YTrveerevereerer NE Rene nn der ; gårdagen, r YYEYYYYTFIFYYYYTYYYYTYTYY FYYTYTTYYTYTTTTTT v Yr Ytfesryrtter ” > YfrTYTYTYT Visserligen bet viireixylan i na- Jan även på våra breddgrader un= vårens” första ilerhålan vid Falkenb men... det hindrade vo > knte-att tre' små. falkenbergsdamer plockade, blyga l s | dersson, Anders Anderssons väg 71, : hOVatUtusu Pa Ge av Mig Må tvivla på att våren är i.antågande. Vi ber här att få presentera de små budbärarinnorna:, fr. v. Ingrid An- tegelbruk, De gladde även farbrö- sena på HN:s redaktion med en Misit" och wisade därvid upp häst. tina samt lek- bansson, Anders av EE och systern Ann-Eri kamraten Maud Gi Andersspns väg 5, ön förde' kaparkrig” mot > Tegerink'i Stockholm med Didrik ; Slaghök" och Gustav” : . Trolle" i spetsen började att frukta.: : .., Gustav. Wasa» hade lyckan med sig; Lybeck: hjälpte Na honom med skepp och krigsfolk, och omständigheterna i -: - Danmark, som var mycket svåra för Kristian Tj; :gjorde "sitt; «till för att lätta Gustavs uppgift att befria Sverige, 7 Dälkarlarha gick ni tll föll: -uppror, . "och "Koppat- ” danskarna, och kung” Kristians ' AA Gustav Wasa blev riksföreståndare, och år 1523 valdes ” han till Sveriges kung. D: unionstanke 'var av de e nyttjad till egen fördel. - framfart: ett-allvarligt grundskott.- rottning Margaretas upprunna fter följande danska kungarna ut= Kristian gav den med sin blodiga Y- 'Koka-blad och sprit (svåra socialproblem 24 ”Kokatuggning och sprit är ytter- = Över 5 miljoner är hemfallna åt ” kokatuggning - det finns trakter ', bredd är denna last uppe i bergen. "lingen av koka, Det finns trakter "v brännvin på ris och majs, och ” dl "och majs. Bägge två är” starka och : grad: och allvarliga -t' För de fyra städer och tolv "1952 av sh 1 : skatteunderlaget --Stocksund 60,80, Saltsjöbaden 58,23, => (150), - för Sydamerika" ligt" allvarliga sociala problem & bland indi i Djupt kopparröd måne tisdagsnatten STOCKHOLM (TT) Månen blev” nätt och jäm " toialt förmörkad under för mörkelsen natten till tisdagen, där "tuggar koka, t. o..m. barn, Mest ut- Det beror på att livsvillkoren där hänger ämlige tydligt samman med fattigdora och svåra förhållanden, Indianen tuggar koka för att döva hungern, och han gör det. också för att stimulera sig när han måste orka arbeta onatur- ligt hårt. Barn gör det ofta när de, förutom skolarbetet, har lantbruks- arbete att sköta >> och de gör det också för att verka fullvuxna. se decent Ramberg vid . Observatoriet i Saltsjöbaden” vå . tisdagsmorgonen. Månen g'ck - genom södra delen av jord- | skuggan och antog som vanligt under. förmörkelser en djupt | kopparröd färgton under totali- ” teten, . Förmörkelsen - började så "som man hade bestämt, pretis kl 1,50, Den var total mellan kl 3,17 och 3,47 och kl 5,14 hade månen pas:e- tat jordens' skugga, Under större delen av förmörkelsen var obser. vationsföhållandeha. . gynnsamma, Men under sista delen stördes de något ' av moln. Fem astronömer- nen ILO har gjört en omfattande 2 Hl koka -| vände foto-elektrick a för att mäta Njösstyrkan” på olika de- va av. månen, och man studerade ning :av och . sprit bland indi i Syd-| amerika, Myndigheterna både i Pe-j ru och Bolivia har vänt. sig till or-| för att få sakt å ' + experters - råd beträffaride 'möjlig-] heterna att. komma ' dessa sociala missförhållanden ' inpå » livet, ILO har föreslagit olika åtgärder, fram för allt en höjning av hela levnads-] standarden, : Under bättre bostads-| ionen hos månljuset under den totala "förmörkelsen, Det nia= terial, som blev, resultatet av, ob- servationerna, skall nu' bearbetas.” Docent Ramberg : framhåller till sist, att' denna månfö in=. deltog i observationerna, Man an: | upp: ft. vd —Talrika fr dsplak DA UTRIKESMINISTERMÖTET ÖPPNADES | Tarna vid kontrollrådets byggnad i Västberlin h på måndagen stod hela för att få se en skymt av iz för een ar”. satts upp i k fred genom frihet och enighet (5 n h. dagen nyfikna utanför Spets torbeterna då bilarna körde T här är ett av dem, s som talar, . | - za - i te tillnätmelsevis kan" mäta sig I vetenskaplig betydelsefullhet med den '' solförmörkelse som inträffar den.:30. juni och blir total 'i stora del ige. Förmö och näringsförbållanden är det mer] SE egg Förmäkeler 1 inte skulle d till.B S På ob- än troligt att indi känna behovet av koka: ;”.7. "En annan åtgärd som ILO har. för reslagit är sfräng kontroll över od-l är : koka-arealen är ihemot 'trel irdedelar av hela den" odlade Å V len. Åtskilliga i " betalar sina indiariska lantbruksar-) betare en del av deras lön i koka. +. Sprit är också en stor fara för alla . : indianer.” Så fort tillfälle yppar sig - "dricker : indianen utan måtta, det| ; har konstaterats förr och ILO-rap-| - porten, konstaterar. det än en gång, Favoritdryckerna är: ”Chicha”, : .rapo”, som framställs: av. sockerrör ” ytterligt rusgivande drycker. Starkt och berusande öl brygger indianer-]| " nå också, Väldiga summor offras på och brännvin när indianerna fes- tar: — ett helt års mödosamt sam] lade" kapital. kan försvinna på en + Både sprit- "och koka-problemst bekymrar: myndigheterna i", . hög servatorierna i Saltsjöbaden, Upp- sala och Lund är” man för närva= rande helt inriktad "på förberedel- nerna kelsen. POSTGÅTAN "ÄNNU OLÖST. "HUDIKSVALL; (TT) Postsäcken "med värdenöst för ed 3,000 kr; som försvann under trans- port” från Gränsförs till Hudiksvall med buss den '7 'januari,' är: rallt= jämt spårlöst borta; Polisens” in- dersökningar, har ännu” inte kunnat bringa i någon. klarhet "i mysteriet, detektiv”: "varit = uppe och; arbetat med saken en "vecka men nu åter” vänt till, Stockholm; ,.då. han. infe kommit" till något, resultat, Folisen. - ningsarbetet. utan. räknar med att har” gjorts de senaste åren för: att "råda bot på missförhållandena., FN: ”.' hade en särskild kområission som og upp saken 1949, h en'viss för- "landet om man får döma ef-.: er' skatteunderlaget: per' invå=': nare.' Detta . uppgår : nämligen -' ill inte mindre än 171,90 skat-.': så småningom finna. nya ledirådar; | . och Varberg (0:80). I köpingatnal: är. sänkningen ' av' utdebiteringen] störst i Båstad (0,78). "Bland. kommuner . som måst öka utdebiteringen är höjningen störst i: fråga om Södert serna för studiet 'av solförmörkel= . sen, Utom ”de ' ordinarie astrono- merna - kommer ' en mängd extra medhjälpare att delta i observatio=" .å samband. med solförmör- och dessutom har en särskild ”post-. har dock ingalunda lagt ned utred=" > fanns alltid Gud och han själv, 2. : ter i hos D" vig Runeberg en. gång. som- gammal fick se en tavla, som. fö- reställde 'en - ensam, vandrande kvastgosse i ett vintrigt” landskap, yttrade han: ”Där är två, "gossen och Gud”, ” Ruth Hedvall, som a återger ånek- Xdoten i sin bok Runeberg och hans - diktning, gör följande "kommentar: "”Det var stämningen över sin. egen ungdoms” vandring : ut'i”livet han tolkade: i dessa ”ord”Det- iman "kan" utan risk att. "missta sig göra: "tolkningen ? "betydligt ”-vidare och "låta .den «gälla "Runebergs hela levnad. Det fanns riågot av noli me 5 över .. hans + + Person, : ; Han i tangere kunde vara rätt kärv och rätt tills. knäppt, han delgav inte; gärna and- i överensstämmelse med några | ra= der," som - påträffats: i hans efter: lämnade papper ger. Men” ensam, v var han aldrig: Där "Ty. Johan Ludvig Runebérg var innerst inne 'en djupt religiös mean. Därom finns vittnesbörd tillräckligt, "inte bara i hans psalmer utan ock- så i hans profana dikter, Han var törhända inte alltid villig att svära på, magisterns "ord, Lika väl som "han kunde ta. avstånd "från en eller annan 'dogm hos kyrkan kunde han gå till storms mot vissa överdrif- den: samtida pietismen i Finland, Hans? kristendom var ljus och” glad, Visst kunde världen och a 00), Lid och Trosa (0,70). ”staniar vid 68,10.' Sedan! kom » mer Stockholm med 57,87, Nac=-' 4: ka 53,19, Lidingö 50,11, Luleå: 47,36 och Göteborg 46,57 skat--' tekronor "enligt Svenska stads-' 2 "förbundets tidskrift. Skatteunderlaget har. enligt. den aste taxeringen ökats i det sto- flertalet av: både städerna" och köpingarna; ' Ökningen är : särskilt kraftig i städerna Kiruna 51,8 proc., Luleå : 30,6, Oxelösund. 26,3, Norr- = tälje och Vadstena 24,8 och Ström- "stad 24,6 proc: ' pingar ;där skatteunderlaget "min- ” skat + torde ' nedgången i flertalet .- fall. - väsentligen .ha föranletts "av :de ' sämre : konjunkturerna ' under ; 1952 för skogsindustri; odukterna. - Genomsnittligt har: är samtliga städer uppstått ” en ökning från st med 15,0 : I städer. tillhörande landsting är utdebiteringen :till den borgerliga och + kyrkliga. .kommunen: högst i - Alingsås 11,80 kr, Trosa 11,76, Ha- paranda "11,75, Kramfors, Oskars- hamn, - Trollhättan -: och :- - Varberg sterbo 5,76, Djursholm 6,70, Sund- byberg 7,67, Kiruna, 7,93, Simris- hamn 7,95 och Lidingö, Lund och Sigtuna , 8,00,-: Nyköping 8,02, : : och Kungsbacka 9,05, - :Vad angår städerna; utom lands- ting : utgör i i Norr: 11,60. Lägsta motsvarande skatte- - sats noteras för Skanör: 7,97, Fal-: vara dåliga. Men det goda övervägde dock, ' Runeberg var en naturälskåre! av stora mått. Hån älskade att. vistas i Skog och mark, han jagade och |; SJ- dödsfälla. / i HÄLSINGBORG orm) i Fyra dödsolyckor har tidigare in- Fräffat vid: 'den' järnvägsövergång mellan Röstånga och :Skäralid, där - fru. ' Ebba Nilsson från Riseberga omkom på måndagen. Vid den se- .haste,: som skedde 1938, förolycka- des? "fru Nilssons broder. Hän var ret), Gävle 13,90, Hälsingborg 12,30; 10,50 (12) > .och Stockholm" 10,52 (10,94): | Medeltalet” ”av' samtliga" städers utdebitering til enbart borgerliga damål utgör 9,78 kronor och till proc, och för samtliga köpingar en "ökning med 6,0 proc." Även om man bortser från det mycket höga . talet för Kiruna, som ställer denna .stad alldeles i särklass, varierar an- "talet skattekronor per invåftare i "städerna mellan. 68,18 joch 20,58. '' För -köpi ts | varierar, rande tal mellan 60,80 och 19, 57. De io köpingar som .har det "största per: invånare: är Åtvidaberg 44,76,, Danderyd 43,90, Sollentuna '40,27, Kopparberg 40,08, "Täby 39,52, Kinna 38,06, Lilla Edet 37,95 och Storvik 37,83. enbart . kyrkliga ändamål 56 öre 10,75 kronor enligt 1952 års beslut. - Landstingsskatten'- har = blivit höjd, endast i ett landstingsområde, med 20 öre,. men sänkts i'11 fall med belopp "varierande. mellan £0 och 10. öre. «' Mest skatttetyngda tingsskatten medtas Kramfors 16,60 kr, :Haparanda . 16,25,' Umeå 16,00, Piteå. ' 15,83,.. Örnsköldsvik :: 15,80, Lycksele och Varberg 15,70, Tros 15,62, .: Osäkarshamn . 15,60 .samfi Borgholm, Skellefteå och Sunds vall 15,50 kronor, . Mi let : av. utdebiteri av . Den lagda . pri =!) .munala utdebiteringen för borger- . liga och kyrkligå ändamål är oför- ändrad i 49 städer och 34 köpingar ren ökad i 15 städer och 21 köpin- .gar och minskad i 69 städer och 35 köpingar, Sänkningen är hortsett från. städer som ej delta i lands- ting mera betydande i Västervik Vänersborg , (1,20), Amål 4 1 — landstingsskatt tillhopa för städerna uppgår 'ti! 12,24 mot 12,69 kronor i fjol. . . Högsta sammanlagda , utdebitc ringen bland köpingarna uttas Vilhelmina, 17,25. Lägsta utdebitc.' ringen förekommer i.Lessebo, 10,3" .Medeltalet för samtliga köpir gar blir med 'landstingsskatten in- räknad 12,79 mot 12,91' kronor en- Bollnäs (100), Strömstad ad 08), > 1952 års beslut . köping 14 kr (14 kr även förra å- : (13), ' Göteborg 11,50 (12),' Malmö." eller tillsammans 10,34 kronor. mot ' går dare och körde med sin bil mot tåget. Nessutom har det förs ; rekommit två allvarliga' olyckstill- bud vid järnvägskorsningen, ” Internationell: korv: et berättas, att när Johan Lud-" säker.» ligen ' så sant, som det. är sagt. Men «. ra sina sorger och bekymmer, fullt |. ”|'som: sfåglarnas stämde honom till Runeberg och religionen sl Till: -150-årsminnet av skaldens fö delse es februari 1951) Ja ohan Ludvig Runeberg.” fiskade; Och i naturen mötte: han alltid Gud,” "Naturen var för honom en Ilse av det. gudomli ga; Gud hade, skåpat världen, och därför var' också skapelsen "honom | &, nästerverk sådant som Fänrik Ståls . det bättre & än, Runeberg själv, ”Gror "> mark?”, heter det ju också I dikten oo "ägner för bråkdelen av en sekund, | :an röra upp något bottenslam I ' "nänniskohjärtats dunklaste skryms-- : Jen, Ett är dock säkert: inté Var det + skaldens mening, att glorifierä "kris . get som sådant, Vad han förhärll- ”gade och besjöng, det var' foster= ' : landskärleken, det personliga mo. det, . den « överläg: ,:a viljestyrkan, ' troheten ini döden, förmågan av självuppoffring, För är i världen, nr alla dessa dygder kan också Ädagas" läggas i det fredliga: fram :stridan= dets tjänst. Ingen torde ha vetat bragdens :ära blott ' på. stridens” Landshövdingen: + Fänrik "Ståls , gher rymmer ex mellertid! mycket mér än herolsm , och , '. målande : naturbeskrivning. Gunnar Castrén skriver: ”Men om > a helig.: Blommornas skönhet lika väl andakt, Vackrast och mest talande har väl detta. fått sitt uttryck i en strof i Kung Fjalar. Det är på det ställe, där den gamle Onni en mid- sommardag skall ro' "till: kyrkan men kommer vilse i 'dimman. Just då han hör klockklangen förkunna Då sjunger Onni:' - "Nu, Guds frid med'eder' så han hördes säga,:' unga” bröder, systra; församling, som med mig i dag i sarnrtiä' yska |? Honom prisat och Hans ära sjungit, Ock hav tack, du' tollav" himlens klara: sol,” som nu för, oss predikat, böjt vårt hjärta aft hans” godhet H 7” känna. ov och Jagt ut Kans verk för våra x 'ohan : Ludvig Runeberg föddes J a den 5 februari för etthundra- femtio år sedan och han har blivit Finlands ' nationalskald. Den 'man, i vars ådror det inte rann en drop- pe. finskt. blod, har genom sitt liv och: sin diktning blivit något av symbol för hela Finlands folk, Han har skänkt sitt land inte bara dess lsång utan också dess na- tionalmedvetande, och han gjorde det vid en' tidpunkt av andlig de- pression, då förtrycket kändes hårt och ett självständigt Finland till och med hos de mest obotliga opti- mister endast var en chimär, en ön- skedröm som hägrade i iett hopplöst avlägset; fjärran, In i vår egen tid har hans inflytande gjort sig gäl- lande på ett sällsynt sätt, Större och, mera varaktigt inflytande har det varit få diktare förunnat att utöva, . Fr Fänrik Ståls sägner är väl det i Runebergs : produktion som envar bäst känner 'till.: Generation efter generation av svenska skolbarn har tagit del av dem, Under senare ti- se med evigheten, den övertygelse, InTy så. Årodde Runeberg. Lybsnä- k utgör grundto= nen i Fänrikv Ståls ' sägner, så- ser ' män i dem också tydligt andra drag ” äv' Runebergs världsåskådning. Den ”” förklaring, som faller över hjältar= na .i "deras dödsögonblick, är ett uttryck för - hans övertygelse att människan I ”dödsstunden — liksom i de, största ögonblicken i sitt lv' — träder i en omedelbar förbindel= som:han redan hade uttalat i Svart sjukan$ nätter ;. Fr ; de” tan till den gudomliga rösten " .. i en$'"ihre, en röst, som man aldrig -' '. kundé komma ifrån, och följde dess maning, då handlade man rätt, Mo= . ral, 'pliktkänsla och allt sådant, ågon >< or var bestämmande. för Runeberg här i Ivet, det fick man besked om av - denna fröst, och lyssnade man till den, då stod man i omedelbar för=. bindeise med "Gud, Då fick man också. något som hette frid, något sam var oändligt mycket mera vär= defullt än personlig "lycka. Härom " kan man också få besked 1' många t av hans andra dikter, "i Julkvällen, och i Kung Fjalar för att bara ta ett par exempel an kan också få det av r berät« telsen öm hans eget liv, där han ' hade '. många. . motgångar och sannerligen aldrig vann några lätt- köpta segrar. Erkännandeta och framgångens tid kom ju 'också för .: honom men de betydde föga för :. den li -både bly fee och blyge skalden, Under den en= da resa han företog till Sverige och under vilkén han blev föremål för storartade hyllningar "inom vlika kretsar, skrev han hem till sin hustru, att: han vär gränslöst mätt på all världens härlighet och läng= .' . tade efter gröt, fisk. och lugn: på : Kroksnäs, '- Det var under denna sedd ärke- biskop af Wingårdh försökte entu= siasmera honom att flytta över till- > Sverige och meddelade? att ” det fanns en plats i Stockholm för ho=. nom.' Svaret på ärkebiskopans före : frågan Jö ”Herr ärk Finland är ens + der lär visst här och var lä av dem inskränkts under motivering av att de. glorifierar kriget. Den som skriver dessa rader måste för fattig mor, somm "behöver alla sina ” söner!" "a Svaret var "ytterst karakteristiskt för Runeberg, Det stod helt i sam= klang med hela hans Livsinställning, med vad han ansåg vara rätt och riktigt. Det hela var en fråga om plikt och ansvar, och på något så dant var han ur stånd att ge av- kall. Inga .aldrig så lysande före= Jä skulle förmått rubba ho- nom härvidlag. Han var en mora= sin del: anmäla en avvikande me- ning. Kriget har: alltid varit ett kligh gissel "och förvisso ej värt att förhärllgas. Därom be- höver inga ord spillas,'Men i våra dagar, i atombombens och maskin- kulturens” tidevarv, så ' kriget allt- fort är en skräi de realitet och er så fruktansvärda, att ' a far St förnuft knappast kan list och en stoiker, och han var så- fatta .dess - bestialitet, då- tror jag|söm redan sagt ytferligt lyhörd. för . för min del inte att ens ett lyriskt den gudomliga rösten i sitt inre. Affärsthännen i Berlin räknar med att få göra fina affärer under kon- ferensdagarna. Den här glada korv försäljerskan kan :notera god för- säljning sitt stånd, som. hon på- passligt försett med skyltar på världsspråken. (tyska, engelska. I - franska, ryska). =. > X « . [ s dr ve SEEN i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.