— Y Tev rreTvy vv SATS FÖRA nertenn ant ert rna AM A TTT EEYENYYVYTETTETTVYYTFYYTTYYTTTETTYVY HT TYvvtYTYTYTFNYyTTYT YY YTV ene . . ! pA vv YrTree, p - LI . : sx e a + a " . ari: 1954 : Le a Al : Oe Se a ” : ” "LAHOLMS TIDNING | lege > mos a om t ” w tjänstgjort under 37 år oe VÄLFÖRTJÄNT MEDALJ . I samband med högmässan i frans Veinge yrka i morgon blir det en otanlig högtidlighet > « då skall nämligen församling- arnas : mängbetrodde och om- tyckte kahtor få en välförtjänt medalj för långvarig och tro- - gen tjänst.'Det blir säkerligen N. ett evenemang, som veingebor- N na”: stora skarorkommer att " möta upp tilll. = eta Inför detta evenemang har Laholms Tidning haft ett sam- tal med -kantor. Axel. Anders- . 80n, 'som :bekant. numera - bo- satt i Halmstad, och ' bett 'ho- nom; berätta lite. om sin tjänst och om gångna tider,- - +, . — Jag är född i Halmstad den 15 februari” 1887 och '-i Söndags. var det sista gången, som jag itjänstgjorde som; or- dinarie. kantör "i" Veinge. öch: Tjärby, berättar hr "Andersson. Men nu ;skall ju tjänsten änd- ras och län så länge: tills det hela. blir. klart skall ' jag vara vikarie på min egen tjänst. Och det kan jag ju kanske 'komria ; att bli ett'helt år om det" vil sig så” Men jag känner: mig'så pass pigg och kry'så def har > jag ingenting 'emot.ir = fi oo Organist- "och ” kyrksång- arexamen, "söm det hette på den tiden, tog lag i Göteborg 1906 "och "sedan tjänstgjorde Jag som' vikarie i-Söndrum. i tre och ett halvt år och i Harp -linge två och ett halvt år: Se: Veinge har I VE) - GON INGE KYRKA : mycket hygglig men inte lätt att ha att göra med i penga- affärer. - - — När jag kom - till Veinge mitt under den värsta dyrtiden i slutet på andra världskriget och åtskilliga år framåt var] klockarelönen bara 2.400 ” kr. pm året — sannerligen inte/ mycket att dra försorg om hustru och barn på. Sedan steg det till 3,000 kr och det. hade jag ända fram. till slutet av. 1930-talet och det är"först på det' allra senaste ' årtiondet, som -lönen gått upp till c:a 3.000 kr, — inte så mycket det heller med' tanke på penning- värdets fall. Så det, var ''mest vå grund av ekonomiska. aspek- ter, som jag flyttade till Halm- stad år 1945, -". | "> Intresset för kyrksången Centrum i Laholm : ger i dag och i norgon den upp- märksammade svenska + filmen Glasberget” efter Sigfrid Sivertz roman "med samma namn. Gu- stav Molander står för mästerlig regi och i huvudrollerna ser man Hasse Ekman, Eva Henning, Gunn Wållgren och Margit Carl- gujst. ör S "Scala i LaholA ger i dag och i morgon den verk- liga sensationsthrillern. ”Spåren leda till Berlin”, Det är en fan- tastiskt sprängladdad sak ' om människojakt .i dagens Rerlin, aktuell, till — bristningsgränsen. Särskilt revolverjakten i Riks. kansliets katakomber . hör det till det mest rafflande, ::som nå- &onsin visats på bio. ta va Pod Fagerhults biograf visår söndag kl; 8 den spännan- de filmen ”Avslöjad” med. Joan Crawford i den berömda thrillern som hela” Amerika talar om, Ett fascinerande triangeldrama i hög elegant miljö, ' Barntillåten, Våxtorps biograf... or ger söndag kl. 8 en 'ovanligt ro- ande svensk: film, nämligen ”När Bengt och Anders.bytte hustrur” I rollerna ses John Elfström, Sig- var nog störst när jag kom till Veinge.” År 1918 startade jag två kyrkokörer,.; en i Veinge och" en i Tjärby. Ibland slogs dessa samman och då blev det F att ' 70-tal ' deltagare. 'Säskilt kören i Tjärby var mycket liv- aktig och ägde bestånd i hela sex -år.. Men -då flyttade" hela sopranstämman fr. församling- 2n på en gång och sedan tog Jet" slut, Så att under senare Ar har kyrksången vid. högtid- igare tillfällen mest ombesörjts iv. skolbarn. ' Kören i 'Tjär- » dåän' var jag på'ölika platser, bl.' a. i Laholm. och Veinge 'i' . vardera; ett halvt, år innan jag. blev ordinarie här 1917. Så att » detär: nu 37 år, söm jag varit i Veinge, där jag trivts myc- - ket Brå; Under: denna tid har jag tjänstgjort allenast under två ordinarie "präster, först pro sten Andersson och sedan kyr” koherde. Ljung." Visst: har ''jag trivts bra med bägge och någ- ra större islitningar:har det "blev vi alltid mycket väl mot- sy brukade varje sommar gö- :a' en turné upp till Småland ech sjunga i kyrkorna i Anner- stad,. Vrå, Torpa m; fl. och där tagna. . På - 1920-talet gjordes "det starka försök att få igång en "kör för hela kontraktet, men dessa strandade inte minst på” dirigentfrågan. Men : nog skulle det vara roligt, om det kunde bi bättre fart på kyrk- sången. Annars kan: man inte klaga på 'kyrksamheten. I'Ve- inge är, denna mycket. god me- 1: telse.” ". : dan det; aldrig varit. riktigt samma - intresse i Tjärby."-: —, , Så kan jag tala om,:att. jag ' värit' ordförande” i barna- vårdsnämnden i Veinge i-ett tjugotal år och samma :' syssla hade jag i nykterhetsnämnden från dess bildande. Bägge upp- dragen avsade jag mig när jag 1945 I flyttade till Halmstad. Men det. var. .uppdrag,: som krävde sin mån ty det var ju nästan alltid: det 'allra sämsta folket i socknen, som man” fick mest att göra med. Ett par gånger var det' ytterligt nära att jag hade fått stryk när jag var ute. i nykterhetsärenden o. en gång. undgick jag stryk ba- ra på grund-av att jag. hade bil med mig, slutar kantor.An- dersson'” sin intressanta: berät- "Och det är som sagt en. väl- förtjänt "utmärkelse; som". den trevlige ' och sympatiske 'man- nen får mottaga i morgo nr Oel,e aldrig varit. fåamle prosten var 'erövri ; -"Det : unga . flygets första stora seger vanns av Louis Blériot, som den 25 juli 1909 flög över Ka- .. nalen .på den fantastiska tiden av 37 minuter mellan Calais och Do- ver, Den 25 september påföljande år flög 'en annan fransman, Chavez, över” Alperna, Han(levde inte för att: ta emot hyllningarna, då hans |; plan störtade vid fråmkomsten. År 1911 flög Védrines från Paris till : Flygbragdernas epok åren 1909—1920 S sta — flygtrafikföretaget -— ATR FRANCE — och detta markerar transportflygets imsteg i historien. Detta år gjordes också de första verkligt betydelsefulla Ilångflygnin- garna på de rutter som längre fram skulle trafikeras av våra moderna passagerarplan. ', De : En. ' amerikansk ;'sjöoffierr . vid namn "Read, började raden av er- övringar med att korsa Atlanten från foundland - till Lissabon Rom med sex mellanl I Föenta Staterna använde Rodgers rekordtiden 48 timmar på sträckan New ' York—Los Argeles, som är | Rekordet ” på längsta samman- . hängande flygsträcka Våg redan år 1912 över 1,000 km. Året före det första världskriget lyckades Rol- > Jand Garros som förste man över- ” flyga Medelhavet. - Hån » använde 7 timmar och . 53 minuter. : Den , Gnome-motor han använde var en föregångare till de berömda rote- rande motorer som . det franska bolaget skulle i att tillverka för de allierades räkning. Större delen av de allierades luft- flotta under första världskriget var utrustad med denna motor. Tyskar- na gick in för en annan Den var tyngre men dr T "något som bidråg till att Boehmi juli 1914 lyckade; hålla sig i luften i mer än 24 timmar i sträck. an vid flygningen öve . I min flög över Sahara med start med mellanlandning på Azorerna. Read flög; ett fyrmotorigt sjöflyg- plan av märket Curtiss. En månad senare lyckades engelsmännen Al- cock och Brown att med ett utom- ordentligt djärvt försök nå. Irland från. Newfoundland. 'De noterade en flygtid av 16 timmar, 12 minuter och en medelfart av 188 km/tim; : Slutligen gjorde Ross och Smith i november och december sin be- römda ' flygning . London—Austra- lien. De följde en kurs som seder- mera skulle utmärka en av den in- ternationella : flygtrafikens vikti- gaste rutter, ' ; : + Även under år .1920 skulle värl-' den få uppleva ett antal viktiga flygningar. Fransmannen, Vuille> från Paris och landning i Dakar, Mellan den 4 februari och 1 juni flög van Ryneveld sträckan. Lon- don-—Kapstaden, och nästan sam- tidigt upprättade italienaren Fer- rarin . den första kontakten per lflyg mellan Rom och Tokio, =” on ört TT >” : i e , / rn dann Aa Fn Kanalen år 1909 och t, h, Read's atlantplon av! år 1919 görs klart; ." Vinsterna ökade 1951 och 52-inom livsmedelsindustrin i; STOCKHOLM. . (TT) AN - En preliminär redogörelse för. "intäkter och kostnader; under "1951 och 1952 för sex industri-"" branscher Jämnas” i: janua numret av Statistisk Tidskrift, - Redogörel avser. mejerii; ”dustri, 'slakteriindustri,' annan livsmedelsindustri samt kom- binerade. . företag, . livsmedels- : industri; samtliga "branscher, | andra -- kombinerade ;, företag samt alla industribranscher,'' -' . Redogörelsen . om: mejeriindust- rin grundar sig på uppgifter från 22 företag. De flesta av dessa" är "ekonomiska ' föreningar... Bruttoin- täkten uppgick 1952 till 1004,8 milj. kronor eller 10 proc. mer än året innan, Bruttovinsten uppgick, till 19,5 milj. kronor (+ 74 proc.), den redovisade. vinsten till 0,5 milj. kr (+68 proc): och ..den beslutade utdelningen till 0,1 milj, kr (+ 24 procent), ers För 26 företag i slakteriindustrin, varav - de flesta är ekonomiska föreningar, uppgick bruttointäkten 1952 till 1066,9 milj. kr (+20 pro- cent), bruttovinsten till 12,7 milj. kronor (4102 proc.), den redovi- sade vinsten till 0,9 milj. kr (+ 44 procent) och den beslutade ut- delningen till 0,2 milj. kr (+19 procent), "= oc ön - För ' annan Hvsmedelsindustri samt kombinerade företag "baserar sig redogörelsen på uppgifter från 12 företag." Bruttointäkten uppgick 1952 till 744,3 milj. kr (+14 proc, 'bruttovinsten till -41,9 milj.:kr (+ 39 proc), den: redovisade . vinsten till 11,1' milj. kr (420 proc). och den beslutade utdelningen till 8,7 rvlj. kronor (—0 proc. -| ga änderna lider, gräsänderna värst. vägar i " VÄGFÖRVA Vägförvaltningen i Hallands län har: utgett ett par intres- santa skrifter om sin verksam- het under den senaste tioårs- perioden där "man framlägger de påtagliga resultaten av verk samheten, Under, de' första å- ren av:sin verksamhet, som började -1944,' hade vägförvalt- ningen mycket. obetydliga me- del till förfogande för : att öm-' | bygga och förbättra broar. Men 1948 beviljade riksdagen stör- re anslag till brobyggnader och sedan dess har man kunnat konstatera, att många broar i länet byggts om och att trafik- farliga kurvor i samband med desamma rätats. ce År 1949 ombyggdes sålunda bron : över Stensån vid Kär- vingevad .i Våxtorp 'och' bron över Smedjeån ' vid Mellby i Laholms landskommun. ' Under 1950 blev det en ny fin bro li: kaledes över" Smedjeån men ge "First, Emy Hagman, . Rut Holm m. fh "Barntillåten, .... ::'-;t Fagerhults” biograf : ger söndag . vid" 'förest. . kl. 5.30 och 7.30 :den. glada "svenska fil- men ”Kronans kaveljerer”. P, sin tid en stålande-succé som nir å-. terkommer "med nya kopior, I roll. lerna Fridolf. Rhudin, Valdemar Dalqvist, ..” Weyler. .. Hildebrand, Britt "Appelgren ”m. fl, . Förspel 3 ."<';: Knäreds biograf: ger i' morgon "söndag. kl. .8 'den trevliga ” svenska. filmen ”Vårat gäng”... med Alice Babs, 'Ake Grönberg, John Botvid, Gösta Ce- derlund, Kai ':Hjelm,. Lisbeth Bo. din m..fl.' Filmen präglas av ett medryckande ' gott” humör och en sympatisk renhårighet, som kom- mer publiken att: trivas med hela det ungdomliga : och framåtbeto- nade sällskapet," Filmen är barn. tillåten. rg "Med kungen i Dalum”, Barntill. s:a Halland EN REDOGÖRELSE FöR DE SISTA TIO ÅREN + FRÅN LTNINGEN. S denna gång i Tormarp vid Våx- torp. Det stora arbetet år 1951 var nybyggnaden av en bro ö- ver Lagan i Knäred, Dessutom breddades över Lagan vid La- holm 'så att man fick en gång- bana här: Sin tredje nya bro fick Smedjeån i Hishult 1952. Vid 1953 års slut finns'Yet allt- jämt 27 svaga broar kvar in- om, länet men ' årets program omfattar ombyggnad av fyra av dem, De svaga broarna an- ses dock inte fallfärdiga utan står ungefär i' klass med de vägar, "som; .. äro anslutna till lem, De ligga dessutom ganska avlägset från större färdvägar. ' Under 1943 — året före väg- väsendets förstatligande '— in- togs 17 "enskilda vägar till all- nänt ubderhålll .De omfattade 41 km. Men även sedan dess har ett stort antal vägar inta- gits och för södra Hallands del utgöra dessa inom Lagadalens vägnämndsområde: 1945 .Grop- .möllan—Hemmeslövsstrand 700 n.' Gräsrydg kvarn-—Lya -3.710 m. "År -1949: . Anderstorp— 8, Mellby och: 8. Mellby-—Mellby 2.380 m. 1952: vägen till Knä- reds . järnvägsstation”. 110 m. 1953: Mästocka kapell —Mästöc ka-—Perstorp. 3.600 -m, Dn Inom Lagadalens vägnämnds område har under. nämnda tio- nya: 1949: -bron över Smedje- ån' vid Mellby. jämte, tillfarter 925 "m. 0. Mästocka—Abborra- sjön” i" Knäred 8.930 rm. samt under . Bäckamot 3.373 rm. I... Sammanlagt har under åren nybyggts 29 km, Halland, fö sn fiovee de 10 gar. i Grus lika " Det är onda tider för. £ våra. fåglar justinu,” och svanarna inte: minst. Vintern -har svept marken i ett vitt. bårtäc- ke; och isen hindrar fåglarna att ta "7 Sa ur vattnet. .Om det vill sig. saa blir det än värre. Går vinden över på väst och kylan intensifie- ras är det fara värt; att den redan prekära situationen försämras. -:': Det är i dagar som dessa som få- gelvännerna , gör sin' stora insats. Redan har hundratals fåglar räd- dats undan'en mer eller mindre kvalfull 'död. Vakar har huggits, och hönsgårdarna har fått besök av gjort det till en hobby att mata fåg- larna. — men gör de, det på rätt sätt?. Vi har. vänt oss till Ornito- logiska föreningens' ombud i Hal- land, ingenjör O:F. Reuterwall för att höra efter hur man på ett' rätt sätt skall utfodra fåglarna! >": " — Ja, det är bistra tider i fågel- världen, säger han, och: allt. som kan göras bör också göras. För när- varande. är alla grunda vatten till- frusna och endast endel åar med stritt vatten öppna. Av 'de egentli- De kan ju inte dyka; under ”nor- mala” förhållanden står de bara på grunda ställen, med gumpen i väd- ret och tar sin näring från den dyiga bottnen. När nu också. åk- rarna är åversnöade kan. de inte gå-upp på dessa och beta, De helt enkelt svälter ihjäl om de inte får hjälp "av människorna. Dykänder, som t. ex, ejder och knipa, klarar sig bättre, De kan dyka även på större djup och ta sin näring, och öppet vatten kan alltid påträffas — även om :-de måste flyga ganska långt "från kusten för: att nå det. Svanen? Ja, den är också i farozo- nen: — ' och det t, 0. m. i högsta Halm på isen — annars kan '.! fåglarna frysa fast." Gräsänder bör inte utfodras med bröd enbart — vad som också mås- te till, för matsmältningens skull, är grus. : Gruset får inte vara för med brödet. Det bästa är emellertid att: utfodra gräsänderna med s. k. tröskrens, d. vw. 8. ogräsfrö och krossat korn från havre och vete 0. 5. v. — men också häri bör grus inblaridas. Är det sämre tröskrens kan man-:rekommendera 2/3 rens och 1/3 säd. Man kan med fördel strö ut det på 'platser, där fåglarna brukar hålla till. -När de en gång väl. upptäckt att det finns mat kommer de alltid tillbaka, Man kan -också sprida fodret på isen, men då bör man se till att det kommer på litet halm. Tyvärr är det näm- ligen inte alldeles ovanligt att fåg- lär fryser fast på isen och förolyc- » beströr isen med halm, kas. Den risken elimineras om man «när: man matar: våra fåglar.) gräsänder. - Många människor har: grovt och . det skall helst blandas 5 jör Reuterwall, att det är nästan : lika :viktigt med "gruset som . med - säden för fåglarnas matsmältning. Ger man dem fen säd äter de' sig mätta på denna, sväller upp —'och? sprängs. . Att utfodra dem" enbart med "bröd är inte rekommendahelt . — om: de inte här möjlighet att själva komma åt grus, .-Glöm inte. : att utfodringen'- måste ske kontinu=- erligt kväll efter kväll. -.. + ;"Bröd' och sönderhackad ; vitkål till svan,” : s.Svanar :bör - lämpligen utfodras med bröd och sönderhackau' "itkål, ”Grusregeln” gäller också hä svanarna nå landbacken eller”. tilliggande sandbankar skaffar sig - gruset ;e självt, . Sak 'samma i. grunda åar med öppet vatten: bå-=" de svanarna och gräsänderna tar vad' de behövet för sin matsmält= " ning 'i bottenslammet. . ; .— Medlemmar i' Varbergsortens ' Jaktvårdsförening har hållit på med utfodring av fåglar ända sedan ky- lan säåtte in och med gott resultat, berättar ingenjör Reuterwall. För en halv säckar om dagen. Säck efter säck har kommit från givmil-. da lantbrukare, och just nu har vi faktiskt ett helt litet förråd. Men mera , behövs, mycket mera." Det vore bra om lantbrukare -—, och. andra också för den delen -— sände in foder ,av angivet slag till jakt- vårdsföreningarna eller till 'enskil« da . fågelvänner. Sådana finns ju överallt. Det är ett roligt och tack= samt arbete att hjälpa fåglarna i denna svåra tid, Utfodringen av än= der bör helst ske på kvällarna, nå=. gon ' timme. före solens nedgång. Har fåglarna väl funnit matplatsen rukar allt flera fåglar söka sig dit. - Det var inte så länge sedan antalet ” gräsänder - vid utfodringsstället i Varberg uppskattades till ett 50-tal > nå däremot är siffran mellan" 1,000 och 1200, 50 ENN |Missriktad ”hjälp” — att ta in fåglarna i rumsvärme, -: Tyvärr finns det en hel del gott folk som går för långt i sina strä-. vanden att hjälpa fåglarna. När de hittar klena och utmärglade gräs- änder tar de in dem i rumnsvärmen. Här har de stora utsikter att gå en säker död till mötes. Det går inte att ändra på' fåglarnas natur och levnadsbetingelser. Om de över hu= vud måste omhbändertagas > och sådant händer — är' en hönsgård den rätta platsen. Pullorna blir kanske litet konfunderade först. men det brukar snart gå över. -;.« När man lägger ut foder på isen | är det bra om det finns öppet vat-= ten ij någorlunda närhet — sur med ”närhet” kan i'detta fall me= |nas några hundra meter, 'årsperidd följande vägar byggts |. —— Jag vill betona, säger ingen= | närvarande går det åt två å två och . |: ka skola :120 m. och Ysby kyrs]- | 1952 '; Allareds mölla 1. : Pr 1 Kung Gustavs SVERIGES rs Fl sig och gick till Uppror . ”Dalajunkern”, som utgav verkligheten a i var han en tjänstekarl vid namn Jöns, Upp- > Foretivar farligt, men kungen segrade dock,-och PDala- ökades, då dalkarh reste mot honom under ledning av Sig vara Sten Stures son Nils, I cåunkern” måste fly. till Tyskland, där han blev avrättad, 8 | å | ; kravip över! r ödikas .klart 'och é . Under iGustav Va sk dock int 2,” Rikets penningförhållande var dåligt, Skulden till Li- beck. var "stor, och mitt under ”Dalajunkerns” rö inkallade” kungen till riksdag i Västerås 1527. Han ställde > « vatt statsstyrelsen . skulle. reformeras, kyrkans a gods skulle återges till kungen, adeln och fol= : kyrkan ställare under statens ledning, Guds ord I I] SVA , började” den "lutherska "läran att göra "intrång i Sverige. De s:örsta av reformatorerna var » Olaus.Petri och Laurentius Andre,' Reformatorerna ville - . önå sig i-kungens "absoluta - herredöme över CC x Kungen" fängslade dam båda, lät döma dem till: ” nes SSM LM IRA : IN ÅR | NN OA Wu U| S ar T f AU uppror rent i riket, s SR ör I) AIN 5dsalkad, ofta till en hårdhä framfart, men hans: mål var klart — Sveriges samling ' och 'en stark -. kungamakt, Så blev det ännu ett. uppror — Nils Dac- ' kes i'Småland 1542. Innan landet fick ro måste Dacke +: slås ner; Gustay I lade grunden till den nationella här, +" som senare kungar utvecklade till världens yppersta, År . "1560 dog Gustav'I, skaparen och grundläggaren. "av "det moderna Sverige. Vid SM-finalen i bandy i söndags utdelades i halvtid 1953 års Li= bo-priser till Gösta Brännström, s > Tre landsdelars bästa ok Norrland, Olle Anderberg, Svea=' land och Varg-Olle Nygren, Götaland. Svenska bandyförbundets oc ordförande Gunnar Galin överlämnade plaketterna och checkerna "på de tre tusenlappar, som Libo i Borås ställer till: pristagarnas ; nt An dn I som prista-' förfogande för att ör goörna bestömme en kö Stat a. Tage "Eriksson talade till prista= av di 25,000 åskådare. Bil- garna, söm ent den visar de popu t 8, lära idrottspojkarna med sina plaketter.' Från vänster Varg-Olle Nygren, Gösta Brännström och: Olle Anderberg. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.