 1500 " Motionärerna behandlar också det punkt, Därmed undanryckes näm- |stort.:utryräme i motionen. Goda ||, man ännu inte har kunnat. få kommunikationer . är en av .förut- säftningarna ' för 'en önskvärd 'ut- veckling av landsbygdens, närings- något begrepp om. Det rör. sig fram "genom : en - dal Tzpeni "KO NSUM Markaryd : spelat och allt framgent måste spe- : Nerna, INR lå en' avgörande roll för vårt sam- M oinskränkt luftkrigföring utgör ett tt 3, idessa ” siffror resp. 3,7 och 3,45, livliv. ; Enhetlighet i kommunika- föll som å a a -. i Um TN Ne Nr Lt WU Min rn NN "Vid NS > köpingsfullmäktiges) ” sammanträde i tisdags och:som ref, i gårdageng tiduing blev' » el-taxorna föremål "för: en 2 timmars lång diskussion innan "fullmäktige fattade” beslutet - att. "bordlägga. ärendet. och till- " sätta. en" kommitté på 3.per- söner” som, skall göra en .allsi- dig utredning. och” om "möjligt > försöka få fram, en; minimiave "gift och en: mera. jämn -avväg-. ning' mellan 'å' ena sidan indu- .strien och-å Ändra. -sidan hus- hållsabonnenterna. s:Till:; kom ställning.; Han "sade :' sig ”vara övertygad. om att allmänheten inte "ville komma längre upp, i kostnaden fö Postiljon stig: Ekström. höl mid hr Graneskog'.och" dess: utom" "ansåg > -hr Ekströriå, att småindustrien "inte ”alls var forynnade och belyste . detta rös med siffror från: 2, småindu- stri i Mårkaryd, a = Fabrikör:: Carl Melin tyckte inte att; de: nya tarifferna: gav industrien :/ rättvisa men' han ansåg dock" att' desså skall- 'hbe- Btor-Stockholms ”: vid 1950-talets ingång uppskattades Hill 970,000, väntas enligt. de'i ge- Herålplanen : gjorda beräkningarna år , 1960 : vara "uppe i,1,1 miljoner och å år 1970 1,3 miljoner. 1 motionen ifrågasättes emellertid om man icke "räknat för! lågt i generalplanebe- 1 tligt' far ”Opro= portionerligt stora styrkor måste vid ett krigstillfälle, bindas för tätorter- nas 'skydd : ofantliga investeringar måste: , till för skyddsrumsanlägg- ningar 0. 5 V. Ur försvarssynpunkt är det sålunda ofrånkomligt att den hälles bestånd." "Lösningen av lands- Pygdens "livsproblem : synes bäst främjas genom att småbruket bibe- les i så stor omfattning som det är". möjligt. Frågan om den, fulla sysselsättningen :. för': småbrukets Iohved nuvarande -befolkningsrörelsen från dni och att Stor-Stockholm ökning kommer att ” större, 7 "Tätbebyggelsen i vårt land /om- fattade den;31 december; 1950 nära 4,1: > miljoner, ? : människor,” medan endast - kom upp so till 2,4 miljoner., På den” egentliga landsbygden & är numera sålunda en= dast en tredjedel av. landets befolk- binäringar sysselsatta befolkningen utgjordé "år "1940" 31,9 Brocent:' av totalbefölkningen och hade år':1950 nedgått till 23,4 procent; "De kan beräknas, minska med 2å3 ”pro= : årligen. Jordbrul b till bringas att upphöra, Stor-Stockholm" utgör det vanskligaste problemet" och: är synnerligen sårbart för atombomb- |; folk kan många gånger lösas på ett möjligheter till andra Sysselsättnin«= gar skapas än genom 'en ökning av arealen. Härvidlag erinras också om Jet. , vapnet och robotvapen, och en eva- [kuering i en krissituation kan -.sä- kerligen endast i exeptionellt gynn- samma fall ske utan: mycket svåra lidanden för .civilbefolkningen, "Ifråga om de” primära orsakerna till befolkningsomflyttningen fast- slår. motionärerna att landsbygdens ekonomiska eftersatthet spelar. den största rollen. Statistiken visar. att en klyfta: alltjämt: består. mellan, å skog. " politik kommenderar motionärerna en en- <-| kel "anmälningsplikt till 'det kom- munala lokaliseringsorganet vid ny- etablering, större om- och tillbygg- nader" av: företag, nedläggning - av företag eller. större inskränkningar nav ki ing med För act en effektiv” Iokaliserings- skall kunna etableras re- i' driften." jEn” förutsättning” för en aktiv lyckligare ' sätt : genom att ökade k era sidan: jordbruket. såsom: Jands- 4. och å ;totalför- "läst 'av människor har starkt slég- rats under senare år,. Under perio- der 1931—1940 var jordbrukets för- huv sidan « istadsnäringarna. andra "Det. synes landsbygdspolitik: är enligt” möotio- närernas rmhenihg att de större stä- RT tillväxt effektivt begrärsas. li: t, säger nä, täten genom dyrortsgruppex Lo! litiken” måste inrik- tionskostnaderna . bör eftersträvas. 7 = Frågan om taxor, antalet linjer och retagens Kontor m,m; r, framstår si som va turer samt antalet fasta stationer en orättvisa mot glesbygderna. Det: för biljettförsäljning och expedition synes motionärerna rimligt att t. ex. av. olika slags gods m. m; kan inte aktibolagen skulle betala sina: skat- få göras. beroende" av 'de olika lin- ter till den kommun, där de”drivir jernas lönsamhet var för sig. Även | sin verk "Uttedningen” stnaderna ' för afiken är sökå - komma" ani till: av: stor : vikt för förutsättningarna lösning av dessa frågor, för näringslivets lokalisering i i gles- eget - bygderna.. ne d givetvis av avgörande betydelse fö för = Samordning av. ä olika" trafik- den sociala och kulturella -standar«< : företagens , trafikmedel är. av. stor den, men. det. synes.-motionärerna- vikt, säger motionärerna. Enligt de- | riktigt att ur samhällets synpunkt ras mening bör successivt och med pröva, hur de bästa möjligheterna viss övergångstid obligatorisk sam- |i detta avseende "kan" uppnås. Det. trafik för person- och godsbeford- | måste också vara” samhällets. -Upp= ran mellan järnvägar och alla re-|gift att medverka till att. kommu-” - guljära bil- och busslinjer, som be- | nerna får ökade. resurser. Härvid. rör mer än eh kommun, införas. lag understryker samtidigt motio= Genomgående taxeberäkning 'bör närerna att kommunernas självbe. här tillämpas. Taxorna bör så av-|stämmanderätt inte får uppges utan vägas att de inte missgynnar gles-|tvärtom måste” stärkas. Sjukvård, .. bygderna : och - Norrland och inte social : hemhjälp : och åldringsvård heller .småföretagsamheten. zz måste få, ej " Tillgången” på "elkraft utgör eå grundläggande förutsättning för ut- iF > . : tasipå: alla större” städer, ' liksom | byggandet :' av :; landsbygdens nä-|och: en tillfredsställande ” ”pensigne< i miterade valdes hrr. Etig Ek- | luster'' till « cirka vars > avskaffande | deras regioner "och innefatta såväl |ringsliv.- Det är därför nödvändigt tifg , av. företagare: och arbetare - ström, Georg "Gustafsso | 28,000 personer” per. år; .men under | man. kräver, favoriserar en för hela decentralisering inöm regionerna | att alla bygder i vårt land får till- måste snarast genomföras. Vad Georg Horney.." " I perigden 7 1941—1950 har den: upp- samhället." 'oförmånlig” " ekonomisk | som > > utflyttning av: industrin "och gång till elkraft och -ljus. För ge- ringslivet ' beträffat” | ” | gått i till! "46,500.', personer per år. Diskussionen: inleddes; brikör Georg Gustavsson, Å . egenskap .. av: . industriman” skarpt: "kritiserade de nya tal .- rifferna,. Då :frågan: var "uppe till behandling : sist föreslog: Hr Gustafsson att :ien utjämning " mellait' hushållstariffer och in: dustritariffer '" skulle göras. då” > han inte kunde anse det riktigt 'att 'en 'större förbrutk skall betala 6 .» mindre förbrukare, Den gjorda utredningen : har: endast. höjt. taxorna - -ytterligare 'racn "sam" ma olägenheter som tidigare står fortfarande kvar:sade. hr "Gustafsson bl, a.: Hr .Gustafs- "Som" ett ' högre pris än en: v.. Georg Horreys att' kommunallontoret + iskulle”” ha! öppet: någon kväll i veckan och. son '' fortsatte. med att draga]... " fram olika 'éxempel hur tarif- . ferna verkar. och: kunde för, sin I" del inte tillstyrka att. en hus: ' hållsabönnent.. skulle "kunna få ” den "elektriska - energin. för 10 öre .medan industrien - skall k i höva betala 1U—12 öres i t Disp: "Folke Svedenfors var inte heller -'så imponerad av Angpanneföreningens.” . utred-/ ning och han ansåg alt det in- te var mer än rätt att industri. en skall få lika billig elenergi som hushållen. Hyr Svedenfors ville förorda att eri nadre gräns fastställdes: «. 2 Fabrikör Henry, Péresan förs, klarade att det inte var Tält "att få en precis avvägning och han | tyckte" det var de oliky förbrukarna som skulle känna sig missgynnade. ” . Red. Graneskog' talade” för ”hushållsabörinenterna och vil- > Je inte att-dessa skulle kom” ma i en ännu sfördelaktigare Körs i barnavård Barnävårdskurs , på 8 tim- - mar hålles under tiden 12-412 - olian « tisdag onsdageh gästades Markaryd: av. tre. ynglingar, . som vid en ; vridning :; JväEn följd av' befolkningsomflytt- ningen : "let”bostädssökande hösten, 1953” var Dennäix starka "befolkningsömflytt: ning; har också medfört. en sned3 av! könsproportionerna, fr et i I slutet n håll mänö iomiska' ; av'är 1952: vär antalet kvitinor' på 1000 män i städerna 1,084' och på landsbygden! 239; 2 har blivit storstadsproble- Dessa "problem" är en" bety- datide bostadsbrist — av. totalanta= inte mindre än 62 procent ;bosatta i brist, stora trafikproblem, s som slu-) ar väldiga pengar "och som skapar! tidsfö luster, kostnadskrävande vas, ibutior , > dyrbära servicean- ordnilfigar,; svårigheter att rationellt -tillvårata arbetskraften or s, v. Där- till 3 -"att ? storstad: sämre" arbets! utveckling, Med landsbygdens eko- hbärkraft' sammanhänger också dess måjligheter att'ordna för befolkningen tillfredsställande : all- d och trivselmiljö, och riotionärerna konstaterar att lands- | bygdens" avfolkning” givetvis kom- mer :att fortsätta så glesbygden får åtnöja' sig med a och en över hu täget ; lägre standard. En viss, | för folkflykten har "också över; deringen av storstadssamhället och man slår fast att storsta länge folket i toll ten måste sägas ha sin grund jr felaktig" värdering." Samhällebsbör givetvis inte söka påverka väjde-" ringen, men;” säger ' motionärerna, . det; bör ? . understrykas,. att ökade sysselsättningsmöjligheter. och bätt- | n [5 storstad. 7 "I knåppast kan sågar £e individen de bästa” Möjligheterna till er lyckö- "sand "Personlig utveckling I hefen är. betydligt större: skilt har gdomsbrottsligheten. varit ett svårlöst ” problem för storstäderna och hemmen har också där särskil- | da svårigh fastighet . utmed "> Ki tan försökte . il varvid -de' bröt: upp. ena sido-; fönstret och kom på så sätt in | i bilen, 'Deras' försök att starta motorn misslyckades. ” Pojkar-: nas förehavande 'observerades men trots energiska efterforsi' ningar stod de inte att finma. På, onsdagseftermiddagen tog polisen i: " Strömsnäsbruk. hand Lom två- ynglingar, med .signale- ment, 'som väl 'stämde in på dessa ynglingar. . Dessa hade : fickorna fulla ' med - -sillkonser- ver m.m. och vid förhör erkän- de de att'de varit i Markaryd |? på : "tisdagskvällen och natten |: till onsdag dit de kommit från Malmö,. äro' i tjugoårsåldern och kon- serverna påstå de sig ha fått av en: nattflanerande Markat rydsbo som tyckte att' de såg utsvultna ut, Polisen: i. Marka- stjäla , en: personbil | De båda ynglingarna: gen 'på” många" bygder a gått duhän "att: det för uppehållande av ö värda / "allmänna standarden derliga befolkni ihderla et gått |S, I näringslivet -— för att kunna upp- nå högsta möjliga produktivitet —I: dei jön större möjligheter att återvända til hembygden. we Motionärerna «. understryker, att måste bygga på det” privata initias tivets: och vinstintressets grund. Det måste med skärpa betonas, 'söger | motionärerna, att en statlig detalj- : I reglering" av näringslivet inte kan leda fram till den effektivitet som r önskvärd, och: inte heller; kan lösaf därmed” förenade problem; förlorät,; och) andra bygder - är väg "att råka i samma, svårighet. | Motionärerna pekar på en rad nyt- I tigheter;' som, det: blir : omöjligt att uppehålla, skolundervisni teksväsende; en fullö; kommunikationer, servige 'slag Ö.5, v. ”Lanäsbygden kand . för inte. -erbjuda, den : trivselmil] -som är nödvändig för. dagens män- niskor.' Glesbebyggelsens : ”möjlighe- ter att existera äventyras "helt: en= kelt, r ärefter att ”diskute 'a dessa förhållanden z ur.héör da samhällets synpunkt, och man kommer fram till] att koncentratio- nen. av- näringsliv- och bebyggelse till storstäderna måsta stoppas. Här understrykes att jordbruksnä ingen alltjämt är en gruhdval i'vårt nä- ringsliv såsom nödvändigt för att : Mets synpunkt, måste det vara en l, |angeläg en Uppgift 'måste eméllertid. fram- | ternas; spel, "Då, utvecklingen är'av jällra "st stå betydelse ur samhäl- samhället” att edverka till. en. tillfredsställande sning genom. att ge de impulser, söm; är nödvändiga. Enligt :motio- närerrnas uppfattning: måste det va- ra en gemensam ångelägenhet för |: dst enskilda väringslivet och 'sam-« hället att skapa sådana förutsätt- niigar" och ”resutser att en rimli- gare" fördelning av. näringsliv och bebyggelse. kan uppnås," .. I motionen konstateras att det i varje komnrun gäller "att "lägga till rätta för en expansion ' av närings- livet. Härför erfordras en över- sikteplanéring i form 'av generals Planering é. d. Det nuvarande .ge- ” lita dyrbara fi re trivselmiljö p landsbygden Ber. 7 . | i hållas, att: utvecklingen inte kan få: jöverlänfnas till:de's, k,' fria kraf- : effektiv: > begränsning av nyetable- ringarna.” Statliga: flyttningsbidrag ifrågäsättes vid I utflyttning äv. in- dustrier. Som ' ett effektivt stöd för småföretagsamheten : på ”landsbyg- den”. "rekommenderas företagarför- enihgarna, som på många håll re- dan: utfört" ett betydelsefullt arbe- te, De bör enligt motionärernas me- dd riing: förekomma i alla län, En till- fredsställande lösning 'av kreditfrå- gorna :är synnerligen ' viktig för att inte småföretagen skall tvingas” an-= i Enl att. pröva, ' «huruvida möjligheter, Fan beredas ungdomen att tidigare än som ni är fallet tillträda egen rö. felse eller' eget jordbruk. Härför erfordras en. bättre” lösning. av. de äldres , pensions= : och . vårdfrågoi samt en utökad - och : smidigar driftskredit nomförandet härav krävs ökade'an- slag för” nyanläggningar. Större an- slag krävs också för ombyggnad och utvidgning "av - redan befintliga landsbygdsnät, Så vitt möjligt en= hetliga -eltaxor bör prövas. "När , det - gäller den sociala och kulturella standarden på :landsbyg- den '' understryker motionärerna vikten. av:en effektiv. skatteutjäm- ning. ' År 1952 hade samtliga” tätor- ter i landet 151,7 miljoner skatte- kronor till sitt förfogande under det Det nya förslaget till elev] eri. vi utökad förtroendelångivning, d.w, s. toppkredit' utan bankmässig säker. Het Hill-låg” ränta, r endast kunde räkna med ;76,9, Det förhållandet att de Större. fätorterna drar stora" förde- lantmannaskolan i Sätila har: grans katts av: "byggnadsstyrelsen,”; 'som”an= - ser: de" till; 440,000 kr:beråknade ' ch vidare - ifrågasättes en' ny kre- ditform;' där. toppkrediter finge ta- dag: ; med s'statlig garanti. > Effektivt .turella” institutionerna, de' stora: fö- lar - i: skattehäs de 'av att till kostnaderna ' rågot Jågt” 'berä dylika orter Yokali förvaltnin= Kostnad för utvä gen av."de' större sociala och: kul- gar; planeringar. rm, m. — kän godt: . 15 på mi dagen, Här'ses fo bon trygga därmed et ke och närin- | neralplaneinstitutet ut HMoskva-ambassadb - ryd vill genom tidningen 'kom- b ionä men IH | ” varje je kl. 19—21 i i Marka-|ma i kontakt med Personer, gen. är därmed ett in= enligt inotionä ernas mening alltför |: SN r. Eden, Storbri : , Fyd. på kommunalrummet i som tro sig veta varifrån sill. i . fParbankeh, Ingen 'kursavgift, burkarna äro komna eller söm St toeavara älkomna, under kvällens : eller nattens arnavårdsnämnderna I ? lopp sett ifrågavarande ” i "köpingen och kommunen, i. j- lingar, - tel ve 2 a va a a | sön EN . s i a LÄN 1 | så 3 s | : : SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.