YrYFYTTTT TyrereerYYTY vrreerereyereYyYreYYYfttYYNSYPYYTYFY TT PYVY vereeyvyrtYTTTYFTFYYYYYVYYYYYFYYFYYV TOT vevvveYvvePEFevYveYTYVYPFereeryYYYYYYYTEYFOYYTYY TY VT PYYVTET vereryveryr rervYyr ver Desinf ekt": turer, B: Sk Iyraväckarer som är and! ur av mjölksyrabakte- satt dessa; bakterier skall tt 'smédel i "mjölk fra för nejeriprodlkterna mastutekeionslösningén mäste av- lägsnas, innan utrustningen ånyo erhålla mjölk av god bakteriologisk kvalitet, fri från rester av desinfek- mande på syrå- och arombildningen såmmande ämnen, Förek - sådana i mjölken, kan detta nämli- gen. ha en menlig inverkan vid t. ex. suör- "och 'ostframställningen, där- igenom > att hämmas ; i sin, utveckling. Detta medför felaktigheter hos produkter- nå såsom jäst och rutten smak på smör, dålig filmjölk eller: olika slags icke önskade jäsningar i ost, Meje- riet kan på så sätt åsamkas avse- värda förluster, En stor grupp äm> nen, som om de finnes i mjölken har (dessa verknifigar, utgör de des- - del.” des på gårdarna, . ju 'stora krav på hygienen, och om > mjölken skall bli förstklassig, måste rengöringen : åtfölj av en des- fnfektion. Denna kan' utföras' an- tingen genom ”ångning, som är' det Spästa desinfektionsförfs + syrningsbakterierna | oh Vid mjölkens produktion 'ställes Ta det, eller 14, 1'en syrningskultur. nn åriga planer på en ny kvävefabrik med en 'årlig kapacitet av 16,000 1 ton.-Derina täcker c:a hälften av det inhemska '. behovet, « Fabriken har byggts av tyska firmor öch drives med stenkolspulver, som det dr Kyllagring” av "snittblommor: Blommor kan 'av kyllagras 24 veckor genom, att besprutas. med tages i bruk. På så: sätt kah man för” = jionsmedel," soni : kan verka häm- |: sa ”Fibland har förverkligat sina tio- ” ÅR 038 - -39. GI nya ' högre: 'avkastande" sörter,; Den större skörden erhålles, dock ej;ur intet utan YFröver stegrad tillförsel | -, På den produk |sv: ahydracid i en I ar tior av 800 delar per ” miljonen för med kemiska : medel; som är: det vanligaste förfaringssättet. . Kemiska " desinfektionsmedel finns av många olika 'slag, och man "bör: lämpligen i välja ett medel, som underkastats k och, 1,500 delar per rosor, 'Torrpackade miljonen ; "för kan i. de förvaras "vid "Få: Blommorna 'doppäs-; i ifrågavarande lösning "under sen minut. och. för- i speciella, lufttäta > bificiell p Den ;v ånd: i desså d medel kan vara klor, kvartära am- åel - gedsa' medel i allmänhet-minskar. i . "effektivitet, om "mjölkrester "finns ärvarande, måste dessa först -av- fögsnas genom en ,omsorgsfullt ut- . förd diskning med ett bra diskme- "del. Lika viktigt ä är, att innan I spen- , moniumsalter eller. ämfolytsåpa, Då | ' ;. bekämpning"; es Flögorna utvecklade” som bekant mycket snabbt resistens, mot DDT, särskilt i sådana. länder som rTegel- ind bundet Så blev C. | ning. av. tydande. Vidare bör 206 Kg POTATIS FÖR INKÖP AV. : 10046 HANDELSSÅ I ER rden blir följaktligen I vega K DE AT HELA - Köstvete för att köpa 100. kg hanz lägre än ”genomsnittskostnaden för den tidigare produktionen. Hittillls ns ändå priset ha' satts med hän- till: . genomsnittskostnaderna. Även om e stegrad insats av han”. delsgödsel, i: fortsättningen. resul- . vissa "exportöverskott till lägre priser, torde dessa ändå ligga högre än mer d . för. skö mas, att man i, detta. fall.3 på ma areal, > med. "samma. utsäd mängd... och nied :obetydigt arbetsinsats ;;. erhåller; .. eri skörd, Sedan förkrigsti en har genom stark” i ånvändning ligga. 4 65 r proc;- tögre för kväve.” och fosforsyra ”sardt, Arygt ].; 100: proc. "Högre för kall, ock ej min- Jåre än 3 gånger högre för" kalk, 7 I all vänhet företer seln; en; förhållandevis ringa pris- "sedan -förkrigstiden, Den genomsnittliga, uppgången : är cirka 7P procent mot cirka 150 procent för jordbrukets" produkter” och". 200 progent .. för totala ? sproduktions- ä. Detta vi är, - att det i dag åtgår en mindre kvantitet av "olika produkter för att köpa en stämd mängd. handelsgödsel och "|kalk än vad fallet var 1938-39," Före kriget gick. det åt 70' kö Icskd gå 1 ”efter be- fikat: på: grund av det senaste "| årets. förbrukning... Under produk- tionsåret, 1953—54 är motsvarande åtgång av. hö röstvete endast. 41 ke, + pkar ar Sens Bahn | fångar upp plan. 'som. går för" lågt |; VÄSTERAS , (ET:s utsände) ”Förra veckan fick vi för första gången” napp i ryssjan”, berättar tillförordnade chefen + för -Väst- manlands . flygflottilj 'överstelöjt- nant Sven Hedberg för TT:s, med- arbetare, "Ryssjan” är 'det populä- ra namnet på ett specialkonstrue- rat ; utrullningsnät, som nyligen satts” upp i slutet på en bana pål- flottiljens flygfält för att fånga upp de ;readrivna Venom-nattjaktpla- nen om de av någon anledning vid landningen rullar för långt. ”Nap- pet 1 ryssjan”, det ;var ett Venom- plan] som gick i nätet, avlöpté myc- ket ilyckligt — precis som. beräk- nat += och de bagatellartade ska- [fora på maskinen köstnadshberäk- nades (till? några , hundra: kronor. ä hade inga obehag, "Eh ; >, arbetskraft” ; "Ar 1938—39 erhölls för den” köst- nad, som lantarbetarlönen betinga- de pr timme 5,7 kg handelsgödsel, medan . man . nä . erhåller” 14,2 kg. För; den årskostnad, som 1 'm? göd- selstad. ' uppgår :- till; erhölls" före föra " kriget 2,5 kg :handelsgödsel mot: 4,0 "kg fn: Dessa förändrade pristförhållanden motiverar sett visst]. utbyte av, utgifterna för arbetskraft "Il och byggnader ,: mot utgifter, för handeslgödsel,. Detta, torde också ha skett under senare gån Man läg? "ger t. ex: ned mindre byggnader "Toch 'arbete "på 'stallgödseln ' och" an- skaffar 'i stället mera handelsgödsel, Detta är ofta: ekonomiskt riktigt. » Om tillgången . på . vilket också stegrat. behovet av delsgödsel. "En" fortsatt minsk- : ning av, hästbeståndet är att mot- " stallgödseltillgången t. ex. fallet i Danmark och likaså. i köppar, ” flaskor D..8. Vv. ånyo ages i bruk, all des- - infektionslösning nöggrant avlägs= nas, så att inga rester därav. kom- - mer in i mjölken, t.De "vanligast, använda desinfok tionsmedlen är klorpreparat såsom Sterisol Boch 'Na-hypoklorit.. Gan- . "ska stora kvantiteter 'åtgår för att - on ” tillfredsställande : desinfektion skall erhållas, Om lesinfektions- : medlet tömmes, ut ordenligt, innan mjölkattiraljen tages i bruk; på nytt, "torde : risken för att. klor i. mängder skall komma in i, mjölken! våra ganska ringa, Dock 7 verkar en koncentration av 50 mg. aktiv. Klör per” liter, d.v.s: risol, hämmande, XY ”att- er koncentration a "har «en märkbar "bakteriedödande effekt, medan 0,001 40 verkan starkt på” "Vissa preparat verka : jon -. absolut. .. ra', ammoniumsalterna, är” starkt Säkumbildande, och .de: dest i "de föremålen måste spolas orden ligt med vatten före. användningen, så att allt skum försvinner, |, i... ' Beträffande amfolytsåpa- är: en- » sökt, 0,05 70 'Tego 5 utövar en svagt hämmande - effekt” på; syrabildnin- gen, Den baktericida' effekten ökar) kraftigt vid högrét koncentrationer. Även "detta ”preparä ärvs starkt bildande, och de ktera> , de fjremålen- måste: sköljas .om- -sorgsfulle före förnyad. nvärdning; |. . Det har förekommit;”att desinfe » riet. "levererade fn; Iker « ir sådana . mängder, att det! ej » dast på bristande sköljning ”av : mjölkningsutrustningen, före” -an>! -' wändningen, Det ligger då nära till ands att misstänka; att: bakterie= hämmande medel satts till mjölken | ä i avsikt att förbättva' redulktaspro- | vet, trots att detta förfarande är ett uppenbart brott mot gällande. lag. . Upptäckes ej detta omedelbart kan, - som-ovan påpekats, syrningssvårig- heter uppstå och. som följd därav felaktigheter 1 produkterna. Där= . kyenom lider mejeriet och dess del- ägare stora ekonomiska förluster; v dee . Vid användning av desinfektions- + rre | Z l b sfrar och arombildningen: De kvar=) ”dast ett preparat, 'Tego 5l, under= |: a onsmedel påvisats 1: den till meje- I : | jande” att SoL-film södra Kali , där! flugan: ut- vecklas -- under. alla- årets: månader. finna någon fluga, som är, resistent mot parathionet, men å andra sidan är detta alltför riskabelt att komma till ändni på gårdar. Di har kommit med en intressant Vös- ning, på denna” fråga. Man har "hängt strimlor av gasbinda, inipregnerade procentigt, ; funna N : Idén utvecklades först vid. en för= söksstation "i ”Springforbi och har sedermera tagits. upp kommersiellt. Sådana strimlor av olika längd och bredd '”' fabriceras,' "1952 "användes 1953 "räknar man. med att' 100,000 använt dem, Inte något fall av för-|, giftning eller andra skador. genorh med parathion i "taket på, ladugår- darna,. Även : efter sex månaders, parathion har: under denna tid in- rapporterats, SN N "Vi har saknat en. representativ film för” att orientera utlandet om Det är därför så inycket mer gläd-. detta inskemål med; Sweden” som” den” engel; å' titeln lyder. På mindre ä än' 15 inuter, det pad: som förprogram. na, rullas "vackra" och typiska land- vy ”Farming in Sweden” ”med sina talande, bildsvep”. av. stora och hög. |. ejeri-; slakteri. och spahnmålssiloanläggningar förstär- ker ytterligare intrycket av. väldiga resurser, som. de svenska bönderna själva förfogar c över. Att Sverige är och 5. lett typiskt småbrukareland med] ' jord och skog i ett lyckligt samspel vill: filmen också klarlägga: =. - .« "Att. framställa, en kortfilm om lyckats. genomföra på ett förtjänst-. fullt. sätt.” Om filmkameran 'sedan bruk vi ur svensk" synpunkt” gärna sk "från vårt Vv jordbruksland.- Speaker ger " kort- fattade men klarå informationer, att ett fullt "modernt jordbruk: också kan utvecklas på våra nordliga lati- tuder, våra viktigaste husdjursraser presenteras och: särskilt "understry- kes, 'q den "starka | förankring dehj- . .medal bör således ihågko att se dessa samtidigt som de. 'dödar icke uiskvärda bakterier verkar de även nmnande på de godartade, i meje- + riprodukterna. ö inskade: .mjölksyrar nar De h kraven ika ”utveckling:-jordbru- kets föreningsrörelse har fått i vårt land. För utländsk" publik kar den svenska ' : jordbrukskooperationen och . dess starka. Uppbyggnad i de vill: föreställa ' oss — "eller uteslutit områderi "som . vi ansér vara. av - väsentligt värde - -såsom forsknings- frågeställningar . "som, här i första hand besvaras, ”-Genom Svenska Institutets med- verkan har ”Farming in Sweden” kan' också behövås en fransk och förhoppningen att . denna ' repre- att en omsorgsfull. rengö- es av en;desinfektion, men Sveriges Lantbruksförbund och Diarré strax före slakten kan klasser; Motverka » kalven en god och EWOMIN K AKTIEBOLAGET sEWOS, « diarréer, , förebygg rakitis och ge, harmonisk tillväxt genom tillskott av RLF alltid varit: intresseväckande sänka kvalitén flera K för kalv SODERTAUE X kortfilm om svenskt jord- bruk: också kommer. ätt utnyttjas i televisionen: Den har en passande längd och är till hela sin uppbygg- rad sådan ått den borde intressera : Jamerikansk TV. - "Sveriges - gröna töj och -| "Svensk mejerihantering” SoL- filmer, som: tidigare introaucerats på den internationella filmmarkna- :| den. ”Farming in Sweden”, kommer att fylla en betydelsefull uppgift som saklig information av jordbru- ket i Sverige, Bör inte denna film med. tanke på sveårsk jordbruks- export snart följas av andra kort- filmer om ' växtförädling, oljeväxt- odling och flera andra? . R. H. Jun) dessa "på. 20,000 "danska gårdar och |: . timala >". (fördelaktigaste)” svenskt jordbruk "är ett konststyc- | ”. . ke,” som regissören Stig - Hammar | . inte "lyckats fånga. just” det jord-|- et utlänningens viktigaste . även inspelats i spansk version. Det |: tysk. version, Man vill gärna: hysa | sjunker ytterligare. Enligt en un- dersökning på. Jordbrukets . Ut- redningsinstitut :' beräknas : antalet hästar minska med uppemot 1 150; 000 från 1952 Hill 1960, Ännu långt kvar till fördel- : aktig toppförbrukning ör "Jordbruket har i" handel IA ålunda åtskilliga faktorer talar. för. att. en” ökad- användning miskt lönande, gäller detta natur- ligtvis inte generellt. På vissa :går- fr torde man redan. nu vara uppe a den , ekonomiskt . optimala”. för- brukningen: Det” bör” dock 'fram- bållas 'att denna "gräns successivt ändå ' syns "komma att" öka; bla. genom nya och: mera” avkastaride sorter: samt genom mindre tillgång till tra - ett av sina billigaste produktions- |' medel, som ännu ej — trots att för-| brukningen stigit starkt :— är till fullo utnyttjat. De ekonomiska op- ”givorna dättbygder — - särskilt då, i.S med» 70—80 "proc. därav, jar vå det + i förhållande till 1052-53 ären om pojken, 3sa Henriksson med ett djupt: förtvivlat” uttryck i an-« ” siktet. Och.-det. 'underligaste är; Han ,hade : kommit ur i ig för att det hade varit en del assel "med: hans" son." Inte så kite, förresten, pojken hade slöat ill i'skolan; en fuskhistorid ha- dé. uppdagats "och till råga på. allt hade han gripits på bar gär; y. stjäla från några kamrater: han. | de hittar | i deras tterrockar, "Halvor. Sindig st att: jag Tryde mig så Pan ning, då han vari färd med att - kade tagit pengar, som han ha. jag, inte bryr mig, om. barnen; fortsatte han, "Det är. inte sant, Men. jag har liksom inte fått va- ra med förrän nu. Fast det är ju galet också, att jag inte förr- än nu hat börjat begripa, vilket = ansvar jag har. - + Det var; Henriksson" + ”telsen ur bibeln om kung David . ner till den —'den har en våld: ramatisk kraft, som här” >' inspirerat diktare 'och konstnä- rer i-:alla tider. Davids : största kärlek. och — "största. besvikelse. - Skakande är Davids ord till :slut; då sonen har blivit dräpt under försöket . att görå uppror. motsfadern: - Min son, min son,' Absalon, åck - "vore jag död i' ditt ställe, Ab- salon; min 'son, min son! ' Samma -ord var Henrikssons sista. Han viskade vär han gick i .-— medan han:stängde dörern efter sig: Min son, min son! en i den långa raden av: fäder, som upplevt” faderskärlekens ” "smärta, så Nu slutade erbellertid den här historien riktiot lyckligt. Det . rörde sig bara om några typis- "ka pojkstreck, och som Henriks- son var en klok och praktisk ' karl; kunde vi ordna rpp hela saken med kt: som >. först nämnde den. gamla berät- och hans "son "Absalon. Jag vet :": inte, om moderna skolbarn kän- ' Absalon var: Och jag förstod att han nu var, fadern i Ryssjan är svensk och finns ba- ra: på ; Västmanlands: flygflottilj. Konstruktionsledare :. har «varit flygingenjör Per Börje Fondén och hjälp i arbetet har han fått av flyg- ingenjör Sune ställda” vid flygförvaltningens. för- söksceniral i Linköping. Nätet är ca-50 meter brett och 3 meter högt och dess lonir gjorda av nylon, Det är, sinnrikt förankrat 'och konstrue- rat så, att när ett plan rullar in i det nylonlinorna succesivt brister]; effektivt bromsar |] och I samtidigt ' maskinen; Vid elddopet förra vec- kan; brast visserligen inte linorna utan planet ”fjädrade” tillbaka ett 20-tal meter efter att ha gått in i och : spänt nätet-ordentligt, gmen det gick . lika bra. ändå. | Ryssjan beräknas, kunna ta emot plan med en !hastighet av ca 100 km—tim, Deni torde' spara mycket pengar samtidigt som den ger ökad säker- het, Funnes inte nätet, säger över- kstelöjtnant Hedberg, hade planet i förra veckan måst bromsas kraf- tigt med hjulen; vet: är dåligt tillgodosett i dessa bygder. Inom övriga områden är i- regel inte mer än Y4—14 av ekono: . miskt optimum uppfyllt. I dess trakter" är också jordbrukets pro- duktivitet och lönsamhet dålig oc: :Ikan sannolikt väsentligt förbättra. K let; skall” bli: en: ”Iycklig. familj” der, , som. inte har, upptäckt vad” denne far vet: ” hur stort och : betydelsefullt det är att vara far, Hur: kan. det" "komma; sig att] så många familjer framstår som den som drar pengarna : Na till huset: och som den stygge husen”? :som. "grilar och straffar? j genom ökad tillförsel av. handels- . viset? ee Stark, båda an-|. ”Veckaf. dialog +! Deh här fösdriften, som "det ka 125, vad tror du om den, olle?: Far. en, eller; 7 ÖA korna far" väl & av "det, det tror jag visst, Likaså att man” spa= rar arbete med” "metoden, Och "att man kän! komma . undan "med 'bil= - ligare hus, om. man "gör det hela: delar .med dösdriften?”, — " J0, det gör det nog. Det & går år mycket strö för «det: första.” Man ' | har räknat med ända till 8 kg halm pr djur och dag, men .det kanske är i överkant. För det, andra be- hövs det också större plats pr; djur. : i en lösdriftsladugård än i en van= lig: Jag har hört nämnas siffran 8. 10 m”' pr ko, -- mee =S "Men smutsar inte koma ner, när de går så där i sej No boxar? teri, nämligen att man” slipper rykta De ; häller sej mycket bättre seln på en gång "förstås, 'Och' den kan, väl bli rätt" besvärlig i sådan” ordnat; att man kan köra in med. : traktor; och stallgödselspridare.; i lösdriftsladugården. och dassa dis! o. rekt. På en del håll har man kun=) = nat lassa med hjälp av lastnings-. . apparat på traktorn, och då går' det. . hela givetvis lätt och fort. ”Att man .., .. slipper. det. dagliga' arbetet med; ödseln är emellertid en av vins- . terna med systemet...” st ua : lj. Det finns” faktiskt 'en" hel del latt -tänka på, när man ska -till att bygga om ladugården, det-hör jag. je måste undersöka den där lös- jdriften litet närmare, tror jag. ' Gör det du,' Man ska bilda sej" en egen mening om saker och ting, ' "Men det finns många fär. - got trassel med honom: re hade inte ät hänt skul: 1é' jag "Kanske" -aldrig ha upp tåckt,' hur stort oci i i Det är : många, : åom' "aldrig: upptäcker". det. : Kanske, törs de! inte kännas vid.den starkaikäns- N lör -söm. hetér fadérskärlek;”kan- ske är de alldeles för' upptägna”> av'sitt arbete, säkert är i varje - " fall" att: många fäder: bara har två uppgifter. i hemmet att fylla: för det första har de'att, bidra:” ga. -med pengarna, för. det, andra har de att. fungera & som skräck- medel, här barnen. har ställs till något: vänta: bara, tills pappa ä kommer, hem! : t 2 Här. måste ', många i kvinnor: dan” dess har det inte varit nå... "ket efter att. få bruka de; täckbara” villtållen.” Moderskär- .dekn är en erkänd. storhet. Men. , N faders ärleken, blir ofta liggan- de:som dött kapital, Tög vi den, + blott i bruk,”skulle vi "upptäcka "att den är en;jättelik reservfond av kärlek." Barnen behöver den ”öch , fadern längtar i själv ver: Det. är "emellertid bättre nu än det 'var förr. Alla pappor TN deltar nuförti sel: från första stund. Eller gör de inte? Det är synd och skam, -'om 'en man inte'kan bada en ba. ." -by'eller byta blöjor! '” Men allteftersom. barnen väx- er ' upp, . glider de ofta-tfrån. fa" dern,. Under. tiden är det. fak- kt” niodern,' som. själ. deras "/ "Hjärtan: hon låter 'mannen få ' det obehagliga arbetet att säga nej, när nej måste sägas, ellet "att gräla, när en uppläxning , of en god del-av skulden: de. , måste ske. Och så stöter rivali- :' åter inte fadern vära- med, som, . - sérandet öm barnen kånske till Henriksson uttryckte det. .Som som, ett led i den oklara makt- mor” har' hon, ett självklart och kamp, som ligger under i så riksson och tusen andra: för länge :med ' att.med . också a e& far älskar sina, självfallet ärisvar. 'för” barnen; och hennes kärlek besi unges”och talas! om och hyllas vid "alla . . många äktenskap! >, Men ' det -kan lika ofta vara fadern. själv, som håller sig un- dan. vi män är rädda f "ta, som det ger att fö men” om "de inte går i land mtd 5 åriga ".kamrater, ”stöj softa från 6 Öss genom att såra 2 ras stolthet, i i stället: för att. koi här? "ärvt också. Så kan fadern; uppleva, att' han: gåt omkring. .pa salt vara: busen, som. bara. shan” har stora « känslor, ' och många gånger ur» kar'vi inte ta på "oss dew enär: a barnens öch sorger. Vi är äregirina > barnens vägnar och vill ajt "skall vara' duktiga i skölan. staynin gen eller äkni inge RN ädan Jicka I iväg dem "med > någrä manande ord. Men vi vi gör : "Och --om"de inte klarar; sig i skidbacken” eller”; skaper av-oss TLANE slutligen A& .> rälskad i'sina. . samtidigt" är skild från dem” med än osyn "mur av ord sö I här? örsummade tillfällen,: och de är. .. ofta? mycket högre 'och' tjockare. . - än "de murar som är byggda av utförda felgrepp, av verkligt be-- för ' skickar jag denn : älsning” till alla hem; Jlåt far, arå med! Och låt honom slip kall gräla 'och straffa. Hon, och > barnen : tillsammans, + +... ; : skall + uppfostra .dero. tills + mans, och han måste dras in + denna 'gemenska; ”antinigen han vill eller inte.” Ty 'alla -fåder längta "efter det. Och det skulle” vära en 'god : sak om flera: kunde levä ”efier päårollen: min sön, min son eller . mitt. barn, och inte g Ta som ” kung . David och vår vän Hen." änla a LAHOLMS TIDNING -- SAL 2 AR in AMADA DA, NEYCIT fm os ENDA TIDNING: SOM UTGIVES I LAHOL M
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.