Mek humör och härjade vilt I rum- p runt fyra gånger, Den som bryter - denna kedja kommer att få otur, N ia Fredagen" den 26.febryart 1954 : Tervrerererev vär YESNTPESTETTSYYTYYYYTYYVYTYYTT TT TT TETETYTTTYTYTT N YrtttYTTFEvYYTY TOTTE veYvt VT YrYrerrevr . TORGNY: ös + Solen går upp:kl. 7.18 och ned kl. 17.38. v7.0 iman v os Morgondägens Solen går ned a kl. 17.36. 4 nniskohj: ad, ingen synrand är den för vid, ' Sägnen börjat sin gyllene spånad borterst i myternas morgonfrid springer den här mot den okända: N > :ooblånad, sv oo — Själv är jag forntid och köm- H . mande tid." 3 N O, LEVERTINY . . Måttlös är mä! Vid en uistabp sng avinya "accesq soarer som modedamen år 1954 bör ". lähvända; ” visades "i Lös' Angelet - många”; nyheter som "både utlösta förvåning 'och "förtjusning. Den . mest " omtalade nyheten" är solfjäd "> derns ? pånyttfödelse efter många årtiondens - skendöd. . Juvelprydda solfjädrar på axelrem och hängande ” på skärpen var sensåtionerna, men + > man såg också skärp försedda med : . väckarklockor, solhattar för plagenj med fönster på samt örhängen. och, halssmyckern, : virkade av finmas-! kigt angorayllé,. = vs st Ett ovanligt besök på kvällskolsten fick en ensam- boende - kvinna, fröken Anna Zackrissor, Färbo i Gästrikland, då en ste och kraftig tjäder- . tupp flög &' i hennes bostad genom de äsbbla fönsterrötor- | na. sInkrä war på dåligt met, men togs tillfånga av- till- kallad hjälp, hemmansäg, Her- man Jo! sor, . Han tog den med :sig hem och eftersom tup- I pen inte tagit. någon skada, | släpptes den. Den var emeller- tid fortfararide på dåligt humör ( och gav sig på fönstren i grann- gårdarna. Till slut återvände den till skogen, men först sedan några manspersoner jagat iväg len. . J Kedjebreven börjar .|. Kan > spöka igen - - i Östergötland. Av namnunder- «+ 7 Iskrifterna på”ett nu aktuellt brev att döma har ett stort antal perso= "ner i Norrköping, 'Söderköping; Valdemarsvik; Gusum och ' Ripga= rum blivit inkopplade i kedjan och inte vågat bryta den, I kedjebrevet förklaras bland annat: ”Denna ked= ja börjades av en amerikansk offi- - Icer i Flandern och har gått världen kopiera detta, och se vad som hän- . Ider fyra dagar därefter. Det kom= mer att bringa dig lycka', . . Miss Ganfield fick 50,000 dollars fem timmar efter erhållandet. Miss Ru- ben fyra timmar efter. Miss'Doust bröt kedjan 'och förlorade allt hon ägde. Detta brev bringar rikedom knom fyra dagar”. ot ÄR BILEN RÄDD MÄRA? "I bilismens : barndom tvingades . > chaufförerna taga större hänsyn till mötande hästfordon än i våra dagar, Hästarna var i allmänhet då rädda och skyggade för bilar- na. Undantag fanns dock men ” sällsynta. Fr . En gång hade' en'bonde kört: på sidan av. vägen vid en han- . delsbod läninat hästen, som stod lugnt och stillsamt, utan tillsyn medan, bonden gick in och gjorde sina uppköp, Så kom en bil och stannade ett stycke därifrån och signalerade - oupphörligt. - Bonden hörde detta. och misstänkte. att det gällde .hans ekipage, varför han gick ut; I'såmma ögonblick skrek - den -ubprörde chauffören 7 till honom att ta reda på hästen, ' så han kunde komma förbi, — "ÅA bilen rädd märg- då! : gvara- » de bonden och vände åter in 1 affären, + oe; a "USA. FRÄMSTA - APELSIN-' | . + > LANDET, 0: ”Arets ”apolsinskörd" slår: alla "| sålunda” "ett Av de fyra stora helgerna under året har midsommar . och pingst knappast hågot kvar av sin ur- sprungli ga "betydelse. ov NV "I äldre tider var emellertid fast- lagen; och” fastan." någonting helt annat. Går man tillbaka så långt i. tiden” söm före reformationen, alltså ” till 1400-talet, finner man att » fastlagen” och fastan tydligen -.| var'två skilda: saker, Ordet fastla- gen lär vara någon'slags förvräng- ning .av , tyskans Fastelabend, d >. s, sista -aftonen. eller natten innan fastan" började; . Och eftersom fet- .F tisdagen, var sista dagen före fas- tan. skulle alltså fastlagsaftonen va- ra, .d som isd: före askonsdagen. , Det var just detta:-.., innan - -man började fasta skulle man festa och leva:livet i sus och .dus; —, det .var fastlagen det, inte fastetiden. . ".. » På askonsdagen skulle man in= . Ileda fastan med att risa sig med björkris -och . späka sin lekamen. Den delen av fastans gamla seder går, tillbaka på länge sedan glöm da fruktbarhetsriter, -vilka kyrkan så småningom vände till, att folket genom riset skulle få en påminnel- se. om Kristi lidande, Prästerna hade nämligen. i äldre' tider ett stort besvär med att lära folket glömma sina gamla kulthandlingar | och lära de 'genstörtiga att det låg kristna, motiv. bakom dessa hand- lingar..: Så gjorde prästerna också med ; de ' allra äldsta påskbruken, vår- och fruktbarhetsriterna. ' Så "småningom blev det be fande påskriset så, att man i stäl- let för att risa sig själv så risade man andra — helst flickor och kvinnfolk över huvud taget. I Dan- mark var'det t. ex. så, att om er karl under fastan mötte en kvinna på. vägen; så hade han rätt att risa "henne ordentligt. Det är i den fnéningen.. son) - de "allra. äldsta minnena 'av påskriset nu återfin- nes hos oss, fast man i våra dagar blivit! så snäll, att man bara skaf- far sig påskris för att pryda upp hemmet till påskens «= so 4". ”Fastlagen, d v. 5. tiden före fas- tan låre”” fastans alltså: åt nöjen och' åt festande. Nöjena tog sig. oftast den formen klädde ut sig till maske= spökade ut” sig på -allehanda sått. - Maskerad, och fastelag. blev och. detsamma, och till "sist kallades :-utklädnaden för.: fastelag. ' Erik : Göransson Tegel säger i sin historia om-Pe- der 'Sunnänväder (på Gustaf Va- sas tid) att man ”gjorde en faste- läg”'-med honom; Därmed mena- dé han: helt enkelt ;att man spö- kade ut Peder och hans medfånge i löjliga kläder: samt träsvärd och halmkronas .; > PO eN nig '-Olzegus Magnus terättar från un- gefär samma tid att maskerader och upptåg anordnades med myn= digheternas tillstånd 'under de scx dagarna före fastan, Det var skrå- ”gillena ””sorn stod som anordnare. Man ' klädde ut sig med oxhorn, gethuvud samt , härmade djurlä- - > Adeln' hade för sin del även an? dra” sorts nöjen, särskilt. anord- nade 'man ritter och svärdsdanser. na red i ring, varvid de i takt med musiken svängde sina svärd över huvudena, kastade dem upp i luf- ten, . kastade -dem till varandra och bytte vapen etc. under det de ridande bildade olika figurer. ,. På stadsgatorna dansades det och lektes fastlagsupptåg, i vilka rent av kungliga personer deltog, Det sägs att +t, o. m,'den allvarliga drottning Kristina, Karl ' IX:s ge- mål,' dansade fastlag på Stockholms gator med 'sina jungfrur — såvi- da "def ”nu inte. är. en förväxling "| med" den andra drottning Kristina, Gustaf Il Adolfs dotter, som var åtskilligt mera nöjeslysten än sin farmor, RE När biskop Brask hade Gustaf Vasa hos 'sig som gäst och det gäll- och ' framförallt sista natten|. inträdande, ägnades '| - De senare gick så till'att deltagar=- |. de” att roa den" kungliga och hans hov, lär ejälva. bi ha” klätt ut sig' och.”gjort si en fastelag” inför hovet. i Kyrkan försökte motarbeta "det vilda fastlagsfirandet geriom ' att i Kyrkorna '. anordna kyrkliga ”mys- teriespel, I vårt land blev det kan- ske inte så mycket av :det slagets fastlagsfirande, men i utlandet och särskilt i Tyskland "vet: man att mysteriespelen' ' var .. mycket om- tyckta, Prästerna "ville väl genom dessa spel görå helgernas innehåll mera: lättfattligt ock .tilldragande för folket. Innehållet, i spelet häm- tades . naturligtvis. från Bibelns berättelser eller. från helgonlegen- derna, Spelen försiggick inne i kyr? korna eller. inne på klostergårdar- nä, I samband. med spelen anord- nades. ofta lysande och högtidliga processioner genom : städer? eller samhällen, .. sve so saa Även. här i landet har det som sagt .” förekommit sådana myste: riespel. Olaus Petri, berättar t, ex, att förfäderna brukat här i lan- det liksom utomlandg skildra” heli- ga män och deras liv. genom vi- sor, rim och komedier, i: Cs < Folket, gemene, man, hängav sig naturligtvis ' också åt fastlagsfiran- de i mån av möjligheter och re- surser, Sägensamlaren Afzelius. be- rättar i sitt verk ”Svenska fol- kets. sagohävder”, att även. vårt folk greps av ”smittan” att,dansa fastlag, och att det dansades såväl i stad som i by, och av lättfärdig och + sal ara Tutad. den' sen oftast med 'sedeslöshet och förargligt. leverne, säger Afzelius. - Och så måste man ju skydda sig för häxorna! "Dessa "hemska" figu- rer. reste ju till Blåkulla på skär- än; att man! ”sätte stål” för dem. :Om ohägn. I Detta skedde” bäst 'genom man huggit in en kniv -över en dörr. kunde inte en, häxa smita in, trodde man.” Om man lade vasst stål på en åker och äng, t. éx, en kniv, . en', yxa eller liknande,” så skyddades årsväxten, . Nan "En annan - lustig sedvänja bes rättas det också om, nämligen väg- ningen på askonsdagen .och "lång- fredagen, : Det "gällde "att. se -om fastan" under” onsdag och torsdag gjort nytta; Om man inte minskat i vikt från: onsdagens -till: freda« gens vägning'fick mån: smörj av påskriset så att det sved i:skin+ net, "men för, ätt undvika denna kalamitet :. brukade vissa :- listiga ungdomar "hälla skorna fulla med i hemlighet tömde sanden så hadé bärarna naturligtvis lättnat sedan onsdagens vägning. I England har en uråldrig sed med fastan, fastän. i annan form, Enligt . engelska :. folktron väljer varje fågel sit make den 14 febru- ari, ” på Sankt Valentins. dag, som därför. blivit den unga - kärlekens "6 vt ännu kvar i” samband land "och Skottland" är det ännu vanligt att. ungdomarna 'gkickar varandra " s. ”k.; Valéentines, kort med bilder av helgonet i fråga el- ler + med annan. rar bild. samt därjämte ett mer eller mindre för- täckt . frieri; Längre tillbaka, ;in- | nan vykorten blev vanliga alltså, var : det ' andra bruk i sambänd med . Valentins” dag. Man bl dad ” bönderna bör förstöras”, / sand på.onsdagen, . När de sedan | skyddshelgon i -det landet.' I Eng-|. LI EE VIE KEN fd fm Öns hmm nisse SAGT och. "Låna aldrig ut böcker — inge lämnar .dem någonsin tillbaka. De”, flesta böcker jag har i min bok . samling är sådana som mina ba kanta har lånat mig. ' SR > . s Anatole, France ” "För ' övrigt är satt” notera att bönderna för ' Dagens Nyheter ; blivit ungefär dalsamma som ju" darna :”var för Göbbels i Hillers . Tyskland. Hur vere' om DN för 0. - ait rationalisera sitt " arbete vå N denna front på 'sin ledaresida ef”, För & igt anser vi:att i NL 0 BEFoTidningen.: > . > Låt. oss slippa karusellkulten, 1; Johan II. (1568—92) hade stora planer på rikets exa Pansion mot öster och snart : utvecklades ett personligt iendskap mellan :honom "och tsarén Ivan ten förskräck-. ige. Båda monarkerna växlade brev på ett språk rikligt ” no -Här har i själva verket tidnings" arna "största skulden, Är det inte "gudinog att vi har Karusetlen radio, skall den” också behöva | snurra genom" hela ”pressen;, da= . gar' och veckor i förväg? Ha ; Knut Nilsson” 'BF-ombudsman : " Förbundssekreterare - Knut. Nils- : son i SLU har, anställts som oms= : t,. ex. i en .hatt en massa lappar med namn. på flickor: och pojkar, varefter > man drog ut par efter torsdagsnatten. och "det gällde för vanligt folk: att freda sig för deras par, j som ' sedan: skulle bli gifta, ansågs det, :t- fl övieg Vänner Pilmér' och is är. nog en ovanlig: : rafallens till isformationer frusna och beundra med en stilla suck « 088 med något £ den vägen: "När ni tröttnat på att, studera Ni ga där palmerna susar över lyckliga, lata vintersemesterfirare på den. : fre Hale tl " vita plagen ... Ner kombination men här har vii bas, så flytta blicken litet hi Miami Bedach's soldränkta strand, | Rysk 3-D-film i färg - "Den första ryska tredimensioriel- Ia filmen i färg har haft sin urpre= miär i Leningrad och den lovordas av press och :publik':som en sto seger för den sovjetryska filmtek- remgångarna. Filmteatra rr. största filmér "utan. glasögon finns nu bara 1 Moskvay Lehingrad och, Kiev men under detta års - lopp skall nya 3-D-teatrar byggas I ytterligare nio städer. Mafa RER Ne nikent..; Filmen ; inspelad sefter Alexander : Pusjkins » episka dikt ”Zigenare” . och med Sergej ,Rach- maninovs operamusik ”Aleko”. Ti- dast svartvita .3-D-filmer, bland vilka :”Robinson Ctusoe I. step- pån” och ”En: majnatt var de digare framställdes i Ryssland en-=|, Av hjärtat skänker jog en slant Y och vännernd gör likadant Ag bypkska RÖDA KORSETS Riksinsamling 242 7a | Skåne, 1923, Han 'har' varit verksa : 11945 blev han: biträdande ombuds- holm Ina befattning innehade han till 1952,:' för '' visning ..av. tredimensionella |: +]. lerade samhälle som har en egen. dsiian i Bondeförbundets riksor= " ganisation, Till hans arbetsuppgifs "= - ter skall höra blånd. annat att va=. ra annonschef för partiets tidning Svensk Politik. ' Ned Knut : Nilsson ä di Stehäg, inom SLU sedan mycket unga man för SLU i Skåne och 1947 or- dinarie, 1948 flyttade han till Stock=;-"- - och tillträdde befattningen : som: rikvumbudsman för SLU. Den=- då han utsågs till förbundssekrete- Antropologen och upptäcktsre ärd: plats: i [ul försett med 'okvädningsord. Dessa brev intager 'en an- märkni i : : : ; Kriget mot Ryssland fördes med kraft "och, snille av. Pontus de La Gardie och, djärva, äventyrliga strider mot ” > de talrika ryssarna kännetecknade > fälttåget och . visade - svensk ,krigarduglighet, Kronan på verket var de La Gårs . vs dies erövring av. Narva år. 1581, NS Ne TON sanden UC. L. Downey har på Nya. : Guinea, i öns australiska mandat "8. Johan rön . område,,. upp s ” folk' där kvinnorna: härskar öve! männen... ”Männen är föraktade och anses. som mindervärdiga av" . kvinnorna” som "ensamt äger. allå i rättigheter och har det fulia an svaret för samhället”, skriver C uppställde. som -kandidat : till.rden:ledi; :Y Det, lyckadés verkligen;för:.honom. ati ;till Polens konung med utsikt till intima » Sverige och därigenom: behärskandet, ör "” delsvägar 'och Ryssland: . Paret fick sonen Sigismund] som” igismund . vald förbindelser med Östersjöns han- : 1. Downey. ”Kvinnorna tål endas "få män och enbart för att med de- ras hjälp'trygga stammens fort-: "bestånd. - Männen äges kollektivt. +" "av kvinnorna," »De' är :slavar och '. behandlas som sådana. Amazoner- nas, samhälle. har aldrig tidi besökts av' någon. vit människa, Infödda :' handlande. .som, ibland: . gör, bytesaffärer med amazonerna :' berättar att det finns många ”må- nar” söm nattetid lysér upp kvi: |' hornas byar, ”Månarna” är stora stenar på omkring 3,5 meter id "meter; De är. placerade på höga - " stolpar.” Under natten. lyser ste= . : narna i ett hemlighetsfullt ljus, =." | Det öjligt att stenarna är av. en. särskild beskaffenhet men det. . fr lika möjligt att. det i ”månar= na” ' förbrännes vissa" gaser som "ledes dit genom de stolpar på vila ka de är placerade: I alla fall är det ;'nödvändigt, att både vete "skapliga 'totskare 'ech "de austr / ' tor . - d 4, Johan III gjorde allt: för att giva katolicismen vind i seglen me Också . politik mötte motstånd från adeln och åtskilliga stora her= rar blevo>satta'ihom lås och bom. Då Johan dog stod Sverige. inför en tid av inre strider, mellan konungamak: ” ten, kyrkan och adeln. Ne VÖRNDf r at en stötte på starkt motstånd. Också . hans , polska, [ + ""Jiska "myndigheterna försöker, f ” klarhet om detta avlägsna och iso: och kanske mycket gammal kul=, : tur”, heter det i en rapport. av professor C. L. Downey. . Hera Bettan "Copyriot P.1.B. w Boa 6 Copenhagen tidigare rekord, rapporterades av USA:s statistiska kontor,. Under £jolåret skördades 1'helz världen 21,2 miljoner ton »'apelsinor, var- av enbart i USA 4,3 miljoner + > ton. 1952 :&års' skörd uppgick: til . 10,8 miljoner ton, Mvarav i USA + 3,9 miljoner -ton,. Världens apel. ginodlingar har under-de"senaste g' ären tkaf med '60-procent; PrAnkd] ec oo treseant, Det tr kommer: - till = Då ni antagligen är mätta. nw' "vill jag visa er något verkligt åns : ju inte säkert, "att . | nordpolen fler: : GYNNA ; Se, ov däruppe, ä i ör jorden snurrar runt, -— Om den' bldrig starinar? böra det föremålet, som. står är jordaxeln, Den sörj :' minsann så enkelt, öm nå nog ser, — Net, det gör den en $om sköter am det; Ja, nur vet ni lite uvs jorders rotation, det är |” IKEdetfölret inöm)LaNSlG, - grmnorisera Hä ortstidningen Pl "tdningsområded > . I LAHOLMS TIDNING ct Nå "4 sé ; . . i | - . | | ; - . NS - N | | ” " sa ” Ne ÅA M sond i N SÄ AA sr FYR mtd | EFUTET SARAS ARA AS ARAAAH ANKAN MAMMAS IDARNAA AAAH KAADARAA ANNONSÖR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.