YYrferriryY mr X KJ f - . MM Teve | Imon TIONING | : Ne ov O fe - > Dn allra” nyaste årtikeln är | slipers av bok Sådant har dan-' - - skarna V tidigare varit ensamma - , om "att tillverka för eget behov ' men nu äro 'de' köpare också: Dessutom är Statens Järnvägar. cv också intresserade av. dessa för. :” i malmbanan " :' Narvik—Kiruna. > N Det är landets hårdast belasta T ' de järnväg ' och rälsen äter sig Ä "Sixten" Paulsons stavfåbrik - = ett. tt familje. företag i i toppklass: med” miljonomsättning. "pregneras och i många , fall är. ven bandas med: stålband, -Bo- "ken | är ju ett träslag; som. an- hars gärna vill spricka; "Det är ingen liten "ärbetsstyr- ka, som går åt enbart att spika | - lådor sommartid har vi 12 man” till: detta”, och då får vi fram” cia 1,000 stycken om. da- gen. Det gäller att få fram dem kvickt och lätt, ty våra kunder vill inte vänta. Och kunder in- om: Sverige för' våra olika till- verkningar. har vi från Arvids- jaur, Jockmokk och Kiruna o. neråt och ' skall vi räkna: dem utomlands; så finns ' det kunder ända ': ner ' till Avstralien och Egypten. : Den alla Cklaste sort; som vi gör, är grönsaksemballåge — Stavfabrik - — vad är egen igen det? Att det är något, som ' Har med trä att göra: vet väl de flesta men ,;vad. gör man egent- ligen på en stavfabrik?.I' Vall- « berga', har” vi Sixten" Paulsons stavfabrik och häromdagen 'ha- de Laholms Tidnings. medarber 4 : tare. nöjet att göra ett besök på denna” i:sitt slag enastående an: "läggning: här i .södra” Halland. -Under ' ledning | av: disponent Bror Paulson fick vi en fin in- blick” i detta miljonföretag. : Fabriken "-startades' 1927 1 SS av. min fader, omtalar dispo- nent Paulson, >», Orsaken. till att had gav sig på detta var helt Disponent. Bror Paulsson mera sågade. trävaror. slipers, tar hr Paulson vidäre. 'Markna=- som blev det stora slagnumret.| kan man nu få fram användbara Exporten är det enda raka an- + slipers, och rejälare kvantiteter och — ina, Av spillet blir det sedan vut- bättre priser. "(märkta bitar till stav, som ju ' Egna '. skogar har företaget | enbart göres av bok. . + : också, särskilt i Perstorp, men Att Sixten Paulsons stavfab- dessa ' räcker ingalunda .till för rik i Vallberga ingalunda är nå- den stora rörelsen, som numer |got litet företag förstår man ju ra har en årsomsättning av. be-|enbart av — såsom förut nämnts tydligt över miljonen. Man, kö- ; =. det har. en miljonomsättning” per .mycket av både Skogsäga-,För några :år sedan drog sig enkelt, . ner i slipers av fur. Därför skall > > man nu försöka sig på slipers avi” ” bok . fast dessa måste först im- rö Tillgången på bok är god öch : efterfrågan ganska ringa, berät--: bjälkar, sparrar, plank och brä-" den" blir fort "mättad och därför -' der" och ' allt vad det ru heter, ' är priset. också ganska”lågt. Men så är det en god sak. ' ser'hr - Paulson.' Det blir 'större "Danmark köper dem också gär-, 'Pisponent - Paulsson och Valda) och Bror, s som är ”chet för Stav epriken. Och företaget sysselsätter ' : Vallberga/ året runt 25-30 man' vilka sommar-.| tid, . under brådaste tiden med lådspikning, utökas ytterligare, Specialavdelning i Fagerhult. : ne CÄ ör valvet; le : s Minor. De tre övriga på framdelen S Simon ” IA ; oc ligt och ; vackert 1 utförda målningar försodda tvartill” utgitvits 2 De därnäst 5 Jacobu p a $ a . s 12007 vå , I , - -—, - x Lo a ' et ' vr NR s En' vy öve r fabriken iv. a od mv ” UN s c NIER ps | : " : roa ” N y i | , ” . H a on , i : NS , ” ; ' MM ' N a - N , N NM : i . 4 + . : " Md LI ' 20ocX i 1 , , i . Y ” a oa + ” so q i i ! ee . | on SALAAM A AA MAAAMAA MAA sa Aa Sm AtN An GRAA SA DK ISO DAANNDADAASASSSANNASAAANIAA FÖVEETSITSTYY NE . ägg och detta hängde ju sam- att det fanns ett gam- malt ' tunnbinderi i Vallberga. < Där stöd mån och högg ut stav för hand för att sedan, passa i- | hop dem till drittlar. Och stav - är. helt enkelt ' materialet till. .- smördrittlar., Fem 'å tio stycken” drittlar. var det allra mesta, som - man -hann med på en dag och «. det var ju inte så mycket... Men : : min fader tyckte, att "det gick, för sakta, och därför startade han en fabrik, som inrymdes i det gamla "bränneriet. - : ” Handarbetet ' var nu förlegat, det gick för sakta och var oeko- nomiskt. Därför köpte min fa- der inte mindre än: sju maski-: ner — så mycket behövs näm- - " ligen; för att. kunna tillverka > och” det hela gick. . staven ' mycket : bra ' Rörelsen utökades och - det blev allt större efter- ' frågan "på dratiar allt eftersom ” smörexporten ökade: - År: 1933 blev lokalerna i bränneriet för. | : råna. och detta år inköpte vi den ” tömt "öster om: Vallberga? samhälle, - där vi alltjämt håller ” till och där fabriksbyggnaderna - äro belägna. | > Lådemballage — sel storartikel, - > - - Intill år 1933 och innan vi - hela --fabriken, hade - stav och smördrittlar varit: den : helt dominerande tillverkning- - flyttade. er: Men, företaget växte och vi — eller kanske rättare sagt min fader — såg sig om efter andra tillverkningsobjekt och då stan- nade han för lådor, alltså em- ballage i trä av olika slag, Det iblev med åren en allt större ar- tikel och vi har. säkerligen till- verkat lådor av minst tusen o- -lika 'slag och för olika ändamål under de gångna åren, Det för- sta i den vägen, som vi prova de på, var lådor för export av man med att min fader samti- digt som han var chef för stav- . fabriken, också var . chef för . äggförsäljningsföreningen da. . . Äggexportörerna i landet be- - hövde lådor för. sin export, det skulle vara lätta men ändå sta- bila lådor och de fick inte vara för dyra De kom nämligen al- drig - tillbaka. Uppsamlingslå- dorna var av annan stil — sta- -bila grejor som "kunde använ- das åtskilliga år. Men vi kon- äro sysselsatta med att. tillver- ka ett tusental mera permanen” vVal-]- men. det är egentligen.bara en biartikel" när tiden så medger, Ty dessa äro egentligen allt för Ett mäkstigt upplag av sågat timmer i Fagerhult vi bara spill från alla andra tilk verkningar. ..Lådorna ' blev så småningom en allt större artikel, berättar disponent Paulson vidare. År 1951 hade vi den verkliga jätte- beställningen. på ej mindre än 100,000 lådor för ägg till Irland. Dessa skickades som buntade ämnen men upptog trots detta inte mindre än 40 järnvägsvag- nar och "gick löst på 200,000 kr. tl ATV-kanna patenterad uppfinning. | En 'annan trevlig sak, som på sin tid var en stor artikel, var AIV-kannan av trä. Denna an- vändes ju av lantbrukarna när de skulle-bespruta ensilage med 'AIV-vätska. Det dög inte med metall; ty då frätte vätskan och gummi, som man använde först, fanns ju inte att få. Då tog min fader patent på en kanna av trä rikens expansionslusta och dis- ponent Paulson berättar vidare, ta trälådor för motorsågar. latt: det så småningom blev allt 5 Fe ”- Li s Lä Ve söm x reföreningen, enkla och 4 till dessa ' använder med massaved. . - Domänverket och grundaren, fabrikör Sixten Pa- enskilda och dessutom handlar ulson själv tillbaka och nu” dri- firman i rätt stor utsträckning ves företaget äv de båda söner- | 1 (na disponenterna Åke (chef för :Men från 1952 har "företaget också en ' avdelning i' Skånes Fager bult” där man övertog en i full ' gång. varande sågverksrö- relse jämte lådfabrik,' som ock- så går mycket bra, Denna rö- relsé hade tidigare sålt hela sin produktion "> till - Stavfabriken men när så ägaren dog, övertog disponent Paulson :' själv den= samma : och ' sedan har den ut- vecklats . betydligt och sysssel- sätter nu 10.å 12 man, med hr Hans Olsson + & som en utmärkt, förman. ' Härifrån exporteras en mycket stor del sågade. träva-' ror till : Danmark, som. ligger särskilt väl till på grund av, det - korta "avståndet 'samt England, Holland, Belgi en och Västtysk- land. : stations "+ Forls.å sid. 8, : - : SR av "bok avägbar, kubb av "bok Lådkubb 1-0. 2 mtrs furu/gran: Ekstock — »Kubb., — Massaved a ERS t Mn iunon . Klipp här! 7 — ia i Kairo. : ; | - sammansättning. var upphöjd, en av de största av Gamla testamentets profeter: Han: - 4 var'son till prästen Hilkia och dog omkxr, 570 £ Kr. i Egypten, enligt traditionen stenad till döds i i staden Tafne, Hans grav finns På senare år ha dessa målade fyllningar åter kommit till sin «+ rätta , plats och försköna nu det nya ternplet, denna kulturgärning kan främst tillskrivas kyrkoherde G. Gus-. ' tafson och kyrkorådet, som lagt ner ett stort arbete för att få ' "fram. så ”många' målningar, i. synherhet som. dessa vårit kring-' ' spridda ' på olika ställen. Det är ju värdefullt, att dessa målnin- : gar ej varit värre 'medfarna av sin höga ålder än att "de kunnat + identifieras och iståndsättas av konservator Erlandsson. 'Dessa re av CO Holsts kända arbeten. - : Men . de målade, brädvalven i i koret och kyrkan kunde" ej > : . tillrättaskaffas. "De båda gavelröstena, som blevo nertagna hela, ” or ; tänk om de hade placerats på ett museum, i vilka de nu kunnat C | "vara tillgängliga! (Så iblevo Fagerhults-målningarna bevarade ';. på Hälsingborgs museum, som fig. 5 och 6 visar.) I stället blev. i "alltsammans sågat i småbitar till trossbotten, Men det visade sig : Sn nu; när golvet blev uppbrutet i den nya kyrkan; att ingen” . r , möjlig, Det var ett pussel; som. det var o-"- a t » möjligt att få sammansatt några enhetliga bildvetk' av. + ln s : . : Christian , "Holsts ! namn nämns inte i: "Hishults skriftliga : ; et el : ”arbetsberättelse; men i Fagethults kyrkorökehskaper, från sam- - ma tid få vi. däremot följande upplysningar: oo som af bräder är förfördigat, förblifigt nu med pryder=" " F örtjänsten för ”Det 'nya kyrko-' - rloch så länge som AIV-vätska : | oenirerade Väshant Dlivit vår användes, så gick den mycket Nr "målade bilder över Guds benådade män, en del. dock utan em-, stora huvudartikel. Men: som|bra att sälja. Nu har man ju ot ; blem, har en ganska fantasifull utformning och har av konst-. ett. bevis på hur många olika andra metoder, sade . för nären blivit begåvade" med uttryckstulla ögon, De är goda prov ÖKA sorters emballage, som: vi 'gör, ; Men varken smördrittlar el : : på den tidens kyrkliga konst såväl vad det gäller klädedräkt som SN Ua så kan jag nämna att vi jäst nu|ler lådor räckte till för Stavfab-| ( : : den Varriå färgbehandling, som kan sägas representera de bätt-' KN | Fig. 5 Dödsriket, från Fagerhults kyrka, av C. Holtz. Något . likartat hade Hishults s Kyrka, men inte så hemskt som detta, -". ' Foto: . Hälsingborgs museum. : ”. kan man ganska tydligt läsa: Anno 1766 då kung Adolph Fried- rick Regerade i Swerige ......, här avbrytes texten av orgelns. .- ' utbyggnad, där troligen har stått. namnet på kyrkoherden ty :' "där utbyggnaden slutar står tydligt: i Hisshult och sedan följa," '- om man får tillåta sig att, delvis genom att gissa sig fram, utty- da det till: i Hisshult och Den Her Förs-Gläder? Kyrike Inspec- | | tor åt denna Kyrika sin kiraft Läcktare, ar SE SON För att återge de tio synliga apostlafyllningarna från den försvunna läktarskranket fanns: ”Salvator Mundi”, vilket bety-= . der” Kristus, placerad ungefär mitt på långsidan på fröäntim- ! + mersläktaren. På sin vänstra sida men till höger sett, först. BS. . Bartholomaeus (är ej på den nya läktaren), sedan 5. Mattheus, ' [|
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.