re — —— LAHOLMS ser ad FO er se RR RSS br > En hembygdsfilm - bör vard levande, ej mäseipräglad ' + Vi går nu mat ea förbättrad kva- litet på de himbygästilmer, som rullås i våra skolor, och förtjän- sten av att.så blir fallet får i bög grad tillskrivas "det arbete som ” för denna sak nedläzgs inom Sam- dm kommit ätt bli ett -Firanog dagligt problem; framhåller på vår förfrågan dr John Nihjén, Det til-|' hör . en , av. Samfundets, många uppgifter, att verka för en aktiv . upplysning I råväl skolor. som föreningar 0. $. v., och därvid kom- mer filmen omedelbart med 4 sam- £onen har blivit :två universalme- . del, som man nu Inte längre kan tänka sig vara förutan Här är det sålunda fråga om både ljud och bild och. det innebär, som var och en lätt kan föreställd fig, en vä- sentligt vidgad ram för den under- LU FTENS & erövring 7 Goa Bilarnss värden - | påverkar premier cera premier för vaga” och brand- skadeförsäkring. I Trafik brukar göra försäkringstagarna: uppmärk- somma på detta, påpekar för Sven- ska ”. droskbilägereförbundets .. tid- skrift 'bolagats chef, ingenjör Olov Borgenhärd, mot a, : J. önskvärt, - genhard fortsätterz (ns sr vor «= Av: flera ”.skäl hade det varit "- att. försäkringsbolagen t kunnat. sänka försäk- > En av de första fl erna satt På samma sätt som de stolta se- gelfartygen vid 1800-talets början allt mer undanträngdes från ankar- platserna på örlogsvarven av ång- drivna fartyg, har kolvmotorn, efter att ha nått teppen på sin utveck- ling, utklassats av en effektivare konkurrent. Gasturbinen som se- visning och upplysning som med- [dan länge använts inom militärfly- delas, Den speciella rådgivni get erbjud ikfl nya möj: byrå som för denna betydelsefulla |ligheter till utveckling. NG detalj är k inom fundet | Turbi t har uppenbarat sig behöver inte sakna arbete + Vi är rålunda fullt medvetna om "4, ex. hembygdslilmens stora vär- de, Vi är också på det klara med - att mycket behöver göras för att tillrättalägga. och nyordna, Kravet på en sådan film är detsamma som för alla andra: den skall ha något väsontligt att. ge, den skall slå. En hembygdefilm, 'som, visar ute- slutande döda ting, hus, gårdar etc. och ting, hopsamlade från museer, blir ingen tillgång, Det är mot vad .$ag ville kalla levande hembygds- film som man, måste sträva. Här kan lämpligen erinras om att land- ” skapsvården . på ett särskilt sätt påkallar Introsset, vilket är en na- turlig — följd av den nya natur- skyddslogstiftningen Det är Sam= fundets mening. att successlvt,in-, spela — naturfilmer, , dels "vanliga". sådana men också naturfilmer, som "visar den, förändring vårt land- skap stindigt, undergår' Denna för- lindring sker: dessutom mycket snabbt och det lr därför ur peda- soxisk synpurkt belydelsefullt att vi får följnhup londskapet ändrar karaktär Iksom framför våra ögon. Som exempel på Samfundets akti- vitet I detta full kan jag nämna att vi har framställningar Inne hos |. > . flera kraftvorksbolag. om anslag för filmning och fotografering nv, sådana områden, som nu, berörs av kraltverksbyggen och slöregle ringar. Att sätta in de. döda tingen 1 ott levande summanhang .— dot kan sigas vara. måttot för Samfun«, H dets strävanden 1 detta avseendo, Oo a -Avtalsfrågor STOCKHOLM (TT) "5 et . En. preliminär 'överonskommelse om avtal för bryggerilndustrins omkring 6,000 arbetare träffades vid 1 på daj , då ett medlingsförslag enhälligt tills styrkta av parternas delegerads, Svar . på mallingsförslaget skall lämnas den 24 februari, Förhand- lingarna som pågått sodan I mån- daga har letts av rådman Nilsson, Linköping, såsom särskillt förordnad förllkni Det d som på onsdagsmargonen ledde till preliminär uppgörelse, började kl 10 på tisdagsmorgonen. - —— 'Omogen säd” "fransk filmtriumf "PARIS (AFP) Franska filmer, sou. bär den nu! beroa. författarinnan Coletty! Filmen visar både vardag 81-åriga i två upplagor -— turbo-propeller-| motorer och reamotorer, I det'för- ra fallet består den av en kompres- sor som pressar in luft i en'för- bränningskammare; i vilken "sam tidigt insprutas finfördelat bränsle (oftast fotogen), Bränsleluftblahdi ningen antändes och gaserna rusär! under oerhört tryck bakåt, varvid de leds genom en turbin, som i sin tur tjänar som drivaggregat för pro- peller och luftkompressor, De 8. k; compoundmotorerna utnyttjar' del- vis samma princip. - . . Reamotorn är enklare till kon- struktionen, åtminstone på det vi- set, att den gör propellern onödig och därmed alla; kraftöverförings- organ, Flygplanet drivs framåt av det tryck mot den omgivande' at- mosfären som utövas av de bakåt utrusande gaserna: Det är i 'prin- cip samma fc som å spolformade ballong > Turbinmotorn - Santos D ftet. på frans vid sekelskij Det tog lång tid för konstruktörer- na att ta' upp idén på allvar — de första praktiska försöken med rea- drift ägde rum i Tysklånd år 1939, i Italien år. 1940 och i England år 1941. ' Dröjsmålet. kan kanske för- klaras: med.att man här rörde sig med en: helt ny kraftutvinnings- princip. Dessutom fick man en hel del besvär med att konstruera dug- ligg ' kompressorer och : förbrän- ningsrum som höll måttet. Deb var svårt att finna legeringar som stop- pade för de höga temperaturer gom utvecklas och detaljer som höll för de starkt ökade -varvtalen, "Vid full kraftutveckling har en de, Havilland. Ghost reamotor ett varvtal på 10,000 i/m, utvecklar omkring 10,000 hk och suger in om- kring 40 kg luft per sekund, Tem- peraturen uppgår på vissa punkter i förbränningsrummet till 2,000 C. »Turbo-propellermotorn - finns . på AIR FRANC>. Vickers Viscounte plan, som används på d2 europei- ska linjerna, DE Havilland Ghost reamotor , finns på Comet-planen som trafikerar vissa linjer på Nord- afrika och nära Östern. Dessa två flygplan, som redan. har. tusentals flygtimmar . bakom sig i reguljär passagerartrafik, innebär en väsent- lig förändring i flyghastigheter och flygkomfört.,. Frånvaron av vibra- när ett gevär kastas, bakåt, av, re- ylen, I reamotorn finns, också. en turbin . men av betydligt mindre proportioner. Den tjänstgör "endast som drivkälla till kompressorn, . Det första patentet på en-gastur- |.tiqner och den tysta gången, käns- lan ay alt mjukt glida fram genom Ul ringsvärdsna enligt en på förhand uppgjord plan: -Tyvärr låter sig detta inte' göra: då ju som bekant årlig "körsträcka skötseln av. bilen ete, varierar avsevärt, >» > - > I detta sammanhang kan man ju ställa" frågan vilken hänsyn som bör tas till ålder och värde vid be- räkning av. vagnskadepremien. Bör exempelvis inte beaktas svårighe- ten och stundom omöjligheten att skaffa reservdelar till äldre bilar? Här "i landet ' differentierar man kraftigt premierna' för olika wvär- den, I en del andra länder tilläm- pas viss tilläggspremie. för äldre "bilar och däri; "blir vagnska- vi direkt eller” genom våra ombud |.k Canadas premiärminister St, Laurent, som befinner sig på en jor- den -runt-resa, har besökt London, där han givetvis hälsat på sin åldrige kollega i Downing Street, 'Här ses Mr. St. Laurent vinka åt londonborna utanför No. 10, medan old Winnie tittar på. 1:65 i timmen: ; Franska. regeringens - beslut . att fr. o. m. den 8 februari fast- de» och brandpremien mera kon- till den äldre bilens mindre total- förlustrisk. . ” Denna och andra tariffrågor, bl. a bonussystemet och höjning av de 20 > försäl stant «dock med behörig hänsyn| ställa . iarbetslönen per månad till 23,000 franc eller 345. kronor är helt otillfreds- . "ställande och kommer att leda till nya arbetskonflikter och stora ' svårigheter på arbets- . sknaden enligt vad som för- na, är sedan ett par månader före- . mål för bearbetning av en särskild tariffkommitté. Vad beträffar skä- ligheten i nuvarande bilförsäk- : remier så är 1952 och 1953 års skadestatistik under bearbet- ning av en srfeciel kommitté, och resultatet av dess arbete torde fö- religga om ett par månader. ;. MALMÖ: , Rånmordet i Gantofta tas på torsdeg:n upp till behand- . ling i hovtätten sedan den til] livs- tids straffarbete dömde för:äljaren Bertil Malmros enligt Sk. D. över- klagat - sin dom med begäran att "ans straff utbytes mot förvaring i säkerhetsanstalt. Ett förvarings- straff i Malmros situation omfattar mellan 12 och 10 år men sköter sig ljudes i de ledande fackliga " kretsarna, a Regeringsdekretet utgår ifrån att en arbetares minimilön per timme bör. uppgå till 115 franc 'eMer kr 1:65. . Arbetsgivare; som erbjuder eller betalar lägre löner, skall straf- > Ifas med dryga böter. Månadslönen är beräknad efter minst 200 arbets- timmar i månaden, Fackföreningar- na kräver emellertid att minimilö- nen fastställes till 145 franc eller kr 2:18 samt att' minimilönen per månad beräknas på grundval av 173 arbetstimmar och således till något över 25,000 franc. Fackföreningarna har med hjälp av en omfattande : undersökning räknat ut de mängder av varor och tjänster som en arbetare konsume- ” i I ska för lågt >. som-fransk minimilön rar på existensminimum, Uppställ- ningen ger en bra insyn i de fran- - a och 1 ad yrrY sjukhuset. -| någon eldsvåda kun Onsdagen "den 17 Februå d öd över eldhär ” Bangatan 64 & Majorna ) ” dagsmorgonen omkom 6 1 kokerskän fröken Elin Petters son; : bördig från Kristineharar S Elden upptäcktes vid-halv NN tiden, då rök trängde upp från. är : ”laren.. Brandkåren : kunde. spaxi begränsa elden. I en. lägenhet oms delbart ovanför det ställe där elde' bröt ut. bodde. fröken Pettersson, som '. låg sjuk och tro igen blivtt " rökförgiftad,. Hon avled på väg ti hade m dagskvällen, men de då ej upp -' > ukten hade så t, Man bade isdagen, och 1 anses det genom -. Hyresgästerna : lukt redan. på tis täckas, och även röklh småningom försvunni eldat i Brygghuset på t då byggnadeh är gamma: möjligt att- elden uppstått något fel i rökgången. KOM IHÅG .' Ne rv att en ispik som ”känselspröt vid färd på is i god tid kan ge besked om -hotande fara. ' vå : ">. Svenska Livräddnings: sällskapet .. norna;' Enligt den fackliga under- sökningens resultat förbrukar den franske arbetaren varje årven upp- sättning ” arbetskläder medan han bara var 18:e månad köper sig en ny kostym. Han förbrukar varje år en tandborste. och 3 tuber tand- créme räcker för hela året, Han be- talar för hyra endast 1,750 franc per månad eller bara kr' 26:25, d. Vv. & bara 7 procent av minimiin- komsten, " mös För nöjen förbrukar parisarbeta- ren 3,035 franc eller kr 45:50 per månad medan han dagligen konsu- merar i genomsnitt 3,011' kalorier mat, vilket omräknat per månad motsvarar följande varor: : 14 kilo grönsaker, 10 kilo pota- tis, 8 kilo färsk frukt, 10 kilo ve- tebröd, 14 liter vin, 3,750 gram kött och fläsk,'12 ägg, 85 liter mjölk, 450 gram smör och 450 gram oliv- olja samt 250 gram. isterfett, 200 gram ris, '500 gram marmelad, 500 gram torkade grönsaker, 375 gram kaffe, 1,2 kilo socker, 2 bitar ca- tl ter och socialavgifter. Hyran är bils 3 membertost' och 350' gram 'schwei- TT zerost. : ” be Priset för denna 'iikliga matsedel 3 uppgår i Paris till 9,666 franc, eller mia 145 kronor. För sina bärn har ars" Le betaren knappast några utgifter; då :,; » .. de statliga barnbidragen är så. ge=.. - neröst tilltagna, att barnens. mat. ; och deras kläder kan, köpas av'de månatliga ” bärnbidragen,. vilka p ett betydelsefullt sätt drygar ut den : franska» arbetarens inkomster. Det är omkring 20 procent av industri= - arbetarna som lever. på existens- minimum, som alltså utgör 345 kr per månad, varvid "är att påpeka, att på denna inkomstnivå betalas endast omkring 10 procent för skå lig,' "anspråken på kläder mycket låga, 'däremot är' anspråken på god mat och vin: relativt höga. Kvalj=" : ficerade -- arbetares. genorösnittliga ; . löner” . uppgår : till omkring 40,000 franc eller 600 kr, vårtill kommer - - de dryga barnbidragen, som vid 3 « barn utgör omkring 50 proö äv/ar=. | betslönen.; N | " atmosfären, ger helt nya tiv ner'åt flygningen, på väg , att, revolutioneras genom readriften, .. i: in pr d en kan av Sir Frank Whittle år 1930. feolFlera artil , . samma serie), sik förs TA NER SERSE $-jubileu dad re q välgjord Att "göra sfilm hör. förvisso inte till dé” fättuste "Uppgifterna! SLKF- na räd åstadkommit en tilr n äran, Att det fanns en heldel svårigheter — inte minst äv ”ekonontisk' art — innan filmen ens kunde. påbörjas: kan man för- stå. Men med outtröttlig energi och oförtrutet” tålariod kan ' drömmen om en egen SLKF-film förverkli- gats. Ansvaret för resultatet bär i första hand huvudarrangörerna frö- ken Collin — som även står för manuskriptet — och ' fru Gärda Svenson. De har nu all anledning att känna sig nöjda över prestar tionen. « pt Om filmen skulle. bli i svart-vitt eller i färg hade noggrant dryftats och man hade kalkylerat hit och dit, Slutligen stannade man för en färgfilm och det var:ett lyckligt beslut, En film om landsbygden och och, intressa " Scenen från kyrkdagar som SLKF anordnar, utgjorde en imponerean- de färgklick i filmen. Hela avsnit- tet andades en underbar friskhet, sådan den är på vår svenska lands- bygd.. En idyllisk scen utgjorde li- kaså bilderna från SLKF:s semes- terhem, där trötta husmödrar kan få verklig vila. En harmonisk gläd- je lyste ur ögonen på de många husmödrar som här poserade fram- för filmkameran. Där skymtade bil- der från ' trivsamma sällskapsrum; där de semestrande husmödrarna hade tillfälle att roa sig på alle- handa sätt:. sällskapsspel, musik, sång och glatt umgänge, Denna del av filmen lämnade ett verkligt po- sitivt, intryck av vad SLKF gjort på detta viktiga område, . Filmen tar 45 minuter att spela. Tyvärr, vill man säga. Man hade gärna sett mer av både SLKF:s rikhaltiga ' verksamhetsfält och de förtj de som fo- dess "kvinnor : gör sig kli; i Arg, De underbart vackra natur- >enerna och inte minst folkdräk- erna, som skymtar i olika sam- manhang, kom till sin fulla rätt just genom de läckra, mjuka fär- och hamn, utövar redan genom förfat. belg på vår svenska landsbygd, I farinnans auktoritet en hypnoäk. korta men effektfulla drog får man verkan på den frånska publiken. 3& hur landsbygdskvinnan arbetar När nu ”Le Blå en Herbe”, omo. joch vad som gjorts för att under- FYR Säd, hane sin premiär i Paris, | lätta hennes ofta omänskligt tunga blev filmen Inte bara en stor fram. |arbetsbörda, SLKF har som bekant gånglur Colette och regissör Claus | anordnat utställningar där de se- 4de Autant-Lara utan också dopat. [näste rönen ifråga om tvättmaski- testen för två nya hett anga fran. dner, hushållsmaskiner etc, ställts ska skådespelare, 17-årige Perry tl husmödrarnas skärskådande, En Mahel Beck och 16-åriga Nivo'e Sådan utställning rullades även upp dumena seder, foreslår till & BAr hon var 36 å ten nu 3 Claule — Autant-Lara Ungsomen som In fumvårilen. Berger, som är den franska fu. I filmen och dir fick man se hur + mens nya fynd, Fumen är en ung- Fa stutenttidning med art fil skall förbjudas för vWsna perso fer, då Ingen som är ädre än 20 år riktigt kan förstå hur Kkta och hurt sann derna film är. Detta är kanske det största torund, sam den urgamla och bett förlamnie bien fattarinnan, som skrev romanen ft Karmmal och Påriga tryisören kan få före åe IVA annan I väl en sådan kan anordnas just med tanke på husmoderns svårig- ter att t ex. komma ifrån bar. nen, Alt växUärgningen åter tagits "pe värde fumen ävensom resul- tten I form av firgglada garner, bper etc. Hur fukt ea husmors agrar arbetar kunde man konsta- bra i avsnittet om ontilverkning. I himen hade man på ett föredur- lut sätt fört fram Jetiljet ur de tångsbhanda sysslorna, vilket man Reso sidng tänker på — krogi tografen Sven Gillsäter har all he- der utav, Den som väntar sig.en mer eller mindre långrandig upp- räkning av vad SLKF uträttat och vill åstadkomma tar grundligt fel. Trots den b de tiden kan : YR klar följep. 1 | c örande exsmplariskt kan han ijes tidigare. Nor : Traflikflyget är). at De stora o . Jag glömmer aldrig en bild från mn bygata. Några småttingar gick Jär i fred och ro och spelade kula. Lite gnabb ' blev det ju ibland men "det, gick snart över. Så dök 2n stor stark pojke upp. Han bör- jade” dirigera. spelet, skickade småparvlarna hit och dit som om kulorna varit hans, Och när fa- Srikspipan vrålade i det närbeläg- nå "samhället plockade den stora >0jken upp 'småttingarnas kulor i sina egna fickor och gick hem med gott samvete. Småbarnens känslor behöver vi inte försöka skildra. Men pojken är inte ensam. Ö- verallt i världen behärskar. de starkare de svagare, Till och med länder som kallar sig demokrati- ska har småpåvar som styr och ställer. För dem är det inte riktigt lika enkelt som vid leken på by- gatan, Det finns numera något att lita sig till som kallas majoritet. Den som har majoriteten har ock- så makten. Den nutida demokra- tiens svaghet är, att den inte sätter rätten före makten. Det förutsättes aldrig. att en minoritet hår rätt. Minoriteten -skall under alla om- ändigh foga sig, det är de- man säga, att filmen är innehålls- rik och trevlig. Och framförallt: man får er överskådlig inblick i SLXKF:s verksamhet. Vi gratulerar SLKF-arna — och då främst fröken Collin och fru Svenson — till den lyckade presta- tionen, Filmen kommer säkerligen att bli mycket populär inom avdel- ningarna, Den är en förnämlig pro- paganda för SLKF och kommer att fylla en stor uppgift även sora verk- ligt god underhållning. ” > Irma Ahlbom Klämdes till döds av grävmaskin SOLLEFTEÅ (TT) Vid kraftverksbygget 1 Frs- mo bkv på onsdagen en 57- årig bergbrytare Georg Fredrik Fredrikssan från Nässe by i Långsele klimd till dods un- trut ers e0 busmcr Walv, der en pedstortande rrävskopa, fylld cl kanrisgt Seg mokratiens lag och den skiljer sig inte så mycket från djungelns lag om den starkares rätt som vi kan- ske hade hoppats, =” Hur detta axiom om majoritetens rätt genomsyrat . världen ser vi kanske bäst när ”de fyra stora” möts för att bestämma världens öden. Alla dessa länder anser var för sig att de själva har den rät- ta demokratiska tron och förverk- Égar den bäst, Det är inte bara des- sa fyra stormakter som lidit av kriget. Det finns mindre länder som offrat lika mycket eller ännu mera, Men de blir inte hörda. . När vi anslöt oss till FN tänkte vi att vi skulle få en verklig de- mokrati där rätt var ratt och inte något annat, där också den svaga- fre skulle kunna göra sin röst hörd. Men var är Norge? Var är Darnark? De baltika staterna, Grekland, Jugoslavien? Var är Belgien och HoKand? Var är Ös- jerrike? Var är den tycka dems- kratin? Av Märta Leijon .Jlom sig och kan göra som de vill, ch de små där, Man minns förra världsfreden | när några gamla män satt och ri- tade och gjorde om Europas karta utan att på något sätt höra de folk det gällde eller äga' kännedom om några av konsekvenserna, 'Ur den 4 annan 'av de. nordiska. huvudstä- vc : är Mons "Det kände han till! Någonting sådant kunde väl ald- rig tänkas i Stockholm? =: 3 .I alla” fall berättas, det från en derna nämligen Köpenhamn . att en tidningsman steg in i och beordrade: — "Till folktinget! "= När chauffören satt i gång kär- p en taxil€ ATT KRITISERA JORL6RUKS KALKYLEN |! är. en popullr: ayas selsättning både för 'amatörer:«e ran vände han sig ti raren och sa: oc — Så ni är alltså en av dom är ' folketi bl Kan ni IB freden . föddes detta århundi andra världskrig. Nu sitter det fyra, ganska till åren komna män, och skall börja rita på Europas karta där borta i Berlin, De sitter där trygga och självmedvetna ' därför att de har världens starkaste vapenmakt bak- De sitter och överlägger och spelar ber mot varanndra, Den starka- ste och mest förslagne kanske vin- alla förlorar, . . .Vi hade hoppats och bett att den nya freden skulle byggas i samförstånd med folken, sett det inte skulle vara makten utan rät- ten som blev ledstjärna, Ät President Eisenhower har sagt något om att det är tid på att pres- sen slutar med tramset om atom- bomben. Men samtidigt nämner han själv vätetomben. Hur kan folk kemma med sådana saker just när det skall diskuteras fred och folkförsoning? Vet inte världens så kallade stora hur utleda vi små är, vid allt, trams om atombom- ber och vätebomber och bakterie- krig och annat elände, Det må nu vara" så att folk beklagligt nog är tvungna att hålla sig med försvarsmakt. Det är inte, något att yvas över. Måste inte alla åldsmedel och våldsåtgärder be- klagas av varje tänkande männi- ska och varje nation som vill mänskligheten väl? Ju mer man följer överläggnin- garna ju klarare känrer man hur odvändigt det är att å na genom egna organisationer gör sig gällande när deras öden skall av- söras. .I småstaterna lever de sty- rande rärmare-foket än som sker hos stormakterna. Det är lättare ör att fatta individernas bexym- ner och lidanden. D2 gomla diplo- materna sim bara titter i sina «ert och traktoter, som är vina vid ålan blir rädd rär man &r det alt spela med kela världen fem ut sin prestige och sina atombom-= |" ner, eller också vinner ingen utan|. inte då se till att vi äntligen får sänkt skatt på. cigarretter och bensin? N -— Jamen jåg är inte folketings- man, förklarade journalisten. — Nä, nä, det känner vi till'sa chauffören," Det är det aldrig. nån som vill erkänna! . Uppfostran i Afrika. — Storasysters. herrbekanting tycks redan betrakta 'sig som medlem av familjen. . — Varför. tror du det? — Han ser rädd ut, så fort mamma kommer i närheten. insats, förstår inte vad det är de spelar om. - Hade världens stora haft någon känsla för individernas ångest och lidanden skulle vi'haft fred för länge sedan, Det är. möjligt att vi får fred nu, Någon gång skall väl storspelare också tröttna, Vad man nu bävar för är vad som skall komma sen, komma efter det som skall föreställa fred. Ett är säkert, Det har predikats om att vi alla är lika inför Vår- Herre. Men än drö- jer det innan människor erkänner den likheten. Än är det allt för skriver Jordbrukarnas Förenings blad och framhåller att. man 1 kide tiken "ofta glömmer att prispoiiti ken under hela kriget och frari' 1951 gav konsumenterna lägre /it delspriser: : & kni än +» värld: ycket är man: m; att påpeka, att konsumenterna de ign sista båda åren. i en del fall fått ”betala priser, som legat: över Im=' -Portpriserna, I det förra läget här kalkylen varit bra 'att ha, nu an=" ” Se8 den tydligen : mycket obe .kväm, Moren har gjort sin plikt; .moren kan gål +. Mir döiga En mycket kritiserad. putikt: I kalkylen är hopkopplingen av laht« :; arbetarlön och total arbetskoöstna : Man har t, oc m, talat. om jorsprukarna ger sig själva lönes : öjningar ' genom medgäörligs het. från lantarbetegivarnas. da : vid avtalsförhandlingarna; "Om så vore, måste man säga -att' cha sen har utnyttjats dåligt... efter. - som. industriarbetarlönen ;- allt« jämt I de lägsta dyrortsgruppertia.. igger cirka 40. proc.. högre .& lantarbetarlönen. "I och för” sig | måste det anses vara mycket har? jurlist, att timlönen för egentligt för samma nivå, vide Jå jinge n ; Vare ä en-anställd eller. en fömtljoriede = | km > som. utfört - arbetet, Kan i ta ernås och 1947 årg jords: Paukspolitik fullföljes utan, an= beufnlng av den nuvarande jord= ' | pruk kalkylen, har jordbrukets ” öre rädare ingenting "att invän. da, Det är dock OanNsvaj Onsumenter. oc ett slopande av för de förra sku väsentliga eller gar av livsmedel de senare höjni säger Förenin; endast ett av d till förverkliga gram, rigt att inbills h småbrukare, jordbrukskalk. Ile medföra n plötsliga 'sän! . Att N ylen ågra , de många ve rktyga nde av 1947 års Sr te åde produe . a nter står kvar, kningstekniken.: vs lockande att stoppa andras kulor i den egra fickan. . "> LAHOLMS TIDNING -- ENDA TIDNING SOM UTGIVES I LA HO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.