YY TY fe PR NEN fet stipulerade, böter : på upptill '25 I doitar : för den: som; dödade. en SParvs fö > SN IT + År: 21898 kunde man på ett c om- "råde (av Hera: miljoner ' kvadrat- kilometer", höra det välkända kvittrandet, men nu: 'skorrade det så, öronen. Sparvarna. åt. upp sä . "den, Nu 'omhuldas de inte längre, >"> Det”bléev förbjudet att sätta.upp ”. holkar och skottpengar -utfästes: h cent”per- styck" ifall minst 25 änlevergrade; "Numera ser" man 1. inte r "städerna så var; 3 bero- ende” på att bildrna nästan all: deles utträngt "hästarna, "men. Ä : ”"vetedistrikten anställer: de glups- » ka fåglarna. stora ' skador och brittiska ”> Vartill. "skulle" det - tjäna att frakta” gråsparvar från Europa ; till "Amerika, där det inte fanns » några, och släppa dem löså? Ja, en fackmän svarar att det vär invandrare” som ' för. "amerikanarna "beklaga den dag "då de skickadé. efter de första av dessa ”juftens råttor”. prat i Stararnas : historia "på" N$a Zeeland: är lika varnande' upp- .bygglig: År 1867 infördes: ett par starar från England - och: fågeln gjorde > sig: snart 'hemmastadd. Den visade sig till en början « va- ra en lika värdefull medhjälpare åt odlaren i.Nya" Zeeland som hemma i England i det: den fli. tigt' plockade bort larver och | flygfän, "Ur "den: synpunkten var det ju bara'; ;bra att ha staren, 'som i England får: ungar två gånger om året, men i det nya landet hann med fem kullar på samma tid.” Men samtidigt under- fing:'den börjåde äta frukt.”ÄäPp mmon, körsbär" "och; fikon lät;den sig'väl småka 'och | trädgårdsodlaren märkte ' snart att vad:de hälsat som en välsig. : : 'nelse : byttes i raka motsatsen. Man: hade infört stararnå' innan]. | mån gjorde sig underrättad om deras" vanor.;.' Nu ångrar man sig när det är för sent, =", Innan det blev, för sent ång- rade man: sig 1 Australien att "man börjat utrota jättekungsfis. karen eller skrattfågeln,... "Den skrattande åsnan” är "smeknam- net på den stora granna fågeln vars läte, I synnerhet under par. ningstiden,” är något fruktans- 1 äter . upp - allihop), skar i öronen på inbyggarna och de sköt fåglarna, så snart de kom åt. Och drog en lättnadens suck tills så småningom en annan plå. ga visade sig växa i oroande grad — ormarna, Det började myllra av ormar, somliga av .dem myc- ket giftiga, och att: utrota orm är inte lätt. Den plötsligt ymni- ga förekomsten av orm var ock. så en gåta tills dess man kom un- . karen 'var de australiska ormar. ” nas värsta" naturliga, fiende. .En jättekungsfiskare kan på en erida « dag göra kol på ett tjog meter- "långa ormar (även om han inte men när "kungsfiskarna - var bortskjutna förökade' ormarna sig i lugri och . ro. Nu har skrattfågeln blivit ” fridlyst och jämnvikten' i nätu ren” återställts på ormfronten. . Ur askan i elden kom plantage- "ock trädgårdsodlarna på Jamaica ida och" fruktträd "som. tidigare. råltorna. I. den tioårsplan . för" Jamaicas ekonomiska öch kul- - turefta uppbyggnad som man just nu är I färd med att genpinr . föra ingår en kampanj mot: b: de råttorna. och: mungoern . Första gången 1 historien som ett allvarligt djurgeografiskt' misstag begicks var kanske: när ' portugiserna år 1513 införde 'get-- ter på S:t Helena för att ha till- ; 4 gång på kött: och "mjölk! Det" var: ve ju: mycket . förnuftigt - uträknat. Den: tilla klippön ,1. Sydatlanten;. So hade 'den - gången, stora : skogar och en; kraftig. uridervegetatiöns Man släppte helt "enkelt: ut get.” térna' i: skogen och lätvderdi 'skö-” ta sig själva. De trivdes öch förs" "ökade sig så starkt att man efter T5. år räknade dem i tusenden a Men : då började: de obehagliga a -.verkningarna visa si SA ts Getterna hade så "smårlingom' -r ätit upp undervegetationén: så att - modligen saknade det kvitter” vid vilket de. vuxit . upp. i 'sin, bärne: dom och ville "höra det omkring sig” igen.” En "annan' påstår 'att man införde sbarvarha för att de cv när de ' skulle utrota råttorna som invaderat den sköna tropis. ka ön, Några råttor hade kommit "i land från. fartyg och förökade införda: 1852." att: öka” köttil- delen, fen fu én 'tandsplåga sorfi stora. träden började däref kostar jordbrukarna tniljonéf dra , året. ”Äv de”två dussi Kande” eg fönblet u imyndighe=s terna 1 öser för näppe tio:å stepperna Det: ska bli ntressknt vatt veta hur: det experimentet . Historien känner: många - på på” "det > rhänskliga idårsk . som ger sig till ätt: möblera ' i djurgeografi ett vist sätt” VÄDRET HAR” ETT] vist sambanä med sjukdomarna . är en; gammal: och - allmän . er- farenhet;. När. reumatismen- sät- ter åt blir det rusk, brukar ju de säga som” är: bekåjade med deén- na krärhpa,” ock ätt: mar kan få ont i huvudet en "solig ock kval mig sommardag vet jä litet var. . Först på senare år har emeller.| tid den medicinska vetenskapen | - börjat mer ingående studera det- ta sammanhang, Något säkert bevis för ett bestämt skulle: göra: slut "på" insektslar- "Dumt. "nog". "undersökte verna” cent. utgöres av. frön, inte minst 4 sädeskorn, och. att den av odlaren måste. betraktas'som ett skades jur om po den " uppträde ymnigt; RE Bar, EN fördel I på 16 andr mosfäriska företoglser i i sammån- ; visså speciella fattning, dv Vv. sjuklighet, och. dödlighet. ; Till dessa , väderlekstillstånd" hör : de atmosfäriska störningar- som” or- sakas av kall- och värmfronterna | samt luftelektriciteten. och: jord- magnetismen i samspel > st k. magnetisk” stormaärna | sambahä med solfläckatnas uppträdande, När stoffet? från " hang mellan. uppträdandet ' av vissa . » sjukdomar | eller sjukliga företeelser 'och enskilda.meteoro- logiska element såsom lufttryck, temperatur, fuktighet, vind o. s, Vv. har man ännu inte: funnit, > : ehuru man tror sig kunna kons : statera att förändringar I luftens temperatur och . fuktighetsgrad Påverkar «inte tfbara reumatism utan också blodcirkulationen och hjärtfunktionerna, . . tagelse ligger till grund för de ”klimatrum" med luftkonditio. neringssystem som man börjat inrätta på en del sjukhus; I Sve. rige planeras sådana både i Upps | sala. och I Lund. : « Vad man däremot, bl.'a. med bena] de reumatiska Denna iakts :-' statistikens hjälp, kommit. klart |. Mnderfund med är att vissa at. NIKOTIN fötten”. på: solen ' träf- far. jorden uppstår. kraftiga" stör- hingar inom;det jordmagnetiska kvaftfältet, och man har faktta- bit att under kraftiga norrsken " fälten och”! rottföjeln, . en stör, ökte utrota, Kungss..s - TN och att: även. en: påverkan ; på människans psyke. kan märkas i ökad retlighet och olust: De'stör- ningar som framkallas + rav:luft- elektriciteten och" den mystiska rymdsträlningen' uppträder med en viss, periodicitet -— och" sam- na periodicitet + Uppvisar. enligt statistiken : kurvorna . . för, sjuk- domsutbrott,: dödsfall - och själv- mord. rände luften kan vara: negativt elter positivt laddad, : "Inandas män det fegativt laddade luttén] 'sjunker blodtrycket och den. all- .märina; ämrnesomsö tningen, ' me: dan -känslighetön för! smärta 3 t osmii gamla ärr — tilltar. Vid positivt laddad luft i Den,” som man säger: jonise- H stiger]; verka” på ”kärlsystemet och "ner: verna”, öka reumatiska smärtor, framkalla' huvudvärk "och apati samt vissa former av astma och kanske "också 'en det inresekre- toriska störningar: Det kän vära ra ' sidan, elektrisk ” behandlibg kan' ge, om inte hot, så åtmin- storie, lindring. . AY "De's.k vädetleksfrdnternas. - ovädren -- inflytande på hälso- tillståndet känner man bättre till än: de elektriska fenomenen, sorh alltjämt är. ganska; gåtfulla. Dej starka och" hastigt insättande va- priåtionerna i vädret "visar i sina statistiska kurvor en frapperande öv ä Ise med kurvorna blodtrycket; ättningen blir livligare och man blir sam- för vissa pjukdomar och "dödsfall. - Dödsfallen "under sådana oväders- > + menen och sjukdomarna, ” ha klart föl - väderleksförhållandet. som är or- "sak till sjukdoms-" ellcr dödsfal- barn, ”strypsjuka och ' migrän. perioder framkallas ofta av lung- "blödningar, hjärnblödningar och lossnande blodproppar. so ä > När man 'iakttar ett samband mellan. de: meteorologiska feriu- resp. r: man emellertid £ig "att dåt inte "är - dödsfallen, let. Vad som utlöses skentart i a sjukdom. ..Den skulle ha brutit Mt .mighet mellan vädret och sjuk- en tröst att erinra sig att,"å and- |; : tidigt: mindre ömtålig. Tuftelokt. a gäller” "Bla dens. kåek- Å Så mycket ä direkt samband med ett oväder iatt väder förr eller senare ialla fall,” ; "En. annan ”Perlodisk” samstäm- domarna: kan man iaktta vid de s.. k. :säsongsjukdomarna, vilkas utbrott eller: frekvens är: vanli- gast änder vissa årstider och vil- ka åträinstone i viss mån influe- ras av det väder. som brukar förekomma under” dessa årstider. Sålunda är det ju allmänt ber kant att månaderna juli till okto- ber uppv isar ett särskilt stort ant tal fall av barnförlamning,' sen- sommaren är också' tiden för de flesta tarm- och mågsjukdomar- na. Vissa omkastningar i vädret sammanfaller öckså med, difte- rids uppträdande. Tiden januari till juni är förkylningssjukdomar- nas tid," då halsinflamniationer pch "epidemisk influensa uppträ- der i;särskilt stor omfattning. |. Kölden har i och för sig ingen- tt göra: med dessa sjukdo- vilka uppträder även i'tro- pik erna "och: ;där skördaår-propor- tiönkll sett mycket fler offer än i: deitempererade' länderna. 'An- hopni gen äv vissa sjukdomar under vissa årstider tycks bero på en' förändring i människors mottaglighet. -, Betydelsefullare än -kölgen är kanske bristen un- der vintermånaderna? på ' ultra- violetta strålar, vitaminbrist med ett ord. & : ”- Förhåliahået” ;fhellån "vädret och sjukdomarna innebär, allt- jämt-många,. svårlösta problem. -eme2llertid klart "Jamaica som kunde hålla efter > försvann; '"men : med: örhållandena utö- .sig oerhört snabbt då det inte » fanns några inhemska rovdjur på dem, De härjade fruktansvärt på -förrådshuseri och inga bekämpningsmetoder hjälp- ut-när rötterna förlorkade. År 1709.— ön hade under tiden öv gått i | Ostindiska kompanlie " meddelade guvernöl satt. "skogarna höll på att dö-ut och e förrän” man kom 'på att från ' Indien "införa mungos, ett litet understundom. halvtamt. rovdjur]. + möd råttor som livrätt. Mungoer. - na gjorde också. rent. hus. sedan -mungons föda. Drivna: av ;hunger "började - mungoerna' ge "sig "på ;lantbornas höns, ankor och gäss. . När dessa hölls innestängda kas- "tade mungoerna sig Över de vilda fåglarna och småkrypen, ödlor och grodor. Med resultat att ska- » deinsekterna fick fritt spel och I DE TROPISKA LÄNDERNA finns det - många : legender om bänanplantans "utbredning över världen, En ' berättar "om att Adam då han drevs ut ur para: diset tog med”sig trettio frukt arter av vilken én var. bananen, En: annan berättar att-bananens rötter med syndafloden fördes ut i' världen, . I Vad 'som är säkert i är emeller- tidiatt bananens urhem var de fuktiga, tropiska områdena isöd. : ra Asien, Från dessa trakter förde muhammedanerna . frukten , med : sig västerut, då: de återvände från 'sina krigståg i österled, På detta sätt kom bananen på 650-'-' talet efter Kristus till Palestina och Egypten, Araberna gom för- de handel med Indien från Af« rikas östkust medförde på åter- resan även baranplantor, vilka transporterades genom hela Ek- vatorial-Afrika till "Guineakusten där bananträd påträffades . på 1400-talet av' portugiserna, Por- tugisiska sjömän . förde - sedan med 2'g plantor till Kanarieöar- nå och från Åessa gick färden till Nya världen. Den officiella äran av att ha fört bananen till Ame- rika har" tilldelats en - spansk. munk, pater Thomas de Berlan- de: snabbt. förökat: sig:;Råttornal'" vållade lika stora skadör p på gröF TG bäd om skyndsaii hjälp” med. att : S > utrota 1 Betterna, Innan allt | öm 'också | tiden sig” som-' synés. "av. dessa” 'exeinpel dåligt att försöka San. Döms år, 1516, Banantrukten,. I är, synn rlige ömtålig och det; var därför: för med att den tekniska utvecklin. gen gjorde -.hastiga -transpörte: möjliga som "exporten till Eur pa kom. igång. Til Europa: e porterades i handelssyfte de sta” bananerna år 1878 och. svenska importen” kom gång 17 var ett starkt inflytande på den mänskliga organismen och deis funktioner. Fortsatta undersök- ningar på detta område kommer | säkert att ytterligare vidga vår TIDNING == AX kimskan « om sammanhangen, én - ENDA TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM i, känskap som måste få dena! största. betydelse för inte', sb sjukdomstehandiingern utan så för hela vår uppfattning de mänskliga
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.