: Här är os8 ljuvt; här -. Kvinhor-:som. under: fier re ' EUGENIA: i. RR RANE nn fervrereYtYtTYTTYYET YFYSYNNYTAYYTTtYTTTOrYFTTYY Solen & sär. up kl.16.56. ec ipp: här är oss allt beskärt.": Hur ödet kästar än:vår lott ett land, ett-foösterland vi fått. Var finns på, jorden méra vär att hållas dyrt: och; kärt Växjö rådhus 1 på ätt . mängla ett Stort mål med! sett 4 : 100-tal vitinen; Det blir natt "ligtvis rätt enahanda; och lång tråkigt, när d det andra. i Ungåfär. .sämmä ö dalag berältar hur; den åtalade: "sh rivit falska 4 order; Men; t garna och kom näm ett befriande leend en affärsidkerska, . färn mycket I bestämt kunde . äga att hon inte | gjort. en «viss... beställning; "som. den ;åtalade :skrivit ut: .en order på. På domarens fråga, hur: 'honi? : ; den: dag ett £ bön! Och. då gj te några: affärer. måningom:;: anta kafäkt sc anorna. av" de djur a skinn pälsen. säsonger :.. bä själva bävrar, dvs. de börj andra -kvinuor som bär bäverpi sar och blir'griniga, Kritiska. och svartsjuka; Allt detta beror fb på att ” ”bävrarnä” är mycket fästa vid sina resp. familjer och et:riktig bäver. ” mamma: brukär' undvika allt: uni- . gänge med-andra bävrar- somm. ej - tillhör den trängre. familjekretsen, ” Sobeln &r-ett: misstänksamt djur; . slugt och: alltid på sin vakt; Det. svårt att fånga en sobel ock det lika svårt för en; um i sobel- at höja sig med: jaroktian män och kvinnor, Tvättbj lystnä åjar . husmoderliga . och; bekväma, blir = kvinnorna som är (hem och med nertsar” är "det. besvärligast,; . säger mister Slamp, som vid sina Psy- kologiska jakttagelser äberopår äg på 35 års erfarenheter, nertsar bi-- ter, de är lättretligr och vilda - k mycket. "krävånde "odjur Så tårdtår att göra livet särt för bin omgivning ock + synnerket . | "för skötarna. Och, likadant är det. Lå sig 5 HAPPY END- FÖR : TOWNSEND, Det internationella äicvalltet uppger; att överste Peter Townsi end, som på grund « av. prinsessan |" Margaret " a känslor ”. flyttades "från: Bucklagnerm Pa | lace till: legatitnen, K Bryssöl, T1- - mera: tröstat sig ganska grund- " ligt efter att ha hängt läpp: n&g- ra månader, "Han: uppvaktar Av- rigt en. . belgisk. Bdelsdam, com- tesse Aline vån Limburg-Stlrum, | 11889: och bjorde med ens både för- "| bönden "bekanta i veda kretsar, En "| ägde rum midsommaraftonen' 1817, , a boken: skan. knappast” uppdei Bör ett apropos till det i dagar- nå firade hundraårsminnet.av Au Branden ho: Jon i Slätthult"! kostade ett. av: bärnen- livet - a uen sta 'originalupplagan av Jon i: Slätthalr som kom ut 1880.” Den .. vas på. antikvariat ; numera, ränt hade" emellertid 50 in 0 år förflutit sedan de flesta av de skil- desöns födelse framd nedan: några anteckningar rö- Bohilesons ”Jon i Slätthult”, ade" uj arkivalier och garla MM "och "därtili en 'av de bästa i den genren, gom. finns i'den' svenska litteratu- i Den kotti "ut i bokhandeln” år ildri ngar | fattaren och den skildrade hallands- vän författare, rektor L. De Vyl- kj ;m, en gång att Jon ” bondehövdingen Ivarsson var 1800-talets mest |; da. "hallänningar. rt a ifJon i Bldtihult? var nämligen någon, äv författaren diktad n. verklig halländsk |: skogsbonde, "direkt hämtad. ur. det levaride livét. "Längre fram i aivt författarskap brukade Bondeson”, Kisförkörslängder "Huner Iman så- Junda' att Joh: Nanneson' var, född i Stora Slätthult. den'30 maj: 1782 och att han dog på samma. ställe i-damma- -månad :1872;-90- år gäm" ö ttas att den originelle ; Törner i Elmö, i Drä ed, predikan ha yttrat s ord -i Psaltaren >en. nniskas ”liv' sjuttio åttio | altså "blev denne från Holmeliä Var född 1795. Kyrk- -| bröllopet .i Drängsereds kyrka, som så levande. skildras. i ; berättelsen, då Jon 'var "35. och hans betydligt | yngre brud "22 "år: gammal, ' 'Hur' kom :då Bondesom att. lära a Jons "levnadsöden, som han på ett' så ingående och personligt "ät berättar? Jo, Bondeson hade en utmärkt sagesman, en. Hantverkare "som bodde :på ett org. under gårs den; Månsabo' i Krogséreds socken, vilket: kallades" för, Rosenbacken eller ibland” Blomstörbackeri; och efte vilket" poetiska. namn bruka- ren rätt och slätt kallades för ”Ro- backen”, Han var trä ket, "skicklig - fiolspelare, glad ch en utömordentlig hKistöriebe; tare, .I deines' hem, i : orpstugan, en. vistades Bondeson ofta under sin studietid på. 1870-talet och här fick. han stof- Få o- del. åndrå historier, | öm i tryck. I förfat- an: Greta Holmgten-Ström- ett konlerlöj av ”Rosenbackön!? jon” och . säkerligen | drade: händel hade” ägt ram och därför kan man ju inte så Loa veta om författaren och hans sagcs- man fantiserade: litet ibland. Men det" är obestridligt att skildringen verkar alltigenom äkta och 'tids- trogen; Man kan också. ofta i gamla arkivalier ; och händlinkar . få upp- gifter 'som” direkt verifiera berät- telsen. pie . « Sålurida kan” nan i: k från Ki från år 1835 finna en. beskrivning av den eldsvåda hos Jon i Slätt- hult. sond på ett par ställen om" nämnes i berättelsen, + tokolt Pr från i Krogsered iden 27 d iber 1835 1; -ILTK och SLS' år: 1952. anordnade kunst sul TJ, Ifråga ori väd för och I n | framtid som jordbrukare utan de - ekonomiska föreningarna Aoch utan RLF kan jag int2 tänka mig. Det är ju dessa, son (vid si- dan av de' politiska avgörandena) gett landsbygder 'och jordbruket bättre villkor än tidigare, ''. - Detta skrev en av dam, som del- tog i i den av SLU i samarbete med och föreningsrörelsen”. som. svär på en | nadoen | Samhället ) gen Egger i medlemmarnas egnal > händer genom de förtroendemän, såm medlemmerna utser bland sig själva, Det bör framhållas, "att der nmokratien reser krav på kunskaper bland medlemmar 2 men det bör då också s os, alt just demoakra-| tien är & en till”att förenings- | rörelsen i så stor utsträckning som skott tagit sig en undervisnings- oh, upplysningsfrågor, Här kan ex. erinras om LT:s verksamhet, elsen kunde: betyda för ktt hålla wingdo-|? men kvar vid jordbruket, Det an- förda,. som är utdieg ur” inigs- svaret, "ger. en alldeles förteätili : sammanfattning av. vad” förenings- Isen : söker 4 ingen; Föreninga ; om -upp- "sl gift är att ge deré, 'som arbetar ill "”l jordbruket; trygghet, De eko- nomiska" föreningarnas uppgift är att tillvarata jordbrukarnas : intres- dukter och anskaffandet av förnö- denheter, Både den". ekonomiska föreningsrörelsen. och RLF. har' till uppgift . att förefräda jordbruket, vid förhandlingar, och att då da Jordbr 'ukets herätti in- sen vid. marknadsförandet av pro-|i LTK, de tbuleran 12 kurserna, Förenin: n'et2, Det kan i sam- manh: zet också erinras om' det såmarbete, som förekommer. med ländsbygdens ungdoms och studie- organisationer. Ler - Ingloms- och städieorganisatio- nbrna. har. nämligen mycket stor ;ydelse: för den ek iska o fackliga "' föreningsrörelsen .: inom idrdbruket och dess organisationers framtida "utveckling, Det kan er- ras t, ex, om innitiativ, som SLU och SLS tagit för att stimulera in- tresset för" studier i föreningskun- skap. Den i inledninge; omnärnda tävlingen får tjäna som- "exempel, Det bör också med tacksamhet från fö ;- sida framhållas, tri bssen. ' Föreningsrörelsen : strä$ar efter” att. skapa" trygghet för: jord- brukarebefolkningen, och till” detta hör att söka uppnå isådanå priser på de produkter, jordbruket har ått sälja, ått jordbrukarna fåren skär ön för sitt. årbeté, Vid sidan li "lav "eller kanske ”man bör säga ut- över de ekonomiska uppgifterna har ingsrörelsen ;all anledning att sina resurser medverka också för eh -standardhöjning på de kul- turella och sociala orirådena. Deti. för den ekonomiska före- att uUngdomsorganisationerna skolar då blivande medlemmarna, ger dem vi dem .'”parlamentarisk övning” och fostrar dem till samarbete, :Hur ställer sig då vår tids jord brukarungdom till den ekonomiska och fackliga föreningsrörelsen? Det kånske: då: först. bör vara tillåtet, att som ett bidrag till diskussionen i denna; fråga, framhålla, att "ung- fö: ingarnas verk het ock=1. så medfört, att ungdomen blivit vad man skulle. kunna kalla yrkes och lyder sålunda (Stä ningen moder- niserad)." i " ”Eldsvåda hade ppkomrmit I iSto- ra”. Slätthult för åboen Jon Nan- inesson 'varig2nom "han. förlorat. allt det han ägda utom :kresturen och Hnu'. därföre "denna ' stämma brandsto?, ing till honom be- "| stämmas, rn slaror: uppkommit genom." barnens; oförsiktighet vilka voro små: och Jämnade ensammäå i "sett dveten, Det är väl utmärkande är samarbetet för det ' | första i numera mycket stora, pri” märföreningar;, :” mejeri-, ' slakteri- etc,” föreningar, för det' andra i Svenska " mejeriernas riksförening, Sveriges > slakteriförbund: etc, och fbr det tredje så att säga -över hela linjen. i Sveriges lantbruksförbund, Örsaken till de stora primärföre- ningarna ex. på försäljningsom- rådet är strävan efter att rationali- £ Genom storföretag för produk- stugan; vari eld” uppk 5 marknadsförand i: sängen” och halmen” och tägit så storförei ingarna ' har skapats! un- överhanden ' "att; när föräldrarna derlag fö; fingo se : olyckan, stod elden? ej meta fill. att dämpa." Vid detta be- sa tillfälle. blev! ett litet barn även innebränt iämte' allt « som fanns i hutet och "det var. Herrens un” le "andra derbara : skickelse. "att gåndboarnas , hus ck brinnd; "enär "4 och vinden så stark, Fösamlingen beslutade nu att fa tersom - Jon -Nann deltager "i ternas. förädling: :I | sammanhanget Kan det: vara. skäl att erinra, både om det förhållandet; att'jordbruket är splittrat på ett stört antal var för sig ' små ' företagare '; samt: or vårt samhälle ser ut' med stora" s ligheter för stordrift, som' moderna kommunikationsmedel "och 'maski- Her ger 058, och, slutligen om vårt folks I Brandstodsföreningen ' "skulle: "han hava. byggnadsvirke efter vad' som är bestämt av. den-29 "febr." 1828, I nämligen vart helt hemman. avlä nar 4 träd 15 alnar långä; st "lilla ändan: 3: spärrar 9alnar långa, 5 ”läkten 12" alnar långa, € en stolpe” 4 alnar; 3 skiften 5-aln' lång 12 tum i lilla ändan, 6 bräder 6 al- nar långa i2. tum. breda," en BKjälke 1042 lång 8 tum. i lilla ändan; hug- gen och ' tvärrätt.: Till" tak" 15: -lis- pund hålm .90 kvist och 50 aln raft; En - riksdaler murning” "och fönster, samt ett da verke' på möätlaget, : ” och "24 skilling till Ia, medfört behov av: allt lär :.e gåenr fe förädling. Idén: bakom samarbe- e ksorganisationerna och lant- bi uksförbundet > kan uttryckas . så, "alt man ser jordbruket som en en- het. Låt oss ta ett exempel. Mejeri, og isatiönkn; di iv. ör alla våra sl re , som bl; a.| knappast tal om annat än, att ung- manhus och uthus bildade en slu- ana > att " uppträda offentligt, ger" : sådan, enkelhet i bostadsförhållar : dena rådde," det fanns: även för- Fohan Olssöa vyn Unt lessen Sann 4 . + De större bondgårdarna i Hal- and på 1870- och 1882-talet, och » många ställen mycket senare, var. vanligen kringbyggda, så att ten kvadrat, med två portar mitt emot varandra, vilka kunde till- bommas 'om nätterna, för att ute- stänga obehöriga, Samtliga bygg- nader brukade vanligtvis vara täck. ta med halm. Hos småbrukare och torpare, vär boningshus Sch uthus en rak länga eller i i vinkelbyggnad, så man kunde gå från köket direkt till ladugården: "Förstugudärren be-!; stod av två halv or, en övre och enl! undre, Dei övre stod vanligen öp- Hen om, dagen, . Själva : bostäderna på landsbyg- den för omkring €0 och 70 år till- baka, var-rätt så primitiva; men det var ju: huvudsaken, Det var inget fjäsk, och som vi vet är va- nan halva naturen. Många hade in- te. råd att anlita läkare för några krämpor; och 'var det -dödlig sjuk- dom fick vanligtvis patienten ligga att: ”självdö”, Boningshuset bestod vanligen av stuga, kök och häbba- re, vilket, senare. i många fall an- vändes som "skräpkammare, för att folket trivdes i allmänhet bra, och få bättre utrymme; och det sakna-|' cr tAllmogens: hus och hem Halland. på 80- talet ena foten ovanpå den andra, men " så kundå ina slinta sv ibland, och den träskoklädda foten föll 4 gol- vet med en skräll, Vid sådana tills fallen. blev vår temperamentslulle . och något nervöse lärare som en kokt kräfta i synen, och det "var inte att Jondrå på os I många snåstugoe" hade. man, hönsen under sängen, där de var instängda med spjälgaller; mathon var placerad ' utanför, så hönsen li kunde äta mellån spjälarna, Det helå verkade onekligen idylliskt, om man undantar odören i rums met, för när man kom in i en så. dan stuga, kändes det vämjeligt. Ibland fick hönsen en raststund, då de blöv utsläppta för att promenera på åtugans golv, varvid de vanligs= vis lämnade sina "visitkort? efter sig.: Var det aångt i bostäderna, var det mycket kallt om vintern, och det blev en. "lycklig tilldragelse” I ladugården, så var det att göra en avbalkning i ett hörn av stugan och häfbärgera ” den, nyfödda kalven . där, ty hur det var eldades det jul stugan, så det blev varmare än i den: illa ombonade ladugården . .'. J de etds 'Det' var inte blott hos tor mögnare' bönder, som hade det li- kadant, - Många av torparna hade blott .stuga och ett kök, som knap- past i 'kunde” göra anspråk på detta namn,. . varför maten om vintern |' fick lagas till i stugan, där det på de. flesta ställena 'var öppen spis. 'Stågan.: fick således utgöra både] Även kokaopriset . stiger. på grund > "ov "dålig" skörd?” Koksopriscena har under slsta jahuariveckan, åter varit 1.sttir : Ende, en gångna månaden ” här "uppvisat de mest våldsam- sa kök ' och matsal, dägli och sängkammäre.. 0 H Ms Det var vanligt att allt huséts folk dåmen : : iriser > för örelsens nödvändighet för jordbruket, För- hållandet ; mellan unga och gamla inom föreningsrörelsen ,konipliceras hade: sängpl hös större och förmögnare' bönder, enär häbbaret ju saknade eldstad. Hos dessa..senare började man in- reda en k e i häststallet, be- erhellertid av den stä hy att flertalet ”äldre” varit med allt- sellan 30-talet, den stora .organisa- tionsperioden ' inom vårt jordbruk; Déssa äldre betraktar sig, och det med all rätt, som pionjärer. Ungdo; men har nog till leda fått höra ta las om allt' vad som .uträttades på 30-talet och hur dagens ”nytillträ- dande jordbrukare — föreningsmåan tack vare; de äldres. ägnade att sti- ta.sig till ”dukat' bord”; Sådana ta< lesätt" är knappast ägnade att sti- malera.' ungdomens 'intresse, Visst är: det. sant; att Sveriges jordbruka- på; kört" tid lyckats skapa en för- pv: en del oci oc kså, tillvunnit sig respekt och. in- flytande — till gagn för jordbruket, Men: nting kan: eller får" bes -trdktas som "färdigt. Det är många och stora uppgifter, som väntar på ungdomen, "och "för" föreningsrörel- sens fortsatta utveckling i rätt rikt- ning är det ett absolut krav, 'att k de generation gör sig ka-' och "me- jeriernas tiksförening, har till upp- gift att. ta hand. om all. den mjölk, som vårt. jordbruk. producerar,. och förard d pabel att” föra verket vidare, Kan det inte också med skäl sägas, att |' ärhetet inom föreningarna "och för srörelsen blir allt större och sköta” om allt "vad därtill' hör, hopsa di: Bå sätt: t, söm” mjölken” gen skall" se- allt "mer ””syårt” efterhand sor landsbygden avfolkas, utvecklingen påidet tekniska området fortskrider, konsumenternas krav ökar etc." etc, Den d som vill och så har ;.Utsäde. blivir efter : ; Spai uträknad "att. var fjerdings hems mari lämnar en struken” kapp dan ördelas" till" så rättvist som möjligt; Har man; klart för sig våd' detta; som. i korthet å lär antytt, innebär, då förstår. man förberett 'sig att den kan arbeta in- om föreningsrörelsen, kommer 'i te att sakna arbetsuppgifter..." också de krav, som f kräv på, aktivitet från Nn Till d förberedelse” för föreningsarnetet hör också förutom studier, att åtminstone de mera vuxna ungdomarna deltår i de äld- | res föreningsliv; Inom RLF ger fa- io , [nas sida, Föreningarna är. dermokra” T tiska orga i "I har " bestämmand ”ordet; är Foura ot bi ft till 4 opund : och"-4 " lispund halm: på var värs "| — ja, ja, jag vill la tala omr den en blyer ); utförd” av, Boildeson' själv "visande fiolen under Lakan änt att: Bondeson; som realistiske skildrare han: var starka - sintryck av 'sinå 'sages- » och ofta! direkt upptecknade as. berättelser. : Så var, ju, en- Sandklef fallet med hans er från ' Dal”. De gamle; fom väl kände Rosenbackens ma- | nd, 'påstodo' också att Alt så vara "skett. intygar A. Bachman, Prost och Iäshåde. " Detta grotokollsutdrag är intres- :|sant inte minst därför att här läm- nas uppgift på hur bråndskadeer- sättningar reglerades förr i tiden Någon brandförsäkring'' i egentlig] mening fanns ej då, men år: 1828 hade socknemännen i- -Krogsered' vid en sockenstämma beslutat att upp rätta en brandstodsförening (före- ning ' betyder. ö ) i fritt” i våra: föreningar, äch Iednin=|9 milj > . möjlighet därtill. De ekonomiska ,föreningar- na anordnar visningar av anlägg- ningar, föreningskvällar och liknan- de tillställningar, och vid dessa. vill! p skade: jag "nånsin har skett "(store branden, för då var det la inte så godt z "att Heta Jon, fär jag kom ut naken, med bara ett par små Bkinnbyksor: men då var dét vår härre, som styrkte mig och min lilla ' häst, så vi finvo dragit hem timret till husen," och så hjälpte | .sockenboarna, mig. både med ett och annat, så jag fick Bättre hus än jag: hade: förut ock så blev :iag | av med alla de usle skäktorna, och. det var: dag då så: illa gläder. för”. :Ja, skildri vilken stadgades bur, mycket; som vild , timad . eldsolycka i socknen berätt: skulle ' skjutas från ' varje Ca omedelbara drag av 7 kulturhistorisk skildring av tt bröllop gick till i början talet i Hallands skogsbygd. helt hemman och från -v; verie halvt, fjärdedels och åttondels i propor- tion härtill Vid branden hos Jon [Nannessori blev denna brandstods- förening för första gången prövad och de lämrade pen blev tack- samt mottages e vad författa- É 1 bevatte alsen och paret ' seg :-wammans 1 Bryskels. glada . värld. "brukat säga ont fr rEn ' gentleman / kan ju, inte gå | ader | Grevinnar , är, frispråkig och omkring och sura I 2ex utan att göra nånting” åt det”, t tie H i patien på [ITNE , det var tog så vänliga! ”inhyses” i alla allmoge hem. på dån tiden med dem dåliga |hygein och det var säkerligen ev | källa till oblandad skadeglädje för Jon att det där plågortset & av hade brunnit OPP; : . i Tradition och arkiv Hade också eh hel del annat att förtälja, men din sagda får vara nog för derna sång för samla inte bara ”gub- h för hela vårt samhälle; och som) nämnd” : stallkammaren, , där drän- garna. skulle ha sin sovplats . och vistas” "under sin fritid. Dessa stall- kamrar. lämnade mycket övrigt att önska. i, hygieniskt avseende enär de” flesta .av dem led. av. fukt, så att väggarna. blev. mögliga, och de kläs der mar hade, där blev: förstörda, och liften var: "bnken,.. yt NE a .Golven is åtmins i stugan, även m . TLJ - Informationsavdeolning; Från on nivå på 367/6 vid års- skiftet — redan i och för sig: rekordpris för kakao — satte, kraftig hausse in. sel: : " Bakgrunden till denna utved ling utgjorde de reviderade skörd uppgifter, som offentliggjordes : jultilen och som. tyder på att-åraz skörden skulle komma att: understi« ga fjolårets med. 50,000. ton innebli= rance ett. gap mellan tillgång och ' efterfrågan på 80:å 90,000 ton. > Mårketing Boards, som Kontrolle- ar bmikring 40 proc. av. världens kakaoutbu hår. skickligt utnyttjat , ; det ätaltistiska' Jägek somi ur förbru= , småställena; ”- beströddes 3 med än sand," sämt om "söndagarna, 'högti- den". till ära, dessutom . med : repat och dessa fick sitta på, te, Värst var det när le föl umpad träskorna, upp t blev: dét ju rätt så. blö golvet. träskorna ; på under lektionerna: khäde vi då inte stampät av oss snön räckligt, så blev man. utkörd för ändå. blev små valtenpölar av det, tuellt blev kvar, "Det hände; ibland, de jånga timmarna vila att vi under med. den uSkrump" -petonad > kdrusellomgång - ”sexårige” Fotbollsexperten Torgny Svensson Ifrån Sala förtjä- nade. verkligen den fotboll han fick i belöning för sin medverkan i lör- dagens”: s 'karuseliprogram. . Med : all respekt "för ' övriga ' deltagare får man nog säga, att 'bytingen stal kvällen! både genom siria. träffsäkra | uppgifter och fin fulftoniga daldia- Gämlingarna I Sö erförs bruks - Även i i Skolan ”pefiöll vi kolbarn a . rande inflytande på. prisläget un= Taröks- Senope att: endast spöradiskt "upp trädd 'som "säljare ' och "med undan "dan" stegräde ' prisn anspråk. dat stimulerade av den: juingar Hill det bättre. I Den” ed Iranska, chokladfabrikantföreningen har Visserligen. uttalat, att om: de ' auvai ande priserria ” På kakaö blir ton; och utvecklingen AR der kan beräknas gå I kär a | , s ning. Frågan står emellertid öppen, - enna befarade konsumtionge. :; minskning . hinner. få något. avgö= Utvandrarna. ej. "STOCKHOLM. (TT): ' Atisvarige Ötgivaren äv tidskrifo” jen Top Hat, Atypograf Harald Eden-' Jagahöj å 8 kr för två artiklår + 'skä , för. all del inte ut sig de hellér. föcte mar- taf Ceder var in- barna” utan också I oci ungdomarnå. Dessvärre deltar ung- "domen långt ifrån alltid i önskad utsträckning, Kanske bör det i det- ta Sammanhång, också påpekas, att att] ke Posse AA om Tisdags- ktressant att höra när han berättade tressant var också grevinnan Ame- het under kriget. nu ganska; många ö ändrat ]k sina stadgar så att ”son eller dot- ter” liksom maka eller syskon i en- ligKet med de möjligheter, som 1951 års föreningslag ger, kan få faderns fullmakt att ”föra 'hans talan” vid föreningssammånträde. Son "eller dotter kan då:dekså vara valbar till förtroendeuppdrag; I avsikt att. be- reda de ”äldre” tillfälle att höra ångdömens inställning och de ” ”yng- re” tillfälle att få ”bekanta sig” med de : ”äldre” har' förslag att inom varje föreningsnämnd åstadkomma én " ”Förénihgsrörelsenå ungdors- koätakt" frmälagts. Detta ”organ” år avsett för intern information och diskussion. Föreningsrörelsen har alltså för sin' del vidtagit en rad' åtgärder för alt så tidigt som möj- Men hörde det egentligen hemma i i Karusellen?. ” : Det utannonserade karusellsprå- förbigå "med tystnad, Men tyvärr överlever nog de nya orden ”smorr” (allt som är bra) och ”skrump” (tllt rusellklass var: Hylands” fermktone- sedlar. . Han delade förrå lördagen 'öm det varmaste här på jorden: in-+ et kan man "utan skada för någon |. som är dåligt), En idé av bättre ka- el idningens julhumrmer, vilka års tå om sårande för tukt och sedlighet; åtalet mat hol honom hade kommit it på uppdrag. .. I sitt försvar drog svaranden bl, a. upp en jämförelse mellan vad: Vil relm Moberg skrivit i Utvandrarna ach vad som stod i de, båda åtalade artiklarna. Vattenrör från 100 : : påträffat. i i'Lund "LUND (TT) : . "Under -grundgrävningsarbete så ut fem ”femmor” I pris, och nu är, man intresserad av att följa dessa gedlars öden. - Var kar de harmat? Sedlarnas årtal, bokstav: och num- mér är följande: 1948 K.659550, 1952 U 129971, 1952 V 016526, 1952 U 125728, 1952 H 663209. Den eller de, som träffar .på någon äv: skall meddela detta till Karusellen. jänst, så får y ” ys sor est få med d nä, i före- 2 »3sarbetet, . se en .tomt yid Stora Södergatan i Lund. påträffades på ett par. me ters djup pålar 'och rester av plan? kor, vilka antikvarién- dr Rågrer Blomqvist undersökt och I N t vara lämningar efter en vatten= änna från 1000--eller ”1100-tålét! sedlarna Dessutom har man: hittat tirbörra= - de furustammary.” "vilka. pckså jan= «tagligen tillhört en vattenledning... från 2000-talet. | a - det inte bättre I ladugårdarna. Var » vald, dömdes på onsdagen till 120 vi FEET YSTTYN ; prejudicerande EE . , pA ASADSAAARADA AA AKA MAADAARAAAMASDARAARARAAADAMAKA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.