a YY YFFEFFFTTFEYTYEYTYYTTYETYYYTYYTTTTFYTTTYTY - : YTrYYYFTYYYTYT FT Te: rrevt vv r YTYrFYV STYYYTYTYTYYYYYTFETYTY NY YT TORN | Lördagen-den 43> tare 4054 - : " " : . aBen-den "13" mars 1954. ee ere : " PS ETTA - LAHOLMS TIDNING = co oc : , ; - - . vor LR SE. , MM oa . . H . : - CS ngd omens förbund i Ysby Vardagssnack och ”ordtöjen”|Jordbrukaren och” Sf Kar Kn AN ; . J rukaren och = .. > Hrar jubileum på onsdag| i södra "| >" semesterdrömn a i södra Hall | > semesterd Lt ; g SS emeslerdrömmen -: : en Det är då: ä. 1 | ud ht ova nn | : i ” ” . Statens Järnväg | H Ny FR sor Se på dagen 20 sedan Ysdby- avd. bildades - EN UTEN BUKETT FOLKLIGA TALESÄTT. av Vi tidigare omtalat ordnar en tävling oc neo oo to ” " on : Ne . . s z a . . - - ” H slag för jordbruk N IK om semester- Ysby SLU-avdelning står i be: NS : : a Det halländska” j i + an ! hur kö N uvkare. Förslaget skall dels an grepp att fylla tjugo år och av- ” tiskt taget alla"ungdomar inom | halländska, tungömälet har her hade det besvärligt, men ändå var defolkets. ledighet. rden skall ordnas under husbon= : "delningen har beslutat sig för att avdelningens område var med i| kanske rättare har haft sina sma | Sv A sjöng: "Inte är jag ledsen vansieras. GO a dels hur semestern skall fi. celebrera denna ”milstolpe” i 'sin SLU, Under en lång följd av år| finesser eller poänger, flå a för mina barn är små, för attan brukare i skogsb Nilsson i Hishult, som varit lant- ' > histori i höll sig medlemsantalet därefter | roande art. ger, ofta av kunna krypa och nittan. kunna ogsbygden I 40 år och.som, enl ia med en festlighet i Ysby - SÅ äl T rt. Numera är det k: : han omtalar. där i. 1, enligt vad bygdegård. Jubileumstesten ägér över något. över hundra, vilket] 5ke inte så mvcket bevänt med gå!” Den som var alldeles brädd- - ter, deklarera här si Syynig haft tid att ta semos- rum på. själva födelsedager d också var maximum av det möj-| den saken; skulle i så-f Sj full av glädje kunde utropa till [ r Y sin syn på semesterfrågan. 17 mars, alltså -nu Då "onsdag. en., liga. skogsbygderna, där man ”Ayck- sina ' närmaste medmänniskor: När kan b : : sor " Det sammanträde, vit vilket "Rddan då man omtalar, att|ligtvis) i det längsta bevarar och .Hej på er, bröder och hästasko-| - Ta bort från do slu ta semester? Ja det var en fråga, = - föreningen bildades, hölls vid den ” det första 'mötet hölls i en kvarn, konserverar olika slag av allmo- jarer” i en ” "från skötseln a sina små flickor och pågar, a gamla kvarnen i Hov, och "det var säger vi, att Ilokalfrågan var| gekultur och folkklare, Förr hade Fast det hade förstås sina Tis- Det kan ja kt men och djuren I atallen, «= < alltså den 17 mars 1934, En gam-. " brännande, "För en ung -och en.| Man många lustiga utvikningar i. ge få. vöniskan kan också . dag rakt inte nu få uti skallen, DS nal kvarn har alltid en aUrA avi! tusiastisk -förening, som - utan| 2V spräket,' ordspråk, ordstäv O. ha det för tråkigt ställt och då > Båd öndag ; ; - NO hembygdskultur över sig, och én att - kanske direkt sikta därpå| ramsor. Som ”han” eller ”hon sa” är det inte så lätt att grina upp I stallen för SR måndag skall djuren ha skötsel nindre historisk” plats för det' dock inte kunde nöja sig med|hette det också. En liten bukett, | sc. Som nu den här stackaren Småsrisars ej Pliva högar av gödsel.- " Cu histöriska: första sammanträ- mindre än att själv skriva lite|hämtad från veingebygden, men | ga gifte far om sig Sen dos för Och brunsten skal pansas UREA I Stian, tet : kunde, man sannerligen ha sockenhistoria, kunde frånvaron roligen : (mestadels åtminstone) då gifte far om sig. Sen dog far NN en skall passas hos korna och ”kvian" ' valt, Werner Johansson i Köv. av en samlingslokal för ungdo. |tillhörig "hela sydhalland, Vi ber |ye jar Pl AL SE: a Oc vedel a oo vian", linge hälsade de ungdomarna väl... men inte få fortsätta. Redan de|2lltså få presentera litet vardags- är jag knappt släkt till mina för- - nn veden skall fällas och hämtas i skogen, komna "och lämnade. en ortente. första åren började man disku-|Snack och ”ordtöjen”, som ned- äldrar 'en .gång”,. Föga bättre var |". Se stenarna sprängas, som stöta mot plogen, ring om: SLU-rörelsen, varefter tera uppförande av en bygdegård, | tecknades för-c:a 25 år sedan, Vi det för de "Som hade var sin mor | ' i ana bort skall de föras och stenhålen fyllas, + är Ölärvarande beslöt att ida GG och 1957 hade, man kommit så börjar. aleså med gott :humör. och ag ne Jar vo ok innan, vårbruket börjar och sådden skall myllas, ” Ysby. SLU-avdelning. Vid starten ÅKE GOTT: ngt, att man bildat Ysby. byg- Här är livets glada vagnmakar- - 0. mm; bli 3. a SS Skrevs 87: medlemmar a, Starten avdelningens stört] Trödåkra. degårdsförening, På nöstea 1938 |Zesäller” kunde det heta om man älldeles borta med sina anhöriga -Potatis skall sättas och rotfrukter hackas. > var alltsä: god, och. det Har även ” : töttepelare' " kunde avdelningen flytta in un: | YAr glad och uppspelt. Dea som som "ha sådana). Det är inte om vallarne höstas och hässjas och stackas, .. fortsättningen varit. "Redan . det) många” medlemmar, som - oder eget tak, «a a a : a I one rent £ Har H sett min må frostnätter kunna fördubbla arbetet = första 'året fick. föreningen -- så |möjli » som det var) - I 'det- Här sammanhanget kan |också varit sv. et.d , 1 ni. finna henne ska ni sådd av betor och vetet. sl — - å 5 möjligt, d.v.s. det vill säga prak-|det gott nämnas, att Ysby byg-] på ordfö dest livlig "omsättning | få en krone” låter sydhallands- SoM s er ” ; - Pe Ret a | 7. |degård är en heder för orten. Den 2 a vilket estolen i Ysby SLU-|humorn ' en stackars dänsk ut-' . Och säden som börjat att mogi a ma 4 ger ett ovanligt trivsamt i t k ivd., vilket framgår av denna | brista, Nej, vi övergår tin kärlek får icke försummas så de mogna vid hörnan i SE OVAN amt intryci dörendenodk på innehavare av ord- 11 .stället; det 'är alltid populärt| ' . Ej går ta semester då Sure kärnan, . | : «7 oc förandepostent sans oe fa och modernt, aldrig fö - ö örstö ; Nn ” > Werner Johansson, : Kövlinge "”Sven Jönsson EO slå äsha tf = grödan förstöres med mat till oss alla, ” ” 1934—1935, - Algot - Karlsson,| "han har: pengar i sin väska. Sen grödan blir bär NN moa Brödåkra, -1936—387," Åke Olsson, |". Han är tre alnar lång - s > Potati grödan blir bärgad få tröskorna brumma. i c Åkesholm, 1938, Petter Jöhsson,'| - och är alla tösers kong.”' Dike isen plockas, tills kväl'ar bli skumma, Ds Klägstorp, 1939. : Gustav 'Jönsson, | De-manliga charmöretna från och så fir hösto där det bildats sörja, - i ' ou Klägstorp,. '1940, Tage Nilsson, |sekelskiftet . och anno: dazumal SS får höstplöjningen. börja. : | Perstorp, "1941, . Agne Johansson, |brukade också skryta med att oc filen se nm se Hov, 1942. Sveri Ottosson, Bröd- |”Det är inget pris på tändstickor Syr Och den skall medhinnas med: fårorna många, + > | äkra, 1943; cs AN och fruntimmer" : ” Ög . och hästarie knoga så svetten syns ånga.. 3 . Nils / Nilsson; Hjörnered,' 1945 |. En helt. annan. och jämmerli Och den skall bli gjord indan. jorden stillfryser, I ' 57. TN 1 [ror Jat det från pojken som inte > 7: Och då blir han nöjd och belåtenhet myser, yser, . Sven Ottosson, Brödåkra, 1948:, kunde bli gift: ”Det var väl ing-|l. 2 ol RS Ia I Maria Patricksson,' Munkabyg-|en konst för far, han hade ju mor), XX Så skall'det tillredas för julen som stundar, ' . get, 1949, Das a att gifta sig med;; det är värre] " - Knappt husmor. för året haft tid:till-en blunder. . Nils Nilsson, Alstorp, 1950—51.' '|för en annan som ska ta oskylt.” .Jag själv varit bonde 1 fyrtio är, '-, Mei. . Sigvard 'Jönsson;..Hov, 1952—, | Vi övergå .till mat och dryck.|., i: När: tid fanns till ”mester” Jag icke förstår; . i 1. kistat fönehavars i förer "oftal”Tre gånger om året. är: smöret | UDEN ot Metan a N « skiftat innehavare i. föreningen galet, då det är varmt. (då smäl- . >" Vart han skall ta vägen om -se dar i «sc . betyder naturligtvis inte, att alla ter det), då det-är kallt (då är "Är" väl lättare" svara, Mig icke förundran. or indar.v. NS ; : : "nedlagt jamma arbete och' haft get hårt) och då man inget har”. om han reste méd frugan till välskötta tegar. ; samma betydelse! "Att gå in på!Ja, matlös är: ingen. Ä Men aldrig jag omar IGVARD An Pp » gen -avundsvärd e rig jag tror uppåt fjäll da S j DOE Hov; P6 Aa he ARR av de mest be- jlott, ”Då -får man" bita knopp”, ö ra EN Le PP sälen hen kneg ND Met : : tydande ' krafterna vågar vi. oss |ty ”att leva på grant vär och Mex "skulle. semest a ken ka Fda Re OS OA cr "vs J inte på, för vi skulle aldrig kunna |fåglasång” går lite. Nej, det är Jå blev det ulle.. semesterh. för kroppen bli vila : «och detta bl.a. därför att. man | göra den rättvis, Men en person |förtvivla DA a Ci Nej; 'bättr nog.:ej att ett. par veckor bila;, : an :y| prytt . den "med : målningar ; från | bör dock särskilt' nämnas, och det Nl ee med läs 3: a visat då uti svalkande Jundar :". - : hemorten: al AA SE Tr är Ake Gottfridsson. Han har va- = Ke | oc | 4 . vär a. jöcker, man noga hbegrundar. | N i . nda.. Först. förelåg. det polsk: > St sär" en organisation : för | rit" den drivande kraften: under F p Inte har Jag, pengar soch ; Hu Skulle hj ee - SKOLAN Rn i | "gick strax "till angrepp medudjärvhet, Krig a ungdomens föstran. Därav följer, | många . år - och-fortfarande har!" och i jag bröst Mo cons far skulle han ordna med gärden? I: på orden. "pades -i-Livland, me utan. Hr. I Det Sjiget utkänt . att "uppdrag av olika slag -inom | Ysby SLU':i honom ett kraftigt , och inte. kan jag ligga på” 4 > .v1När katten är borta går råttor på.borden,:... Mon ; å > . tur. Det polska rytteriet ' >: föreningslivet bör skifta. Det har' stöd, :. Na p se MM soffan och'dösfi ses os . 1 Och pehgar för, resor och skötseln, . vet katte I . rs Fr le le ne SN on MÖT RE Jul ', för de ha försvunnit till räntor:och skatten! >. vå ef - "Ska det bli. rejält med maten| |: ve us VE De fa AR Lin I : ko, en so och . Wo; CAO, NILSSON, : | : Ante äta" jämt, | "Min. rygg, min baky min, länd) sätt: 'och "Här : ss man får göra något: också: Var | är det inte snart kvällen än.” FBliga” (bålgen) är ae n i det slitigt och man behövde hjälp | Ja, "det 'var delade 'meningar| pojken. Nej, sa omeden, det kan ; Ar ann Så rm aa arbotstempot, 'en del ville ”ta|du få göra för ingenting”, . ' ! re man om en ärta! Ohi, åhej”. | det långa. beriét fö É 0 lot I Var det inget vidare strängt 'el- |! andra”. tyckté:''ä farsas Forn heter at jen ler : bara litet tidsfördriv (onyt-|skapte ingen bråds ei RR tigt) sa man: -”Du har «dina | Men alla ville 'tiö. Skomakarn med sin beckliga trut ene påskasysslor”. Om 'en föga, ar- ling) vid” ve | Ju mera han beckar, dess värre | " betsälskade' hette det: ”Om vin. | "Varför inte dansd, när pi oms ser han ut, : tern bar han plank, om sommarn | Men dansen är'en konst, ibland SA spöttar han. på ”läret, ! slog han ' dank” (väl rationalise-|svårlärd. ”Dansa kan en väl, men så grinar han i väreter. | :|rat).; På skoj kunde det heta, Du | det är värst att.hålla..snurren”,j=--Skräddaren: NO i : kan gå ut på Kattegatt och jäm-| kunde en ung man säga, : Nitton skräddare dansade på i - ; NR er na böljorna med en grep.”: Yrkensa. är företrädda i folkpra- ett :Pappersloft — en trampade H Ysby SLU-avd, har betytt mycket för ortens ungdom, -: är sk glatmasken hette. det : "Att [tet., En--bondes kunde »svi cf igenom> >—> han” hade "träben, d . och i yttre bemärkelse är Ysby. bygdegård ett resultat av ; när pol en. ge r i väster är för den någon oförstående "frågdd k Skräddaren var liten. och lätt. I - föreningens existens, Det var: nämligen den' nya avdelning- - |; dog de h trä » men oci a en för "att till något: Å Något om våra vänner djuren. t ' ens lokalbehov, som blev den drivande: kraften vid bygde-"""1i3 g : och ' strävsam man kunde |för.”att inte "fäcb”SkKa" -] Om "det ”rumlade” .1 magen :sa I E = : gårdens uppförande, ' a längta till: kvällsstunder - och då | afton". : man: '”Nå byter dom hästar i Rn Z et Bård ppi Sa : MN met ofta i desså ordalag: pe fa j Andra yrken ”Käde” sina talé”" Danmark”. Vem. är, ledigast 1 | 2, Striden fortsatte länge: fram och tillbaka utan . | Klipp härt — l - - 2 - - So -& K | önskade att få herradöme över es < oo ” i "de ryska handelsvägarna, men. då. han - försökte "att - i vv : nd | . behärska vägen runt om Norge till Vita havet och till - . : | ” fra stöd härför grundlade staden Göteborg; "blev han till et 4 - | hinders för. Danmark-—Norges konung - Kristian. IV, ' : s rot X | som ansåg 'att sjövägen var höns, "55 öv öa. ce 0 cf s : | : enar | v ”, En annan liten värdefull sök är sockenbudkalken; vilkén äran = I - os . "enkel 'i sitt utförande men väger inte mer än. 8 lod. Den bär på foten årtalet 1652 o. denna datering förhöjer dess värde. "Även - : . «> därtill "hör. patén. Denna 'kalk -var redan i behov av reparation . : . ' ; . 1685.- Samtidigt köptes en liten sockenbudsflaska av tenn med. :- . . | ov två skruvlock. Dessutöver fanns en större tennflaska som rymde ” ; , i M s a "4. Potter”, vilken möjligen har fått göra tjänst som vinkanna, . .-- < - I : MN t d . : När den kasserades 1735 står den angiven som ”för kommen i . is | rst is krigstider”. 'Ar 1729 blev kyrkan förärad en ny oblatask men ' . je => ERS : ät det är ej uppgivet vem som har skänkt den. Den är upptagen i / ' NH ; å å il Md "vikt till 13 lod. Den finns numera inte till och protokollet omta- ! 00 8 Kristian IV påbörjade kriget (Kalmarkriget) år = lar inte varför den försvann, Faa Ka 1611 med att Oe härold och fe trumpetare till Från "slutet av föregående sekel finns flera protokoll som ' a Kung KA med eh Tr ångrep. dt Dt Hicborg. . man tar del av med en viss indignation. ” Man blir helt enkelt ” . Kristian ledde själv belägringen av Kalmar, som förvånad över denna vandalismens och förståelsens besmittan- oa Å p svenskarna försvarade med stor tapperhet. ” ! . de idéer som har ' angripit även präster och biskopar, att allt = . " GÅ . i gammalt hade intet värde utan endast nytt dugde. Här kan vi se. : ÅA ' . "+ hur kyrkorådet den 22 juni 1881 föreslår: ”Att de gamla natt- ” " Jå +. vardskalkarna som var mycket gamla och. slitna skulle utbytas ” : Få s , mot sådana av nysilver”. Glädjand nog vann inte kyrkorådet MR 4 . 7 a? ; "08 3 7 ns OA ah ! - ; g pr s - nå Fig. 10." Kyrkans äldsta inventarier har kommit till heders bo. - den gången gehör för sin mening utan beslöt allmänheten på Moe i den nya kyrkan. | | Lå den församlade kyrkostämman enligt ett där uppkommet för- ent OR Foto av Carl-Åke Carlsson. ”N slag att låta reparera kärlen. Men den, gamla oblatasken som var ' SA os . : stl 2 . ! CL: s Im arcå sn 1212 ma " - . M . orda skänkt till kyrkan ovan angivna är ansågs för dålig för att kun- ifrån ha de flesta av:hans arbete utgått.. Det schema han följde Än ” na repareras varför den skulle säljas och pengarna för denna . >. > vari flesta fall ganska ensidigt. Av samma typ är de stolar han v An / 2 . "skulle användas att betala reparationerna för de andra kärlen. år 1776 vid 70 års ålder tillverkade till kyrkor. Men han nämn= " € 4 ara MN o av ar 2 2 fu - - MÅ ee . : fl ; ll (AA | ba : Den blev såld för 21 rdr 50 öre, tyvärr. Då försvann en av gam- ' ,- despå sin tid som en ”högkonstährfaren”,'" . - Z HN fc / ZON | >, la kyrkans silverskatter. Det ser inte ut sora om denna oblatask vor os DM - Mest vs Kd " N dö NV SN te ersattes förrän 1865. Den nya kostade & mer än 14 rdr ty den lär - N EA Krucifixet från katolska tiden. ror dag Nn NU il et "ha varit av nysilver. Den blev ersatt 'med en ny av ädlare me-- " Vid omkring 1100-talets början framkom något nytt att pry- H L TSH Te ", tall 1906 till den nya kyrkan. en eo — da med, nämligen stora'skulpterade bilder av den korsfäste Kris- '4. Gamle Kung Karl.förde' med vanlig snabbhet sin : fr - oa : ; 3 "jus. Tiden för detta bruks införande sammanföll ungefär med ba här mot Kristian. Den 17 juli 1611 angrep han den s | Men allt tyder på att vinkärlen varit keramikkr us. Ett blått a Tiden. för: > bruks inf ? sammar : ed | ; . danska belägringshären vid' Kalmar, Staden började MA : RN . | . NN | | ut. - i ” a att. brinna under kampen och efier stridens elut inslöt h Sr 120 - | Se : . - | Ä ; 'sig Karl 1 ett befäst läger vid Ryssby. Karl IX dog : . . i / samma år, men kriget fortsatte. | : , . ” : : | : . . | + - , . i i 4 sn vs , ' - i - oh | ' so . : sn Kl SKOG Hu | | / AAA AAA AR RAR RASA NNARKAASAADDIARÅANANAAS IANA ANAAN ” a — ry revy vYvTtYyvYY YTN An And Arnar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.