LAHOLMS TIDNING FÖDELSEDAGAR 70 år : fyller den is - 'småbrukar ren Arvid Iohanssön, Yderhult, KE oe " Båstad, ; la EEE DÖDSFALL / -Gottfrjd . Nilsson.; 1. lördags avled i sitt -hem :efter: endast några, timmars" sjukdom: f. -Jantbr,:: Gottfrid Nilsson, Våx- torp, i'en'ålder, av nära 74 år: Den bortgångne som var. född - i Kållebäckstorp i:Våxtorp,:ö- vertog :i- början. av. 1900-talet gina föräldrars gård, som var arrende auinder Vallens gods. På . 1920-tålet friköpte N,.- gården Som han i olika avseenden för- bättrat: 1942: överlämnade han "lantbruket till en son 'och:upp- förde åt sig en villa i Våxtorps ob - var känd: som. 'duktig skötsam. lantbrukare” och efterlämnar minnet av en präk- tig: öch sympatisk. människa. : Närmast sörjande är maka och ' 5:-barn, Einar 'anläggningsar- betare "vid: Harsele kraftverk, . Berta gift med kvarnägare Ake . -Svensson, Lindome kvarn, Tön- "nersjö,, Erik lantbr, i Mörarp, "Margit gift: med lantbr. Börje Karlsson ;.'i 7 Killhult och Nils : Våxtorp "samt b barn: Alfred Bengtsson. I en "ålder " av:; 59” år ; avled i går efter en + kört tids sjukdom lantbrukaren Alfred: Bengtsson, ÄAlstorp. .-: 2 + "Bengtsson" var : född - på den : Han var en - och" Homsjat lantbruka- en skötsam man som helt gick; in; för: sin, gårds: skötsel. Personligen . var han känd som en” hygglig” och "sympatisk ' man, "som lagnt och stilla gick sin väg rd nom. livet! . två söner och j pe döttrar, "samt barnbarn. Sörjande äro” dessutom: två byst a och: svågrar, svärsöner samt 5 släktingar och vänner. . . Karlsson. Is indags : av: Fed på Vårdhemmet i Laholm "efter en längre tids sjuklighet ff målarmäst.' Gottfrid Karls- -" son; Björbäck, ' Våxtorp, i en ålder av 63 år. Den bortgångne : som. var född i "Astarp, lärde sig” i unga 'år måleriyrket och blev. sin -egen - mästare i Våx- torp. Han var en mycket skick- - lig och duktig yrkesman, som "åtnjöt. kundkretsens stora för- :troende, :K. var -på sin tid en äv : initiativtagarna till Våx: -torps -. sjukkassa':- och unde! "många år dess föreståndare: " För sjukkassan nedlade han ett stort och : intresserat arbete. jådor: Kvällen” var F obetingat en av. de ,bästa som föreläsnings" föreningen någonsin har. bjudit på. Nästa gång hr Hiort gäst- bli fullt. hus i | Samrealskolans aula. "ledamot i Våxtorps kommunal- "uppträder i Laholm, måste det | Han'var också" under några år fullmäktige, .» Den bortgångne "efterlämnar minnet av..en rejäl och präktig man, som, närmast sörjes av! sju "bröder... Johan "August Hansson. 1 för: dags "avled på Vårdhemmet ' Laholm efter” en tids sjuklig- het +f. 'lantbr. .. Johan August Hansson, Killhult,' Våxtorp, ' i en ålder av TT år. Den bortgångne, 3om "var född i Killhult, övertog i” unga år 'fädernegården. 'Den- nd innehade: han” i ett 40-tal år till för cirka '10 år sedan, då. en son övertog skötseln av gården. H.. var: känd sor en duktig' och skötsam - lantbr, . Närmast sör- jande är sönerna, Aron, som in- aehar fädernegården, -Emil lant- Sruk, ; i. Östra Flinka och Ivar spannmålshandl. i Killhult; dot- ter Ester gift .med lantbr. Val 'rid Nilsson, Norra Össjö, His- hult samt barnbarn och en sys" ver i i Amerika. Emil Holmberg. Provinsial- läkaren Emil Holmberg, ' Hede- mora,' avled på onsdagen; : - Han. var född i Västra Ka- sup 1887... Efter med. lic-exa- men i Lund och tjänstgöringar på: skilda håll blev han 1921 provinsialläkare. i Arvidsjaur, 1927 :i. Ängelholm och .1932 i Hedemora. 1952 avgick han med pension och har: därefter drivit 'privatpraktik i Hedemo- ra. ' Närmast sörjande är maka, f..:Edholm,' döttrarna, Ulla di- 'striktssköterska i Orsa, Ingrid husmor vid tandläkarhögskolan i "Malmö; Gunillå, stud., söner- EE Stig, med: kand, i Uppgala, och. Ulf, : barnbarn samt två systrar, el sa te BEGRAVNING : .- Under: högtidliga former Har stoftet tefter tandläkaren fru Solveig. Ramstedt..: Ängelholm, vigts till den eviga vilan i Mar- karyds "kyrka: ”' Prestaverande vöro. bankkamrer Josef Alfreds- son och disponent Folke Sve- denfors, -båda Markaryd. =: - Mitt säger 'mig att den här episoden inte får falla i glöm- "ska och jag känner det som varan- de min oavlåtliga plikt att låta lä- sekretsen : få kännedom om saken, ty en'rolig historia, ett skämtsamt stycke: på. några rader har ännu ingen levande människa dött utav. .Det låg en gammal obebodd stu- ga i en skogsbacke, 'Den- var så ålderstigen att skorstenen helt ut- tråkad började luta 'åt vänster, lik- som ville den tillkännage för för- bipasserande att-den helt enkelt in- te hade lust att'stå rakryggad .på ett :ruttet 'spåntak. En : gång hade det varit på tal'att riva det gamla rucklet, men eftersom ' tomten låg på byallmänningen /fordrades det ett enhälligt beslut om rivning och då förstår. kanske var och en att stugan fick ligga kvar." iir + Men en kväll, det var på hösten, lyste: det plötsligt ur. den'gamla stugans fönster, : Hör ni det Bott folk, det lyste! 7. j— Det är bestämt någon som flyt- tat in i den gamla kåken, ” min gode, vän till mig..n 2 'Ja något måste "det ju vara, och för att få klarhet i denna högst "besynnerliga sak, beslutade vi att besöka byggnaden och konstatera om I hade sia "orsak eller det var frågan om nå- got' övernaturligt fenomen; När :vi kämpat oss fram i den snåla vin- terblåsten och nått målet, smygtit- tade vi först in genom. fönstret, kanske en aning skakis men abso- lut inte rädda. Vem var det vi fick se om ihte självaste ”Fålle-Fred- rik”, sittande i högönsklig välmåga framför det runda köksbordet med röd vaxduk, förtärande en vad vil ” kunde se, välsmakande kvällsvard. (Nu hör det till saken att ”Fållen” var en gammal bekant till oss från förr i tiden, men vi hade inte sett den lille kärngubben på minst tio år och trott honom vara död för länge sedan.) i Efter en stilla knackning mot 3 ru- tan blev det plötsligt liv. i gubben vid matbordet, han sprang upp med en :för' sina sjuttio år förvånans- värd epänstighet, öppnade ytterdör- ren och bad oss stiga in i hans enkla boning för att där döda någ- ra timmar: under glatt N Det nye Iyrogästen | . Gammialdansens Vänner. Tilda, = men de var 3u de värsta han kunde ta sig te. En kväll efter en logdans mötte jag honom på vägen, & jag tänkte i i mitt still sinne: ”Lall, lall; lille paug, nu har' jag dig allt i garnet.” Min rival måtte ha märkt min mordiska uppsyn, ty blek i an= siktet lyfte han Sin svarta filthatt högt över huvudet & sa! ”Go-aftan Fredrik,' slau inte på' mig för jag ä getingebo.” Men de skulle han aldrig ha sagt, ty i samma sekund smällde jag honom" på örat så han tumla”-ut i: leråkern vid sidan av, vägen, :' - På det viset fortsatte ”Fånlen att berätta om sina forna bravader och tat om inte min kamrat avbrutit honor > 4 en fråga: flott — Meu : >irik, hur kommer det sig att du inte skaffar dig en mo. ped eller en motorcykel? '— Ja ska säga .er paugar, säger Fredrik och lägger in en pris, jag hade två stycken Husqvarna på den tiden jag rensade kanaler i Morup, gå så att motorn sjöng ”Närmare Gud till dig” på treans växel ' >. Innan vi bryter upp den kvällen har: Fredrik hunnit berätta .ytter- ligare många roliga histor.er, bl. a, den om när han h de i ett 2i- kanske skulle han aldrig ha slu=, men fick jag några 'snapsar- eller ' ett par bier i mig, lät jag cykeln : | Hishult i Hishult hade i lördags "årsmöte "under ordf.-skap av lantbr. Evald Lars- son, Fälleberga. Medlemsantalet är - 242. . Till styrelseledamöter omvaldes Evald Larsson, Börje Martinsson, Erik - Nilsson, Valter Karlsson och 'Evald' Karlsson. SuppL: . Erik. Jansson och Lave Larsson. Revisorer: Hilmer Tor- kelsson och Karl Isaksson. Efter förhandlingarna samkväm «och gammaldans. ' : Ior Ny häktning och nytt anhål- ” lande i i bedrägeriaffären. - ”Skrotuppköpart | Hjalmar Karlsson, Knäred, & som : är in- blandad i den stora hbedrägeri- affären , hår nu häktats; Dess- utom; har ytterligare en 'per- son bosatt i Knäred anhållits. "Förenta. btaternas' läkare. "ock Psykologer” har un- are, tänd- der.. "års 1953. "förtjänat mera pengar . än. held: svenska , . folkets genarläger och: tog självaste höv= dingen i skägget och hotade honom med stryk. Men”till det får vi kan=- ske sntedning återkomma en annan gång, es öl PA sars Det Ijusnar Ec västtyska folket. undersökningar "har. med anled- ning av det nya året under fyra på varandra : följande år frågat tyska nya året, Efter nyåret 1951 var en- dast 27 procent. förhoppningsfulla medan 43 procent fruktade att det” gryende året skulle medföra nya” besvärligheter.' - Efter nyåret. 1952 procent optimister och..26 procent Nå, och - Väl p 1 an= tal kade till 21 procent. Enligt inkomna satte Fållen på kaffepan- nan och medan denna” puttrade på spisen plockade han upp en mas- sa matvaror ur'en trälåda med järnbeslag för att, som han sade: ”Ge paugarna nået i kroen: efter den : tröttande . kvällspromenaden.” | - Vi hann med en viss konstig käns- Jai att mat- : Den ”högtidliga' akten inledd ned ps. 380 varefter officianten tyrkoherde' Ingemar Lindståm "rädde- fram till båren och höll 2tt 'vackert griftetal 'över bibel- Irden ”Herrens nåd är det-att det ännu inte är ute med oss” varefter han förrättade jordfäst- ningen. : Omedelbart därpå sjöng antor Adolf Adgård en solo- sång varpå följde begravnings- mnässan och som avslutning ps. 31. . Vid :kistan talade den av- lidnes fader disp. Ernst Anders- son och den ävlidnas broder ingenjör Erik Mark8ö, båda från Markaryd. -:Vid graven framförde en , far broder - till ; den — bortgångna lantbr, Robert Vonsson, Huka- bäck, - Markaryd, en sista 'häls- ning... — En högtidlig begravning ägde i lördägs rum i kapellet på leaf os Laholms "begravningsplats, ' då . högfärdig, Te råga på allt försökte lådan även innehöll gamla arbets- kläder och snusburkar, gummistöv- lar,” pälsmössa, rakblad och fyra par skinnbyxor, men då den redan upplockade förtäringen 'visade' sig vara .synbarligt. goda sockervåfflor, höll vi god min och pratade. « om annat, : ; -— Ja paugar nu ska . mätta, sa Fredrik på sitt eget spe- ciella vis, brännvin och bier har jag inget, men, mat har mej ve- terligt ännu ingen mått illa utav, så därför håll till godo. ' i Och vi tackade naturligtvis, läpp- jade på kaffet och konstaterade i förbifarten att våfflorna var. på pricken lika. goda som. "gatsten, men möjligen en aning mörare, Un- der' tiden som vi förstörde våra tänder kom Fållen i i de sedvanliga berättartagen, "> — Nu för tiden tycker jag män- niskorna är smått vrickade. De hål- ler så styvt på hygien och renlig- het att de får en massa sjukdo- mar på kuppen. Nej, annat var det när jag var kusk i Kvibille. Där fanns en dräng som vi paugar bru- kade kalla ”Go-aftan” och det var en riktig jäkel att va stroppig och han nosa sig till min lilla fästmö den. nyss pyblicerade undersöknin= gen har . optimisternas antal ökat till 60 procent och det finns nu ba- ra 14 procent pessimister kvar I . Västtyskland, Resten svarade "vet inte”, = I ; ne Trösteni” mar femåriga dotter i upplösning. Hen= nes favoritsköldpadda låg och för i sin skål utan ett livstecken, '"- — Vi kan 'inte få din sköldpadda levande igen, så pappa, mer jag vet vad vi kan. göra, -Vi. kan ge den 'en fin begravning, Jag har en cigarrlåda som vi kan, klä med /: grav utanför ditt fönster: och sätta” kamrater blommor på graven, ''. Tårarna började torka, Plötsligt ' började så sköldpaddan att simma igen, ”Men se, min, älskling”, - sa Pappa, ”den var ite död i alla. fallt” Barnet, som fortfarande var bor= ningen, tittade först på sköldpad« dan och så på pappan. Sedan vis- kade hon: . Pappa, 2 oss ; döda den! Den unge mannen -. frågade sin blivande hälft: . .— Skall vi ha ett bröllop i all : stillhet eller skall din mamma vas ra med? j Västtyska institutet för -opinions= | folket om förväntningarna inför det ' var ' de - motsvarande siffrorna” 45 : pessimister, I fjol fanns 48 procent ' "Pappa. kom hem och fann sin : sammet, Och så kan vi gräva eni en liten sten över och alla dina lek=' kan komma att sätta ' ta i en annan värld efter pappans . fascinerande förslag kring begrav> . nationalink F "under | "samma tid varit, - enligt i ett ' meddelande av." Health Information Founda: I tion. .De sammanlagda inkonister- na uppgick” till. 10,2": miljarder |. . STOCKHOLM i i dag. (rT): klockan tre i morse utan resul- Fö handlingar för bill verkstäder utan resultat. stat. Man beslöt!& att åter a upp örhandlingar. om ” nytt avtal den den 26 februari. Avtalet be- för. ' bilverkstäderna - pågick till |rör direkt 11,000 | arbetare, ” Åpelsinerna . frostskador p STOCKHOLM i i idag . .Den svenska marknaden tor: de inom kort få emotse en ber tydande Prishöjning på apelsi- ner, ': uppskattningsvis :40—50 < före pr kg för spanska och 30— 40 öre för italienska apelsiner oråtalar morgontidningarna. > Inom vissa distrikt i Spanien blir dyrare, å odlingarna > on torde inte mindre än 60 proc. s av totalskörden ha frusit bort. i förra veckan. Omdömeslös framfart” genom : kurvor kostade förra året 60 människor livet. ' I. kurvor -- (och även på backkrön) gäl- .Jer det att köra med huvudet ”och inte med fötterna t " Några EN mängder har det inte Tallit de två "senaste dollar, eller omkring 55 miljarder ävenska kronor. a +: dagarna men' icke desto 'min- "Som Laholms Tidning örut omr -talat kommer "Laholms: Domar: klubb att: ordna en. ny. domar- kurs för "nybörjare. : Intresset. är inte så värst stor bland fotblls- publiken "i : södra” Halland." Det är tydligen : enklare' att” stå. på idrottsplaserna - om ... sommaren och kritisera: dömaren i: stället för: att genomgå sen kurs' som visst-inte är så märkvärdig. och svår att: klara av.. Domarklub- ben: vädjar till alla, föreningar är i södra” Halland att skicka : I minst en representant : till kur- sen,' som börjar måndagen. den 21 februari. Skulle det visa; sig att det inte' finns något. vidare intresse bland föreningarna är det fara värt att många matcher inte”. blir! dömda " av + godkänd! ... domare: Nog "tycker man | på domarbhåll- att” alltid skall : det. finnas”: några ' som ',vill' giva sig leken” när, väl säsongen har börjat. Många: inbillar: sig "nog att det är ett otacksamt och be- svärligt uppdrag att, vara :rätt- skipare; men har man.själv spe- lat lite boll och vet ungefär hur reglerna” är. så "ordrär; sig ”hog saken ' ganska lätt. Låt parollen bli: "minst en.ny domare" från varje förenin; ” - Kursen börjär ebrua” ri ' klockan ”haly; åtta.:på ” Café Vilan: Har ni:inte tillfälle att komma den kvällen" går det bi att anmäla sig till -matchfördela- ren, : Allan. Holmberg, tel. 388 Laholm. " äre här snön s alt: till: en hel t del trassel för vägtrafiken i södra : Halland, . Vägförvaltnin- ” gen hår också haft fullt pådrag . med: snöplogning under nät- ten till. söndagen, hela sönda-' gen och natten till i dag, om? talar vägmästare Gösta Pers: son, Laholm. Vi har haft'fem plogbilar och: tre väghyvlar ji gång,' och "dessa har. kört .näs+ tan” ständigt.' sedan: i lördags eftermiddag, omtalar han. Vi "har delat. upp distriktet i: ru- tor, där varje fordon får ;hålla ' [vägarna öppna efter hästa. för- måga. Sålunda" här vi plogat ä- ven - på småvägarna, och här har det" kanske , bäst. behövts. På riksvägen: är trafiken ; så - några stora drivor.. Dock har -plogbilar” och väghyvlat, kört - även här för att hålla vägba- Bil-' och väghyvelseförarna :har omtalat, att de träffat på: r, som fastnat. i drivorna: ottorp—Hasslövstrakten, FEidenberga och även 1 : Hishult. ärst ' har drivorna '" varit - på ' ägarna :' vid kusten samt i Be stoftet” "etter. t smedmäst. Axel Lundgren, , Laholm, vigdes "till den eviga' vilan. 'Prestaverna Predikoturer .publikdragande' filmstjärnor hjälp! ”ster vid ; DEN VÄRSTA KÖLDEN synes nu ha gett med sig i: Paris, men » hjälpverksamheten för dess offer fortsätter. Nyligen hade en grupp författare ordnat en välgörenhetsförsäljning” av ;sina böcker, varvid : den ser man bland andra André Maurois, sittande tredje från v e dem med kommersen, På bil: bordet. Fa [mycket lånet från den ort, där man , förut bodde, lägger långa och dyr- dbara' resor, hinder i vägen för per- ' sonlig tillsyn: :av moderns” grav, vil- Å ket utan tvivel utgör ännu ett skäl; för önskan om stoftets förflyttning, ” denberga. Jag nämnde förut i korthet att dylika förflyttningar numera blivit : vanligare än förr. Letar. man efter 7 anledningar härtill kommer” osökt vårt folks högre levnadsstandard i: förgrunden. Man ”har råd”? att för-.s fara, på -ovan- antytt )sätt i. större -' omfattning än förr, då lörierna var ' »]lågå och folk hade vida svårare än nu att få debet och kredit att gå « ihop: Gör - vi klart för oss dessa fakta" blir det' ganska naturligt att varmt. kännande människor, som tvingats jorda en nära och kär an- : förvant på en 'kyrkogård långt från den plats, dit familjen begivit sig. helst ser att stoftet överförs till den —- . | familjegrav, som man räknar ade - "| skall.bli den" gemensamma, i varje. . Ifall för t; ex; man' och hustru.” Jag - kan följaktligen inte se att man har ' rätt att tala om pietetslöshet i i i des- sn : «CC, Isa sammanhang. ” , stor, att det inte hinner bildas "Jaan nöjaktigt ”:fri' från snö, -Y N fördes av, f. lantbr. Johan Pers- Björnhult, hos Henning Persson, Eller eft annat fall, Det inträffar Gravfriden = ett problem son, Värnen, och kommunalarb. | ' onsd, '. 19.30. off, möte, Gun att om farllj ika kykosärdar. AE N Kd , s . Gustav — Johansson,” Ängstorp. HvIef, må 1 Ls man slutligen enas om att ”samla” Akten inleddes med ps, 557: 4 —5, varpå kh. Melcher Håkans- son höll. griftetal och förrättade Sn "också för nutidsmänniskan: stoften på ett ställe förefaller hel- Fö SR ler inte särskilt märkvärdigt, Och + 4 .. EN ANNONS . : sist men inte minst: en grav bör läses alltid i ortstidningen.. vårdas och vårdas väl. Kan" anför- STOCKHOLM no | de skäll; a som! för en människa att jordfästningen. Så "följde ps . : +] ' Det har med åren blivit allt v van- bejaka denna önskan, måste såvitt vanterna till avlidna själva ombe- '". 297: 1 samt begravningsmässan, vo JANNONSEFA DÄRFÖR ligare. att 'stoftet efter en sedan jag kan tänka mig kallas vackra sörja denna vård så är detta det” Akten slöt med ps. 403; 8—9. L An OLMS/TIDNIN G | kortare " eller”, längre tid avliden |och högsinta, Eller. sagt på annat lästa. Alla strävanden i riktning'. SAP ska VER RN TSamiliga talare nedlade. kran= » En överväldigande rik bloms- flyttas från kyrkogården i en stad TT till motsvarigheten på annat håll. sätt: man. vill ha en: grav att gå till; en grav att vårda. Följande ex- mot vad man kunde kalla omsorg ts' den bort om graven tycker jog är. r värda akt= terar maa Eh - I de rika bl terg särden Mellan kyrkogårdarna i Stockholm | empel kanske något kan illustrera ning, . gångnes minne och .pid krans-|sar,' I den rika blomsterg VI ä 1 I brakar ligga till: id tala- | märktes vidare kransar från bl.) fö ; ommer sådana förflyttningar | hur det i regel brukar ligg: H Följande invän dning kanske nås nedläggningen vid graven re vt ofta, Hur stämmer ett dy-| : Modern i .en familj: avlider och de först den avlidnes maka fru Marta Lundgren. Vidare talade svärsonen . lantbr. John Gud- mundsson, Ängstorp, som ned" |svärsonen Anders Larsson, La- | man orsak att tala om motsatsen? den första av familjens medlemmar, je och ASEA TAR : lade en krans även från en.son-| holm. ' Till slut ne psalmen | Vi har ställt dessa frågor till direk-|som jordats i denna grav: gm den lad fri a Men om ömhet och kär... - i hustru £ Malmö, Tal hölls där- 600: Th Hel tör Tage Atterfnark i' Stockholms ]|döda undergått eldbegäng lek" dikterar anförvanternas beslöt ' jämte av brodern £. vaktmästa- ren Anders Lundgren, Halm” stad,. brorsonen 'maskinist Artur Lundgren, . Malmö, - svärsonen trgorehel, Anders Larsson, ”La- holm, ', f. 'styckjunkaren Carl Willmark; Uppsala, fru fobrikör Olof Larsson, Iaholm, för pen? slonärsföreningen av :hr Carl Larsson, Wofiero, Laholm, m. fl. sörjandes , tack a, Sydkraft och från arbetskam" rater i Traryd m. fl. platser. De framfördes av likt förfarande med begreppet grav- frid? Kan det anses pietetsfullt att gå tillväga på sådant sätt, eller här stads ' kyrkogårdsnämnd, och han SPARA LAHOLMS SPARBANK Rö VAfsål a nta 3 procent ” ger följande svari — Förfarandet «är vanligare: än man kanske på sina håll är böjd att tro, Om de motiv, som i de en- skilda fallen förestavar önskan om dylik förflyttning äv avlidnas stoft, tycker; jag Inte finns annat än gott att säga Ty ständigt gäller här ön- skemålet att låta den.döde' vila 1 närheten av: den efterlevande "och PRE ne AR PED ÄREDL AS stoftet gravsättes på kyrkpgården i den ort, där familjen bor och där man anskaffat familjegrav. Hon är om Jjordbegravning ägt. rum bety- der i sak ingenting. "Av någon an- gon vill göra: Den avlidne har väl Ls sin livstid (om han eller hon varit en tänkan= "' att flytta stoftet till den för släkt- iljen | flertalet graven :bor- ledning flyttar emellertid till annan ort, barnen växer upp och "man finner det ändamålsenligt att anskaffa familjegrav på den nya bostadsorten. Under sådana ' förhål- landen är det, tycks det mig, 'gan- ska naturligt om man enas om för- de eventuell kritik på den punk= ' ten kunna tystna, Den störda grav= friden får väl här sättas som mot«'. - sats till den vinning som uppnås genom 'en kärleksfull handling. Det kan slutligen” tilläggas satt hälso= förfar - med flyttning av. den bor F sstoft, Har familien dessutom bosatt' sig största noggrannhet 1 fall av stof- vå Bm eger sans AAA FARA tens förflyttning" - : AMA AA RA ARA RKA BR RAR SA VARAR RR or SRA EPS APA SE ROPIDT ARSA TAKE RR APA tv M J
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.