YTTTYTYYTYTTEYTYTVYTTY YE — nan tee NE rr ons 4 . Börjat sjunka och visade 858 fall, " na kommer att efterhand utiränga . . Bandet av den alkaloida sötlupinen, ec + Immuniteten : ". portion till myckenheten smittäm- " vis ingen garanti för att en plats . . Stockholm är ett gott exempel här- ' att Mälarens vatten är renare än ” den synpunkten är alltså ”dåligt” och ” onden " första hälften av oktober med. 727 »-"” Största beundran, och på plantsko- YT YYYYYYYYTYYNYYYYYTYYTYYYTTYYYTYTSYTYTTYtTYYTYT Yrfrrvr YTYTYTYYTYTYYTTYYYTYY YYTYTYYTYYTYYT TU TTY Mändsgen Zen = : : | omr En ageri den 8 mars 1954 - LAHOLMS TIDNING ” fö : . 2. s u fler poliovirus. [.E = i Svensk butikstid Motorprinsen p övar bol. ACO RSda ” Ju i ( S | ensk buti! i j rövar Metropol- 5 . desto förre sjuka] - EU FT ERS alltför ”stelbent” | = nas . 2 So undrar | IC . utför vandraren : STOCKHOLM - : Näl det gäller vanliga smittsjuk- domar är ;epidemser ett tecken på att smittämnet fått stor spridning, tent beträfande barnförlamnnig är förhållandet det rakt motsatta, be- rättår professor Sven Gard på Sta- tenb bakteriologiska laboratoriun: för! Pressreportage. Vid polio är det > pölligen så, att ju fler smittämnen .— virus — det finns på en ort, de- sto färre är sjuldomsfallen! Där - polio ' uppträder i epidemier, kan man vara "övertygad om det finns lite "virus, och tvärtom: trakter som "förskonas från sjukdomen är virus- står: i. direkt pro- rika. «. nen i fråga om "polio, .och på virus- rika platser -blir. man naturligt vaccinerad” redan vid' barnsben]. Detta betyder också att polioepide- mier förbättrar den allmänna im- muniteten, och man kan i de flesta fall tala omen viss immunitet efter sådana. I det, sammanhanget för- tjänar att 'påpekas' att endast en): av c:a 350 infekterade personer in- . sjuknar, .". NM ” En-svår epidémi. är dock givet- nlsta' säsong — och polio är ju en typisk 'säsongsjukdom — kommer |. att, . förskonas . från . sjukdomen. vdlag, medan män i Göteborg verk: , ligen kan tala "om en En ' av orsakerna till”att polion har störrre utbredning i Stockholm än i Göteborg bottnar för övrigt i ” Göta älvs, Enligt docent. Vahlnes, överläkare på Sahlgrenska sjukhu- ” set i Göteborg,-och laborator. Hei- nérts vid Statens institut för folk- hälsan, forskningar, så finns det ett visst. samband 'nmellan en orts dricksvatten "och dess ; immunitet mot polio, Göta älvs” smutsigare vatten ; är " en 'pålitligare smitto- spridare än Mälaren och befräm- jar. därför också immuniteten. Ur vatten "mer eller "mindre av godo! - Både" Mälarens och Göta älvs vat- ten är 8. k. ytvatten, vilka i regel ' "är Betydligt "mer förorenade -än sg; k. grund- "eller källvatten,' som . hämtas ur djupt liggande sandlager 5 jär, friskare än ytvatten men VIE ock: ré”smitto- Denna teori gäller endast Nu kan vi i alla fall vänta oss "ett par lugna” månader fram till maj, då kurvan , förmodligen ; bör- "jar stiga' igen; fortsätter prof Gard. " Säsongtoppen brukar nås. under september—oktober ioch botten > mars—april, Förra året utgjorde "inget undantag i 'det avseendet, Så långt prof. Gard. På medici- nalstyrelsens : statistiska avdelning upplyser man,” att poliostatistiken nådde. 1953: -års ”toppsiffra 'under fall i hela landet. Under månadens ' andra hälft hade kurvan. redan och ” dalningen.,.. fortsatte' ” sedan " snabbt.. Första hälften av decem- ber var siffran 212 andra hälften |. 140. I januari! 1954 -var motsvaran- då siffror 88 .och',46, och februaris -första hälft 41. Mm ..De flesta poliofallen under -1953 uppvisade . Stockholms stad med 1017 sjuka, följd av Stockholms län med 535. De övriga länens poliofall understeg samtliga siffran 200. utbredd im=|. , Från lågsniff till radar av förareabinen i. ett reaplan av ”. start dirigeras med radar från Flyget har knappast hunnit bli femtio år gammalt, förrän männi- skan . gör" sig klar att lämna' sina 'hitttills givna horisonter och ge sig ut på interplanetära strövtåg, Att överhuvudtaget . tanken. är möjlig beror på der ocrhörda utveckling dels flygplanet, dels flygnavigerin- gen undergått, spe ot "Det vore fel att säga att den aeronautiska och den navigering$- tekniska utvecklingen gått hand i band. Den senare tog inga jätte- språng framåt under de första år- tiondena. Man följde mycket länge de regler .som gällde på sjön. Det gick också bra, så länge man rörde sig, med blygsamma hastigheter på 150—250 km/timmen,” men ' rär framdrivningstekniken bjöd på det erövring FLYGPLANETS NAVIGATION I dag sköts ett modernt trafikilygplan av en navigatör som till "sitt > förfogande här en' oerhört omfattande teknisk utrustning. T. v. bild i" [man ' märket Comet, T. h. landning och flygplatsens trafikledartorn. vända sig av vanliga kartor. Det prejektionssystem som kallas Mer- caiors och som tillkom på: 1500- talet har sedan dess allltid använts av "alla sjöfarande. Det medger emellertid inte en korrekt åter- givning av flygrutterna; som ju "bildar cirkelbågar mellan punk- terna: på "jordytan. + + 36 ca 0 « -Navigationsbegreppen ”: förblev under lång tid "ganska samman- blandade, "Flyget - måste ju trots allt länge begagna sig av den ma- rina, tekniken att navigera efter sol och stjärnor, -Ofia. orienterad: ig: säkrast genom att följa floder: och' järnvägslinjer - och. då och då gå ned' på låg höjd för att avläsa stationérnas namn, .:. : Men . hastigheterna ökades, co höj- ten och t. o. m.' stanna för att be- stämma - sin position. Flygplanet förflyttar” sig i 'dag 812 'km pr minut. Inte heller kan flyget an= Fria. läroböckerna ställer kommuner : SO ig a MN FORA I svårt tvänasiage. STOCKHOLM ... öres "Det klagas då och då över att läroböckerna är för dyra, "och sär- skilt ute i skoldistrikten möter man den. kritiken, skriver Svensk skol- tidning." Det är på ett sätt för- ståejigt, eftersom 'rkostnaderna för Häroböckerna ' har ' ökat åtskilligt, samtidigt som '”ståten ihte på. långt när kompenserat kommunerna — de i första hand .drabbade'-— ge- nom en: motsvarande höjning av statsbidragen. Detta har inte läng- ré”samma köpvärde 'som när bi- dragsförmen en gång genomfördes, och det är läget att skolväsen- .Lägsta antalet fall hade Göteborgs och Bohus län med 38 sjuka, Göte- borgs stad hade 57, j i Revolutionerande 'jordgubbssorter, i "STOCKHOLM | Till våren kommer ett par nya : fordgubbssorter ” att introduceras på den svenska , marknaden och det "förutspås redan, att de nya sorter- de flesta av nu odlade sorter. Det är den berömde tyske växtförädla- fen dr. Rudolf von Sengbusch i Hamburg, väldsbekant efter 'ska- som , dragit” upp de nya sorterna, Senga-jordgubbarna, med deras ut- ornordentligt goda egenst Ge- nom samarbete med Weibullsholms växtförädlingsanstalt har man fårt fram två 'sorfer Som” lämpar sig för vårt klimat och som visat sig ber sitta stort odlingsvärde, : : 1: Den ena sorten är tidig, den an- fra medelsen;' Utmärkande för bå- da är ovanligt kraftig växt, robnsta bladverk som "'motstår skadedjur te: samt stor hållfasthet hos bären. De senare har klart röd färg med klar eller mindre vita i köllet. I Tyskland har Senga-sorterna väckt lehåll där anser man, att de nu mest. odlade sorterna endast kan "len -| det sättet nedpresca lärobokrknst- naderna, men det sker i en omfatt-1; F dets - statsbidragsutredning upp- märksammar detta förhållande, .'' Man kan inte heller säga, heter det: vidare, att- läroböckerna .för- dyrats mer än rimligt, om man gör jämförelse med de avsevärda ”risstegringarna ' på andra trycksa- " Dessutom: bör man komma ver, håg, att de svenska läroböckerna numera har en helt annan typos grafisk standard än förr, vilket är av ' obestridligt, värde för skolans del. En. standardsänkning i detta avseende . skulle vara högst be- klaglig och. bör motarbetas, Det finns all anledning att slå vakt kring den standard som man ef- ter mycket arbete och stora inves- inga ån läroboksförlagens sida nått fram till, I det sammanhanget påpekas också, att 'skoldistriktens tendens]: att i allt större utsträckning fämnz ca fria lä kerna som lån gör den alltjämt gällande författningen om fria läroböcker till en chimär Kommunerna kan” visserligen på ning som från början inte avsågs., gelöget, att den nya undervisnings- ena fartrekordet efter det andra, | derna likaså, och kompass ' och blev "navigationen. hopplöst - eftar. | yindhastighetsmätare blev. allt min- Fartyget 'på' havet "kan' sakta: far-| dre tillförlitliga, Slutligen var t,; o. | trott på Från denna synpunkt är det an- |; m; altimetern inte mycket mer än en mätare på ett barometriskt tryck. ” Nu övergav man naturligtvis inte alla vedertagna 'regler för: astronö- misk navigation, Man fick 'emeller- tid ägna 's'g åt ingående och minu- tiösa förberedelser, innan flygpla- net "startade. Så småningom: ut- vecklade, vetenskapsmännen åt fly get en navigationsteknik som från början "till slut. är.dess. egen, och som i stört frigjort sig från beroen« det av maritim navigation, Instrumentflygnihg, - radar, auto- pilot .. I dag sköts 'ett' trafikflyg- plan av'en' navigatör som till sitt förfogande har en oerhört omfat- tahde teknisk utrustning: . Undan för undan har; flygningens risk- moment eliminerats, och man fly- ger; ' på ' så gott som exakta tider genom dimma. och storm, Den tid är kanske inte så långt avlägsen, då navigatören helt. frigörs från sina mest komplicerade uppgifter genom en automatisk kombination av radicasironomi och kalkylerings- maskin, som ger honom en -konti- nuerlig information om flygplanets "| citerade tidskriften,' Efter den position varje mirut under resan. STOCKHOLM Våra stelbenta bu, stider av i dag anpassar sig inta tillräckligt ef- ter konsumenternas behov och ön-|. skemål, anmärker tidskriften Dam- modebr h ienk till Handelsarbetarförbundets utredning om kundfrekvensen i detaljaffärer- na, baserad på undersökningar hös-| ten 1952. Tack'vare eller på grund av nu rådande förhållanden tillva- ratas inte konsumenternas köplust)h och köpkraft på bästa sätt, vilket återverkar oförmånligt både på fö, säljning och produktion. De osmidi-| ga butikstidena är också ägnade att skärpa toppbelastningarna som Y stor utsträckning är avgörande för butikernas : kostnadsnivå. Därmed fördyras varornå, Tiden bör nu va-|' ra inne att diskutera frågan intel. om utan hur butikstiderna' bör ändras till fromma för både allmän- heten och företagarna. Den frågan | bör kunna lösas med tillgodoseen- de även av de anställdas . anspråk på rimlig kompensation, . "Den av Handelsarbetäreförbundet presterade utredningen” kritizeras häftigt på åtskilliga punkter av den av gjorda D utr » Igen hade man väntat den - logiska slutsatsen: ' alltså bör det föreligga Jett behov'och önskemål hos konsu- menterna att-butikstiderna justeras, och det behovet skall vi söka till- - Imötesgå så och: så I' stället drar : | man, av "undersökningen den ovän-| . tade konklusionen att det för t, ex.|, - livsmedelsbutikernas del ”försfaller inte nu vara .mer motiverat än ti- digare att påyrka utsträckt öppet- hållande”, detta med hänvisning till självbetjäningssystemet .., och branschblandningen, 'som säges bi- ra till att.”anpassa handeln till kundernas "inköpsbehov.”.. För be- klädnadsbutikernas' del vidgår man visserligen allmänhetens önskemål om utökat öppethållande under nå- gon. kväll .i veckan - men. radar omedelbart därefter upp ett flertal gruppintressebetonade >. " motargu- ment, som föftar det goda intrycket av själva undersökningens objek- tivitet och saklighet; de 'handelsan- ställda vill inte acceptera ”en alltför obekvämt förlagd arbetstid”. o. Ä Tidskriften summerar: .., .: - Som sakligt inlägg i,den diskussionen om kvällsöppet nå; dag i: veckan ' torde Handelsarbe- tareförbundets utredning inte. mot- svara' de förväntningar, som på sina håll till en början ställdes på den, nån Drottninggest "4 RR ; Så här vackér var drottning Eliza- beth, då hon tog emot folkets hyll- ningar i rådhuset i Hobart, Tasma- niens huvudstad, dit Hennes Maje- stät nu anlänt på sin resa runt im- ör periet, : - - aasledningen olanen framlögas relativt. snart, då den avsevärt kommer att påverk? skoldistriktens ställningstagande i läroboksfrågor. : mack NRENUMERERA . tillmätas musealt värde, . i Det här är inte från en luftvärnsövning, utan det är arbetare från : | Berlins gasverk, som är sysselsatta med att reparera en läcka på I gasledningarna på en gata i staden. För att skydda sig mot den : utströmmande gasen bär de speciella filtermasker. : M "Janvändas, Fosfor och även kalitim- | gödseln ' skall: 'spridas: ut så tidigt ”] höstsäd inte enbart till ”sen” över- ;IJten kommit väl igång och bestån- ( vegödsel ges före sådden och myllas Prins Bertil-gästade häromdagen Scania-Vabis i Södertälje för att studera produktionen i Sveriges största' fabrik . för - dieselmotorer, lastbilär och. bussar. Efter rund- vandringen genom den väldiga an- I lär mycket imponerande,' gr on I - an. läggningen passade Prinsen på att själv pröva den berömda Metropol- bussen. På bilden t h, har Prins Bertil satt sig bakom Metropol-rat- ten och granskar intresserad förar- platsens instrumentutrustning, som J ged effekt, det vet man sedan gam« malt. Men. vi behöver väl knappast gå mera än 25 år tillbaka i tiden för att finna, attidet då fanns mån- ga, som: ännu "ej. upptäckt, vilken effekt som kunde erhållas genom tillförsel, av " handelsgödsel. Även om användningen'. härav | numera måste betecknas som allmän, är det dock "allt fortfarande många, som ej tillför. den på rätt sätt, Därför blir effekten ej heller alltid. så god som den borde kunna. vara; mir Genom" den "över hela landet be-.j drivna, mångåriga fältförsöksverk- samheten har. klarhet vunnits om' hur: växtnäringen > lämpligen bör 30m möjligt 'på våren både när det | gäller) vallar ' och ' vårland. I det senare fallet skall spridningen ske på den. orörda 'plogtiltan, Nedbruk< ningen 'av' gödseln kan då lättare ske till stort djup,: vilket är önsk- värt, Oberoeride av förårsklimatet; d. .v. s, "oberoende om: våren blir tidig eller sen, våren och försom- maren törr, eller fuktig 0. $, v., är det. större utsikter att säkerställa en. god bödselverkan vid tidig än vid sen vårspridning av gödseln, "När det gäller kvävegödsling” till vårsäd, bör man 'ej helt lita till enbart övergödsling och i fråga om gödsling. Det är säkrast och giver ofta bäst, både kvantitativt och kvalitativt, utbyte med en gödsling i tvenne repriser. Gäller det höst- säd, som. blivit hårt åtgången och uttunnats "under vintern," kan . en övergödslig med litet salpeter. (50 -—100 kg/ha) så snart växandet bör- jat på våren och risken för svå- rare nattfroster är över, göra så god verkan, att man.inte behöv rdanalys visar - Att ställgödseln” rätt använd ' ger” - DN protein blir ringa; såvida ej större salpetermängder . (400 kg pr ha) ändes, Om övergöd: sker först när växtligheten hunnit kom- ma väl i gång och beståndet nått en höjd av c:a 20 om,, blir öknin- gen" i mängd mindre än vid den tidiga gödslingen, men ökningen i råproteinhalt blir betydlig även vid mindre salpetermängder. Att slåt- tern av vallarna dessutom sker ti- digt," innan” gräsen gått i ax eller klöverblominorna hunnit "lämna knoppstadiet," är nödvändigt för =r- hållande "av" ett. högvärdigt hö. ' Växtnäringen är. jordbrukets bil- ligaste produktionsmedel, En. rätt gödsling och kalkning är också av stor ekonomisk betydese, Därför bör dessa åtgärder ej heller ske på måfå, God vägledning kan erhållas genom markkartering, .som ger, besked om behovet av kalk, fosfat .och kali- salt,. d.:v. 3, om den grund som erfordras för' att man skall kunna få full effekt av övriga produk- tionsmedl. Markkarteringen, d, v.s. kemisk analys av jordprov, är till- sammans med ' fältförsök ett av de moderna jordbrukarnas ” iktigaste hjälpmedel för åstadkommandet' av, en lönsam jordbruksdrift i pa (J. N) Lanthandel utbyggs folket ..i”bygderna'”. vill :-ha komfort: STOCKHOLM ; ih ens . ' Kapitalvarorna — byggnadsmate-' rialier, elspisar, kylskåp, tvättma- skiner, strykapparater bland myc- ket annat — har. en given framtid i lanthandelns sortiment. Även på 1 Ichugd, 21 fundera på att. harva:upp och så om, Till: höstvete övergödslas an- nars med salpeter, när växtlighe- det nått en höjd av c:a 20 em, En extra salpetergiva kan utan större risk för liggsäd givas vid tiden för axgången, : Gödslingen medför då särskilt. en förbättring av bak- ningsdugligheten hos vete, . - as Till: vårsäd bör inom. områden med svår försommartorka all kvä- "växer på komfort och bekvämlighet, och med den förbättrade penningtillgången följer. också möjlighet att realisera önskemålen. Men lanthandelns folk som . skall fungera som återförsäl- jare åt leverantörerna kan svårli- gen stå kundkretsen bi fullt effek- tivt utan att själv ha fått erforder- lig information om alla dessa ma- skiner och: speceri- n har i fullinsikt om detta föhållande tagit ett' välbetänkt steg genom att 20 kursv het på områ- väl. "Men även inom där atark: försommartorka ej->kan anses vara regel, gör ,man klokt .i att ge åtminstone en: del av kvävet fö- re. sådden, ' Résten av kvävet kan sdsli det. Den första kursen av detta slag har i dagarna ägt rum i Stockholm, "I Sovj n:r 1,000,000 | a Nycklige som får turen att andstiga anada som invi q nr 1,000,000, räknat under don 14 som förflutit sedan andra världes krigets slut, blir mottagen md ms ltärparad och hälsningstal ncy många presenter, Inom de närm. sia veckorna konimer Canada att natea ra desa jubileum och både strten och pressen och radion och televi« "Isionen förbereder festligheter av denna anledning. Invandrarström= . men till Canada har efter krigets slut varit större än någonsin tidi gare och nådde toppen åren 1931 och 1952, då 194,000 resp, 168,000 immigranter kom till lande! Nykanad na är i allmänt väl . omhändertagna och har inte ” landets levnadsiillkor. En stor del av efterkrigstidens invandrare bes står av & k. ”displacerad persons” i Europa, d. v. s, statslösa och bal= tiska flyktingar, Under de ''senaste de avlöning mellan ”nykomna” och - sedan gammalt bosatta nästan helt försvunnit' och' de nya medborgar= na får lön enligt gällande avtal och villkor, Mot den forcerade invänd= tingen finns emellertid en viss op position, i synnerhet bland franska kanadensarna sora känner den fran= ska folkgruppens och katolicismeps ställning hotad av de nya invand= ' rarmassorna sora nästan aldrig har franska som. modersmål och sätlan är katoliker; — AEP. NA i Den 14 mars går Sovjetunionens folk till valurnorna och väljer sl« jets båda kamrar, till: det sovjet= ryska parlamentet, Vålet anordnas enligt den gällande författningens föreskrifter, Författningen . av år , 1936 kallades tidigare alltid för ”sta= linförfattningen” och det sker' för första gången i' år att>man inte » längre » använder . Stalins: namn | detta sammanhang utan helt enkelt ” talar om landets grundlag, Enligt grändlagen varierar antalet 'parla=. tsledamöter . med befoll siffran, På varje 300,000 medborga= re måste väljas en ledamot till uni« onssovjeten; På grund 'av denna bes stämmelse har landets nyindelning i valkretsar' en viss betydelse 'och -: den ger' upplysning om städernas: och delrepublikernas resp. befolk. ningsantal.: Moskva" har indelats i 18" valkretsar, vilket innebär att bortsett från. vissa' tekniskt betin= gade fel och wissa nödvändiga av= vikelser, 'staden' bara har omkring : 5,4 miljoner invånare, I icke-offi« ciella -och utländska rapporter har under de senaste åren talats om att vånare, Leningrad med sina 11 val« kretsar måste ha omkring 3,3 mil« joner: invånare. Den största blånd uni '16 del den ryska -'federativa sovjetrepubliken omfattar 404 valkretsar, varav det kan antas att den ryska sovjetre= Ibliken numera har omkring 121 milj inv. Ukraina med 143 valkrete sar måste ha omkring 43 miljoner å och Vitryssland med 31 valkretsar omkring 9,3 miljoner invånare, Där» med har de tre slaviska delstaterna lagt 173 milj invå De övriga delstaternas invånarean« tal kan fastslås ' enligt följandet Georgien 3,6 miljoner, Aserbeidjan 3,3 miljoner, Armenien 1,5 miljo« ner, Litauen 3 miljoner, Lettland 2,1 miljoner, Estland 1,2 miljoner, Kasakstan 7,2 miljoner, Usbekistan 3,9 miljoner, Tadjikistan 2 miljoner, ... Turkmenistan 1,5 miljoner, Kirgi=- sistan 1 miljon, Moldaviska sovjet- republiken 2,7 miljoner och Karele ' "" ska sovjetrepubliken 0,6 miljoner . därvid ett 40-tal lanthandlare från invånare, Sovj totala be= landets alla delar fått sätta sig in i folk 1 har 200 mile , - joners-strecket. dd tillföras med ' en sal vid något senare tillfälle under ve- getationsperioden! Uppskjuter man P kapitalv Programmet - bjöd på en bland- ning av teori och praktiska studier, å utställni jänst fick vergödsli « till tiden fi t , ökas råproteinhal i särskilt hög grad "liksom fallet var med .höstsäd. Vid en så sen, över- gödsling . gynnas ' överhuvudtaget kärnbildningen mer än halmbild- man lyssna till föredrag av "olika ingenjörer. "om ' trä och stenhus- byggnadsproblem samt efteråt stu- dera spisar, tvä ki och sa- Sverige. importerar 5 kaffe för 400. milj. ' från Brasilien i:år ” k i 1 Rio de ta heskick nitetsutrustning likaväl som bygg- Janeiro har rapporterat till utrikes- ningen, och större der kväve kan användas utan risk för liggsäd Tn hög råprotsinhalt är eftersträ- åde bröd- och foder- dan gröda som melt- r Cäremot låg halt av rå- »rstein" önskvärd." Till, maltkorn ör därför användas måttliga kvä- remängder öch kvävet tillföres före sådden, så att rå inhalten - på- På kningsinstitut fick att brasilianska cen= depar Ihank man fips om apparater som befun- egenskaper. För information om el- apparater svarade Elektro-Skandia, för upplysningar om färger och lac- kapitalvaru- tid, "erkas i så ringa grad som möjligt. Till s'åitervallar med övervägan- 2. sva ban 12 är våröv garna var ense om att 5 har fi för i lanthandeln men' att den något sed saipater som regel mycket lö- rande, Om övergödslingen sker så "ätt och jämnt bunnit komma i ång, . åstadkommer gödslingen rämst :en ökning av skördérhäng- be tills vidare håller en valutaauktion i veckan på 5 milj. ,. nits mest rekommendabla och upp-| svenska kronor, Vid dessa auktio- lysning om apparater med dåliga ner säljs rätten att till officiell kurs köpa svenska kronor för import av «> varor i vissa kategorier. Priserna 3 för rättigheterna varierar för de ker firman Bécker etc. Kursdelta-| ika varukategorierna, Sverige köper: årligen ungefär , - för sig]40,000 ton kaff2 från Brasilien, Un= mer EN der 1952 var genomsnittspriset 6: 30 annat kräver god utbildning per kg kaffe, 1953 8:68 och nu är åga att nå 'den rätta kon-| Get mellan. 9 och 10 kr, Det kaffe, svårt att anpassa sig till det nya +: åren har tidigare skillnader röran= +" Över 200 milj... iSovjetunionen : na representanter till Högsta Sov=" "+ Moskva skulle ha 7,5 miljoner in« .-- "en, medan förbättringen av kvali- -efen med känsyn till halten av rå- och takten med idigt på våren, att växtligheten | kunderna, — Prenumerera, som Sverige under 1954 importerar ' från Brasilien, skulle alltså komma = att kosta omkring 400 milj. kr.” ” Vid den valutaauktion, som hö"... förra veckan, steg priset för rät: « att köpa kronor för import fra . ” ISverige mycket starkt, "7 ov” Zz FN KAAARADDADANAANAA, 4 FYTVEFSSTTTIITETi TAHOLMS TIDNING --ENDÅ TIDNING SOM UTGIVES I LAHOL) $ i. M ss hd YYTYYFYTYTTT) 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.